2024 är ett supervalår. Aldrig någonsin tidigare har så många människor haft möjlighet att rösta i olika val. I 76 länder i världen är val implanerade. I EU väljer medborgarna sina ledamöter till EU-parlamentet mellan den 6 och den 9 maj. Totalt ska 720 ledamöter väljas.

I Sverige är det EU-val den 9 juni och Sverige har 21 ledamöter i EU-parlamentet. Sedan Sverige gick med i EU 1995 har valdeltagandet var mycket lägre än vid riksdagsval då cirka 85 procent brukar rösta. I det senaste valet till EU-parlamentet 2019 var valdeltagandet 55,3 procent, vilket ändå är högre än i andra EU-länder.

Svenska tidningar skriver mycket om EU-valet, både på nyhetsplats och på ledarsidor. Vilka EU-frågor skrivs det mest om på nyhetsplats och vilka EU-frågor kommenteras på ledarplats?

1. Skaffa en bakgrund om EU-valet.

  • Den svenska EU-representationen i EU-parlamentet har tagit fram ordentligt med bakgrundsmaterial. Börja med att se denna video om varför det är viktigt att rösta.
  • Ta reda på fakta om hur mandatfördelningen i parlamentet ser ut. Är den rättvis? Får stora Tyskland för få mandat eller är t. ex. lilla Malta överrepresenterat.
  • Vilka politiska grupper finns i EU-parlamentet? Läs om partigrupperna och diskutera var de finns på den politiska höger-vänsterskalan.

2. Granska de svenska partierna

  • Gå in på riksdagspartiernas hemsidor och undersök var de står i olika EU-frågor. Du hittar även andra partier som kandiderar till EU-parlamentet här. Låt eleverna läsa in sig på vad partierna tycker i olika frågor. Dela in eleverna i partigrupper och låt dem få redogöra för hur deras respektive parti resonerar i olika frågor.

3. Diskutera

  • Låt eleverna sitta i olika grupper och agera partidebatt där ni utser utfrågare/moderator och representanter från de olika partierna som får förklara sitt partis respektive politik.

4. Läs och analysera

  • Googla och läs nyhetstexter för att se vilka EU-frågor som behandlas. Vad tycker eleverna själva i dessa frågor?
  • Försök att hitta ledartexter för att koppla ihop partiernas åsikter med de åsikter som finns på tidningarnas ledarsidor.

Medielänkar:
DN
SvD
Arbetarbladet

 

 

5. Gör valkompasser

Det sista medlemslandet, Ungern, har röstat ja till Sveriges ansökan om medlemskap i Nato. Från det att Sverige ansökte om medlemskap, den 18 maj 2022, har den svenska regeringen haft siktet inställt på en snabb Natoprocess. Det har tagit nästan två år och den politiska debatten om ett medlemskap har inte varit så intensiv som man kanske kunde ha trott. Detta med tanke på att Sverige överger sin alliansfrihet sedan drygt 200 år. Den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 satte Sveriges säkerhetspolitiska läge i ett helt annat ljus.

Våra större dagstidningars ledarsidor har alla kommenterat Sveriges kommande Nato-medlemskapet på olika sätt. Hur skiljer sig de olika texterna åt?

1. Läs och diskutera

  • Läs först hur en ledartext ska vara uppbyggd i Mediekompass publicistguide 10.23 – Att skriva ledare.
  • Vad kännetecknar en ledartext? Vad skiljer ledartexten från andra texter i tidningen?
  • Hur definierar dagstidningarna i Sverige sin politiska inriktning? Vilka konservativa, liberala, socialdemokratiska tidningar finns det?

2. Läs och jämför ledartexter

  • Dela in er i mindre grupper och läs de olika ledartexterna nedan. Leta också upp din lokala tidnings ledartexter för att se hur ledaren skriver om Nato. Hitta din tidning här.
  • Varje grupp läser två olika ledartexter och jämför dem med varandra.
    1. Vilka är argumenten för att gå med i Nato?
    2. Finns det några argument emot att gå med i Nato?
    3. Är rubriken övertygande?
    4. Hur väl argumenterar texten för tidningens ståndpunkt?

3. Skriv egna ledartexter

  • Fundera på vilken politisk fråga du vill skriva om, t. ex. mer/mindre kärnkraft, mer/mindre pengar till skolan/välfärden etc.
  • Skriv korta texter och tänk på rubrik, argument och slutsats

 

Arbetarbladet: Oberoende socialdemokratisk

Dagens Nyheter: Oberoende liberal

Dalademokraten: Fristående socialdemokratisk

Arboga tidning:Obunden liberal

Sydsvenskan: Oberoende liberal

Barometern: Moderat

SvD: Obunden moderat

 

 

 

 

 

 

1.Titta och diskutera

Titta på bilderna i den här artikeln ”AI and the american smile”. Bilderna är AI-genererade och föreställer krigare under olika tidsperioder som tar en ”selfie”. Diskutera tillsammans.

  1. Vad tycker ni om AI-teknologins förmåga att generera realistiska bilder och videor?
  2. Vad kan autogenererade bilder och videor användas till? Vilka möjliga fördelar respektive nackdelar kan ni se med tekniken?
  3. Enligt artikeln är det vanligt att amerikaner förväntas le på ett visst sätt. Vilka andra normer och förväntningar finns det kring utseende som kan påverka AI-teknologins förmåga att generera realistiska bilder och videor?
  4. Med AI-teknologins förmåga att skapa bilder och videor tillkommer en del etiska överväganden. Hur kan man säkra att tekniken används på ett ansvarsfullt sätt.

2. Utforska AI-genererade bilder

Pröva att generera egna AI-bilder. Sök efter fria AI-verktyg, nya tillkommer hela tiden, eller prövaverktyg som Dall-E eller Midjourney. Öva på att skriva instruktioner (prompts) och jämför bilderna ni får fram med varandra.

  1. Har bilderna kvalitéer som överraskar er?
  2. Finns det något i bilderna som “avslöjar” att de är AI-genererade?

3. Vilka normer följer AI?

Bilder som är skapade i Midjourney samlas här. Diskutera om ni kan se några tydliga normer i de bilder som skapas.

  1. Vad har bilderna för stil?
  2. Hur ser människor i bilderna ut?
  3. Finns det några fördomar som reproduceras?
  4. Kan ni se något som är normbrytande?

4. Granska bilder som ett proffs

I Sveriges Radio P1 diskuterades en bild föreställandes Vladimir Putin som knäböjer för Kinas premiärminister Xi Jinping. I Aftonbladet spreds bilder på en skådespelare som dog efter tolv skönhetsoperationer. Men det fanns en hake – båda bilderna var skapade med AI och var helt och hållet fejk. Arbeta med uppgifterna tillsammans i mindre grupper.

  1. Diskutera hur man kan undvika att luras av bilder. Kom överens i gruppen om tre råd som ni skulle ge till andra.
  2. Granska AI-bilder med hjälp av denna bildsökningsguide från Källkritikbyrån. Förslag på bilder är den här som ska föreställa Julian Assange, eller den här på Påven, eller något aktuellt som finns i era flöden just nu.
  3. Presentera vad ni har kommit fram till för klassen. Fokusera på att beskriva er väg fram till svaret.

5. Har tidningen AI-genererade bilder?

  1. Undersök er lokaltidning och några av rikstidningarna för at ta reda på om de använder AI-genererade bilder. Titta på bilder, läs bildtexter eller sök för att se om tidningen har någon AI-policy.
  2. Samtala om:
    • Visar ett fotografi sanningen? Förklara hur du tänker.
    • Är ett arrangerat fotografi med filter mer “sant” än en AI-genererad bild? Vad tycker du?
    • Vid rättegångar där det råder fotoförbud använder tidningar ibland illustratörer för att ge läsarna en bild av det som händer i rättssalen. Skulle sådana illustrationer kunna ersättas med AI-genererade bilder. Förklara hur du tänker.

6. Exit-ticket

  1. Efter att ha lärt dig mer o AI och bilder, kommer du att granska och tolka bilder i tidningar, tv och sociala medier annorlunda än vad du gjorde tidigare?

1. Titta och tolka

Titta på bilderna. Samtala om vad bilderna föreställer.

  1. Titta noga. Vad ser du på bilden?
  2. Beskriv en bild i taget.
  3. Försök att beskriva bilden för en kompis med en mening. Vad skulle du säga då?

2. Para ihop ord med bild

Läs listan med ord tillsammans. Vad betyder orden?

  • AI
  • framtiden
  • tidning
  • tillsammans
  • nyhet
  • källa
  • källkritik
  • fake news
  • trovärdig
  • tillit
  • sant
  • falskt
  • lita på
  • granska
  1. Vilka ord passar till vilka bilder? Välj vilka ord du tycker passar med bilderna. Du kan använda samma ord många gånger.
  2. Välj en av bilderna och hitta på en berättelse till den. Din berättelse ska innehålla orden nyhet, tidning och framtid,

Illustration: Leo Hallin

Illustration: Leo Hallin

Illustration: Leo Hallin

Illustration: Leo Hallin

Illustration: Leo Hallin

1. Inspireras av dagstidningen

Här kommer fem förslag på övningar och uppgifter som du kan göra på egen hand eller tillsammans med en klasskompis. Titta och bläddra i en dagstidning eller scrolla i en tidning på nätet. Låna gärna rubriker, bilder och text ur tidningen.

  1. Skriv en nyhetshistoria: Skriv en kort nyhetshistoria om en uppfinning eller teknisk innovation som du tror kommer att finnas om 50 år. Använd din fantasi eller sök inspiration från verkliga uppfinningar som utvecklas just nu. Här kan du få tips och ideér:
  2. Nyhetsjakt: Sök efter nyhetsartiklar som handlar om AI i er tidning (du hittar din lokala tidning här!) eller i olika tidningar på nätet. Vad handlar nyheten om? Passa på att söka tillsammans på nätet och ta reda på hur man använder söksidans olika inställningar för att bara få träffar på till exempel nyheter eller bilder under en viss tidsperiod.
  3. Analysera en bild: Bläddra i tidningen och hitta en bild som väcker en känsla hos dig. Du kan bli glad, ledsen, arg, rädd, upprörd, orolig, lycklig, lugn… ja, vilken känsla som helst går bra!
    • Visa era bilder för varandra och låt alla fundera på vad de känner inför varje bild.
    • Jämför hur ni kände. Kände alla ungefär likadant inför  bilderna? Var någon känsla vanligare än andra?
    • Välj ut några bilder och samtala om vad ni ser på dem. Visar bilden en miljö eller människor? Är det ett fotografi eller en illustration? Visar bilden aktivitet eller passivitet?
    • Samtala om vilken nyhet bilden hörde ihop med. Varför har man bilder i tidningen?
    • Vad tror ni kommer vara vanligast i framtidens tidning: text eller bild? På nätet har tidningar ibland video istället för bilder. Vad tycker ni om det?
  4. Din hemort i framtiden: Skriv eller rita en framtidsprognos för hur du tror det kommer vara på din hemort om 10–20 år. Du kan använda din fantasi eller söka inspiration från verkligheten, till exempel i tidningen. Skicka in texten eller bilden till din lokaltidning, du hittar en lista över landets dagstidningar här.
  5. Granska källkritiskt: Välj en nyhet ur dagens tidning. Sök efter samma nyhet i olika källor: andra tidningar, radio, tv, sociala medier.
    • Finns nyheten i fler källor? Om inte, varför tror du att det är så?
    • Säger alla källor samma sak? Om inte, vilka är skillnaderna? Vad kan de bero på?
    • Använd de fem källkritiska frågorna vad, när, vem, hur och varför  när du granskar nyheten i olika källor. Vad rapporterar källan? Vem står bakom källan? När rapporterar källan om nyheten (har det hunnit komma ny information)? Hur rapporterar källan (är den objektiv eller subjektiv)? Varför är det en nyhet?
    • Om du vill kan du följa nyheten några dagar och se om det kommer ny rapportering om den eller om det bara var en nyhet som blev en liten notis.