I den här övningen ska eleverna undersöka hur bilder används i den politiska debatten. Vilka skildras och hur framställs de? Hur använder de politiska partierna sig av bilder för att föra fram sitt budskap? Genom en enkel bildanalys får eleverna upptäcka att bilder ibland säger mer än de först visar.
En bildanalys kan göras i tre steg. Betrakta en bild och ställ följande frågor:
- Vad känner du? Vilka känslor väcker bilden? Varför?
- Vad ser du på bilden? Sätt ord på allt som finns på bilden. Tänk på kameravinkel, omgivning, ljus och skugga.
- Varför har fotografen tagit bilden tror du? Vad tror du avsändaren vill säga med bilden?
Hos UR finns en film på dryga fyra minuter om att göra bildanalys: UR Skola
Hämta också inspiration från Mediemyndighetens skrift om bildanalys.
1. Se på bilder och kommentera
Samla ett antal bilder som har koppling till politiska frågor som berör eleverna. Det kan vara både nyhetsbilder och reklambilder (valkampanjer). Förklara skillnaden! Här nedan finns några länkar till partierna och deras bilder.
Visa några bilder och låt eleverna komma med spontana kommentarer.
2. Leta bilder och analysera
Låt eleverna leta bilder i tidningar och på nätet. Förslagsvis arbetar de i grupper med varsitt parti. Eleverna söker efter: 1 – nyhetsbilder som har politisk anknytning, 2 – bilder i annonser som har ett politiskt budskap.
Låt eleverna analysera några bilder enligt de tre steg som beskrivits här ovan. Läraren avgör om detta ska presenteras skriftligt, muntligt eller i annan form.
3. Ser alla samma sak i bilderna?
Låt grupperna redogöra för varandra vad de kommit fram till i sina bildanalyser. Diskutera mellan grupperna: gör alla samma analys av de olika bilderna? Kan man tolka bilderna på något annat sätt? Väcker bilderna olika känslor hos olika elever? Varför?
Källor:
UR Skola, om att göra bildanalys
Respektive partis hemsida, dels på riksnivå men även distriktssidorna
Hitta din tidning
Länkar till bildförslag:
Vänsterpartiet
Skolan: Skolan – Vänsterpartiet
Arbetstid: Arbetstidsförkortning – Vänsterpartiet
Socialdemokraterna
Vår politik | Socialdemokraterna
Klimat, miljö och natur, jämlikhet: Miljöpartiets politik inför valet 2026
Moderaterna
Integration: Integration | Moderaterna
Jobb och arbetsmarknad: Jobb och arbetsmarknad | Moderaterna
Centerpartiet
Bostadspolitik: Bostäder | Centerpartiet
Vapen: Vapen | Centerpartiet
Liberalerna
Klimatet:Klimatet behöver en effektiv politik. Liberalerna är alliansens grönaste röst!
Om liberalismen:Liberalismen – Liberalerna
Kristdemokraterna
Arbete och företagande: Arbete & företagande | Kristdemokraterna
Jordbruk: Jord & skogsbruk | Kristdemokraterna
Sverigedemokraterna:
Vilka vi är: https://sd.se/vilka-vi-ar/
Vad vi vill: Vad vi vill | Sverigedemokraterna
Sverigedemokratiskt politik: https://sd.se/wp-content/uploads/2018/08/Sverigedemokratisk-politik.png
Vi har olika partier för att det finns olika sätt att se på hur Sverige ska fungera. Olika frågor är olika viktiga för människor, och det finns olika sätt att se på hur man bäst löser problem, och vad som är ett problem. Det är det som utgör de politiska partiernas olika ideologier, synen på hur samhället bör vara ordnat. Det är också utgångspunkten för vilka frågor de engagerar sig i, och hur de argumenterar i dessa frågor. I den här övningen tittar eleverna närmare på partiernas ideologiska ståndpunkt.
1. Undersök ideologierna
Låt eleverna arbeta med de partierna de hade i den tidigare övningen eller gör en ny indelning i grupper. Beroende på elevernas förkunskaper om informationssökning är det bra att arbeta med källkritik. De viktiga frågorna att ställa är: Vem är avsändaren? Vilket är syftet? Vilken är målgruppen? Finns samma information på andra ställen? Mer information om källkritik hittar du i Publicistguiden.
Låt eleverna identifiera vilken ideologisk tillhörighet de olika partierna har. De kan använda sig av partiernas egna hemsidor. Frågor som ska besvaras är:
Vad är en ideologi egentligen?
Vilken politisk ideologi har partiet?
Vad är det centrala i den ideologin?
Finns det andra partier som har samma ideologi?
2. Hur syns partiernas ideologi?
Låt eleverna använda dagstidningar och förbered inlogg till er lokaltidning. Leta i annonser, artiklar och debattexter för att se hur partiernas olika ideologier syns.
Vilken typ av bilder används?
Vilket budskap försöker partierna få fram?
Hur argumenterar de?
3. Redogör för partiernas ideologi
I den form som läraren väljer redogör eleverna för sina respektive partiers ideologier, vad denna ideologi innebär och på vilket sätt man kan se i tidningarna hur partierna presenterar sin ideologi.
Källor att använda:
Internetstiftelsen om källkritik
Partiernas hemsidor: moderaterna, kristdemokraterna, liberalerna, centerpartiet, sverigedemokraterna, socialdemokraterna , miljöpartiet, vänsterpartiet
Inför ett val försöker politiska partier och politiker nå väljare på en mängd olika sätt. En del av den politiska debatten sker i vanliga redaktionella nyhetsmedier, som tv, radio, tidningar och nyhetssajter. Samtidigt arrangeras utfrågningar också i sociala medier och på olika sociala plattformar där både politiker, journalister och vanliga människor kan dela åsikter och information. Numera är politikerna inte lika beroende av de traditionella medierna för att nå ut till sina väljare.
De olika medierna fungerar på olika sätt och påverkar hur människor får information och vilka frågor som får mest uppmärksamhet. I den här övningen ska eleverna undersöka var den politiska debatten förs och fundera över hur det demokratiska samtalet ser ut i olika slags medier.
1. Undersök nyhetsmedier
Välj två dagstidningar från olika dagar och ett par nyhetssajter, radio eller tv. Ta reda på:
- Vilka politiska frågor diskuteras? Lista de olika frågorna.
- Vilka politiska företrädare är med?
- Är det lätt eller svårt att förstå argumentationen?
- Är det skillnad på hur frågor och argument framförs i olika redaktionella medier?
2. Undersök sociala medier som Youtube, Tiktok, X osv.
- Vilka politiska frågor tas upp? Lista de olika frågorna.
- Vilka politiska företrädare är med? Är det andra politiker än de du sett i traditionella medier?
- Är det lätt eller svårt att förstå argument och förslag till lösningar?
- Hur är tilltalet, enkelt eller komplicerat?
3. Jämför redaktionella medier och sociala medier
Jämför det du har sett i nyhetsmedier och sociala medier.
- Vilka stora likheter finns? Vilka stora skillnader?
- Vilka fördelar och nackdelar ser du med att föra den politiska debatten i olika medier?
- Hur skulle du beskriva tilltalet i respektive mediekanal?
- Var föredrar du själv att ta del av den politiska debatten?
- Presentera de bästa argumenten för varandra och berätta varför de är bra.
Inte sällan har händelser under valrörelsen påverkat det slutgiltiga valresultatet. Det kan vara större nyhetshändelser och ibland skandaler som avslöjas, nästan alltid genom att media granskar ett parti. Den händelse som nästan alltid nämns är SVT:s granskande reportage 2002 som avslöjade rasismen i valstugorna. I den här övningen ska vi undersöka både denna valrörelse och tidigare valrörelser för att se vilka händelser som kan påverka ett val.
Eleverna får undersöka de åtta riksdagspartierna för att se vilka händelser som påverkar både valrörelse och kommande val.
1. Dela in eleverna i grupper
Varje grupp undersöker politiker och deras tillhörande parti. Ni ska nu leta upp särskilda händelser som just ert parti varit med om. Här är en lista på några kända händelser, men googla också och leta efter andra, äldre händelser som blivit omskrivna:
Vänsterpartiet – hyllningar till terrorstämplade Hamas
Moderaterna – Ulf Kristersson och Birgitta Eds stiftelse, valstugereportage
Sverigedemokraterna – trollfabrik, barnpornografibrott, rattfylleri
Kristdemokraterna – Ebba Buschs husaffär
Centerpartiet – sexskandaler, tystnadskultur
Liberalerna – partiledarbyten och medlemsavhopp
Miljöpartiet – tystnadskultur
Socialdemokraterna – Transportstyrelseskandalen, trollfabrik
2. Undersök konsekvenser
Ta reda så mycket som möjligt om varje partis händelser eller skandaler. Förklara vad varje händelse handlade om och vad det var som hände.
Vilka anklagelser riktades mot det undersökta partiet?
Hur allvarliga var händelserna?
Hur hanterade de olika partierna dessa händelser, tycker ni? Undersök vad händelserna ledde till, vilka konsekvenser de fick för partiets valrörelse och resultat i det kommande valet. I vissa fall är det aktuella händelser som kan påverka årets val. Läs då också analyser, ledarartiklar och kommentarer och diskutera hur det kan påverka opinionen och partiets chanser i det kommande valet.
Hur allvarliga är händelserna för partiet och för de enskilda politikerna?
Finns det några partier som har mer skandaler än andra?
Några användbara länkar:
Opinions- och marknadsföretaget Verian: De politiska skandalernas år och dess effekt på tilliten
Analys: ”S-försvaret i dag framstår som hyckleri” | SVT Nyheter
Jimmie Åkesson: S lurar ungdomar – trollfabrik på riktigt | SVT Nyheter
SvD:s podd: I vilket parti har det varit flest skandaler?
Expressen: Centerpartiet måste gå till botten med skandalen
DN: Kandidater för V hyllade Hamas – stryks från listor
Så avslöjade Kalla fakta SD:s trollfabrik | Nyhetsmorgon | TV4 & TV4 Play
Sverige går mot ett val där hoten om valpåverkan är högst påtaglig. Digitaliseringen och minskad moderering på sociala medier tillsammans med AI-genererat innehåll ökar också risken. Falska konton som sprider desinformation ökar samtidigt. Enligt Myndigheten för psykologiskt försvar har det blivit mycket lättare att AI-generera eller manipulera ljud, video och bild sedan valet 2022 och EU-valet 2024. Men Sverige har även tidigare varit ett mål för påverkan. Enligt en rapport från Internetstiftelsen tar varannan svensk del av politiskt innehåll på sociala medier och det är känt att algoritmerna styr vilket innehåll som visas.
Syftet med denna övning är att ta reda på hur valpåverkan kan se ut och i synnerhet inför höstens val.
Kolla betydelsen av följande ord:
Cyberattack
Desinformation
Misinformation
Deep fakes
Propaganda
Narrativ
Undersök tidigare utländsk påverkan
Koranbränningarna och LVU-kampanjen tas ofta upp som händelser av utländsk påverkan mot Sverige. Ta reda på vad som hände. På vilket sätt påverkades Sverige och svenska intressen? Hur påverkade dessa händelser bilden av Sverige?
Vad är MPF:s, Myndigheten för psykologiskt försvars lägesbedömning inför valet?
Titta gärna på vad MPF:s expert säger också om val i andra länder som har utsatts för påverkan. Se inslag i SVT.
Undersök i mindre grupp
Vem eller vilka utgör störst hot och skulle kunna påverka valet i Sverige?
Ge exempel på aktuell valpåverkan i närtid. Här är exempel från SVT och DN tar upp fler. Hittar ni ytterligare exempel eller händelser?
Vilka länder som haft val i närtid har varit med om valpåverkansoperationer?
MPF har ett antal knep att ta till för att inte bli lurad. Vilka är de? Gå igenom alla knep och fundera över hur du själv brukar göra när du tar del av ny information.
Hur agerar regeringen?
Läs debattartikeln i DN av statsminister Ulf Kristersson.
Vilka exempel på valpåverkan i andra länder tar statsminister Ulf Kristersson upp? Vad skedde i de länder som nämns?
Cybersäkerhet tas upp i artikeln. Vad är det? Varför är det viktigt att arbeta med cybersäkerhet?
Aftonbladets ledarskribent Susanna Kierkegaard framför kritik mot debattartikeln. Vad handlar den om? Håller du med om kritiken?
Vad säger forskare om valpåverkan?
Lyssna på Ola Svenonius, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Hur ser den aktuella hotbilden ut just nu enligt honom? (Sveriges Radios seminarium om desinformation inför valrörelse, 12.20 min in i samtalet)
Vilka ämnen nämner han som vi ska hålla ögonen på när det gäller desinformation?
Gör det amerikanska faktagranskningsföretaget Newsguards quiz för att se om du kan skilja på en äkta nyhet från en falsk: Quiz: Can You Spot a Russian Fake?
Hur påverkar algoritmerna i sociala medier valet och väljarna?
Ta del av vad forskare säger om hur algoritmer och sociala medier påverkar väljarna.
På vilket sätt blir vi påverkade och hur kan vi undvika att bli det?
Lyssna även på Sofia Tordai, reporter på tidningen Resumé om den undersökning som gjorts på Tiktok om förstagångsväljare. Vad visar den om hur algoritmerna styr hur tjejer och killar röstar?
Hur påverkas du själv av innehållet på sociala medier? Kan du ge exempel på politiskt innehåll du har sett? Vad tänkte du? Finns det någon särskild fråga som påverkat dig på t. ex. Tiktok?
Valet handlar om olika frågor och utmaningar i samhället som vi tycker är viktiga. Det kan handla om till exempel skola, sjukvård, klimat, ekonomi, brottslighet eller arbetsmarknad. Vilka frågor som diskuteras mest kan förändras över tid beroende på vad som händer i samhället. Den fråga som diskuterades mest under det förra riksdagsvalet 2022 var i stort sett lag och ordning – särskilt gängkriminalitet, skjutningar och trygghet. Många väljare uppgav att kriminalpolitiken var den viktigaste valfrågan, och partierna lade stor vikt vid frågor om polis, straff och bekämpning av organiserad brottslighet.
Vilka frågor är viktiga i årets valrörelse? Våra dagstidningar rapporterar om de politiska beslut som tas och hjälper oss därmed att förstå vilka frågor som debatteras inför valet. Opinionsbildare hjälper till att lyfta olika frågor. Genom att följa med i nyhetsrapporteringen får vi veta vilka frågor som verkar vara viktiga för väljarna.
1. Arbeta i par och undersök en eller ett par nyhetssajter
Läs minst tre artiklar från ett par dagar som handlar om politik, samhällsfrågor eller valet. Undersök också om samma frågor tas upp av public service. Anteckna vilken fråga det handlar om samt rubriken. Skildras frågan på samma sätt i de olika artiklarna?
2. Vilka frågor återkommer?
Försök att rangordna frågorna genom att se vilka frågor som får mest uppmärksamhet i form av mer utrymme i tidningen eller på sajten.
3. Vilka frågor kommenteras på ledarplats eller i andra opinionstexter?
Redovisa om ni hittar valfrågor även i opinionstexter och vilka det är. Är det en kommunal fråga eller en nationell?
Håller ni med skribenten i den specifika valfrågan?
Skildras samma fråga i flera opinionstexter?
På vilket sätt skiljer sig åsikterna i olika ledartexter?
4. Diskutera i helklass
Varför är dessa frågor viktiga för väljarna tror ni?
Har de olika grupperna olika frågor? Jämför med varandra.
Undersök partiprogrammen: hittar ni frågorna med i politiken som beskrivs i respektive partis idéprogram?
Vad tänker ni om de frågor ni har tagit fram? Är de viktiga för er? Varför eller varför inte?
Saknar ni vissa frågor, vilka då?
5. Skriv om en valfråga
Arbeta individuellt eller i grupp och välj en valfråga som ni tycker är viktig. Det kan vara en fråga som redan drivs av de olika partierna, eller så hittar ni en egen fråga som ni tycker borde finnas med i årets valrörelse och som inte har fått så mycket uppmärksamhet. Låtsas att ni är politiker och skriv en kort opinionstext där ni radar upp argument för varför frågan är så viktig och hur vi ska lösa frågan på sikt. På vilket sätt kan samhället förbättras genom att arbeta med denna fråga?
Medierna är en viktig pelare och beståndsdel i vår demokrati. Det är genom mediernas granskningar av våra politiker som vi kan ställa dem till svars. De är en garant för att samhället styrs på det sätt som politikerna går till val på. Vi ska kunna lita på våra fria och oberoende medier och i Sverige är tilltron till medierna också högt. Detta visar till exempel Medieakademins Förtroendebarometer.
Börja med att gå igenom begreppet demokrati och förklara för eleverna vad ordet betyder. Ge exempel på när demokrati fungerar och när den inte gör det. Prata om länder som har ett demokratiskt styre. Låt eleverna titta på denna film från UR för att förstå begreppet och att göra quizet efteråt. Gör gärna en allmän genomgång av vad som kännetecknar ett demokratiskt samhälle innan ni går in på mediernas betydelse för demokratin.
1. Mediernas oberoende
Förklara mediernas uppgifter och deras oberoende. Gå igenom begreppen pressfrihet och yttrandefrihet. Du kan låta eleverna läsa och se filmen om pressfrihet här.
2. Mediernas uppgifter
Läs om mediernas uppgifter i SO-rummet här. Hjälp gärna eleverna genom att själv illustrera vilka de olika uppgifterna är genom olika artiklar i tidningen. Låt sedan eleverna själva plocka ut texter ur en dagstidning för att illustrera exempel på respektive uppgift. Eleverna får redovisa för varandra.
3. Texter som handlar om valet
Låt eleverna plocka ut de texter som handlar om valet och redovisa dem. Låt dem undersöka både nyhetstexter och opinionstexter. Hjälp dem att förstå vilka frågor det handlar om.
- När det gäller en nyhetstext: Vilken sakfråga finns med i artikeln?
- Är texten skriven på ett objektivt sätt? Vad gör den objektiv?
- Finns det något perspektiv som fattas i artikeln?
- När det gäller en opinionstext. Vilken fråga handlar det om?
- Beskriv hur skribenten tar ställning.
- Är argumenten övertygande?
- Vad är elevernas egna åsikter i frågan, håller ni med skribenten eller inte?
Enligt en rapport från V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet har demokratin i USA försämrats i en takt som saknar motstycke. USA:s globala ranking har fallit från 20:e plats till 51:a plats av 179 länder. Journalister och medier som ju är demokratins grundpelare är särskilt utsatta. Redan under Donald Trumps första presidentperiod blev medierna attackerade. Hur ser pressfriheten ut under president Donald Trumps andra period vid makten? I den här övningen får eleverna undersöka vilka uttalanden som görs om amerikansk media och hur pressfriheten påverkats.
1. Vilken är kritiken?
FCC (Federal Communications Commission) är den amerikanska myndighet som reglerar all elektronisk kommunikation inklusive radio, tv, satellit och trådlös teknik i USA. De utfärdar licenser – sändningstillstånd för etermedierna.
Undersök hur Brendan Carr som är chef för FCC skriver på X om nyhetsmedierna.
Läs också Donald Trumps inlägg på samma sida.
2. Diskutera
Vilken kritik är det som framförs? Läs också hur New York Post rapporterar om kritiken. Vad innebär detta för medierna när kritiken är så omfattande? Vad innebär det för demokratin?
3. Undersök
Undersök vad som hänt med bland annat Voice of America (USA:s officiella statsfinansierade mediebolag) och Radio Free Europe, Här är några länkar till SVT och SR som tar upp nedskärningarna. Hur kommenterar journalistprofessorn Christian Christensen åtgärderna som mediebolagen drabbas av? Hur definierar han Voice of America? Vad säger han om Corporation for Public Broadcasting (CPB) och PBS (Public Broadcasting Service)? Läs också en aktuell artikel i The Guardian om nedskärningarna.
4. Analysera
Leta efter fler attacker på pressfriheten i USA. Reportrar utan gränser listar flera här. Googla och skriv ner alla händelser som ni hittar i olika medier.
Avsluta med att diskutera hur man kan vända på utvecklingen. Vilka motreaktioner finns? Vad säger medierna själva? Vad gör det med ett samhälle där medierna attackeras? Försök att hitta mediernas egna reaktioner genom att googla.
Användbara länkar:
DN Direkt – Trump stämmer New York Times på 140 miljarder
DN: Så pressar Trump medierna i USA – största förändringarna
DN: Republikaner hoppas på tidigt lov – vill slippa Epsteinomröstning
Expressen: Trumps attack mot kritikerna: ”Fake news”
Reportrar utan gränser: USA: Trump verbally attacked the media more than 100 times in run-up to election | RSF
5. Avslutande diskussion
Det finns även händelser i Sverige där medierna har attackerats. Diskutera till exempel hur Sverigedemokraternas partiledare, Jimmie Åkesson, uttalade sig efter TV4:s granskning av partiets s.k. trollkonton i sociala medier. Vilka blev konsekvenserna för medierna efter Åkessons reaktion på avslöjandet?
Diskutera också uttalandet som Ebba Busch gjorde under en intervju med SVT som handlade om förekomsten av elbilar i Sverige. Var det ett angrepp på SVT? Varför/varför inte?
Finns det annat som hotar pressfriheten, sök efter exempel.
Några användbara länkar, men försök gärna hitta fler:
Sättet vi konsumerar nyheter på i dag ser mycket annorlunda ut i jämförelse med för bara 10-15 år sedan. Tidigare var vi vana vid att ta del av nyheterna via TV, radio och tidningar. I dag är vi ständigt uppkopplade via våra mobiltelefoner och andra digitala plattformar. Nyheter sprids så mycket snabbare i dag och många unga befinner sig enbart på sociala medier och tar del av nyheter där. Numera finns alla redaktionella medier också på sociala medier.
Men vilka är skillnaderna mellan sociala medier och redaktionella medier? I den här övningen får eleverna undersöka också hur svenskarnas medievanor ser ut.
1. Arbeta i grupper och undersök
Låt eleverna arbeta i smågrupper och undersöka rapporten Svenskarna och internet.
- Hur många av svenskarna använder sociala medier?
- Vilka skillnader finns mellan olika åldersgrupper?
- Hur skiljer sig användningen mellan män och kvinnor?
- Vilka sociala medier är störst för äldre, vilka är störst för yngre?
- Diskutera vilka sociala medier ni själva använder och varför?
- Många menar att vi snart kommer att lämna sociala medier. Håller ni med forskaren som uttalar sig i Göteborgsposten?
2. Läs på och förklara hur algoritmerna styr
Läs på hur algoritmerna i sociala medier fungerar och låt eleverna förklara för varandra i gruppen. Hur påverkar algoritmerna oss? Läs till exempel här:
3. Undersök hur redaktionella medier styrs
Våra redaktionella medier har alla en ansvarig utgivare. Läs på om vad detta innebär här. Svara på frågorna:
- Vad är en ansvarig utgivare och vad har den personen för roll på tidningen?
- Vilka är de två huvudprinciperna för publicering och vad skiljer dem åt?
- Vilka lagar skyddar den tidning som har en ansvarig utgivare?
- Vad krävs för att en tidning ska omfattas av skyddet?
- De publicistiska reglerna eller det medieetiska systemet reglerar även hur de redaktionella medierna arbetar. Läs om dem här.
4. Avsluta med att peka ut skillnader
Diskutera de stora skillnaderna mellan sociala och redaktionella medier.
- Vad innebär det att det inte finns någon redaktör eller ansvarig utgivare i sociala medier?
- Vilka etiska regler finns i sociala medier? Jämför med dem som finns för de redaktionella medierna.
Får man sprida vad som helst i sociala medier? Titta på filmen från Nyhetskoll här. Diskutera om de regler som trots allt finns kan upprätthållas.
Vi lever i en tid då medielandskapet snabbt förändras, inte bara i Sverige. Som granskare av dem som har inflytande i samhället har medierna själva mycket makt och måste tåla att bli kritiserade. BBC som vilseledde tittare genom att klippa i ett tal Donald Trump höll innan stormningen i Capitoleum ledde till skandal. Som följd av det avgick de högst ansvariga för hela BBC.
Svensk public service får ofta kritik, även om förtroendet för både Sveriges Radio och SVT generellt sett är högt. Nyligen hamnade SVT i skottgluggen och kritiserades för ett inslag i nyhetsprogrammet Agenda. Vad handlade kritiken om? Var den rättvis? Är det bra att public service ifrågasätts och vad kan det få för konsekvenser?
Läs och diskutera
- Läs i Dagens Nyheter om det som hände i SVT:s nyhetsprogram Agenda här.
- Michael Kucera uttalar sig om det som blev fel och varför är det han som gör det?
- Hur förklarar Michael misstaget som gjordes?
- Vad säger de som uttalar sig i artikeln om SVT:s misstag?
- Vad tänker ni om SVT:s hantering av misstaget?
- Hur skulle ni agera om ni var ansvariga för sändningen?
Lyssna och fortsätt diskussionen
Lyssna på Sveriges Radios Studio Ett.
- Vilken kritik får SVT från politiskt håll?
- Är det lätt att göra denna typ av misstag med tanke på utvecklingen av AI?
- Vad kan man göra för att förhindra att det händer igen enligt Martin Schori?
- Är det rätt att politiker har åsikter om public service? Varför? Varför inte?
- SD vill kalla SVT:s ledning till KU (konstitutionsutskottet). Diskutera om det är rätt väg att hantera misstag? Vad säger till exempel facket (Journalistförbundet) om det? Lyssna gärna på inslaget i Sveriges Radio här.
- Lyssna på hur SVT:s vd Ann Lagercrantz bemöter kritiken i SVT:s Agenda här. Vad tycker hon om SD:s vilja att kalla till sig SVT:s ledning?
- DN:s ledarsida kritiserar Sverigedemokraterna. Diskutera om ni håller med tidningens åsikter.
- Public service får ofta kritik för att ta politisk ställning. Försök hitta sådan kritik och diskutera vad ni själva tycker.