Mål 3 – Hälsa och välbefinnande

Det journalistiska arbetet handlar inte bara om att genomföra intervjuer och skriva text, du behöver också läsa och förstå olika källor. Pandemin har skapat ett behov av god vetenskapsjournalistik. Det innebär att journalisten själv måste läsa vetenskapliga rapporter, göra intervjuer med forskare och ställa svåra frågor till de som redan vet mycket. Det kan också handla om att låta experter och forskare ta plats för att läsare, lyssnare och tittare ska få korrekt information.

Amina Manzoor på Expressen är en av Sveriges främsta vetenskapsjournalister. Nedan berättar hon om sitt yrke.

Du är medicinreporter. Vad innebär det?
– Det innebär att jag skriver om forskning inom medicinområdet, nya läkemedel och vaccin, olika sjukdomar och hälsoutmaningar, som till exempel antibiotikaresistens och fetma. De senaste två åren har jag nästan bara skrivit om pandemin, och försökt hjälpa människor att förstå forskning om viruset och vaccin, och myndigheternas rekommendationer.

Amina Manzoor är vetenskapsreporter på Expressen. Foto: Anna-Karin Nilsson

Är det svårt att skriva om forskning?
– Ja, ibland. Dels måste man förstå forskningen själv för att kunna förklara och förenkla, och dels är det också bra om man förstår hela forskningsfältet och inte bara den aktuella studien för att kunna ställa relevanta frågor till forskarna. Det är också viktigt att man inte bara läser pressmeddelandet eller någon nyhetsartikel om forskningen utan också själva studien. Det kan nämligen finnas en del överdrifter och missförstånd i pressmeddelanden och artiklar. Och så måste man komma ihåg att även forskare kan ha fel och göra egna tolkningar, så därför behöver man be forskaren om belägg för sina påståenden och även fråga andra forskare.

Varför behövs vetenskapsjournalistik?
– Jag tror att många har blivit medvetna om god vetenskapsjournalistik under pandemin. Information, desinformation, rykten, missförstånd och rena konspirationsteorier har sköljt över oss under två år, och det har varit svårt för många att sortera och värdera allt vi hör eller läser. Vetenskapsjournalister kan hjälpa allmänheten att förstå forskningsrön, sätta dem i ett sammanhang, och värdera information.

Dagens Nyheters Maria Gunther har tillsammans med Amina Manzoor tagit fram en policy kring hur man bedömer vetenskap. Hur vet man vad man kan lita på? Checklistan kan även kan vara användbar för dig som skriver ett skolarbete eller för lärare som vill undervisa om vetenskapsjournalistik. Ni hittar den här.

Amina Manzoor är aktuell med boken “Pandemier! Från spanska sjukan till Covid-19”. Läs Amina Manzoors krönikor här.