I år är det 25 år sedan Barnkonventionen antogs av FN. Detta lektionstips belyser barns mänskliga rättigheter med fokus på två saker, rätten att göra sin röst hörd och lokaltidningens roll i det demokratiska samtalet.
A Introduktion
Börja lektionen med att berätta om de mänskliga rättigheterna. Kopieringsunderlag 1.
B Fördjupning
- Artikel 12 (en av grundprinciperna och vägledande för konventionen) ger barn rätt att göra sin röst hörd i alla frågor som berör dem och vuxna en skyldighet att lyssna!
- Lokaltidningen är ett forum där frågor som rör medborgarna lyfts upp. Medier (tidningar, tv, radio, Internet) ser sig själva som en viktig del i det demokratiska samtalet. Med det demokratiska samtalet i medier menas att tidningarna ger rum åt medborgarnas åsikter och debatt – alltså medborgarnas rätt att göra sina röster hörda.
C Aktiviteter
Aktivitet 1. Barnets röst – vilka frågor berör dig?
Vilka frågor tycker eleverna själva berör dem?
- Gör en värderingsövning kring barns rätt att göra sin röst hörd.
Använd gärna kopieringsunderlag 2.
Eleverna får ta ställning till en för temat relevant fråga genom att ställa sig vid ett svarsalternativ (ett av rummets fyra hörn), ett av svarsalternativet är öppet. - Följ upp svaren med följdfrågor – ge eleverna möjlighet att motivera sina svar.
Det är förstås okej att ändra sig och byta hörn under samtalets gång.
Aktivitet 2. Barnets röst i dagstidningen
- Dela in eleverna i mindre grupper. Dela ut lokaltidningen (gärna olika nummer för variation) till grupperna.
- Ge grupperna i uppgift att granska tidningen med följande instruktion:
– Bläddra igenom tidningen tillsammans i gruppen.
– Får barn göra sina röster hörda i något sammanhang i den aktuella tidningen?
Om ja – i vilket sammanhang? - Redovisa för klassen.
- Dela sedan ut pratbubblor (kopieringsunderlag 3) och ge eleverna i uppgift att fundera över om det finns någonting de själva skulle vilja påverka (övergångsställe vid skolan, biografens filmutbud, bibliotekets öppettider eller kanske något som de läste i lokaltidningen).
Be eleverna skriva ner sina röster kring de frågorna i pratbubblorna.
Sätt upp alla pratbubblorna på ett lämpligt ställe.
D Uppföljning
- Gå igenom alla pratbubblor.
- Finns det något som ni gemensamt skulle vilja påverka?
- Skriv då till era lokala beslutsfattare!
- Tipsa också er lokala tidning – gör era röster hörda!
Bakgrund
Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter, Barnets rättigheter
Regeringens webbplats, Lättläst skrift om Mänskliga rättigheter och Barnkonventionen
Barnombudsmannen, Om barnkonventionen
Mediekompass arkiv
Kopieringsunderlag 1. Barnens rättigheter
Kopieringsunderlag_Mänskliga_rättigheter_Barnkonv
Kopieringsunderlag 2. Värderingsövning – barnets röst
Kopieringsunderlag Barnens röst varderingsövning
Kopieringsunderlag 3. Pratbubblor
Kopieringsunderlag Barnens röst lokaltidningen
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
SO-ämnen åk 1-3
Att leva i världen
– Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Samhällskunskap åk 4-6
Rättigheter och rättsskipning
– De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Många gånger exemplifierar vi viktiga samhällsfrågor som demokrati, lag och rätt, ekonomi, etcetera med nationella eller rent av internationella exempel. Det är väl i och för sig okej men vi får inte glömma att de frågor som oftast är viktiga för människors liv avgörs på det lokala planet och skildras av lokala medier. Ägna en period åt att granska din, eventuellt dina lokaltidningar.
För samtliga svenska dagstidningar är nog de lokala nyheterna de viktigaste. Det är där man är bäst och har de största resurserna att gräva fram nyheter. Det är också det innehåll som läsarna anser vara viktigast.
Tidsåtgång: Helst en stund varje dag under en period, ett sätt att skapa goda nyhetsvanor! Att skriva en artikel tar förstås ganska lång tid precis som de övriga övningarna i svenska. Upp till läraren hur mycket tid man vill ge eleverna.
SO Granska lokalsidorna
- Lista samtliga nyheter och för dem till olika ämnesgrupper, exempelvis brott, politik, etc. Vilket ämne dominerar? Diskutera nyhetsurvalet. Skulle ni vilja ha ett annat urval?
- Välj också den nyhet som varje enskild elev tycker är viktigast under veckan. Jämför era val i klassen.
- Hittar ni någon artikel där du kan säga att den kom till tack vare Offentlighetsprincipen? Se faktatext nedan!
- Vilka annonser finns på lokalsidorna? Är det bara annonser för lokala affärer? Finns där ”evenemangsannonser”, dvs information om olika evenemang (konserter, teaterföreställningar, utställningar, med mera)?
SV Granska texterna
- Titta på modellen för att skriva en nyhetsartikel nedan. Utgå från modellen när du granskar de lokala nyhetsartiklarna.
– Är rubrikerna bra? Lockar de till läsning? Har du bättre alternativ?
– Hur är ingresserna utformade? Är de för långa/korta? Innehåller ingresserna några pratminus?
– Är brödtexterna långa eller korta? Hur många pratminus innehåller de? Är fördelningen mellan berättade text och pratminus bra eller borde den förändras?
– Hur många mellanrubriker förekommer? Borde det vara fler, eller färre?
– Tillför bildtexterna någonting eller är de upprepningar av det som står i artikelns rubrik eller ingress. - Innehåller artiklarna bra faktatexter? Stryk alla pratminus och granska den berättande texten. Innehåller den ord eller påståenden som gör att skribenten tar ställning, blir subjektiv?
- Skriv en egen nyhetsartikel enligt den mall som skissas i faktatexterna nedan. Låt sedan en kamrat läsa artikeln och diskutera sedan innehållet gemensamt.
Kopplingar till skolan styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. Centralt innehåll: Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Faktatext till hjälp att utföra uppgifterna ovan
SO-ämnen
Hitta lokala nyheter
Journalister på lokaltidningen har flera olika sätt att skaffa nyheter. De som jobbat några år har skaffat sig ett stort kontaktnät. Genom dessa personer skaffar man nyheter.
På tidningen har man koll på vad som ska hända. Vid morgonmötena varje dag går man igenom de händelser som man vet ska inträffa just den dagen och bestämmer vilka som ska bevakas.
Många personer ringer eller skriver till tidningen och tipsar, den vägen kommer många nyheter.
Varje dag bevakar journalister de offentliga institutionerna, kommun, polis, landsting, länsstyrelse, etc. Tack vare Offentlighetsprincipen får journalisterna tillgång till massor av information.
Så här skriver regeringen på sin hemsida (regeringen.se) om Offentlighetsprincipen:
Offentlighetsprincipen – rätten till insyn
Offentlighetsprincipen innebär att regeringens och andra myndigheters samt riksdagens och beslutande kommunala församlingars verksamhet så långt som möjligt ska vara öppna. Därför har exempelvis allmänheten rätt att ta del av alla offentliga handlingar, och domstolsförhandlingar och beslutande församlingars sammanträden är normalt öppna för allmänheten. Demokratin mår bra av att granskas. Insyn i den offentliga verksamheten skapar garantier mot maktmissbruk och ger möjlighet att påverka. Verksamheten angår oss alla. Medier och andra intresserade ska kunna hämta information i olika frågor, oavsett vad den offentliga verksamheten själv väljer att informera om. Offentlighetsprincipen innebär också att alla i Sverige har meddelarfrihet. Meddelarfriheten ger till exempel tjänstemän och andra som arbetar i stat, kommun och landsting rätt att berätta för massmedier om sådant som annars är hemligt utan att kunna straffas för det.
Vad är en allmän handling?
Handlingar är allt som innehåller information av något slag: texter, bilder, eller information lagrad på annat sätt, till exempel i en dator. En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Minnesanteckningar, utkast och säkerhetskopior betraktas inte som allmänna handlingar.
Vilka handlingar är offentliga?
Offentliga handlingar betyder allmänna handlingar som inte är hemliga. Om man vill veta vilka handlingar som finns hos en myndighet eller ta del av dem ska man kontakta myndigheten. Regeringskansliets offentliga handlingar kan du ta del av via Arkiv- och dokumentcentrum.
Vilka handlingar är inte offentliga?
Det finns vissa allmänna handlingar som allmänheten inte får ta del av eftersom de är hemliga, men de är undantag. Huvudregeln är att allmänna handlingar är offentliga. Orsaker till att allmänna handlingar är hemliga kan vara att om allmänheten fick ta del av handlingarna skulle det:
- riskera att störa förbindelser med annan stat
- riskera rikets säkerhet
- riskera ekonomisk skada för myndigheten
- riskera skyddet av enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden
- skada intresset att bevara djur- eller växtart
Svenska
Skriva en nyhetsartikel
En nyhetsartikel kan skrivas på många sätt, men den mall som beskrivs här brukar stämma ganska väl in på hur journalister skriver.
- Skriv inte för långt! Mellan 1500 och 2000 tecken brukar en allmänläsare ”orka med”. Den som är extra intresserad av ämnet orkar naturligtvis läsa mer men de flesta har inte tid.
- I skolan söker man fakta i böcker eller på Internet. En journalist väljer vanligtvis intervjuer som informationskälla. Det ger skribenten möjlighet att använda direkta citat i texten, ”pratminus”. Pratminus, eller talstreck, börjar alltid på ny rad och ger lite luft i en annars kompakt skriven text.
- Försök att få med några mellanrubriker i texten. ”Mellisarna” ger också luft i artikeln och vägleder läsaren.
Mall för nyhetsartikel:
Rubriken ska vara intressant och locka till läsning. Den får inte bli en överskrift som försöker täcka in hela innehållet utan ska fokusera på det som troligtvis är av störst intresse för läsaren. Genom att fokusera på något speciellt väljer man vinkel.
Skriv en kort ingress som följer upp innehållet i rubriken, fullföljer den vinkel du valt. Har du bra citat som rör vinkeln så låt gärna ett komma med redan i ingressen. Om någon intervjuas och dessutom finns med på bild kan han eller hon tala direkt till läsaren genom direkta citat, pratminus.
Välj ut det viktigaste i din text och sortera bort sådant som är av mindre vikt, allt för att få en kort och koncis text. Försök att få med flera pratminus i texten. Skapa en bra blandning av pratminus och berättande text. Titta gärna i tidningen och skaffa dig en känsla för hur det bör vara. Känn efter vad du själv tycker är bra!
Försök att få med två till tre mellisar i en text som är 1500-2000 tecken.
Underteckna artikeln med fullständigt namn och med kontaktuppgifter. Den som har synpunkter på din text ska kunna kontakta dig.
Lägg lite tid på bildtexten eller bildtexterna. De texterna ska helst ge lite extra information. Eftersom ögat dras till bilder i tidningarna så är just bildtexterna något av det mest lästa – och just därför ska de vara bra!
Tänk på att en nyhetsartikel är en ”faktatext”. Det innebär att den ska vara fri från skribentens åsikter. I den berättande texten återger skribenten vad han/hon ser och hör på ett så neutralt sätt som möjligt. Undvik dina egna åsikter!
I ett pratminus finns naturligtvis personliga åsikter men de återges i citat och är inte skribentens.
Fotboll är i dag verkligen samhällskunskap! Lagen fungerar som företag, det köps och säljs, och dessutom är fotboll en social företeelse, både vad gäller olika spelares yrkesroller och det engagemang som sporten väcker hos allmänheten. Men fotboll blir också geografi och allmänkunskap! Den 30 mars spelas årets första matcher i fotbollsallsvenskan för herrar, damerna börjar den 13 april. Dags att ta reda på fakta kring lagen!
Tidsåtgång
Med faktasök och redovisning tar introduktionen minst en lektion, kanske två. Varje fördjupning följt av redovisning och diskussion tar säkert två lektioner. Men fotbollen är någonting som pågår en stor del av läsåret och de här övningarna kan placeras ut när som helst då det passar in i planeringen, eller pågå löpande under en längre tid.
Introduktion
Elitfotboll för herrar har mycket blivit en fråga om ekonomisk makt. Det betyder att den rikaste klubben kan köpa spelare som fattigare klubbar inte har råd med och det innebär samtidigt att allsvenskan riskerar att koncentreras till de större städerna där den större publiken finns och där de största sponsorerna finns.
Sök reda på förra årets sluttabell. Arbeta i grupper eller par och låt varje grupp eller par ta reda på fakta om en klubb. Sök på klubbarnas hemsidor och via respektive klubbs ”lokaltidningar”. Ta reda på hemkommunens invånarantal, klubbarnas publikgenomsnitt samt hur mycket pengar varje klubb får in från sponsorer. Slutresultatet ska bli tre tabeller:
1. Den verkliga sluttabellen 2013.
2. Tabellen efter hemkommunens invånarantal.
3. Tabell efter ”ekonomiska muskler”, dvs den rikaste klubben först och den fattigaste sist. Här kan det bli lite knepigt men ni kan säkert diskutera er fram till ett någorlunda korrekt resultat.
Stämmer påståendet att klubbarna från de folkrikaste kommunerna och de med mest pengar dominerar den verkliga tabellen?
Fördjupning 1
Dags att göra lite undersökande journalistik! Varifrån kommer spelarna? Bilda par och undersök ett lag vardera. Gör listor. Går vi 50 år tillbaka i tiden byggde de flesta allsvenska lag på lokala spelare, i dag är allsvenskan globaliserad. Hur ser ”ditt” lags sammansättning ut?
Redovisa följande fakta kring ditt lag:
- Vilken är spelarnas moderklubb?
- Vilka klubbar har spelarna representerat tidigare? Är det spelare som ”åker runt” bland många klubbar?
- Finns det egna produkter? Jämför era resultat i klassen, vilken klubb har flest egna produkter, eller åtminstone spelare från hemtrakten?
- Svenska tidningar har uppmärksammat att allsvenskan numera rymmer flera afrikanska spelare. Hur har de kommit till Sverige?
Fördjupning 2
Nu är du granskande journalist igen. Vad tjänar spelarna i ditt favoritlag eller det lag som finns närmast din hemort? Sök i lokaltidningarna efter uppgifter om vad spelarna har i lön.
Tips: Vad gäller de som tjänar allra mest så brukar kvällstidningarna göra listor. Men vad gäller ditt lag så kan det löna sig än mer att söka i lokaltidningarna. Googla lagets namn, löner, spelares namn, etc. I sociala medier finns säkert en del uppgifter, men kan du lita på siffrorna? Var kritisk! Kolla dina källor och redovisa om siffrorna är osäkra, eller utelämna dem.
Sammanställ och redovisa.
Fördjupning 3
Damfotbollen har också sin allsvenska, den startar i år den 13 april. Klubbarna, och spelarna, lever under helt andra villkor än sina motsvarigheter i herrallsvenskan. Flera av de stora klubbarna med herrlag har lagt ner damfotbollen och det är i första hand ”mindre” klubbar i högsta serien. Hur klarar klubbar som Piteå och Vittsjö att finnas med på elitnivå? Gör motsvarande uppgifter som i fördjupning 1 och 2 om ditt lag i damallsvenskan. Och, i damallsvenskan finns förmodligen världens genom tiderna bästa spelare, Marta Vieira da Silva. Hur är det möjligt? Inte skulle något lag i herrallsvenskan kunna värva Leo Messi! Undersök och förklara! Är hon och de andra stjärnorna orsaken till Tyresös problem?
Grundfakta hittar du här:
http://svenskfotboll.se/allsvenskan/
På sidan finns länkar till klubbarnas hemsidor.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
- Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
- Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Gymnasiet
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
- Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
- Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.
Skillnaden mellan allmänt intresse och allmänintresse
Idrottsstjärna anklagad för våldtäkt, känd skådis gravid, politiker körde rattfull, vilken av dessa nyheter kan och bör man publicera? Vad säger publicitetsreglerna egentligen om vad som är snask och vad som är nyhet? Diskutera pressetik utifrån verkliga fall och gör en egen bedömning.
Om allmänintresse
Allmänintresse betyder att det är viktigt att läsarna blir informerade om en händelse. Bedömningen utgår ifrån vem som gjort en viss sak och vad som har hänt. Om statsministern skulle köra rattfull kan man argumentera för att det är av allmänintresse att publicera hans namn. En okänd person som gör samma handling skulle däremot inte hamna i tidningen.
I det påhittade exemplet med statsministern ligger allmänintresset i att det är av betydelse för väljarna att få reda på hur deras folkvalda sköter sig. Inte i att människor vill läsa om när kända personer gör bort sig.
Enligt pressetiken ska de som arbetar på en tidning alltid göra en avvägning mellan allmänintresset och den enskildes behov av skydd för sin integritet. Ibland kan en nyhet bedömas ha allmänintresse, men personen nyheten handlar om kanske är psykiskt sjuk. Sådant ska pressen ta hänsyn till vid bedömningen om man ska publicera eller inte. Det är viktigt att komma ihåg att allmänintresse inte är detsamma som nyfikenhet. Bara för att många är intresserade av att läsa om vissa kändisars kärleksliv betyder inte att det är rätt av medier att skriva om det.
Om publicitetsreglerna
Reglerna är branschens egna och kan liknas vid tumregler mer än av en formell regelsamling. Bakom Etiska regler för press, radio och tv står Publicistklubben (PK), Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU), Sveriges Tidskrifter.
(Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion tillämpar reglerna i de delar som sändningstillståndet inte täcker.)
Information om publicitetsreglerna hittar du hos Medieombudsmannen: Länk!
1 Krönikan
Ska kungen och statsministern tåla att allt som gäller dem omskrivs i medierna? Läs och arbeta med en krönika om pressetik skriven av Kenth Andreasson. Denna övning fungerar fristående eller som inledning till arbetet med övning 2.
Förberedelser: Tillgängliggör krönikan för eleverna genom kopiering eller utdelning av länk.
Tidsåtgång: cirka 60 min
Genomförande: Läs Kenth Andreassons krönika hämtad från Göteborgs-Posten
”Hagamannen – ska hans namn publiceras?”
Besvara frågorna:
- Sammanfatta Kenths poäng. Vad vill han säga med sin krönika?
- Är det rimligt att personer som kungen och statsministern ska vara beredda på att allt som gäller dem kan eller bör omskrivas eftersom deras position är så offentlig?
- Håller ni med Kenth om att morgontidningar oftare bör skriva ut namn på kändisar när man ändå kan lista ut vem det handlar om från kvällstidningars löpsedlar?
- Är det bra att morgontidningarna är restriktiva med namnpubliceringar av etiska eller humanistiska skäl?
2 Rätt eller fel?
Var det verkligen av allmänintresse att publicera bilder av en semestrande toppolitiker eller namnet på en idrottsstjärna dömd för våldtäkt? Ansvarig utgivare på olika tidningar gör olika bedömningar eftersom det pressetiska systemet inte är någon exakt vetenskap. Låt eleverna göra egna pressetiska bedömningar.
Förberedelser: Se till att ha alla länkar redo så att eleverna kan börja arbeta med det omgående.
Ladda ner underlaget: ”Etiska regler för press, radio och tv”
Ladda ner underlaget Sex kniviga fall, en pdf-fil.
Tidsåtgång: cirka 90-120 min beroende på val av upplägg för elevernas arbete. Låt dem arbeta två och två.
Genomförande:
Gå igenom materialet med publicitetsreglerna samt arbetsbladet ”Sex kniviga publiceringsbeslut”
Ge eleverna i uppgift att besvara:
Var tidningens beslut att publicera eller inte publicera rätt enligt er? Använd de etiska reglerna och gör en bedömning utifrån dem och givna länkar.- Gör fall nummer ett först som inledning. Så att alla får en inledande genomgång. Ge eller visa eleverna förstasidan (bild) om Ola Lindholm och låt varje par ta ett beslut. Var det rätt att publicera namn och bild? Ge dem sedan beslutet från Pressens Opinionsnämnd (från 1/1 2020 Mediernas etiknämnd). Diskutera!
Sedan kan eleverna ta beslut i de övriga fallen.
Kom ihåg att bara för att en nyhet är av allmänintresse betyder det inte att det är rätt att publicera den. Pressen ska göra en avvägning mellan allmänintresset och den enskildes rätt till skydd för sin integritet. - Gör en gemensam genomgång genom att skriva upp de fem publiceringsavgörandena på tavlan och låta alla grupper redovisa om de anser att det var rätt eller fel. Diskutera sedan hur de har tänkt och vad de valt att plocka fram från de pressetiska reglerna. Sammanställ ert resultat!
Möjliga uppföljningsfrågor:
- Vad finns det för fördelar/nackdelar med att reglerna är lite ”luddiga”?
- Vad finns det för fördelar/nackdelar med branschen reglerar sig själv?
- Vad har mediekonsumenterna för ansvar?
Koppling till skolans styrdokument
Ur kursplanen i samhällskunskap:
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9:
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Sotji del 2
De kommande veckorna fram till, och under, OS i Sotji kommer svenska tidningar att skriva mycket om Sotji och Ryssland med många olika infallsvinklar.
I det här lektionstipset fokuserar vi på geografi och biologi. Just i det här lektionstipsets frågeställningar hör verkligen de här ämnena samman!
Följ rapporteringen i din lokala tidning och andra medier.
1 a)
Ta reda på geografiska fakta om Sotji, Laura Cross Country Ski & Biatholan Centre och Krasnaja Poljana. Koncentrera er på meteorologiska fakta som medeltemperatur och nederbörd. Vilken höjd ligger de olika orterna på? Var förläggs de aktiva? Vilka transportsträckor finns mellan orterna?
Sök via funktionen ”Sök i webbtidningar” nere till höger i sidfoten på www.mediekompass.se
Leta efter nyhetsgrafik, exempelvis kartor med inlagda fakta om spelen.
Diskutera och jämför med den lösning som diskuterats om Stockholm och Åre skulle sökt spelen 2022.
b)
Hur är det möjligt för en ort som ligger på 43 grader nordlig bredd att arrangera vinter-OS? Det är exempelvis en bit söder om vinstaden Bourdeaux i Frankrike. Sotji ligger faktiskt i den subtropiska zonen och är Rysslands sydligaste stad!
Försök med hjälp av tidnings- och andra faktatexter ge en förklaring. Hur placeras de olika sporterna. Var finns ishockey? Längdåkning? Alpina grenar?
Förklara, diskutera!
Hög höjd, röda blodkroppar och bättre uthållighet.
Skidtävlingarna i OS kommer att genomföras på cirka 1500 meters höjd i Laura Cross Country Ski & Biatholan Centre. Höjden över havet kommer att ställa frågor att besvara. Granska tidningsartiklar för att besvara följande frågor:
a. Vad kommer höjden att betyda? Vad tror skribenterna?
b. Hur förbereder sig de svenska åkarna? Norrmännen? Var ligger de olika länderna på höghöjdsläger?
c. Kenenisa Bekele och Tirunesh Dibaba är världens mest framgångsrika långdistanslöpare under 2000-talet. Ta reda på mer om deras bakgrund och koppla till deras bakgrund på hög höjd.
3 Dopning – förekommer det eller ej?
Dopning är ett gissel i bland annat uthållighetssporter och skidsporten har en tvivelaktig historia. Tag som bakgrund reda på vad som hände med namn som Johann Mühlegg och Mika Myllylä.
Och läs den här redogörelsen som bakgrund:
http://traningslara.se/bloddopning-del-1-hur-det-fungerar/
Granska svenska tidningar fram till OS och under OS, vad skriver de om dopning?
Kopplingar till skolans styrdokument
Geografi
Grundskolan
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Gymnasiet
Undervisningen i ämnet geografi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Förmåga att använda olika geografiska källor, metoder och tekniker vid arbetet med geografisk analys samt att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografisk information.
Biologi
Grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, . . .
Gymnasiet
Kunskapskrav för betyget A:
Eleven diskuterar utförligt och nyanserat komplexa frågor som rör biologins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade och nyanserade argument och redogör utförligt och nyanserat för konsekvenser av flera tänkbara ställningstaganden.
Bilden: Red Blood Cells
1 Påverkas vi av reklam?
Om övningarna: Tre snabba ögonöppnare om reklampåverkan och annonser:
Övning A ”Top of mind” – eller högst upp i huvudet…
…vill reklamskaparna kila in varumärket. Nu går det fort! Nu måste eleverna vara med!
1. Fråga eleverna: ”Vilket märke tänker du på om jag säger…
• Schampo?
• Skor?
• Jeans?
2. Diskutera:
• Var har de fått det ifrån?
• Varför har de köpt just de varorna?
Övning B: Ser vi olika?
1. Låt eleverna bläddra igenom tidningen från första till sista sidan (på cirka fem minuter). Instruera dem att titta noga på varje sida och sedan lägga ihop tidningen.
Obs! Avslöja inte övningens syfte innan eleverna sätter igång
2. Fråga eleverna: Vilka annonser la ni märke till?
Eleverna antecknar var för sig på post-it lappar. Instruera dem att skriva en annons per post-it lapp.
3. Låt eleverna sätta sina lappar på tavlan. Tjejerna på den ena sidan av tavlan och killarna på den andra.
4. Sammanfatta: Vilka annonser la tjejerna märke till? Killarna? Skillnader? I så fall varför?
Övning C: Människorna i reklamen – hur ser de ut?
1. Välj på förhand ut några av tidningens annonser som innehåller bilder.
2. Diskutera i helklass eller smågrupper:
- Vilken är avsändaren för annonsen?
- Vilken målgrupp har annonsören tänkt sig?
- Hur är bilderna tagna? Underifrån, ovanifrån?
- Hur påverkar det oss?
- Väcker bilderna några associationer?
- Ser bilderna ”sanna” eller ”falska” ut – det vill säga verkar de vara retuscherade eller ändrade i ett bildprogram?
- Finns det någon saklig information om produkten i annonsen?
- Vilket eller vilka knep använder avsändaren (reklambyrån och företaget som beställt annonsen) för att påverka oss?
- Hur ser mannen ut på bilden, och hur ser kvinnan ut? Vilka kroppsdelar framhävs? Vem är aktiv, vem är passiv? Vem är stark, vem är svag?
- Vilka könsroller anspelar bilden på?
2 Granska årets reklam
Granska en eller flera tidningar (och/eller webbsidor för dagstidningar), beroende på tid.
Inrikta granskningen på följande:
- Vilken sorts annonser tar störst utrymme?
- Vad verkar bli årets julklappar?
- Om du räknar med att varje spaltmillimeter spalt kostar 10 kronor plus moms, hur mycket tjänar din tidning på ett nummer? Jämför gärna flera olika veckodagar inom klassen! Vilken dag i veckan är det flest annonser. Diskutera eventuella skäl. Veckodag, lönedag, etc.
Diskutera resultaten i klassen.
Begreppet allmänintresse är centralt i de etiska reglerna för press, radio och tv. Där står bland annat att man ska avstå från publicering om inte uppenbart allmänintresse föreligger. Försök att ta reda på vad begreppet innebär och titta lite noggrannare på etiska frågor!
De etiska reglerna
Inledningen på Medieombudsmannens sida om publicitetsreglerna är värd att läsa extra noga och diskutera:
”Press, TV och radio skall ha största frihet inom ramen för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för att kunna tjäna som nyhetsförmedlare och som granskare av samhällslivet och för att kunna publicera det som är av vikt och betydelse för medborgarna. Det gäller dock att skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet.”
Låt eleverna läsa igenom reglerna och plocka fram tre av de sjutton punkterna som de tycker är extra viktiga. Sammanställ resultatet för hela klassen och skaffa er en bild av vad eleverna tycker.
Om inte eleverna lyfter fram de punkter där allmänintresset nämns så poängtera dessa:
7. Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.
15. Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.
OBS: Lyft även fram motsatsförhållandet mellan allmänintresse och nyfikenhet. Allmänintresse betyder att något är så viktigt att allmänheten ”måste få veta”. Nyfikenhet är ”kul att veta” men inte nödvändigt. Är det nödvändigt att få veta namnet på en brottsling, även om denne begått allvarliga brott?
Avsluta med att ge en definition av allmänintresse och försök ge exempel på vad som är av allmänintresse, och vad som inte är det.
Länk: Medieombudsmannen om publicitetsreglerna
Ansvarig utgivare
Varje tidning, radio- och tv-program har en ansvarig utgivare som är ensamt ansvarig för innehållet.
- Sök i en dagstidning och leta efter nyheter där du tror att tidningen har utelämnat namn eller andra uppgifter som de antagligen känner till.
- Visa varandra och diskutera era exempel och bedöm riktigheten mot bakgrund av vad som står i de etiska reglerna.
- Samtala om hur ofta du och andra tänker på att vara ”ansvariga utgivare” när ni publicerar eller kommenterar i sociala medier? Är du en hänsynsfull ”ansvarig utgivare”?
Sajter utan ansvarig utgivare
Idag finns det flera sajter på nätet där användarna står för den information som annars kommer från en redaktion eller yrkesverksamma journalister. En sådan sajt är ”Flashback forum” (flashback.org) som har som motto ”Yttrandefrihet på riktigt”.
- Gör det någon skillnad i hur vi ser på innehållet att vi vet att det är användarna som producerar innehållet?
- Titta tillsammans på några aktuella exempel på Flashback. Hittar ni något som bryter mot Publicitetsreglerna?
Kopplingar till kursplan, ämnets syfte
Samhällskunskap i grundskolan
- förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.
Samhällskunskap i gymnasieskolan
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.
”Varhelst böcker bränns, bränns också människor förr eller senare”.
Heinrich Heine, Tysk poet, 1823
”En fri press kan vara god eller dålig, men en sak är säker, utan frihet kan den aldrig bli något annat än dålig”.
Albert Camus, författare, Frankrike 1960
”Jag antar att en bra tidning är en nation som talar till sig själv.”
Arthur Miller, dramatiker, USSA, 1961
”Journalister måste söka och tala sanning, för vi är de röstlösa millionernas röst.”
Razia Bhatti, journalist, Pakistan 1994
”Jag sörjer förlusten av de böcker, som aldrig kommer att skrivas, jag sörjer de röster som kommer att tystas – skribenters röster, lärares röster, studenters röster – och alla på grund av rädsla”.
Judy Blume, författare, USA, 1999
Diskutera:
– Här ovan finns några citat från författare och journalister från olika delar av världen och olika historiska perioder. Diskutera vad de menar med det de säger. Tolkar ni budskapen lika eller olika?
– Tag reda på några historiska perioder i Sverige och i andra delar av världen då böcker bränts. Varför? Vem har beordrat eller genomfört bokbålen? Anser ni att det Heinrich Heine säger om människorna stämmer?
– Håller du med om att en ofri press inte kan vara bra? Varför?
– Är det bara författare och journalister som lider när yttrande- eller tryckfrihet saknas eller är det viktigt för andra grupper också? Vilka och varför?
– Citaten spänner från 1823 till vår tid. Tror du att yttrandefriheten ökar eller minskar i världen? Varför tror du det?
– I Sverige råder yttrandefrihet och tryckfrihet, men det förekommer ändå så kallad självcensur där någon avstår från att berätta eller trycka vissa saker. Kan du komma på någon anledning till sådan självcensur?
– Tag reda på vad (YF)Yttrandefrihetslagen och (TF) Tryckfrihetslagen är för något och vad de säger.
Journalister får ständigt erbjudanden om resor, hotellvistelser, konferenser mm för att skriva om olika saker. Ex; matskribent blir bjuden på fin middag på restaurang, vinskribent blir bjuden på resa och uppehälle till vinslott i Frankrike, motorjournalist blir bjuden till bilmässa utomlands, reseskribent blir bjuden på charterresa till ett nytt resmål osv.
Ska journalisten acceptera eller inte? Motivera.
Är en journalist oberoende om han /hon accepterar ett sådant erbjudande?
Finns det erbjudanden som journalister kan tacka ja till, eller ska tidningen alltid stå för alla kostnader?
Bör en journalist som skriver om kommunpolitik umgås privat med sin gamla skolkamrat som blivit kommunalråd?
Ska en journalist skriva om bråket i ledningen på ortens sjukhus om hon är gift med sjukhusdirektören?
BAKGRUND
Tidningarnas Telegrambyrå (TT) gjorde en rewrite av DN:s artikel som sedan användes av ett stort antal tidningar ute i landet. Tidningen Östran gjorde en egen rewrite från DN:s artikel.
Inom mediavärlden är det inte ovanligt att att medier hämtar information från varandra. Ren avskrift är dock inte tillåten och ursprungskällan bör alltid anges. I en så kallad rewrite utgår journalisten från en originaltext och gör egna formuleringar som svarar på de journalistiska frågorna vem, vad, var, när, hur och varför.
En rewrite bör vara utan citat och helt omskriven utan formuleringar hämtade från ursprungstexten. Läsaren ska begripa vad som är eget arbete och vad som är hämtat från annat håll.
I skolan är det viktigt att eleverna så småningom kommer ifrån rena avskrifter i sina faktatexter och utvecklar förmågan att beskriva händelser och förlopp med egna ord. Att analysera journalistikens rewrites och att träna på att göra egna kan vara en väg mot målet.
SYFTE
Ett av skolans mål är att eleverna ska tillägna sig kunskap om mediers språk och funktion samt utveckla sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor. I slutet av femte skolåret ska eleverna kunna producera texter med olika syften.
Genom att utgå från tidningsnotiser, med innehåll som ligger nära elevernas egna erfarenheter, kan skolan analysera den avskalade redovisningen av information och ge eleverna en förebild för deras egna faktatberättelser.
Ett bra verktyg för att hitta flera tidningsartiklar om samma händelse eller ämne är att använda Mediekompass sökfunktion Sök vad tidningar skriver.
1. Vad berättar notisen?
I alla nyhetstexter försöker reportern besvara frågeorden vad, vem/vilka, var, när, hur och varför.
Kopiera upp de korta notiserna från Sydsvenskan och Östran om Forskningen på ungas kondition.
Östran: Unga får allt sämre kondition
Sydsvenskan: Ungdomar har allt sämre kondis
Dela ut Notisen från Sydsvenskan till halva klassen och Östrans notis till den andra halvan.
Analysera tillsammans notisens innehåll med hjälp av de journalistiska frågeorden. Anteckna svaren på tavlan.
Vad handlar artikeln om? – En undersökning om ungdomars kondition
Vad kom man fram till? – Ungdomar har nu sämre kondition än förr
Vem/vilka har gjort undersökningen? – Forskare
Var gjordes undersökningen? – Gymnastik- och idrottshögskolan (i Stockholm)
När gjordes undersökningen? – 1987 och 2007
Hur gjordes undersökningen? – Tester med 265 ungdomar från hela landet
Varför har ungdomar sämre kondition? – Mindre lekande utomhus, mer tv-tittande och föräldrar som skjutsar
Diskutera vidare:
– Vem har skrivit texten?
– Anges det någon källa?
– Var ligger Gymnastik- och idrottshögskolan? (Endast i Östrans notis)
– Vet forskarna säkert vad det beror på att ungdomar får sämre kondition? (Notiserna skiljer sig åt)
– Vad kan dålig kondition leda till för sjukdomar? (Endast i Östrans notis)
2. Jämför med originaltexten
Kopiera originaltexten från DN (Ungdomar har allt sämre kondis) och dela ut till eleverna.
1. Jämför rubrikerna. Vilka ord skiljer sig åt? Ändras betydelsen?
2. Hitta och stryk under de ställen i DN:s artikel som svarar på de journalistiska frågorna ovan.
Diskutera vidare:
– Varför är det inte bra att kopiera och sprida vidare vad någon annan har skrivit?
– Varför är det viktigt med flera källor?
Vikten av mångfald kan exemplifieras med viskleken där ett budskap från en källa förvanskas när det viskas vidare från elev till elev.
Kolla andra källor:
SVT Play Unga får allt sämre kondis
LÄNKAR
Bonus kopieringsavtal för skolor
Journalisten: Rewrites – hur mycket får man egentligen citera?
Länkar på Mediekompass
Mediekompass – Upphovsrätt
Mediekompass – Kolla Källan
Mediekompass – Vad är en notis?