Sotji del 2
De kommande veckorna fram till, och under, OS i Sotji kommer svenska tidningar att skriva mycket om Sotji och Ryssland med många olika infallsvinklar.
I det här lektionstipset fokuserar vi på geografi och biologi. Just i det här lektionstipsets frågeställningar hör verkligen de här ämnena samman!
Följ rapporteringen i din lokala tidning och andra medier.
1 a)
Ta reda på geografiska fakta om Sotji, Laura Cross Country Ski & Biatholan Centre och Krasnaja Poljana. Koncentrera er på meteorologiska fakta som medeltemperatur och nederbörd. Vilken höjd ligger de olika orterna på? Var förläggs de aktiva? Vilka transportsträckor finns mellan orterna?
Sök via funktionen ”Sök i webbtidningar” nere till höger i sidfoten på www.mediekompass.se
Leta efter nyhetsgrafik, exempelvis kartor med inlagda fakta om spelen.
Diskutera och jämför med den lösning som diskuterats om Stockholm och Åre skulle sökt spelen 2022.
b)
Hur är det möjligt för en ort som ligger på 43 grader nordlig bredd att arrangera vinter-OS? Det är exempelvis en bit söder om vinstaden Bourdeaux i Frankrike. Sotji ligger faktiskt i den subtropiska zonen och är Rysslands sydligaste stad!
Försök med hjälp av tidnings- och andra faktatexter ge en förklaring. Hur placeras de olika sporterna. Var finns ishockey? Längdåkning? Alpina grenar?
Förklara, diskutera!
Hög höjd, röda blodkroppar och bättre uthållighet.
Skidtävlingarna i OS kommer att genomföras på cirka 1500 meters höjd i Laura Cross Country Ski & Biatholan Centre. Höjden över havet kommer att ställa frågor att besvara. Granska tidningsartiklar för att besvara följande frågor:
a. Vad kommer höjden att betyda? Vad tror skribenterna?
b. Hur förbereder sig de svenska åkarna? Norrmännen? Var ligger de olika länderna på höghöjdsläger?
c. Kenenisa Bekele och Tirunesh Dibaba är världens mest framgångsrika långdistanslöpare under 2000-talet. Ta reda på mer om deras bakgrund och koppla till deras bakgrund på hög höjd.
3 Dopning – förekommer det eller ej?
Dopning är ett gissel i bland annat uthållighetssporter och skidsporten har en tvivelaktig historia. Tag som bakgrund reda på vad som hände med namn som Johann Mühlegg och Mika Myllylä.
Och läs den här redogörelsen som bakgrund:
http://traningslara.se/bloddopning-del-1-hur-det-fungerar/
Granska svenska tidningar fram till OS och under OS, vad skriver de om dopning?
Kopplingar till skolans styrdokument
Geografi
Grundskolan
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Gymnasiet
Undervisningen i ämnet geografi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Förmåga att använda olika geografiska källor, metoder och tekniker vid arbetet med geografisk analys samt att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografisk information.
Biologi
Grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, . . .
Gymnasiet
Kunskapskrav för betyget A:
Eleven diskuterar utförligt och nyanserat komplexa frågor som rör biologins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade och nyanserade argument och redogör utförligt och nyanserat för konsekvenser av flera tänkbara ställningstaganden.
Bilden: Red Blood Cells
1 Påverkas vi av reklam?
Om övningarna: Tre snabba ögonöppnare om reklampåverkan och annonser:
Övning A ”Top of mind” – eller högst upp i huvudet…
…vill reklamskaparna kila in varumärket. Nu går det fort! Nu måste eleverna vara med!
1. Fråga eleverna: ”Vilket märke tänker du på om jag säger…
• Schampo?
• Skor?
• Jeans?
2. Diskutera:
• Var har de fått det ifrån?
• Varför har de köpt just de varorna?
Övning B: Ser vi olika?
1. Låt eleverna bläddra igenom tidningen från första till sista sidan (på cirka fem minuter). Instruera dem att titta noga på varje sida och sedan lägga ihop tidningen.
Obs! Avslöja inte övningens syfte innan eleverna sätter igång
2. Fråga eleverna: Vilka annonser la ni märke till?
Eleverna antecknar var för sig på post-it lappar. Instruera dem att skriva en annons per post-it lapp.
3. Låt eleverna sätta sina lappar på tavlan. Tjejerna på den ena sidan av tavlan och killarna på den andra.
4. Sammanfatta: Vilka annonser la tjejerna märke till? Killarna? Skillnader? I så fall varför?
Övning C: Människorna i reklamen – hur ser de ut?
1. Välj på förhand ut några av tidningens annonser som innehåller bilder.
2. Diskutera i helklass eller smågrupper:
- Vilken är avsändaren för annonsen?
- Vilken målgrupp har annonsören tänkt sig?
- Hur är bilderna tagna? Underifrån, ovanifrån?
- Hur påverkar det oss?
- Väcker bilderna några associationer?
- Ser bilderna ”sanna” eller ”falska” ut – det vill säga verkar de vara retuscherade eller ändrade i ett bildprogram?
- Finns det någon saklig information om produkten i annonsen?
- Vilket eller vilka knep använder avsändaren (reklambyrån och företaget som beställt annonsen) för att påverka oss?
- Hur ser mannen ut på bilden, och hur ser kvinnan ut? Vilka kroppsdelar framhävs? Vem är aktiv, vem är passiv? Vem är stark, vem är svag?
- Vilka könsroller anspelar bilden på?
2 Granska årets reklam
Granska en eller flera tidningar (och/eller webbsidor för dagstidningar), beroende på tid.
Inrikta granskningen på följande:
- Vilken sorts annonser tar störst utrymme?
- Vad verkar bli årets julklappar?
- Om du räknar med att varje spaltmillimeter spalt kostar 10 kronor plus moms, hur mycket tjänar din tidning på ett nummer? Jämför gärna flera olika veckodagar inom klassen! Vilken dag i veckan är det flest annonser. Diskutera eventuella skäl. Veckodag, lönedag, etc.
Diskutera resultaten i klassen.
Begreppet allmänintresse är centralt i de etiska reglerna för press, radio och tv. Där står bland annat att man ska avstå från publicering om inte uppenbart allmänintresse föreligger. Försök att ta reda på vad begreppet innebär och titta lite noggrannare på etiska frågor!
De etiska reglerna
Inledningen på Medieombudsmannens sida om publicitetsreglerna är värd att läsa extra noga och diskutera:
”Press, TV och radio skall ha största frihet inom ramen för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för att kunna tjäna som nyhetsförmedlare och som granskare av samhällslivet och för att kunna publicera det som är av vikt och betydelse för medborgarna. Det gäller dock att skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet.”
Låt eleverna läsa igenom reglerna och plocka fram tre av de sjutton punkterna som de tycker är extra viktiga. Sammanställ resultatet för hela klassen och skaffa er en bild av vad eleverna tycker.
Om inte eleverna lyfter fram de punkter där allmänintresset nämns så poängtera dessa:
7. Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.
15. Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.
OBS: Lyft även fram motsatsförhållandet mellan allmänintresse och nyfikenhet. Allmänintresse betyder att något är så viktigt att allmänheten ”måste få veta”. Nyfikenhet är ”kul att veta” men inte nödvändigt. Är det nödvändigt att få veta namnet på en brottsling, även om denne begått allvarliga brott?
Avsluta med att ge en definition av allmänintresse och försök ge exempel på vad som är av allmänintresse, och vad som inte är det.
Länk: Medieombudsmannen om publicitetsreglerna
Ansvarig utgivare
Varje tidning, radio- och tv-program har en ansvarig utgivare som är ensamt ansvarig för innehållet.
- Sök i en dagstidning och leta efter nyheter där du tror att tidningen har utelämnat namn eller andra uppgifter som de antagligen känner till.
- Visa varandra och diskutera era exempel och bedöm riktigheten mot bakgrund av vad som står i de etiska reglerna.
- Samtala om hur ofta du och andra tänker på att vara ”ansvariga utgivare” när ni publicerar eller kommenterar i sociala medier? Är du en hänsynsfull ”ansvarig utgivare”?
Sajter utan ansvarig utgivare
Idag finns det flera sajter på nätet där användarna står för den information som annars kommer från en redaktion eller yrkesverksamma journalister. En sådan sajt är ”Flashback forum” (flashback.org) som har som motto ”Yttrandefrihet på riktigt”.
- Gör det någon skillnad i hur vi ser på innehållet att vi vet att det är användarna som producerar innehållet?
- Titta tillsammans på några aktuella exempel på Flashback. Hittar ni något som bryter mot Publicitetsreglerna?
Kopplingar till kursplan, ämnets syfte
Samhällskunskap i grundskolan
- förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.
Samhällskunskap i gymnasieskolan
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.
”Varhelst böcker bränns, bränns också människor förr eller senare”.
Heinrich Heine, Tysk poet, 1823
”En fri press kan vara god eller dålig, men en sak är säker, utan frihet kan den aldrig bli något annat än dålig”.
Albert Camus, författare, Frankrike 1960
”Jag antar att en bra tidning är en nation som talar till sig själv.”
Arthur Miller, dramatiker, USSA, 1961
”Journalister måste söka och tala sanning, för vi är de röstlösa millionernas röst.”
Razia Bhatti, journalist, Pakistan 1994
”Jag sörjer förlusten av de böcker, som aldrig kommer att skrivas, jag sörjer de röster som kommer att tystas – skribenters röster, lärares röster, studenters röster – och alla på grund av rädsla”.
Judy Blume, författare, USA, 1999
Diskutera:
– Här ovan finns några citat från författare och journalister från olika delar av världen och olika historiska perioder. Diskutera vad de menar med det de säger. Tolkar ni budskapen lika eller olika?
– Tag reda på några historiska perioder i Sverige och i andra delar av världen då böcker bränts. Varför? Vem har beordrat eller genomfört bokbålen? Anser ni att det Heinrich Heine säger om människorna stämmer?
– Håller du med om att en ofri press inte kan vara bra? Varför?
– Är det bara författare och journalister som lider när yttrande- eller tryckfrihet saknas eller är det viktigt för andra grupper också? Vilka och varför?
– Citaten spänner från 1823 till vår tid. Tror du att yttrandefriheten ökar eller minskar i världen? Varför tror du det?
– I Sverige råder yttrandefrihet och tryckfrihet, men det förekommer ändå så kallad självcensur där någon avstår från att berätta eller trycka vissa saker. Kan du komma på någon anledning till sådan självcensur?
– Tag reda på vad (YF)Yttrandefrihetslagen och (TF) Tryckfrihetslagen är för något och vad de säger.
Journalister får ständigt erbjudanden om resor, hotellvistelser, konferenser mm för att skriva om olika saker. Ex; matskribent blir bjuden på fin middag på restaurang, vinskribent blir bjuden på resa och uppehälle till vinslott i Frankrike, motorjournalist blir bjuden till bilmässa utomlands, reseskribent blir bjuden på charterresa till ett nytt resmål osv.
Ska journalisten acceptera eller inte? Motivera.
Är en journalist oberoende om han /hon accepterar ett sådant erbjudande?
Finns det erbjudanden som journalister kan tacka ja till, eller ska tidningen alltid stå för alla kostnader?
Bör en journalist som skriver om kommunpolitik umgås privat med sin gamla skolkamrat som blivit kommunalråd?
Ska en journalist skriva om bråket i ledningen på ortens sjukhus om hon är gift med sjukhusdirektören?
BAKGRUND
Tidningarnas Telegrambyrå (TT) gjorde en rewrite av DN:s artikel som sedan användes av ett stort antal tidningar ute i landet. Tidningen Östran gjorde en egen rewrite från DN:s artikel.
Inom mediavärlden är det inte ovanligt att att medier hämtar information från varandra. Ren avskrift är dock inte tillåten och ursprungskällan bör alltid anges. I en så kallad rewrite utgår journalisten från en originaltext och gör egna formuleringar som svarar på de journalistiska frågorna vem, vad, var, när, hur och varför.
En rewrite bör vara utan citat och helt omskriven utan formuleringar hämtade från ursprungstexten. Läsaren ska begripa vad som är eget arbete och vad som är hämtat från annat håll.
I skolan är det viktigt att eleverna så småningom kommer ifrån rena avskrifter i sina faktatexter och utvecklar förmågan att beskriva händelser och förlopp med egna ord. Att analysera journalistikens rewrites och att träna på att göra egna kan vara en väg mot målet.
SYFTE
Ett av skolans mål är att eleverna ska tillägna sig kunskap om mediers språk och funktion samt utveckla sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor. I slutet av femte skolåret ska eleverna kunna producera texter med olika syften.
Genom att utgå från tidningsnotiser, med innehåll som ligger nära elevernas egna erfarenheter, kan skolan analysera den avskalade redovisningen av information och ge eleverna en förebild för deras egna faktatberättelser.
Ett bra verktyg för att hitta flera tidningsartiklar om samma händelse eller ämne är att använda Mediekompass sökfunktion Sök vad tidningar skriver.
1. Vad berättar notisen?
I alla nyhetstexter försöker reportern besvara frågeorden vad, vem/vilka, var, när, hur och varför.
Kopiera upp de korta notiserna från Sydsvenskan och Östran om Forskningen på ungas kondition.
Östran: Unga får allt sämre kondition
Sydsvenskan: Ungdomar har allt sämre kondis
Dela ut Notisen från Sydsvenskan till halva klassen och Östrans notis till den andra halvan.
Analysera tillsammans notisens innehåll med hjälp av de journalistiska frågeorden. Anteckna svaren på tavlan.
Vad handlar artikeln om? – En undersökning om ungdomars kondition
Vad kom man fram till? – Ungdomar har nu sämre kondition än förr
Vem/vilka har gjort undersökningen? – Forskare
Var gjordes undersökningen? – Gymnastik- och idrottshögskolan (i Stockholm)
När gjordes undersökningen? – 1987 och 2007
Hur gjordes undersökningen? – Tester med 265 ungdomar från hela landet
Varför har ungdomar sämre kondition? – Mindre lekande utomhus, mer tv-tittande och föräldrar som skjutsar
Diskutera vidare:
– Vem har skrivit texten?
– Anges det någon källa?
– Var ligger Gymnastik- och idrottshögskolan? (Endast i Östrans notis)
– Vet forskarna säkert vad det beror på att ungdomar får sämre kondition? (Notiserna skiljer sig åt)
– Vad kan dålig kondition leda till för sjukdomar? (Endast i Östrans notis)
2. Jämför med originaltexten
Kopiera originaltexten från DN (Ungdomar har allt sämre kondis) och dela ut till eleverna.
1. Jämför rubrikerna. Vilka ord skiljer sig åt? Ändras betydelsen?
2. Hitta och stryk under de ställen i DN:s artikel som svarar på de journalistiska frågorna ovan.
Diskutera vidare:
– Varför är det inte bra att kopiera och sprida vidare vad någon annan har skrivit?
– Varför är det viktigt med flera källor?
Vikten av mångfald kan exemplifieras med viskleken där ett budskap från en källa förvanskas när det viskas vidare från elev till elev.
Kolla andra källor:
SVT Play Unga får allt sämre kondis
LÄNKAR
Bonus kopieringsavtal för skolor
Journalisten: Rewrites – hur mycket får man egentligen citera?
Länkar på Mediekompass
Mediekompass – Upphovsrätt
Mediekompass – Kolla Källan
Mediekompass – Vad är en notis?
Syfte
Att följa nyhetsflödet regelbundet i klassen ger eleverna en förbättrad omvärldsuppfattning, större allmänbildning och större ordförråd. I det här lektionstipset fokuserar vi på nyheter om skola, men samma upplägg kan användas i oerhört många olika sammanhang. Som lärare kan du själv välja fokus för nyhetsbevakningen utifrån ditt syfte med lektionerna. I ett miljötema ligger fokus förstås på nyheter med anknytning till miljö, fokuserar ni på kost, motion och hälsa så följer ni medierapportering när det gäller sådana frågor: Samma enkla modell, många olika inriktningar. Använd den ofta!
Bakgrund
”Skolan bidrar till barnens skärmberoende”, ”Debatt: Stoppa Engelska Skolan”, ”Skola förstörd i bråken”, ”Nyanlända som varvar språk lär sig mer i skolan”. Detta är några av rubrikerna från skolans värld en helt vanlig dag i april 2022. De flesta av dessa nyheter berör dig själv och dina elever. Hur ofta tas de upp i undervisningen? Alltför sällan, skulle nog de flesta lärare svara.
Gör så här
Använd hela eller delar av upplägget nedan!
Arbeta individuellt
1. Se till att varje elev har tillgång till en dagsfärsk tidning (papper, eller Internet)
2. Låt eleverna var för sig söka i tidningen utifrån en inledande instruktion:
– Välj ut den skolnyhet som intresserar dig mest i dagens tidning.
3. När de flesta verkar ha funnit en skolnyhet så ger du två stödfrågor för fortsatt arbete:
– Vad handlar nyheten om?
– Varför valde du just den nyheten?
Samtala parvis
Låt eleverna berätta parvis för varandra om de nyheter som de har valt.
Gemensamt i klassen
Ta upp några av nyheterna som eleverna har valt och låt dem rösta fram dagens viktigaste skolnyhet. Klipp ut, eller skriv ut! Anslå på klassrumsväggen!
Följ medierapporteringen
Upprepa den här modellen under en period dag för dag, eller så ofta undervisningen tillåter.
Efter en period har klassen samlat ett antal viktiga skolnyheter.
Skriv och reflektera
Låt var och en välja ut periodens viktigaste skolnyhet. Skriv en text om nyheten med egna ord. Stödfrågor:
- Vad handlar nyheten om?
- På vilket sätt berör nyheten dig personligen?
- Varför valde du den?
- Vilka reflektioner gör du kring nyheten?
- Kan du följa upp nyheten? I så fall hur?
Läraren hjälper vid behov till med att föra ett resonemang med klassen om de presenterade nyheterna. Yngre och tidningsovana elever får till att börja med fritt välja nyheter. Senare kan läraren styra nyhetsurvalet.
Exempel på uppgifter till eleverna
Välj en egen nyhet, en nyhet från Sverige och slutligen en nyhet från övriga världen.
Välj en sport-, en kultur-, och en ekonominyhet
Bland äldre eleverna kan du ställa högre krav på presentationen av de valda nyheterna i form av sammandrag, motivation till valet, personliga synpunkter på innehållet osv.
Ofta kan man koppla snabba värderingsövningar till redovisningen och på det sättet engagera klassen i en frågeställning för fortsatt debatt.
Väggtidning
Klassens nyhetsbevakare väljer ut ett begränsat antal nyheter och bygger upp dagens väggtidning i klassrummet. Därefter presenterar han/hon muntligt en eller ett par av nyheterna mer ingående.
Internetbevakning
I samband med studier om andra orter i Sverige eller världen kan ni via Internet hitta de lokala nyheterna i tidningarna på nätet.
Låt eleverna bläddra i tidningen (välj en del, eller t ex inrikessidorna eller lokalsidorna) och diskutera sig fram till vilka tre nyheter som tidningen verkar tycka är viktigast idag.
1. Varför har tidningen gjort som den gjort – tror eleverna? Diskutera gärna här vilka de tror är tidningens målgrupp.
2. Håller eleverna med med om tidningens val, dvs tidningens nyhetsvärdering?
3. Låt eleverna bläddra och leta efter någon liten nyhet (t ex notis) som de tycker hade varit värt en större plats i tidningen.
Gör i klassen
* Låt eleverna ringa in tidningens fasta vinjetter. Finns det något ställe där det saknas sidvinjett? Finns det någon tanke med det? Har tidningen en bra struktur? Vill klassen ändra på något? Vilka tillfälliga vinjetter finns det? Kunde det varit fler? Var i så fall? Kan en tidning ha hur många tillfälliga vinjetter som helst?