I ett uppmärksammat rättsfall friades en misstänkt man som tidigare dömts till tre år fängelse för barnvåldtäkt. Hovrätten hade svårt att tolka innebörden av ordet snippa. Händelsen blev snabbt en nyhetssnackis och kampanjen #JagVetVadEnSnippaÄr startades i sociala medier.
Vad handlar snippa-fallet om?
Lyssna på Sveriges Radio P4 Göteborgs genomgång av domen här.
Att diskutera: Varför friades mannen? Varför rörde det upp känslor hos många och vilka reaktioner blev det? Vad menar åklagaren att domen kan få för konsekvenser?
Vad betyder snippa?
RFSU reder ut här och Ungdomsmottagningen beskriver snippans anatomi.
Kan ordet snippa ha olika betydelse för vuxna och barn? Och vad säger den ordbok som Hovrätten lutade sig mot i sin bedömning? Emma Sköldberg, professor i svenska språket på Göteborgs universitet förklarar.
”Snippa-domen” i nyhetsmedierna
Både bland åsiktstexter och på nyhetsplats har domen diskuterats den senaste veckan. Kolla om fallet har debatterats på ledarplats i er lokaltidning den senaste veckan eller välj ut någon av texterna nedan. Låt eleverna läsa texterna och diskutera med varandra.
Vad är skribentens tes? Vilka argument lyfter texten? Jämför. Skiljer sig argumentationen åt mellan texterna? Hur?
- Oisin Cantwell: Skandal om rätten pressade åklagaren att ta bort yrkande i ”Snippa-målet” (Aftonbladet).
- Malin Lernfelt: Sätt Snoppen och snippan på repeat (Bohuslänningen).
- Kajsa Kettil: Snippa-fallet bör tas upp av Högsta domstolen (Borås Tidning).
- Sakine Madon: Snippa betyder förstås hela snippan (Corren).
- Göran Greider: Snippa! Snippa! Snippa! (Dala-Demokraten).
- Linda Westerlind: ”Därför är snippa-fallet en katastrof” (Folkbladet).
Vad har hänt?
En israelisk hackergrupp har manipulerat val i över 30 länder. Det avslöjar nu ett internationellt journalistnätverk.
Hackergruppen går under namnet ”Team Jorge” och leds av en man som har bakgrund i Israelisk underrättelsetjänst. Att köpa tjänster från gruppen har kostat kunder hundratusentals dollar.
Team Jorge har över 30 000 fejkade profiler på sociala medier och har klienter i Afrika, Nord- och Centralamerika, Europa, och USA. De erbjuder även att hacka konton på Gmail och Telegram.
Bland annat tros de ha underblåst de protester som skedde efter valet i Kenya 2022, där anklagelser om valfusk ledde till politisk instabilitet i landet.
Hackergruppen tros ha funnits i över 20 år.
Samtidigt pågår flera överbelastningsattacker mot både svenska och utländska webbplatser. I Sverige har till exempel flygplatser, sjukhus och medieföretag påverkats. Ett cyberaktivistnätverk som kallar sig Anonymous Sudan har tagit på sig flertalet av attackerna som skett i Sverige.
Begrepp
- Artificiell intelligens (AI)
- Bot
- Cyberhot
- Desinformation
- Hacker
- Propaganda
- Påverkanskampanj
- Överbelastningsattack
Se filmen om avslöjandet
Obs! Filmen från den brittiska tidningen The Guardian är på engelska.
Instuderingsfrågor
- Hur har hackergruppen arbetat?
- Vad skiljer hackergruppens desinformation mot vanlig propaganda?
- Vilka verktyg använder sig Team Jorge av?
- Vad kostar tjänsten?
Att diskutera
- Vad kan det finnas för syften med att sprida desinformation?
- Vad kan det få för konsekvenser? Som exempel kan ni tänka på kriget i Ukraina, covid-19 eller valet i USA 2016.
- Flera svenska sajter har på sistone attackerats i överbelastningsattacker av en hackergrupp som kallar sig Anonymous Sudan. Bland annat har SVT, SAS och sjukhus attackerats. Vad är en överbelastningsattack? Vad kan det finnas för avsikter? Och vad hoppas gruppen att attackerna ska leda till?
Källor
- Sveriges Radio: Israelisk hackergrupp har påverkat över 30 val världen över.
- Ny Teknik: Hackergrupp har armé av fejkkonton.
- DN: Israelisk hackergrupp säljer påverkanskampanjer runt om i världen.
- SVT: Det vet vi om den sudanesiska hackerattacken.
- Linus Larsson: Attackerna är irriterande – men inget cyberkrig (DN)
- Expressen: Hackergruppen ”Anonymous Sudan” riktar in sig på Sverige.
En docka föreställandes Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har hissats uppochned utanför Stockholms stadshus. Aktivistgruppen Rojavakommittéerna har tagit på sig aktionen. Händelserna har fördömts av svenska regeringsrepresentanter och fått Turkiet att ilskna till. Bland annat ställdes ett planerat besök av talmannen Andreas Norlén in med kort varsel. Detta samtidigt som Sverige är mitt i en förhandling med Turkiet om inträde i militäralliansen NATO.
I efterdyningarna av aktionen har yttrandefrihetens gränser diskuterats i medierna. Vad är och bör vara tillåtet att säga inom ramarna för vår demokrati?
Diskutera
Var går gränsen för yttrandefriheten? Vad är olagligt att uttrycka sig om? Var dockan innanför dessa gränser?
Tidningen Flamman har utlyst en satirtävling om Erdoğan där tecknare kan vinna prispengar. Ska man få skämta om vad man vill?
Kan ni komma på andra aktioner eller yttranden som blivit omdebatterade men som likväl är tillåtna?
Vad kan det få för konsekvenser om yttrandefriheten begränsas? Och motsatt – om vi hade fått yttra precis vad vi ville?
Vad säger lagen?
Enligt FN:s konvention för mänskliga rättigheter artikel 19 har var och en rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Hur skyddas våra medborgerliga friheter i svensk lag?
Hur vidsträckt är vår yttrandefrihet? Vad står i regeringsformen?
Vilka begränsningar finns i yttrandefriheten? Finns det yttranden som är olagliga? Kan ni ge exempel?
Vad säger nyhetsmedierna?
Ta reda på hur frågan har diskuterats i medierna. Vilka perspektiv lyfts fram? Gör en kartläggning och leta både på nyhetsplats och bland opinionstexter.
Flera artikelförslag finns nedan.
Lektionsunderlag
- Kristersson om aktionen med Erdogan-docka: Avskyvärt – förstår Turkiets ilska (SVT)
- Johan Pehrson om Erdogan-dockan: ”Vi har yttrandefrihet i Sverige” (Aftonbladet)
- Tobias Billström: Viktigt att ta Turkiets känslor på allvar (SvD).
- Han hängde upp dockan: ”Måste provocera för att få reaktion” (TV4)
- Experter om Kristerssons hårda ord: ”Skäms över Sverige” (GP, kan krävas inloggning)
- Nils Funcke: ”Ministrarna agerar extremt olämpligt” (SvD Debatt)
- Johanna Frändén: Den hängda Erdogandockan får mig att tänka på Charlie Hebdo (Aftonbladet)
- Alex Schulman: Ulf Kristersson hyllar Turkiets ”demokrati” och pissar på vår (DN)
- Anders Gustafsson: Om det varit en Nooshi-docka som dinglat i en lyktstolpe? (BLT)
Svenskan får nya ord hela tiden. Ofta märks det av i tidningen och i andra medier när något nytt har hänt som behöver förklaras på ett nytt sätt. Orden speglar alltså det samhälle som vi lever i just nu. En del stannar i vårt medvetande länge, andra faller snabbt i glömska. I den här övningen får eleverna undersöka vilka av orden på årets nyordslista de känner till – och varför de har populariserats just nu.
Övning
Börja med att titta på årets nyordslista, som utses av Språkrådet och Språktidningen. Du hittar den här.
Låt eleverna enskilt eller i par fundera på vilka ord de känner igen och om de förstår betydelsen av orden. Gör sedan alla eller utvalda delar av följande övningar.
1. Diskutera
Varför tror ni att orden har hamnat på årets lista?
2. Diskutera och undersök
Kan orden relateras till något som hänt i samhället under det senaste året eller åren? Ge några exempel. Sök i tidningar och andra nyhetsmedier efter orden och se vad ni får för träffar, till exempel genom Googles nyhetsök.
3. Kategorisera lånord
Många av nyorden är så kallade lånord. Det innebär att de är lånade helt eller delvis från andra språk. Det finns olika typer av lånord. Du hittar dem här. Titta återigen på årets nyordlista och börja kategorisera orden efter om orden är lånord eller ej. Bestäm också vilket typ av lånord det är. Diskutera valen i grupper eller helklass. Har eleverna fått samma eller olika resultat? Be dem beskriva hur de har resonerat.
4. Skriv en dikt
Be eleverna skriva en dikt där de använder så många av nyorden som möjligt. Som inspiration kan de använda sig av poeten Elis Montverde Burraus verk som finns presenterat här.
Källor att använda
Sara Lövenstam: Nyorden 2022 vittnar om mörka tider (SvD)
Språket i P1: Orden som präglade ”Språkåret 2022”. (Sveriges Radio)
Lördagen den 10 december är det återigen dags för världens blickar att rikta sig mot Sverige. Då är det Nobeldagen – och under hela veckan uppmärksammas vetenskapen i Stockholm. Årets pristagare i fysiologi eller medicin är svensk och heter Svante Pääbo. Han är den 33:e svensken som får ta emot Nobelpriset.
Aktivitet
Använd tidningen på papper eller digitalt för att ta reda på följande…
- Hur uppmärksammas Nobelveckan i medierna? Tar olika medier upp olika saker? Jämför till exempel dagstidningar med kvällstidningar, eller tidningen med tv eller radio.
- Vilka rubriker får ta mest plats? Alltså vad skriver man om?
- Vem av pristagarna får störst uppmärksamhet? Varför tror ni att det är så?
- Varför får Svante Pääbo medicinpriset? Vad är hans forskningsfält?
- Vad kan man få reda på om Svante Pääbos bakgrund genom medierna? Till exempel hans uppväxtförhållanden eller hur han ska fira utmärkelsen?
- Jämför med utländska medier – får Nobelpriset lika stor uppmärksamhet där och vad skriver man om?
Fördjupning
Gör personporträtt av Nobelpristagarna. Bestäm gemensamt vilken information som eleverna ska ta reda på. Dela in klassen i grupper som får en pristagare var. Några förslag på innehåll är namn, nationalitet, ålder och pris samt motivering, men kanske även något om pristagarens bakgrund eller liv. Sätt upp bilder på pristagaren i klassrummet tillsammans med den fakta som gruppen grävt fram.
Källor
Svenska dagstidningar som er lokala tidning, DN, SvD, men även kvällstidningar som Aftonbladet och Expressen.
Utländska medier som amerikanska CNN, Washington Post, The New York Times. Brittiska The Guardian eller BBC.
Jordens befolkning har passerat åtta miljarder, enligt FN, och den fortsätter att öka. Redan nästa år väntas Indien gå om Kina som världens mest befolkade land. Använd nyheten för att lära mer om befolkningstillväxten i Sverige och världen.
Aktivitet
Läs den här artikeln från Dagens Nyheter gemensamt eller var och en för sig. Eleverna kan sedan svara på frågorna.
- Hur lång tid beräknas det ta innan vi når 9 miljarder människor?
- Hur många barn födde en kvinna i snitt 1950 jämfört med 2021?
- Vad förväntas befolkningstoppen bli på jorden innan kurvan vänder ner?
- I vilka länder går befolkningstillväxten snabbast?
- Vad är medellivsslängden för kvinnor och män?
- Hur stor är befolkningen i Sverige och hur många förväntas vi bli 2070?
Diskutera i grupper!
- Vilka olika skäl finns till att vi blir fler på jorden och att vi lever längre?
- Kan det finnas problem med att vi blir fler på jorden?
- Hur ska vi lösa välfärden (skola, sjukvård, polis etc.) när äldre lever längre? Motivera era förslag.
Kolla statistiken
Utgå från SCB:s kommunssiffror för att svara på frågorna nedan.
- Hur stor är befolkningen i er kommun?
- Ökar eller minskar befolkningen? Vad kan det tänkas bero på?
- Hur är könsfördelningen i kommunen?
- Vad är medelåldern?
- Hur många har jobb i kommunen?
Sammanfatta gemensamt i klassen och avsluta med att diskutera om ni tror att kommunen behöver förändra något för att det ska bli bättre könsfördelning, lägre medelålder, fler jobb och så vidare.
Fotbollsfesten i Qatar har börjat och pågår i en dryg månad framöver. Qatar är ett land där respekten för mänskliga rättigheter är låg. I nyhetsmediers bevakning inför turneringen har man kunnat läsa om allt från köpta fotbollsfans och förbud mot homosexualitet till att över 6500 gästarbetare har dött under förberedelserna av den jättelika turneringen. Veckans nyhet handlar om ett kontroversiellt fotbolls-VM.
Vad har hänt?
När Qatar tilldelades fotbolls-VM 2010 var det inte utan kontroverser. Flera medlemmar i FIFA uppges ha mutats för att turneringen skulle hamna på den arabiska halvöns östkust.
Enligt brittiska The Guardian har över 6500 migrantarbetare dött under förberedelserna inför turneringen. Arbetet har skett under extrem hetta och under farliga arbetsformer. Det är dessutom förbjudet att engagera sig fackligt som gästarbetare i landet, vilket strider mot de mänskliga rättigheterna.
Kvinnors rättigheter är kraftigt begränsade i Qatar. Till exempel riskerar man att fängslas om man anmäler våldtäktsfall.
Det är även förbjudet att vara homosexuell i värdlandet, men Qatar har hävdat att alla är välkomna. En undersökning av nordiska medier visade att alla hotell inte är redo att ta emot homosexuella.
Journalister är begränsade i var och vad de får rapportera om och från. Enligt Reportrar utan gränser är det ett sätt att avskräcka journalister från att göra sitt jobb utanför fotbollsarenorna.
Begrepp
De här begreppen kan vara till hjälp i de kommande övningarna.
- Sportwashing
- Mänskliga rättigheter
- Korruption
- Migrantarbetare
Nedan följer en rad förslag på övningar och uppgifter att göra i klassrummet under turneringens gång.
Sportswashing
Titta på det här klippet från TV4 från februari i år, där journalisten Olof Lundh förklarar begreppet sportswashing.
Be eleverna svara på frågorna.
- Vad betyder sportswashing?
- Hur kan begreppet relateras till fotbolls-VM i Qatar?
- Finns exempel på andra stora sportevenemang som förknippas med begreppet?
Skriv notiser om migrantarbetare
Be eleverna mer ingående ta reda på vad som har hänt migrantarbetare under förberedelserna inför VM. Ha utgångspunkt i Blankspots Cards of Qatar, som vann Stora Journalistpriset i kategorin Årets förnyare.
Klassen kan få fördjupa sig i migrantarbetarnas öden genom att läsa de artiklar som finns i anslutning till fotbollskorten. Korten finns även i kostnadsfri fysisk version på Pressbyrån under turneringen.
Eleverna kan sedan skriva en kortare notis utifrån den artikel de har läst. De kan svara på de journalistiska frågorna Vad? Var? Vem? När? Hur? och Varför?
Notiserna kan sedan sammanställas och presenteras på valfritt sätt. Kanske genom en utställning på skolan eller under ett muntligt seminarium.
Läs mer om hur man skriver notiser i vår Skrivarskola.
Följ nyhetsflödet under en månad
Följ bevakningen av fotbolls-VM i nyhetsmedierna tillsammans. Till exempel kan eleverna skapa en tidslinje under turneringen för att markera när nya rapporter eller avslöjanden kommer från turneringen. Tidslinjen kan sättas upp på väggen i klassrummet, eller göras digitalt.
Uppgiften kan begränsas till det som sker utanför det direkt sportsliga, för att det inte ska bli för mycket.
Skriv en krönika eller debattartikel
Eleverna kan sammanställa sina tankar om turneringen i en egen eller gemensam krönika eller debattartikel. Nedan finns en rad artiklar som kan användas som källor i arbetet.
Läs mer om hur man skriver en krönika eller debattartikel i vår Skrivarskola.
Länkar
Helt plötsligt verkar alla nyhetsmedier prata om A-traktorer. Vad är det som har hänt och varför har epakultur hamnat på tapeten? Det undersöker vi i veckans nyhet.
Vad har hänt?
A-traktor, eller ibland EPA-traktorer, har fått kraftigt medialt genomslag på sistone. Anledningarna är flera. Bland annat har det skett över 300 olyckor med A-traktorer involverade, bara i år. Dessutom har fyra personer omkommit i olyckor bara under hösten. Samtidigt visar färska siffror från Polisen att 2 av 3 fordon är manipulerade för att kunna gå snabbare än den tillåtna maxhastigheten 30 km/h.
Nu vill Transportstyrelsen införa hårdare regler, och diskussionen har tagit sig hela vägen upp till EU-nivå.
Vad är en A-traktor?
En A-traktor är en ombyggd personbil. Den används främst av ungdomar, och det finns över 50 000 registrerade fordon i Sverige. Maxhastigheten för fordonet är 30 km/h, och för att få köra bilen krävs moppekörkort (AM-körkort) eller ett traktorkort. Fordonet ska vara utrustat med en skylt som visar att det är ett långsamt fordon, en LGF-skylt. Baksäte är inte tillåtet i bilen – för att begränsa antalet passagerare – och det finns inget krav på bilbälte.
En del säger EPA-traktor när de syftar på A-traktor. En EPA-traktor ska ha ett särskilt utväxlingsförhållande, och inga sådana fordon har kunnat registreras sedan 1975.
Nyhetslänkar
Teknikens värld: Extrem ökning av olyckor med A-traktorer.
EU: Inte aktuellt med förbud mot A-traktorer i Sverige (SR)
Sveriges Radio: Transportstyrelsens utredning om a-traktorer klar.
Blankspot: Epatraktorn ett tonårsrum på hjul som ligger bakom både glädje och konflikter.
Aftonbladet: Johan köpte a-traktor till sin son som visade sig vara olaglig.
DN: Det här är artisterna som får epatraktorerna att skaka.
Polisen: Majoriteten A-traktorer är trafikfarliga, visar regional insats.
Aktivitet 1 – Varför pratar alla om A-traktorer?
Ta hjälp av er lokaltidning, eller av riksmedier, för att kartlägga varför a-traktorer är på tapeten. Arbetet kan göras enskilt eller i grupp.
- Vad är en a-traktor?
- Vad skiljer en a-traktor från en vanlig bil?
- Hur vill Transportstyrelsen förändra reglerna för A-traktorer?
- Att förbjuda A-traktorer är något som skulle påverka tusentals ungdomar i Sverige. Vilka är argumenten för? Och emot?
Aktivitet 2 – Gör en undersökning
Be eleverna genomföra en undersökning på eller utanför skolan, där de tar reda på attityder till A-traktorn. Eleverna kan ha olika ingångar i ämnet, till exempel undersöka attityder till Transportstyrelsens nya regelförslag, till a-traktorns existens eller till epakultur.
Undersökningen kan göras både som enkät och som kortare intervjuer i grupper.
Be grupperna sammanställa sina svar och presentera inför klassen.
Aktivitet 3 – Bekanta er med epadunk
Att köra A-traktor brukar traditionellt förknippas med att lyssna på Eddie Meduza. Idag strömmar all möjlig partymusik ur bilens högtalare, så kallad ”epadunk”. Be eleverna läsa den här artikeln i DN, från i somras, om epadunk. De kan sedan svara på frågorna.
- Vilka är de artister som hörs ur epatraktorn idag?
- Vad är epadunk för genre?
- I artikeln nämns norsk russmusik som en föregångare till epadunk. Vad är en russ?
- I texten problematiseras epadunk. Hur och varför?
Vad har hänt?
Elon Musk, en av världens rikaste personer, har köpt Twitter för 44 miljarder dollar. Han har sedan köpet utsett sig själv till ny vd och sparkat hela företagets styrelse. Processen har tagit flera månader, och Musk försökte dra sig ur affären vid ett tillfälle.
Sedan köpet trots allt blev verklighet har Musk gjort klart att han vill förändra företaget. Som ett led i det arbetet har han plockat bort Twitter från börsen, och uppgifter i medier gör även gällande att han vill låta bannlysta personer få sina konton tillbaka (däribland Donald Trump). Han har även själv gått ut med uppgifter om att företaget vill börja ta betalt för verifierade konton, alltså att ge avsändare möjlighet att visa att man faktiskt är den man utger sig för att vara.
Elon Musk äger sedan tidigare biltillverkaren Tesla och rymdföretaget SpaceX.
Aktivitet
Hur har det rapporterats om Elon Musks twitterköp i olika nyhetsmedier under den senaste tiden? Läs och diskutera nyheten tillsammans. Eleverna kan i grupper leta reda på tre olika nyhetskällor som tar upp nyheten. Som lärare är det bra om du kan ge eleverna ett urval av nyhetskällor för gruppen att utgå från, några förslag finns här nedan. Be dem sammanfatta nyheten utifrån de journalistiska frågorna. Har journalisten tagit reda på det viktigaste?
1. Vad handlar det om?
2. Vem/vilka handlar det om?
3. När hände det?
4. Var hände det?
5. Hur gick det till?
6. Varför hände det?
Men också…
- Vilka källor har journalisten använt?
• Saknas källor för en saklig och korrekt bevakning? Vem/vilka mer kunde journalisten i så fall ha intervjuat?
• Har rubriken täckning i texten? Varför – varför inte? Ge gärna ett nytt och kanske ett bättre rubrikförslag.
• Hur illustreras nyheten? Finns fler möjligheter? Vilka hade passat bra?
• Har journalisten gjort ett gott jobb? Varför – varför inte?
Skriv referat
Individuellt eller i grupp kan eleverna nu skriva ett kort nyhetsreferat av händelsen. Ta hjälp av de sex journalistiska frågorna. Svaren från dessa ger ett tillräckligt underlag för ett kort referatet på ett par meningar.
Redovisning
Jämför elevernas referat sinsemellan. Först inom sina grupper, sedan i helklass, om tid finns. Hur skiljer sig texterna åt? Har gruppen nått konsensus om vad som är nyhetens kärna? Varför? Varför inte?
Nyhetsförslag
Elon Musks köp av Twitter uppges klart (Aftonbladet).
Musk sparkar hela Twitters styrelse – ensam kvar (Omni).
Den 21 oktober 2021 mördas rapparen Nils ”Einár” Grönberg, 19 år, utanför en port i Hammarby Sjöstad i södra Stockholm. Han var en av Sveriges mest strömmade artister och en idol för många unga. Efter mordet blossade en debatt upp om gangsterkulturen i svensk rapmusik. Veckans nyhet handlar om mordet på Einár ett år senare – och tongångarna om gangsterrap i Sverige idag.
Vad har hänt?
Hur har mordet på Einár uppmärksammats i er lokaltidning ett år efter att det hände? Kolla om ni kan hitta artiklar i tidningen från den 21 oktober eller dagarna runtomkring. Saknas det artiklar kan ni hitta exempel i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, SVT eller SR.
Med hjälp av artiklarna kan klassen svara på följande frågor.
Vad var det som hände? Varför fick nyheten så stor uppmärksamhet?
Hur går mordutredningen? Finns någon häktad eller dömd?
Debatten
Hittills i år har 53 personer dött i över 300 skjutningar. Gangsterrappens glorifiering av våld ses i bland som en förklaring till att skjutningar blir vanligare. Be eleverna att läsa ett reportage i Svenska Dagbladet. Svara sedan på frågorna enskilt eller i grupp.
- Hur kan polisen använda rappares texter och videos som bevisning i olika brottsmål?
- Hur har inställningen till gangsterrap förändrats i Sverige sedan mordet?
- I artikeln pratas det om ”utanförskap” som ett skäl till rapmusikens framgångar. Vad innebär det?
- En bra skolgång lyfts som exempel på en väg ut från utanförskap. Varför är det viktigt med en bra skolgång, enligt Linnéa Lindquist?
Diskutera
Tobias Andersson från Sverigedemokraterna tror inte på att censurera rapmusik. I Storbritannien plockas rapvideos ner från Youtube med förevändningen att de glorifierar gängvåld. Eleverna kan ta hjälp av de tidigare lästa texterna, den här (Svenska Dagbladet) eller den här (Dagens Nyheter), för att samla argument till sina diskussioner.
- Ska staten få censurera kultur som kan glorifiera våld? Diskutera för- och nackdelar.
- Raptexter kan användas som bevisning i rättegångar i både Sverige och Storbritannien. Rätt eller fel?
Material
Registrera skolkonton hos Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet för tillgång till de föreslagna artiklarna.
