Svenska-arkiv - Sida 15 av 17

Eurovision Song Contest (ESC) kan stimulera till lärande på många olika sätt. Det här lektionstipset fokuserar på skrivande.Titta tillsammans på några klipp från ESC och skriv var sin recension om ett tävlingsbidrag.

A –introduktion

Gemensamt

Presentera uppgiften.
Visa ett urval av tävlingsbidragen från någon tidning, eller från svt.se.
Samtala om vilka favoritländer eleverna har. Ha gärna en Europakarta tillgänglig.
Välj ut fem länders bidrag. Låt eleverna vara delaktiga i valet.

B –fördjupning

Förbered skrivandet genom att läsa några recensioner gemensamt så att eleverna blir bekanta med hur recensioner skiljer sig från andra texter.
Se Mediekompass lärarmaterial Tidningens texter B, sidan 12. Där finns lektionsförslag och information om hur recensioner är uppbyggda.

C – aktivitet

Alla elever är nöjesjournalister. Du är deras chef och gör en uppdragslista. Den ska bestå av alla journalisters (elevers) namn, de fem utvalda ländernas namn och en dead line.
Dela ut uppdrag till var och en, ett uppdrag = ett bidrag. Obs! Flera elever får samma uppdrag. Det finns en tanke bakom det!
Titta på de fem tävlingsbidragen gemensamt i klassen.
Ge, om möjligt, eleverna chans att se ”sitt bidrag” några extra gånger för att kunna skaffa sig en uppfattning om det.
Sök information om artisten.
Låt slutligen eleverna skriva var sin recension om artistens framträdande och om låten. Varva åsikter med lämpliga fakta.
Tid över? Gör faktaruta om artisten och välj bild till recensionen.

D – uppföljning

Låt eleverna läsa upp texterna för varandra i grupper. Ett land = en grupp.
Jämför varandras texter. Analysera enligt modellen ”two stars and a wish”. Fokusera på vilka åsikter som lyfts fram och hur de är formulerade.
Läs upp några olika texter för klassen och lyft fram formuleringar som visar åsikter om bidraget.
Jämför texter. Likheter? Skillnader? Goda exempel?
Gör en väggtidning om ESC. Sätt upp elevernas texter, tidningsurklipp och bilder på en anslagstavla eller en vägg. Sortera materialet på lämpligt sätt.

Bakgrund

Mediekompass, Tidningens texter B, ett lärarmaterial om åsiktstexter.

svt.se, Så sänder SVT från Eurovision Song Contest

Bedömningsteknik som aktiverar eleverna som lärresurser för varandra: http://www.bedomningforlarande.se/formativaprocesser/5/3

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6

Läsa och skriva

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Språkets struktur och meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser och skiljetecken, samt ord och böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

Informationssökning och källkritik

Informationssökning i några olika medier och källor …

I veckan avgörs årets Melodifestival i Köpenhamn. Svenska massmedier kommer att ägna händelsen massor med utrymme! Passa på att utnyttja situationen med denna aktualitet, och som förmodligen engagerar eleverna.

Fördjupning 1

a. Analysera nöjesjournalistik – morgontidning och kvällstidning.

Dagarna före och efter finalen är det lätt att samla material från olika tidningar om schlagerfestivalen. Granska tidningarnas fokus.
Samla ett antal tidningar av olika slag. Morgontidningar, kvällstidningar, nöjesbilagor, m m och studera några tidningar på nätet.
Jämför rubriker från de olika tidningarnas melodifestivalrapportering. Vad handlar rubrikerna om? Melodin, klädseln, framförandet, artistens privatliv osv?

b. Läs artiklar från melodifestivalen och markera i artiklarna det som skrivs om melodin och det som skrivs om annat. Hur är fördelningen? Är den rimlig?
Vilken ton har skribenten? Skriver de med respekt för artisterna och sin egen yrkesuppgift?

c. Studera bild och bildtextmaterialet. Vad handlar bildtexterna om?

d. Många artister råkar ut för små olyckor, sjukdomar, kärleksbekymmer, påhopp från konkurrenter osv dagarna innan och efter tävlingen. Varför skriver tidningarna om det? Varifrån får tidningarna uppgifterna (finns källuppgifter i artikeln)?

Fördjupning 2

a. Du ger eleverna i uppdrag att titta på finalen i Köpenhamn på teve.

b. Du tittar själv, och sparar sedan följande:
Den lokala morgontidningen som kommer dagen därpå, med resultatet från tävlingen, alternativt kolla tidningens webbsida
Kvällstidningarna från dagen efter tävlingen.

c. Låt eleverna begrunda materialet en stund. Arbeta sedan i helklass eller grupp, med nedanstående frågor.
Hur skiljer sig rubrikerna mellan kvälls- och morgontidningarna? Vilka känslor får man av de respektive sidornas festivalrapportering?
Hur många har de olika tidningarna intervjuat? Ställer de olika slags frågor? Har deras fotografer arbetat på olika sätt när de tagit bilderna?
Får kvinnliga och manliga artister samma slags frågor?
Ser bilderna av de manliga respektive kvinnliga artisterna likadana ut? Titta till exempel på om bilden är tagen uppifrån eller nerifrån och vilken kroppsdel som är i fokus.
Räkna antalet artiklar och jämför med antalet artiklar för andra nyheter, till exempel någon sport-, någon inrikes- och någon utrikesnyhet. Hur ser det ut i morgontidningen respektive kvällstidningen?

d. Diskutera
I helklass kan det vara spännande att avrunda diskussionerna med följande frågor:
”Massmediernas roll i samhället och allmänhetens förtroende för dessa medier kräver korrekt och allsidig nyhetsförmedling” står det i Spelregler för press radio tv, journalisternas yrkesetiska bibel.
Är det viktigt att skriva i tidningarna om Melodifestivalen? Bör det ingå i ”en allsidig nyhetsförmedling?” Skulle det räcka att återge resultaten från Melodifestivalen?
Om en artist avböjer att ge intervjuer – hur skulle det påverka den artistens chanser i tävlingen?

Fördjupning 3

Vad skulle du fokusera på om du skulle skriva en nyhetsartikel dagen efter finalen? Välj din vinkel genom att formulera en rubrik. Skriv sedan en kort ingress och en artikel som innehåller 1500 tecken. Tänk på att en nyhetsartikel ska vara fri från dina egna åsikter – du ska redovisa fakta!
Diskutera era vinklar och jämför med de som finns i tidningarna.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Gymnasiet
Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

Låt eleverna vara utrikeskorrespondenter med placering i Jerusalem. Bevaka och rapportera om korsfästningen av Jesus, som om den skedde i år. Med hjälp av Bibelns berättelse om vad som hände Jesus under påsken ska eleverna skriva en nyhetsartikel, så som vi är vana att se den i dag.

A Introduktion

Samtala om påsken.
Låt eleverna ta del av Bibelns berättelse om Jesu korsfästelse. Läs antingen den ursprungliga källan, Bibeln, eller utgå från någon av de filmer som beskriver händelsen.

B Fördjupning

Presentera uppgiften och förklara de begrepp som är okända för eleverna.
Uppgift:
– Du är en utrikeskorrespondent som arbetar i Jerusalem på Jesu tid.
– Du får uppdraget att skriva en nyhetsartikel om Jesu korsfästelse.
Presentera en nyhetsartikel för eleverna. Läs igenom den tillsammans. Ha fokus på
– hur artikeln inleds, med ortsangivelse följd av en ingress som oftast innehåller det viktigaste, det mest dramatiska.
– att fakta är byggstenarna i en nyhetstext.
– att nyhetsjournalistens åsikt inte redovisas.
– att ordet jag inte används i texten.
– att journalisten visar sin närvaro genom att förmedla detaljer, exempelvis syn- och hörselintryck och lukter.
– att bakgrund och mindre viktiga detaljer kommer längre ner i texten.
– att en nyhetsartikel aldrig har en ”slutkläm” eller en avslutande kommentar. Journalister slutar ofta sina artiklar ”rakt av”.

C Aktivitet

Samla information till artikeln om korsfästningen.
Försök sedan besvara så många av de sex journalistiska frågorna som möjligt:
– Vad händer?
– När händer det?
– Var händer det?
– Vem/vilka är inblandade i händelsen?
– Hur händer det? (Här kan man ge detaljerna.) Låt de yttre faktorerna, exempelvis klädsel och miljöer, vara som för två tusen år sedan.
– Varför händer det? (Här finns plats för bakomliggande faktorer, historien bakom händelsen.
Intervjuer med människor i händelsernas centrum ger närhet. Skapa påhittade citat, ”pratminus”, från exempelvis ögonvittnen, Jesu släktingar, myndighetspersoner, eller åskådare.

D Uppföljning

Läs några av texterna i klassen och diskutera frågor som:
– Märks journalistens åsikter i texten?
– Vad har journalisten valt att vinkla texten på? Korsfästelsen som händelse? Jesus som person? Följderna av korsfästelsen? Annat?
– Är all information i artikeln korrekt?
Låt eleverna läsa upp texterna för varandra i mindre grupper.
Analysera enligt modellen ”two stars and a wish”.

Bakgrund

Bibelfrågan –ett interaktivt lexikon, Frågor och svar om påsken

Bibeln online

Youtube, Bibelns äventyr, Påsken Part 2

Dagens Nyheter, Exempel på nyhetsartikel

”Ukrainas president ställer in besök efter oroligheter”

Two stars and a wish
Bedömningsteknik som aktiverar eleverna som lärresurser för varandra.

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Berättande texter och sakprosatexter
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Läsa och skriva
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
• Språkets struktur och meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser och skiljetecken samt ord och böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

Centralt innehåll i religionskunskap, årskurs 4-6
Religion och samhälle
• … Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret…

I lördags var det presidentval i Afghanistan. Det lär skrivas en hel del om det i svenska tidningar. Passa på att lära er mer om detta plågade land!

Tidsåtgång: Beror på hur stora delar av nedanstående ni väljer att använda. Bakgrund historia klarar ni av på en lektion. Det går också att klara av avdelning 1 på en lektion om ni begränsar er till svenska tidningar och källor. Om ni samverkar med engelska så kan de lägga en lektion även där. Avdelning 2 beror på hur uppmärksammat valet blir. Går det smärtfritt blir det inte mycket skrivet i tidningarna så koncentrera er då på bloggar och diskussionsgrupper, googla!
Avdelning 3 berör främst svenskämnet men kräver en samverkan med samhällskunskapen. Skrivandet tar nog mer än en lektion om det ska göras riktigt bra och det bör ju även följas upp.

Bakgrund

Skaffa er bakgrundskunskap först! För att förstå dagens situation i Afghanistan krävs en historisk kunskap. Hur ser det ut i landet med olika folkgrupper och olika landsdelar. Vad vet ni om den sovjetiska invasionen och vad som föregick den? Vad orsakade USA:s invasion 2001? Vad har hänt sedan 2001?
Länkar historia:
http://www.sak.se/om-afghanistan/historia

Dn.se, ”Snabbguide: Konflikten i Afghanistan”

Fakta inför valet: Från Utrikespolitiska institutet och Dagens Nyheter

”Stora utmaningar inför presidentvalet i Afghanistan”

”Terror ska inte få hindra presidentvalet”

Sök fler bakgrundsartiklar i svenska tidningar. Använd sökfunktion ”Sök i webbtidningar” här på www.mediekompass.se, längst ned på sidan.

1 Hur gick valet?

Ta reda på resultat och undersök vad som hände i landet i samband med valet. Sök nyhetsartiklar i svenska tidningar, men sök också i internationella tidningar på de språk som eleverna behärskar, företrädesvis engelska. Titta exempelvis i brittiska The Times och The Guardian, New York Times och Washington Post i USA. I Afghanistan finns engelskspråkiga nyhetsförmedlare: http://www.afghanislamicpress.com/en/index.php och http://www.bakhtarnews.com.af/eng/ som uppenbarligen är Karzai-vänlig!
Läs och diskutera!

2 Sök efter åsiktstexter

Sök efter åsiktstexter som kommenterar valet. Förmodligen hittar ni ledare och/eller debattartiklar i tidningar. Sök även i svenska och internationella bloggar. Tänk på att det här är texter som producerar inte bara fakta utan även åsikter. Ta på era bästa kritiska glasögon!
Diskutera om åsikterna är eniga eller om det finns olika syn på valet och resultatet.

3 Skriv

Skriv en nyhetsartikel och/eller en krönika baserad på det du lärt dig. Tänk på att nyhetsartikeln ska innehålla fakta (inte dina åsikter!) och dessutom vara balanserad. Finns det olika åsikter så redovisa dessa. Gör en lämplig avvägning i din text med direkta citat och berättande text.
Krönikan kan innehålla dina åsikter men även dessa får större trovärdighet om du kan hänvisa till fakta och kanske experters uttalanden som stöder dina tankar.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Historia
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Samhällskunskap
Centralt innehåll: Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Gymnasieskolan
Historia
Undervisningen ska bidra till insikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar. Eleverna ska också få utveckla förståelse av nutiden samt förmåga att orientera sig inför framtiden.

Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

I höst är det riksdagsval och redan nu börjar de politiska partierna att profilera sig, bland annat i skolfrågan. Vad tycker eleverna om Alliansens förslag om betyg från årskurs fyra? Vad är Alliansen? Vilka är de andra politiska partierna?

A Introduktion

Samtala om nyheten att Alliansen vill införa betyg från årskurs fyra.
Vad känner eleverna till om nyheten?

B Fördjupning

Gör en gemensam genomgång av centrala begrepp som politiska partier, riksdag, regering, utbildningsminister.
Ge exempel på några politiska partier.

C Aktivitet

Låt eleverna söka information om de politiska partier som är med i riksdagen. http://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/
Sök i nyhetskällor. Vilken åsikt har partierna i betygsfrågan?
Presentera informationen i en tabell med fem spalter:

– partinamn

– partisymbol

– partiledare

– för betyg i åk 4

– emot betyg i åk 4

D Uppföljning

Presentera några elevers tabeller på storbild.
Sammanfatta!

Arbeta eventuellt vidare med att skriva en insändare i betygsfrågan.

1. Gå igenom kriterierna för hur en insändare bör byggas upp.

2. Gör en tankekarta tillsammans. Utgå från nyckelorden

– ämne/ärende

– fakta

– åsikter

– slutsats

– förslag

3. Skriv!

4. Publicera insändarna på lämpligt sätt. Kontakta gärna lokaltidningen.

Bakgrund

Nyheter

2014-03-24, Sveriges Radio, Regeringen: Ge betyg från årskurs fyra

2014-03-24 Dagens Nyheter, Regeringens betygsförslag sågas av forskare

2014-03-24 Sveriges Radio, Betyg från fjärde klass får blandat mottagande

Politik

Riksdagen – partier och ledamöter

Regeringen

Alliansen

Att skriva en insändare

Inledning: Vad vill du säga med insändaren? Tänk på att inledningen ska fånga läsarnas intresse och presentera din åsikt/ditt budskap. Inledningen ska få läsaren att vilja läsa vidare.
Argumentation: Formulera ditt bästa argument och eventuell bakgrund till varför du skriver en insändare. Tänk på att ha en röd tråd genom hela insändaren och ta gärna in andras åsikter och bemöt dem.
Avslutning: Sammanfatta insändaren och skriv en avslutande uppmaning. Avslutningen ska knyta an till inledningen.
Signera: Skriv under insändaren med ditt namn eller en signatur.
Rubrik: Skriv en slagkraftig rubrik som tydligt säger vad insändaren handlar om.

Länkar om att skriva insändare

Mediekompass, Tidningens texter B: Åsikter

Johan Örjes, Skriv bättre insändare

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4-6

Beslutsfattande och politiska idéer

Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.

Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6

Informationssökning och källkritik

Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

Berättande texter och sakprosatexter

Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Den 25 mars får vi reda på vem som får ALMA-priset 2014. Men vilken barnboksförfattare skulle få klassens eget ALMA-pris? Och vad tror eleverna att Astrid Lindgren skulle ha tyckt om den senaste tidens rasistiska klotter på svenska skolor?

A Introduktion

1. Se ett nyhetsinslag, eller läs någon artikel om årets ALMA-pristagare.
2. Samtala om Astrid Lindgren och några andra barnboksförfattare som eleverna känner till.

B Fördjupning

Astrid Lindgren – opinionsbildaren.
1. Visa bilden från http://www.astridlindgren.se/manniskan
2. Gör en enkel bildanalys:

Vad ser du på bilden? Samla ord!
Vad känner du när du ser bilden? Samla ord!

3. Citat ur Bröderna Lejonhjärta (1973):
Men då sa Jonatan, att det fanns saker som man måste göra, även om det var farligt.
”Varför då”, undrade jag.
”Annars är man ingen människa utan bara en liten lort”, sa Jonatan.
4. Hur passar det citatet in på bilden?

5. Visa bilderna från Metro, ”Rasistiskt klotter på skolor i Stockholm”

Vad tror du att Astrid Lindgren skulle ha sagt till dem som klottrade rasistiska budskap och symboler på skolor i Stockholm?
Skriv var sitt förslag.
Redovisa!

C Aktivitet

Favoritförfattare
1. Sök information i olika källor om den författare du tycker bäst om. Ta reda på:

Författarens namn
Exempel på boktitlar
En kort sammanfattning av någon bok
Annat intressant

2. Skriv en utförlig motivering till varför författaren ska hamna högt på klassens lista över favoritförfattare.
3. Sammanställ informationen och motiveringen. Illustrera gärna!

D Uppföljning

1. Gör en frekvenstabell och räkna samman vilka författare som klassen tycker är bäst.
2. Klassens ALMA-pristagare blir den som flest elever har som favoritförfattare.
3. Visa resultatet med hjälp av ett stapeldiagram.
4. Hitta på något sätt att lyfta fram klassens ALMA-pristagare. Kanske vill lokaltidningen göra ett reportage?

Bakgrund

ALMA-Priset delas ut till författare, illustratörer, berättare och läsfrämjare. Priset kan ges till en eller flera mottagare, oavsett språk eller nationalitet. Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne administreras av Statens kulturråd och har delats ut sedan 2003.

Om ALMA-priset
http://www.alma.se/sv

Astrid Lindgren var inte bara en av Sveriges främsta författare. Hon kom också att bli en betydelsefull opinionsbildare.

Astrid Lindgren, opinionsbildaren

2014-03-10 Metro, rasistiskt klotter

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Berättande texter och sakprosatexter

Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsförfattare och deras verk.

Normer och värden, skolans mål är att varje elev

kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter.

Utvecklingen i Ukraina under den senaste tiden har varit explosiv och åsikterna om inblandade parter går i viss mån i sär. Skaffa dig en egen åsikt om hur Ukraina bör gå vidare.

Tidsåtgång: Varje lektionsupplägg tar minst en lektion.

1 Förstå

Skaffa dig en bred förståelse av situationen i Ukraina. Granska nyhetstexter från svenska massmedier om Ukraina. Många tidningar har gjort sammanställningar där man försökt ge en bild av vad som orsakat oroligheterna i Ukraina och vad som sedan hänt. Googla och läs igenom åtminstone tre stycken sådana artiklar. Sammanfatta det som du tycker är viktigast. Avsluta med att diskutera gemensamt i klassen.
Några länkar:

GP, Bakgrunden till våldet i Ukraina

DN, Detta har hänt: Oroligheterna i Ukraina

Men leta fler!

2 Jämför olika åsiktstexter

Det har skrivits massor om krisen i Ukraina på ledarsidor och på debattsidor. Detta är åsiktstexter där åsikterna går isär. När man läser texter av den här typen måste man vara medveten om att det är åsikter som framförs, men argumenten som finns där kanske passar din egen åsikt eller ger dig en tankställare som får dig att kanske ändra inställning. Läs minst tre åsiktstexter och välj ut olika argument som du tycker är viktiga i sammanhanget. Avsluta med att diskutera gemensamt i klassen.
Några länkar med olika åsikter:

Aftonbladet, Monstruöst hyckleri om Ukraina

Smålandsposten, Moskva har kvar sina nyttiga idioter

Men leta fler!

3 Skriv

Skriv ner dina intryck, antingen i form av en faktatext, en nyhetstext, eller en åsiktstext, en krönika.
Om du skriver en nyhetstext ska den vara befriad från dina åsikter. Däremot kan du använda citat från andra, precis som journalister gör i nyhetsartiklar. Tänk bara på att i så fall försöka få med citat från olika håll så att inte texten blir ensidig. Det finns trots allt argument för olika lösningar i Ukraina. Försök att skriva artikeln med cirka 2000 tecken.
Skriver du en krönika kan du föra fram dina egna åsikter. Tänk i så fall på att argumentera sakligt för dina ståndpunkter. Slänger man ut åsikter utan att motivera blir man sällan tagen på riktigt allvar! En krönika kan få vara lite längre än en nyhetsartikel, men låt den inte bli alltför lång för då skrämmer man lätt bort läsare. Max 3000 tecken!
Några länkar:

Läsarnas Fria Tidning, Hur skriver man en nyhet?

Språktidningen, Krönikemanual

Men leta fler!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Centralt innehåll:
Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna . . .

Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter . . .

Skriv en artikel om Melodifestivalen med utgångspunkt från egna intervjufrågor.

A Introduktion

Gemensamt
1. Presentera uppgiften.
2. Visa en sammanställning över finalbidragen från någon tidning, eller från svt.se.
3. Samtala om vilka favoriter eleverna har i finalen.

B Fördjupning

1. Intervjua någon elev för att ge exempel på hur man ställer frågor och följdfrågor.
2. Gör en gemensam tankekarta, med förslag på frågor till intervjun.
3. Ge exempel på texter som växlar mellan direkt och indirekt tal.
4. Introducera begreppet ”pratminus”, som är journalistikens synonym till talstreck.

C Aktivitet

Arbeta parvis
1. Låt eleverna söka och läsa några artiklar om de olika bidragen i finalen.
2. Formulera frågor till intervjun.
3. Genomför intervjun.
4. Låt båda eleverna gemensamt skriva ner anteckningar efter intervjun.
5. Låt eleverna skriva var sin text utifrån samma information.

D Uppföljning

1. Låt eleverna läsa upp texterna för varandra i mindre grupper.
Analysera enligt modellen ”two stars and a wish”.
2. Läs upp några texter för klassen och lyft fram formuleringar som visar att eleven växlat mellan direkt och indirekt tal.
3. Jämför med någon eller några tidningsartiklar. Likheter? Skillnader? Goda exempel?

Bakgrund

svt.se, Här är startordningen i finalen av Melodifestivalen 2014

Aftonbladet (Nöjesbladet), ”Helena Paparizou och Linus Svenning till final” – Melodifestivalartikel som bygger på intervjuer.

Mediekompass, intervjuteknik

Bedömningsteknik som aktiverar eleverna som lärresurser för varandra: http://www.bedomningforlarande.se/formativaprocesser/5/3

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6

Läsa och skriva

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Språkets struktur och meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser och skiljetecken, samt ord och böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

Informationssökning och källkritik

Informationssökning i några olika medier och källor, …, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

De planerar att hålla olympiska spel på benen av våra förfäders gravar, på benen av våra muslimska bröder. Vi kan inte tillåta detta, vi måste använda alla vapen Allah har gett oss för att sabotera dessa sataniska spel.”

Orden kommer från islamisten Doku Umarov, kallad Rysslands fiende nummer ett.
Ta reda på mer om situationen i Kaukasusregionen och hoten mot OS.

1 Lär dig mer

Lär dig mer om Kaukasusregionen.
a. Sök efter artiklar som behandlar de båda Tjetjenienkrigen. Där finns mycket av bakgrunden till oroligheterna i dagens Kaukasus.
Tips:
Aftonbladet, ”Kadhammar: Kriget har egentligen aldrig upphört”
Helsingborgs Dagblad, ”Kriget i Tjetjenien”
Svd.se, ”Kriget i Tjetjenien kopplat till tidigare terror”

b. Ta reda på mer om Doku Umarov. Vad är Emiratet Kaukasus?
Tips: Svenska Dagbladet: Rysslands fiende nummer ett
c. Ta reda på geografiska fakta om Nordossetien, Dagestan, Ingusjien och Tjetjenien.
d. Vad innebär begreppet ”De svarta änkorna” i Kaukasus? Läs artiklar om Ruzanna Ibragimov, Zaira Aliyeva och Dzhannet Tsakhayeva.

2 Granska

Granska medierna med avseende på hoten mot OS.
Följ mediebevakningen innan och under OS. Vilka nyheter dyker upp om terrorhot och vad skrivs om säkerhetsapparaten? Hur har president Putin uttalat sig om säkerheten vid tävlingsplatserna?
Samla och redovisa resultaten.

3 Skriv

Skriv om hoten mot OS. Använd det material ni samlat in som underlag för ert skrivande.

a. Skriv en nyhetsartikel. Formulera de viktigaste orsakerna till att det finns ett hot mot OS. Välj några citat som kryddar din artikel, både från de som hotar och från president Putin eller någon säkerhetsansvarig i Sotji.

b. Skriv en krönika. Här kan släppa fram sina egna åsikter, men glöm inte att de ska vara väl underbyggda! Krönikan kan belysa argument för OS, mot OS eller bådadera.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Ur kursplanen i samhällskunskap: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.

Gymnasiet
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.

Se på OS tillsammans i klassen och skriv sedan berättande texter. Perfekt att träna på miljö- och personbeskrivningar, samt gestaltningar i en autentisk situation!

A Introduktion

Gemensamt

Presentera uppgiften, som är att skriva en berättande text om en OS-tävling.
Visa tv-tablåerna ur en dagstidning för eleverna och se vilka tävlingar som kan bli aktuella att se.
Rösta fram vilken tävling/match som ni ska se och skriva om.

B Fördjupning

Läs någon/några tidningstexter med förhandsinformation inför sändningen.
Gör en gemensam tankekarta som underlag till texten.
Ta upp de språktermer som du tycker är viktiga att lyfta fram för just dina elever. Till exempel: miljö- och personbeskrivningar, gestaltningar, skiljetecken, sambandsord, meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler.
Gå igenom hur en bra inledning kan formuleras. Observera att den måste vara intresseväckande för att fånga läsaren!

C Aktivitet

Se hela eller delar av tävlingen/matchen tillsammans.
Anteckna under tiden.
Fyll på tankekartan med aktuell information efteråt.
Skriv var sin text! Begränsa tiden om du vill!
Extrauppgift: Illustrera texten. Kanske som en bildserie?

D Uppföljning

Låt eleverna läsa upp texterna för varandra i mindre grupper.
Analysera enligt modellen ”two stars and a wish”.
Läs upp några texter för klassen och lyft fram formuleringar som visar att eleven använt gestaltningar och miljöbeskrivningar.
Jämför i efterhand med någon eller några tidningsartiklar. Likheter? Skillnader? Goda exempel?

Bakgrund

Förslag på tävlingar som går under skoltid:

Vecka 7
Tisdag 11/2 kl. 13.00 Skidor, sprint fri stil, damer och herrar (hela tävlingen, eller något enstaka heat)
Onsdag 12/2 kl. 08.00 Störtlopp, damer (hela tävlingen, eller någon enstaka åkare)
Torsdag 13/2 kl. 10.30 Slopestyle, skidor, herrar (hela tävlingen, eller någon enstaka åkare)
Torsdag 13/2 kl. 11.00 Skidor, 10 km klassiskt, damer (hela tävlingen)

Vecka 8
Måndag 17/2 kl. 08.00, 13.30 Ishockey, damer, semifinal (hel match, eller en period)
Tisdag 18/2 kl. 08.00, 11.30 Alpint, storslalom, damer (hela tävlingen, eller någon enstaka åkare)
Onsdag 19/2 kl. 08.00, 11.30 Alpint, storslalom, herrar (hela tävlingen, eller någon enstaka åkare)
Torsdag 20/2 kl. 11.40 Skicross, herrar (hela tävlingen, eller något enstaka heat)
Fredag 21/2 kl. 11.40 Skicross, damer (hela tävlingen, eller något enstaka heat)

Trailer om OS i TV3 & TV10.

Bedömning för lärande: bedömningsteknik som aktiverar eleverna som lärresurser för varandra.

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Berättande texter och sakprosatexter

Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med… miljö- och personbeskrivningar…

Läsa och skriva

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Språkets struktur och meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser och skiljetecken samt ord och böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.