Här tar Medieutforskaren slut och det har blivit dags att testa dina kunskaper.
Kommer du ihåg svaren på frågorna?
Du kan göra det avslutande provet så många gånger du önskar.
Nyhetsvärdering handlar om vad som kan bli en nyhet. Det innebär att redaktionerna värderar vad som är sant, relevant och intressant. Nyheterna granskar, förklarar, analyserar och kommenterar händelser och sätter saker i ett sammanhang. Därför måste ett urval göras – allt kan inte bli en nyhet.
För bara några decennier sedan var vår nyhetskonsumtion begränsat till några få tv-kanaler, radiostationer och tidningar. Idag är situationen annorlunda. Genom våra datorer och mobiltelefoner har vi tillgång till all världens information, bara några klick bort. Men det enorma informationsflödet gör det samtidigt svårt för oss att avgöra vad som är trovärdigt och sant. Nyhetsmedierna hjälper oss att navigera i informationsbruset. Journalisterna och redaktörerna gör dessa avvägningar tillsammans, men oftast utgår de från vad som är intressant för sin publik.
Det finns några grundkriterier för nyhetsvärdering som oftast är viktigare än andra, man kan kalla det för nyhetens principer.
Det finns fler kriterier, som att händelsen har betydelse för många, att den kan följas över längre tid, eller att den involverar kända personer. Vilka kriterier som gäller kan också bero på själva mediet – de kan väga olika tungt om det är tv, radio eller text, till exempel om det finns häftiga filmklipp eller bra ljudupptagningar.
Det finns medier som inte håller sig till de krav på opartiskhet som nyhetsmedierna har förbundit sig till, med andra ord det medieetiska systemet. Dessa medier gör en annan nyhetsvärdering än de traditionella medierna. Ett vanligt exempel är medier som konsekvent lyfter fram frågor om invandring eller klimat på ett övervägande positivt eller negativt sätt. Därför gör man klokt i att kontrollera källans ursprung och om andra medier har rapporterat om samma sak.
I sociala medier råder ingen nyhetsvärdering, utan där kan vem som helst lägga upp vad som helst och dess synlighet avgörs av andra faktorer, som styrs av din tidigare sökhistorik och plattformens algoritmer. En algoritm är plattformens instruktioner som bestämmer vad vi ser i våra flöden. Inlägg som väcker stort engagemang kommer ofta högre upp i algoritmen oavsett om det är sant eller faktakontrollerat.
Att skydda sig helt från falska och vilseledande nyheter på sociala medier är nästan omöjligt. Men om du aktivt väljer att följa etablerade, seriösa och opartiska medier är chansen större att du kommer stöta på riktiga nyheter och god journalistik. Om vi är medvetna om hur information sprids, blir vi bättre på att förstå när nyheter är trovärdiga.
Som nyhetskonsument har man mycket att lära från journalister. Inte minst eftersom det blir allt svårare att veta vad som är sant eller falskt på internet. Att ha ett vetenskapligt förhållningssätt till nyheter och information kan därmed vara en god idé.
1. Ha ett öppet sinne för nyheter men behåll de kritiska glasögonen på.
Vi kan omöjligt granska all information som når oss. Vi hinner helt enkelt inte med. Därför är källkritik i kombination med källtillit viktigt. Med källtillit menas att vi har en tillit till att det vissa källor säger till stora delar är sant. Till exempel en tidningsredaktion, en myndighet eller forskare på ett universitet.
2. Fakta och ämneskunskaper gör dig bättre rustad.
Har du kunskaper om ämnet är det lättare att se igenom lögner och osanningar.
3. Läs svåra och nya texter på papper.
Mycket läsning som vi gör idag sker i det digitala. Samtidigt visar forskning att vi lär oss mer när vi läser på papper.
4. Använd trovärdiga källor för att kontrollera fakta.
Kolla om andra medier har plockat upp nyheten. Man kan söka efter nyheter via Google News och använda Wikipedia för att kontrollera tillförlitligheten i källan om man inte känner till den sedan tidigare.
5. Tänk på vad du själv sprider.
Fake news och desinformation gör ingen skada om det inte får spridning.
6. Skapa en lista på källor du kan lita på.
Spara dina favoriter i webbläsaren eller följ i sociala medier. Försök att få en bredd i vad du följer, till exempel lokala nyheter, riksnyheter och internationella kanaler.
Med ett källkritiskt förhållningssätt blir det enklare att hänga med i nyhetsrapporteringen. Du skapar förutsättningar för dig själv att bli en aktiv samhällsmedborgare och styra över din egen situation.
Om nyheterna ska vara trovärdiga krävs att vi känner att vi kan lita på journalisterna. Vi förväntar oss till exempel att journalister ska visa hänsyn i sitt arbete och att de försöker rapportera så korrekt och riktigt som möjligt.
För att inte involvera politiken och skapa onödig lagstiftning har medierna själva valt att sätta upp egna regler. Dessa finns i det medieetiska systemet och i den journalistiska yrkesetiken.
Det medieetiska systemet är ingen lag, utan ett sätt att arbeta som journalisten lovar att följa. Om man som enskild person känner sig utpekad, kränkt eller dåligt behandlad kan man anmäla det till Medieombudsmannen.
Nyhetsmedierna ska…
- Ge korrekta nyheter, de måste exempelvis kontrollera sina uppgifter så att de stämmer.
- Vara generös med bemötanden, till exempel ska felaktiga uppgifter rättas till.
- Respektera den personliga integriteten, det måste finnas ett uppenbart allmänintresse.
- Vara varsamma med bilder. Man får inte lura läsaren eller tittaren.
- Höra båda sidor. Får någon kritik i en text ska den ges möjlighet att ge sin version.
- Vara försiktiga med namn. Publicering kan få konsekvenser för personer om det blir fel.
Följer medierna dessa regler blir journalistiken bättre och medborgarnas tillit till nyhetsmedierna ökar.
Om medierna gör fel, vilket händer ibland, kan de klandras av Mediernas etiknämnd och måste rätta till sitt misstag. De ska publicera en ursäkt och betala en avgift till Medieombudsmannen.
I den journalistiska yrkesetiken ingår att journalisten försöker rapportera så korrekt och riktigt som möjligt. Den ska arbeta självständigt, och inte ta emot gåvor, som gratisresor eller presenter, i sin yrkesroll. Man får helt enkelt inte skaffa sig fördelar bara för att man är journalist. Reportern ska även vara schysst mot den de pratar med, särskilt om någon är ovan att bli intervjuad.
En nyhetsredaktion är det kontor där journalisten arbetar. På redaktionen finns många olika roller, alla kan inte vara journalister.
Ansvarig utgivare
Till exempel så finns det en ansvarig utgivare, som tar ansvar för allt innehåll i nyhetsmediet, på papper, tv, radio och på webben. Den ser till att redaktionen följer lagar och regler så att ingen riskerar att bli oskyldigt anklagad för något. Om nyheterna gör fel är det alltså den ansvarige utgivaren som tar ansvar, även om det inte var den som bevakade händelsen.
Chefredaktören
Chefredaktören är den som arbetsleder redaktionens anställda och bestämmer riktningen för innehållet på kort och lång sikt.
Nyhetschefen
Nyhetschefen är den som fördelar jobb till journalisterna. Den har en viktig roll att sålla vad som är viktigt och inte. Den håller koll på tips som kommer till redaktionen och läser pressmeddelanden från myndigheter och företag. Den håller också koll på vad nyhetsbyråer och andra medier väljer att ta upp i sin rapportering.
Journalisten
En journalist är den rapporterar om olika händelser och granskar makten. En journalist kan bevaka allmänna nyheter, eller vara specialiserad, till exempel rapportera om kultur, sport, mode eller ekonomi. Ibland kallas journalisten för reporter.
Reportern läser dokument och genomför intervjuer, innan den skriver artiklar eller nyhetsinslag för tv eller radio. Den måste alltid värdera sina källors trovärdighet, om det är sant eller falskt, så att den inte råkar publicera något som inte stämmer.
En del journalister arbetar som grävande reportrar. Den grävande reportern arbetar ofta länge med avslöjanden som kan påverka samhället och politiken när resultatet publiceras.
Fotografen
En fotograf tar bilder till journalistens texter. Ofta åker de ut till nyhetsplatsen tillsammans. Fotografen både fotograferar och filmar. Bilder blir allt viktigare i journalistiken och kan ibland få stort genomslag hos publiken. Man brukar ibland prata om att en bild säger mer än tusen ord.
Andra roller på redaktionen
Det finns många fler roller på en nyhetsredaktion. Vilka roller kan bero på hur stor redaktionen är och vilka medieformer man arbetar med. På radio och tv behövs till exempel inslagsproducenter, redigerare, elektriker och ljudtekniker. På större redaktioner finns även originalare, korrekturläsare och researchers. På mindre redaktioner faller många gånger flera av dessa roller på reportern själv.
Dela din åsikt på sociala medier
Många väljer att uttrycka sina åsikter på sociala medier. Där kan du själv berätta vad du tycker och tänker och skapa debatt i en mängd olika medieformer. Du kan kommentera andras inlägg för att skapa diskussion, eller sprida vidare innehåll till vänner och bekanta.
Kontakta politiker
Politiker är folkvalda och ska representera de väljare som har valt att rösta på den, det gäller i alla fyra folkvalda församlingar som vi röstar till varje fjärde eller vart femte år. Om du inte är nöjd med något som händer i samhället eller på din hemort kan du kontakta politiker för att göra din röst hörd. Förklara de problem du ser och vad önskar förändra. Du kan mejla, ringa och till och med skicka brev. Många politiker finns dessutom på sociala medier. Där kan de ha direktkontakt med sina väljare.
Skriv en åsiktstext
Ett annat sätt att göra sin röst hörd – som också når fler än bara några få – är att skriva åsiktstexter och lämna in till tidningen. Du kan skriva en insändare eller en debattartikel som du skickar till din lokaltidning. Om tidningen tycker att texten är bra och fyller ett syfte kan du bli publicerad – alltså komma med i tidningen, både på papper och på webben. Ibland kan man få svar på sin insändare eller debattartikel från andra. I svaren uttrycks ofta andra åsikter än din egen – det beror på att tidningen vill skapa diskussion. Det är bra för vår demokrati att vi diskuterar samhällsproblem och politik. Tidningen erbjuder den möjligheten för sin läsare.
Använd din meddelarfrihet
I Sverige har vi en grundlagsstadgad meddelarfrihet, som vi berättade om i kapitel 1. Det betyder att vi har rätt till att prata med journalister. Man kan kontakta journalister om man har något nyhetstips som man tycker borde uppmärksammas. Du hittar oftast kontaktuppgifterna i tidningen, på webben eller via journalistens egna sociala mediekonton.
Medier kallas ibland för den tredje statsmakten. De har till uppgift att granska makten, och att informera om vad som händer i samhället. Därför behövs pressfrihet.
Fria och oberoende medier är en av hörnstenarna i en fungerande demokrati. Men för att journalister ska kunna göra sitt jobb krävs samtidigt att vi medborgare har yttrandefrihet.
Yttrandefrihet handlar om att sådana som du och jag har rätt till att uttrycka oss fritt om nästan vad som helst. Det är en så pass viktig demokratisk rättighet att det finns nedskrivet i svensk grundlag. Eftersom det står i grundlagen betyder det att yttrandefriheten har fått ett särskilt skydd. Det är nämligen inte lika lätt att ändra en grundlag som en vanlig lag.
Yttrandefrihet kanske känns som något vi kan ta för givet i Sverige, men faktum är att hälften av världens befolkning inte är fria att läsa, skriva och ha vilka åsikter de vill.
Det är samtidigt viktigt att medierna har rättigheter i en demokrati. Utan fria medier, som står utan påverkan från politiker och företag, fungerar inte demokratin som den ska. Mediernas uppgift är att granska makthavare och informera om vad som händer. Därför behövs det som kallas pressfrihet. Det finns nedskrivet i två av våra grundlagar, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Tryckfrihetsförordningen kom till redan 1766 och är den äldsta av sitt slag i världen. Vi har haft pressfrihet i Sverige i över 250 år.
I grundlagarna står bland annat att medierna inte får censureras av staten, alltså att de inte får ta bort något från medierna innan det har tryckts eller visats.
Grundlagarna ger medborgare och journalister rätt till att ta del av offentliga handlingar, som till exempel dokument från kommunen eller riksdagen. Det gör det möjligt för journalister att undersöka vad som händer hos våra myndigheter och sprida den informationen vidare till oss, eller att ta reda på någons gymnasiebetyg eller inkomstuppgifter. I lagen står också vad nyhetsmedier inte får göra, till exempel att kränka någon eller att uttrycka sig nedsättande om någons hudfärg, religion eller sexualitet.
Den som kontaktar medier för att berätta om något som hänt har meddelarfrihet. Det betyder att den har rätt att prata med medier om något som har hänt.
Personen har också meddelarskydd. Journalisten måste skydda sina källor om de vill vara anonyma. Det är dessutom förbjudet för företag och myndigheter att efterforska vem som har pratat med journalisten, det kallas efterforsknings- och repressalieförbud. Man ska som anställd på offentliga verksamheter, som en skola eller ett sjukhus, kunna berätta för journalister om verksamheten utan att riskera att bli av med jobbet.
Välkommen till Medieutforskaren!
Här kan du som går på gymnasiet öva och pröva dina kunskaper om nyheter, journalistik och källkritik. Medieutforskaren är indelad i sju kapitel, där varje del behandlar olika teman. Innehållet presenteras både i text och film och du väljer själv vad du föredrar. Kapitlet avslutas med ett par frågor som kan besvaras innan du går vidare till nästa del.
Du kan när du vill pausa eller avsluta Medieutforskaren. Vill du återvända till ett kapitel vid ett senare skede klickar du dig fram i innehållsförteckningen. När du har genomfört hela Medieutforskaren kan du testa dina kunskaper i det avslutande kunskapsprovet som finns i sista kapitlet. Prova att utmana dina kompisar och se vem som kommer ihåg mest.
Lycka till!
