I Syrien pågår en blodig konflikt sedan ett par år. Situationen är komplicerad och ibland svår att förstå för oss svenskar. För att skaffa sig en åsikt i frågan krävs också att man skaffar sig en bra kunskapsbas. I det här lektionstipset går vi från ax till limpa, det vill säga vi skaffar oss bakgrundskunskap och avslutar med att uttrycka oss i skrift.
Tidsåtgången: 1. Bakgrunden bör få ta en lektion i vilket ämne ni än väljer. 2. Granskningen bedrivs i första hand som hemuppgift och avslutas med en lektions diskussion. 3. Skrivandet tar minst en lektion. Har man tid bör det bli flera lektioner med utveckling av texterna.
1 Bakgrund
Skaffa dig en bild av landet. Försök att använda journalistiska texter för att reda ut begreppen.
a. Historia: I Syrien finns en av världens äldsta städer, Damaskus. Ta reda på mer om stadens historia fram till dagens stadsbild.
b. Religion: Vilka roller spelar religionen i Syrien? Finns här islams båda huvuddelar, sunni och shia? Finns det kristna grupper? Vilka är alawiterna?
c. Geografi: Ta fram fakta om landet, främst befolkningssiffror. Vilka av de olika folkgrupperna i Syrien är flest?
d. Samhällskunskap: Vilka är egentligen Baath-partiet och familjen Assad? Vilka grupper har fram till inbördeskriget suttit vid makten i Syrien?
Här kommer några förslag på länkar, men sök gärna fler!
http://www.svd.se/kultur/damaskus-kulturskatt-dammas-av_2811707.svd
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/langdraget-syriskt-krig-riskerar-spridas_7561096.svd
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/familjeklanens-syrien-40-ar-i-lejongropen_6831147.svd
http://www.dn.se/nyheter/varlden/guide-vem-ar-bashar-al-assad/
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/9-saker-du-undrar-om-syrien_8478590.svd
2 Följ granskningen
Följ granskningen av Syrien under en längre period i svenska tidningar. Vad skriver din egen lokaltidning?
Välj att följa nyheter från Syrien under en vecka, två veckor eller en månad. Använd funktionen på mediekompass.se ”Sök i webbtidningar”.
Välj ut det du tycker är viktigast? Försök att reda ut vilka grupperingar som strider i landet och hur läget är just nu.
Följ fredskonferensen i Montreux. Googla den!
Använder du papperstidningar så klipp ut texter och samla. Är det digitalt format så skriv ut.
Avsluta med att diskutera det ni fått ihop i klassen.
3 Följ upp
Följ upp samlandet och diskussionen med att skriva en nyhetsartikel eller krönika om läget i Syrien.
a. En nyhetsartikel ska vara fri från egna åsikter, det är en faktatext.
Titta här först:
http://www.lasarnasfria.nu/artikel/7914
http://mediekompass.se/arkiv/ung/vad-du-maste-veta-om-medier/olika-slags-texter
b. En krönika fungerar ungefär som en blogg. Den innehåller personliga åsikter, men kom ihåg att en bra krönika innehåller väl motiverade åsikter. Lägg därför lite arbete på att hitta bra motiveringar till dina åsikter i det insamlade materialet.
Titta här först:
http://läxhjälp.nu/guider/svensktexter/mall-skriva-kronika/
http://www.natprov.nordiska.uu.se/digitalAssets/50/50351_elevlosningvght09.pdf
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Ur kursplanen i samhällskunskap: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.
Gymnasiet
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.
Foto: Seier+seier (Flickr CC)
Inför och under OS fylls tidningar och andra medier av texter, bilder, faktarutor, nyhetsgrafik och annat material som är utmärkta underlag till sakprosatexter med elevnära innehåll. Utnyttja det!
A Introduktion
Gemensamt
Presentera en sakprosatext för eleverna. Läs igenom den tillsammans med fokus på
- att den bygger på fakta.
- att skribentens åsikter inte framgår i texten.
- sambandsord som ger texten en logisk struktur.
- sambandsord och fraser som bidrar till förståelsen av orsak och verkan.
B Fördjupning
1. Presentera uppgiften, som är att skriva en sakprosatext om en OS-sport.
2. Gör en gemensam tankekarta som kan fungera för de flesta sporter:
Exempel: utrustning, regler, egenskaper hos utövare, kända utövare, rekord och resultat, länder, tävlingsdagar, tv-tider, annat intressant.
3. Gå igenom det som är viktigt att tänka på vid informationssökning i olika källor:
a. Var kritisk:
- Vem är upphovsman/författare till källan?
- Vilka källor har författaren själv använt?
- Hur gammal är källan?
b. Datum och tid är viktig information om källor på Internet.
c. Spara den information du samlat in, var och när du hittat den.
C Aktivitet
Elevinstruktion:
1. Samla bilder som handlar om sporten. Klipp ur tidningar, eller sök på Internet.
2. Klistra bilderna i en bok eller gör en bok på datorn.
3. Skriv korta faktatexter till bilderna.
4. Avsluta med att skriva en längre sammanfattande sakprosatext om sporten. Leta inspiration i tidningar eller faktaböcker. Det är viktigt att skriva texten med egna ord och inte med författarens ord.
D Uppföljning
Låt eleverna visa böckerna och läsa upp texterna för varandra i mindre grupper.
- Analysera enligt modellen ”two stars and a wish”.
- Visa sedan upp arbetena på en plats där många kan ta del av dem.
- Sammanfatta vad som är typiskt för en sakprosatext.
Bakgrund
Idrottsgrenar i OS i Sotji
Alpint
Backhoppning
Bob/Rodel/Skeleton
Curling
Freestyle
Ishockey
Konståkning
Längdskidor
Nordisk Kombination
Skidskytte
Skridsko
Snowboard
Sveriges olympiska kommitté, OS i Sotji:
Two stars and a wish
Bedömningsteknik som aktiverar eleverna som lärresurser för varandra.
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Berättande texter och sakprosatexter
- Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
- Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Läsa och skriva
- Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
- Språkets struktur och meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser och skiljetecken samt ord och böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
- Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Illustration: Frimärke
Den 7 februari inleds de 24 vinterspelen i ryska Sotji och spelen kommer att dominera lektionstipsen den närmaste tiden. Rapporteringen från Ryssland kommer att belysa undervisningen i flera olika ämnen.
Som vanligt, är man beredd att säga, så finns det kontroversiella frågor inför spelen. Inte minst har man fokuserat på de ryska antigay-lagarna som bland annat innebär förbud mot ”propaganda för icke-traditionella läggningar bland minderåriga”. Detta är en formulering som ger utrymme för mer eller mindre vidlyftiga tolkningar.
Sätt dig in i problemet!
1 Inledning:
Läs bakgrundsartiklar för att skaffa er en bild av situationen. Här nedan finns ett antal bra exempel, men sök även i er(-a) lokala tidning(-ar) om de skrivit något.
http://www.dn.se/nyheter/varlden/rysk-antigaylag-legitimerar-vald/
http://nyheter24.se/nyheter/utrikes/749699-rysslands-nya-lagar-kan-stoppa-homosexuella-i-os
http://www.dn.se/sport/putin-valkomnar-homosexuella-till-os/
Jämför den ryska lagen med denna svenska som den formuleras i Brottsbalkens 16:e kapitel, 8:e paragrafen:
8 § Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter. Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.
Följ upp artikelläsningen med en diskussion. Formulera era åsikter!
2 Granska:
Följ svenska tidningar fram till, och under OS. Vad skriver de om just de här frågor? Inträffar det någon händelse som ytterligare aktualiserar detta?
3 Skriv:
Skriv en insändare där du formulerar dina åsikter! Bör svenska idrottare protestera öppet mot de ryska lagarna eller bör man inte lägga sig i? Koppla gärna till Emma Green-Tregaros ”protest” i Moskva.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter.
Upplägg 1: Fredspriset
Årets fredspris gick till organisationen OPCW (Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons). Till skillnad mot tidigare år, exempelvis då president Barack Obama fick priset, höjdes få proteströster i år. Granska motiveringen till att OPCW fick priset och undersök hur de är inblandade i förstöringen av kemiska vapen i Syrien.
Hos många svenskar var Malala Yousafzai favorit till att få priset. Ta reda på så mycket du kan om henne. Borde hon fått priset? Diskutera i klassen!
Länkar:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17903530.ab
http://www.dn.se/nyheter/varlden/malala-favorit-till-fredspriset/
Hur svårt är det att leva upp till ickevålds-principen? Titta på det här youtube-klippet och diskutera sedan: http://www.youtube.com/watch?v=gjGL6YY6oMs
Upplägg 2:Nobelpriset i litteratur
Kanadensiskan Alice Munro fick årets Nobelpris i litteratur. Hon är framför allt känd som novellist. Vad utmärker en novell? Vad anser experterna vara utmärkande för just Monroes novellkonst?
Ta reda på mer om Munro. Varför kommer hon inte till prisutdelningen i Stockholm?
Passa på att lära mer om novellkonsten. Vad innebär namn som Giovanni Boccaccio, Edgar Alan Poe, Arthur Conan Doyle och Anton Tjechov.
Den ryske författaren Fjodor Dostojevskij sa en gång: Vi har alla krupit fram ur Gogols kappa! Läs Nikolaj Gogols ”Kappan”.
Upplägg 3: Pristagarna i fysik, kemi och medicin
Prisen i fysik, kemi och medicin brukar hamna USA eller i Europa. Vilka får prisen i år? Ta reda på vilka de är, varifrån de kommer och vilka universitet de representerar vid pristillfället. Lär dig mer om Harvard, MIT, Cambridge, Stanford, m.fl.
Vad betyder Ivy League i USA?
Länkar att läsa:
http://www.svd.se/naringsliv/karriar/valj-ratt-universitet-bli-en-nobelpristagare_7014761.svd
http://fof.se/tidning/2004/6/varldens-basta-universitet
Upplägg 4:Vad skriver tidningarna?
Många tidningar ute i världen skriver om Nobelpriset i samband med prisutdelningen den 10 december. Utforska tidningsartiklar på engelska och i det främmande språk du i övrigt läser: tyska, franska, spanska, etc.
Kopplingar till skolans styrdokument
Samhällskunskap i grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter.
reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används.
Gymnasieskolan
Ämnesplan för svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.
Bilden: Blå Hallen, Stockholms stadshus.
Foto: Yanan Li
Ledtråd 1
Julkalendern ”Barna Hedenhös uppfinner julen” har premiär i Barnkanalen den 1 december klockan 8.45. Man kan också se julkalendern på kvällen. Hur dags då?
D = 17.45 E = 18.45 F = 19.45
http://blogg.svt.se/barnkanalen/2013/10/smygtitta-pa-arets-julkalender/
Följdfråga
För att förstå när ett tv-program börjar så måste man behärska digital tid. När börjar julkalendern om man uttrycker klockslaget i analog tid?
Ledtråd 2
En julgransodlare i Färingtofta säljer tre olika sorters granar. Vilken sort säljer han minst av?
T = silvergran U = kungsgran V=grön gran
http://hd.se/klippan/2013/11/22/granen-star-sa-gron-och-grann/
Följdfråga
Plastgran, eller naturgran? Vad tycker du är bäst? Varför? Lista fördelar och nackdelar!
Ledtråd 3
I år utsåg Handelns utredningsinstitut en råsaftcentrifug till Årets julklapp.
Vilken produkt blev Årets julklapp 2010?
K = surfplatta L = bakmaskin M = hörlurar
http://www.va.se/nyheter/arets-julklapp-2013-578630?p=0
Följdfråga
Tror du att valet av Årets julklapp gör att fler människor köper just den saken? Varför/varför inte?
Ledtråd 4
Miranda Wahlstedt från Karlstad träffade tomten vid ett besök i Göteborg. Vad önskade hon i julklapp?
S = en grön ninja T = en träkoja i Lego U = en helikopter
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2180802-tomten-kom-till-stan-med-hast-och-vagn
Följdfråga
Hur mycket tycker du att en julklapp ska få kosta? Motivera!
Ledtråd 5
Många av bildspelets bilder på pepparkakshus ägs av bildbyrån Scanpix. De flesta har fotograferats av
K = Jurek Holzer L = Mats-Eric Nilsson M = Janerik Henriksson
http://www.svd.se/mat-och-vin/inspiration-hur-ska-ditt-pepparkakshus-se-ut-i-ar_6653220.svd
Följdfråga
Hur skulle ett pepparkakshus som du har byggt se ut? Beskriv!
Ledtråd 6
Kiddo bakar en bulle som inte liknar en vanlig lussekatt. Vad föreställer den?
A = en fotboll B = en iPad C = en hund
http://blogg.vk.se/frookenkrass/2013/11/19/lord-of-the-saffransbullarna/
Följdfråga
Kryddan saffran är en viktig ingrediens i lussekatter. Ta reda på vad ett kg saffran kostar.
Ledtråd 7
I samband med Luciaomröstningen i Linköping samlades det in pengar till synskadade. Hur mycket pengar samlades in?
A = 67 630 kronor B = 3 382 kronor C = 1 018 kronor
http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/josefin-ar-arets-lucia-6629928-artikel.aspx
Följdfråga
Varför samlades det in pengar just till synskadade?
Ledtråd 8
Visby domkyrkoförsamling tänker sätta upp en levande julkrubba utanför kyrkan i år. Vilket djur ska ta jungfru Maria till stallet?
O = ett gotlandsruss P = en åsna Q = en kamel
http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=8958454
Följdfråga
Läs Bibelns text om julkrubban http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=664428 och berätta något av innehållet för klassen.
Vilken julklapp har tomten i säcken?
Nu är det dags att kasta om alla åtta bokstäverna och lista ut vad tomten har i sin säck.
Kanske är det någon i klassen som också har det på sin önskelista?
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
Tala, lyssna och samtala
• Muntliga presentationer och berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola…
Passar: Det här rör flera skolämnen, beroende på vilka nyheter som eleverna väljer, men förmodligen i första hand samhällskunskap, och svenska förstås eftersom sista biten i det här gäller skrivande.
Tidsåtgång: Det första upplägget bör kunna genomföras som läxa med korta kontrollpunkter under lektionstid någon eller några gånger per vecka. Upplägg 2 tar en till två lektioner och samma sak gäller upplägg 3.
Upplägg 1:
Förbered eleverna på att de ska välja en nyhet varje dag under december, till och med den 24:e, för att göra en egen nyhetskalender. För att göra det hela så mångfacetterat som möjligt så använd en modell där man väljer en sportnyhet på måndagen, en lokal nyhet på tisdagen, inrikes på onsdag, utrikes på torsdag och på fredagen utses veckans viktigaste nyhet. Den senare behöver inte finnas med bland de redan valda men kan göra det. Skulle det inträffa något riktigt stort i veckan så kan man naturligtvis skifta dag för att få med ”kioskvältaren”.
Samla ”kalendrarna” i en mapp, på papper eller i digital form.
Upplägg 2:
Följ upp kalendrarna! Jämför i klassen och diskutera vad som är en nyhet. Diskussionen bör leda fram till klassens gemensamma kalender. På vägen har ni skaffat er en nutidsorientering som heter duga! Leder detta till att eleverna i fortsättningen blir bättre nyhetsbevakare, omvärldsbevakare, så har ni nått mycket långt!
Länkar: http://mediekompass.se/lektionstips/tidningsveckan/2008-nyheter/864-vad-aer-en-nyhet-477
Upplägg 3:
Skriv ner dina tankar om advent i form av en krönika. I en krönika har man friheten att uttrycka egna åsikter, det är ungefär som att skriva en blogg.
Tips får du via de här länkarna: http://www.skriva.info/skriv-en-kronika.aspx
http://spraktidningen.se/artiklar/2009/08/kronikor
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Kursplan för samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Kursplan för svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasieskolan
Ämnesplan för samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
Ämnesplan för svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.
1 En första lektion
Starta av med att ge eleverna en kortkurs i hur de ska skriva en bra nyhetsartikel. Var och en som har något att berätta kan skriva en bra nyhetsartikel. Förbered genom att hitta en bra nyhetsartikel som uppfyller de nedan beskrivna kriterierna.
A. Det går inte att berätta allt i en artikel, utan välj ut det du tycker är intressantast för läsaren och placera det i rubriken. En bra rubrik är nyckeln till att bli läst. Om rubriken är platt får du inga läsare alls. Kom dock ihåg att rubriken måste motsvara texten, annars blir läsaren bara besviken. Det går inte att överdriva i rubriken för att locka läsare!
B. Skriv en kort ingress som bara innehåller två meningar, varav en är ett pratminus. Nästan alla artiklar bygger på intervjuer så pratminus (citat) brukar det finnas gott om. Följ upp den vinkel du valt i rubriken så att läsaren hänger med.
C. Skriv en brödtext på cirka 1500-1800 tecken som innehåller minst tre pratminus, gärna fler. Diskutera hur mycket berättande text det ska finnas som kompletterar de olika citaten. Ofta är det lyckat att låta den som talar i texten berätta direkt till läsaren genom citat (pratminus). Om skribenten berättar för mycket ställer sig han/hon mellan berättaren i artikeln och läsarna.
Det är viktigt att berätta kort och koncist! Vi har stressade läsare och långa texter tenderar att inte bli lästa.
d. Diskutera igenom demonstrationsartikeln i stort. Vad är det som är bra, vad är mindre bra?
2 Granska!
Eleverna går igenom en eller flera tidningar (helst bör samtliga elever i klassen ha samma tidning framför sig!), exempelvis den egna lokaltidningen och letar efter riktigt bra artiklar, skrivna på ett sådant sätt att de griper tag i läsaren och behåller honom/henne kvar. Artiklar som inte blir för långrandiga utan håller sig till lagom antal ord.
Lista upp de tre bästa artiklarna i tidningen. Jämför resultaten i klassen. Sammanställ resultaten så att ni får klassens topp fem. Diskutera vad det är som gör artiklarna bra.
3 Skrivande
Skriv en egen artikel med rubrik, ingress och en brödtext som är mellan 1500 och 1800 tecken lång. Följ gärna upp med att låta eleverna läsa varandras artiklar och diskutera innehållet. Var noga med att framhålla det som är bra, hellre än att fokusera på bristerna!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan – svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Gymnasieskolan – svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt.
Förslag A – snabbt och enkelt, en lektion
Lilla Aktuellt skola och Kurres nutidskorsord
Förberedelser
Bekanta dig med veckans avsnitt av Lilla Aktuellt skola. Kopiera Kurres korsord till varje elev om ni inte tänker göra korsordet online. Se bakgrund.
Genomförande
1. Titta gemensamt på veckans avsnitt av Lilla Aktuellt skola. Eleverna gör noteringar under programmets gång. De noterar sådant som de tycker är intressant och saker som de undrar över.
2. Samtala om programmet.
3. Lös Kurres korsord.
4. Sammanfatta lektionen.
Förslag B – en till två lektioner
Nyhetsjakten
Förberedelser
Skaffa ett antal dagstidningar. Obs! Minst två exemplar av varje tidning!
Klipp ut en nyhetsbild till varje elevpar i klassen.
Klipp också ut motsvarande rubrik och bildtext.
Sätt upp rubrikerna på olika ställen i klassrummet före lektionen.
Sätt upp bildtexterna på tavlan.
Genomförande
1. Dela ut en nyhetsbild till varje elevpar.
2. Låt dem samtala om bilden. Utgå från en enkel bildanalysmodell:
Vilka känslor förmedlar bilden?
Vad ser du på bilden? Sätt ord på allt som finns på bilden.
Vad tror du att nyheten handlar om?
3. Därefter går de på nyhetsjakt i klassrummet och letar efter ”rätt” rubrik. Uppmana dem att läsa alla rubrikerna innan de väljer.
4. När alla elevpar har hittat sin rubrik ska de även hämta rätt bildtext från tavlan.
5. Ge dem var sitt exemplar av tidningen.
6. Därefter letar de upp sin bild/nyhet i tidningen. Låt dem prata om den med varandra: Handlade nyheten om det de trodde? Vad står det i artikeln?
7. Sedan kan de berätta om sin nyhet för ett annat par.
8. Avslutningsvis redovisas varje nyhet för hela klassen.
Förslag C – en serie lektioner
Veckans nyhet
Förberedelser
Skaffa ett exemplar av en dagsfärsk tidning, eller bokmärk webbversionen av tidningen.
Utförande
1. Ta fram dagens tidning. Visa förstasidan/startsidan för klassen.
2. Samtala om några nyheter som eleverna känner till eller fängslas av.
3. Välj gemensamt ut en nyhet, ”dagens bästa nyhet”. Sätt upp den på väggen. Om det är möjligt bör moment 1–3 upprepas dagligen under flera veckor.
4. När veckan är slut aktualiserar ni de nyheter som klassen samlat under veckan. Låt eleverna välja var sin nyhet som ”veckans bästa nyhet”.
5. Eleverna ritar en bild och skriver en egen sammanfattning om sin nyhet på ett ”nyhetsblad”. Låt dem motivera valet av nyhet. Sammanfattningen bör innehålla någon form av reflektion och ge svar på några av de journalistiska frågorna: Vad? Var? När? Vem?/Vilka? Hur? och Varför?
6. Eleverna samlar sina nyhetsblad vecka för vecka till en egen nyhetsbok som också fungerar som dokumentation över elevens utveckling.
Bakgrund
Länkar
Mediekompass lärarmaterial Kunskap och lek år 4-6
http://mediekompass.se/lararmaterial/2277-kunskap-och-lek-ar-4-6
Lilla Aktuellt skola, SVT
http://www.svt.se/barnkanalen/lilla-aktuellt-skola/
Kurres nutidskorsord, Presstationen
Aktuellt korsord: http://presstationen.se/kurres-korsord
Äldre korsord: http://presstationen.se/kurresinfo/arkiv/korsord/korsord-pdf.asp
Vi i femmans quiz ”Idag och samhälle” 1 och 2, SVT
http://sverigesradio.se/sida/quiz.aspx?programid=3033&quiz=349
http://sverigesradio.se/sida/quiz.aspx?programid=3033&quiz=2282
Nya Vi i femman-spelet, SVT
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3033&artikel=5673981
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Geografi
Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
…
utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker
…
Svenska
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
- formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
- läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
- anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
- söka information från olika källor och värdera dessa.
Samhällskunskap
- Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
- reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
- analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
- analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
- uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
- söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
- reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Bilden: Gånghesterskolan, Borås: Ludwig Carlsson och Freja Bergdahl.
Foto: Malin Björk.
Begreppet allmänintresse är centralt i de etiska reglerna för press, radio och tv. Där står bland annat att man ska avstå från publicering om inte uppenbart allmänintresse föreligger. Försök att ta reda på vad begreppet innebär och titta lite noggrannare på etiska frågor!
De etiska reglerna
Inledningen på Medieombudsmannens sida om publicitetsreglerna är värd att läsa extra noga och diskutera:
”Press, TV och radio skall ha största frihet inom ramen för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för att kunna tjäna som nyhetsförmedlare och som granskare av samhällslivet och för att kunna publicera det som är av vikt och betydelse för medborgarna. Det gäller dock att skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet.”
Låt eleverna läsa igenom reglerna och plocka fram tre av de sjutton punkterna som de tycker är extra viktiga. Sammanställ resultatet för hela klassen och skaffa er en bild av vad eleverna tycker.
Om inte eleverna lyfter fram de punkter där allmänintresset nämns så poängtera dessa:
7. Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.
15. Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.
OBS: Lyft även fram motsatsförhållandet mellan allmänintresse och nyfikenhet. Allmänintresse betyder att något är så viktigt att allmänheten ”måste få veta”. Nyfikenhet är ”kul att veta” men inte nödvändigt. Är det nödvändigt att få veta namnet på en brottsling, även om denne begått allvarliga brott?
Avsluta med att ge en definition av allmänintresse och försök ge exempel på vad som är av allmänintresse, och vad som inte är det.
Länk: Medieombudsmannen om publicitetsreglerna
Ansvarig utgivare
Varje tidning, radio- och tv-program har en ansvarig utgivare som är ensamt ansvarig för innehållet.
- Sök i en dagstidning och leta efter nyheter där du tror att tidningen har utelämnat namn eller andra uppgifter som de antagligen känner till.
- Visa varandra och diskutera era exempel och bedöm riktigheten mot bakgrund av vad som står i de etiska reglerna.
- Samtala om hur ofta du och andra tänker på att vara ”ansvariga utgivare” när ni publicerar eller kommenterar i sociala medier? Är du en hänsynsfull ”ansvarig utgivare”?
Sajter utan ansvarig utgivare
Idag finns det flera sajter på nätet där användarna står för den information som annars kommer från en redaktion eller yrkesverksamma journalister. En sådan sajt är ”Flashback forum” (flashback.org) som har som motto ”Yttrandefrihet på riktigt”.
- Gör det någon skillnad i hur vi ser på innehållet att vi vet att det är användarna som producerar innehållet?
- Titta tillsammans på några aktuella exempel på Flashback. Hittar ni något som bryter mot Publicitetsreglerna?
Kopplingar till kursplan, ämnets syfte
Samhällskunskap i grundskolan
- förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.
Samhällskunskap i gymnasieskolan
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.
Gör i klassen
* Låt eleverna ringa in tidningens fasta vinjetter. Finns det något ställe där det saknas sidvinjett? Finns det någon tanke med det? Har tidningen en bra struktur? Vill klassen ändra på något? Vilka tillfälliga vinjetter finns det? Kunde det varit fler? Var i så fall? Kan en tidning ha hur många tillfälliga vinjetter som helst?