Svenska-arkiv - Sida 12 av 17

Varje dag den senaste tiden har svenska medier rapporterat om oroligheter i det afrikanska landet Burundi. Ägna en stund åt detta avlägsna, och för oss ganska okända, land. Följ rapporteringen och lär er förstå vad som händer.

1 Skaffa fakta

Skaffa er fakta om landet Burundi. Geografiska, samhällsrelaterade och historiska fakta ger en bakgrund till dagens händelser.

Svenska freds: http://www.svenskafreds.se/sites/default/files/burundi_0.pdf

Fakta om Burundi: http://www.globalis.se/Laender/Burundi

Aktuella länkar:

DN Oppositionsledare mördad i Burundi

Södermanlands Nyheter Oppositionsledare mördad i Burundi

GP Nya sammandrabbningar i Burundi

ETC 100 000 människor har flytt Burundi i panik

Det finns fler länkar, sök!

Efter att ha sökt och läst – diskutera situationen i Burundi.

2 Jämför

Korruption anges ofta som ett problem i afrikanska länder. Var hittar du Burundi på Transparency Internationals lista över världens länder?

Länk: http://www.transparency.org/cpi2014/results

a. Varför ligger Burundi så långt ner?

Länk: http://fufkorrespondenterna.com/2012/04/21/de-som-tar-fran-de-fattiga/

Sök fler länkar!

b. Jämför Burundi med andra centralafrikanska länder på TI:s lista.

c. Det tidigare så härjade grannlandet Rwanda skiljer sig markant från Burundi. Varför är det så?

Länk: http://www.svd.se/naringsliv/rwanda-har-inte-glomt-men-gar-vidare_8144734.svd

Sök fler länkar!

3 Skriv

Skriv en nyhetsartikel om Burundi som innehåller det du tycker är viktigast. Använd gärna citat du skaffat från andra håll och använd dem som om du intervjuat personerna i fråga. Använd även de fakta ni fått fram i uppgift 2. Var noga med din rubrik, den visar vad du tycker är viktigast.

Här får du råd hur du ska skriva din artikel: http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/09/Nyhetsartikel.pdf

Jämför era artiklar i klassen och diskutera vad ni själva tror om utvecklingen i landet. Och självfallet, fortsätt följa nyhetsflödet från det centralafrikanska landet!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.

Svenska

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Gymnasiet

Samhällskunskap

Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Svenska

Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.

40 länder skickar artister till Wien där den 60:e upplagan av musiktävlingen Eurovision Song Contest går den här veckan. Efter semifinaler, 19 och 21 maj, avslutas tävlingen med en stor final lördagen den 27 maj. Får vi se Måns Zelmerlöw där? Låt tävlingen stimulera dina elever till studier i klassrummet! Vi ger förslag på uppgifter i geografi, musik och svenska.

A Introduktion

Vilka nyheter får vi från Wien?
Artisterna laddar nu för fullt i Wien. ”The Big Five”-länderna Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland och värdlandet Österrike är direktkvalificerade till finalen. Övriga länder måste tävla om en plats i finalen, utom Australien, som är specialinbjudna just i år eftersom detta är ett 60-årsjubileum. Cypern, Serbien och Tjeckien är tillbaka igen efter ett uppehåll och Ukraina är det enda land som har valt att inte delta det här året.

• Nyhetsrapportering
Gå in på någon nyhetssajt och följ nyhetsrapporteringen från Wien. Diskutera med klassen hur seriös bevakningen är. Låt eleverna ta ställning genom att dissa alternativt gilla publiceringarna.

• Gustavs blogg

Följ Gustav Dahlanders expertblogg på svt.se. Gustav kan det mesta om Eurovision Song Contest. Han har älskat tävlingen ända sedan han var liten. Följ och kommentera hans bloggar och få ett och annat avslöjande.

B Aktivitet

A. Specialstudera Europa

Här ger vi förslag på en mängd olika studier kring Europas länder.

Arbeta med kartan

• Markera vilka länder som deltar i tävlingen och vilka som inte är i Wien. När tävlingen är över kan eleverna göra markeringar på slutresultatet i sina kartor.

• Markera huvudstäder, floder, berg och annat i kartorna.
Listor
• Gör listor på de tävlande länderna efter befolkning. Börja med landet med flest innevånare och gå neråt. Finns det länder i Europa som inte deltar i tävlingen som har fler innevånare?

• Gör listor på de tävlande länderna efter storleksordning. Finns det länder i Europa som inte deltar i tävlingen som är större?

Specialstudera var sitt Eurovisionland

• Något om låten och artisten/artisterna

• Nyheter från landet

• Turistattraktioner/sevärdheter/berömda personer

• Något om huvudstaden

• Vädret, klimat och natur

• …

WorldMapFinder, kartor, flaggor och minifakta om varje land i Europa.

Väderstatistik i Europas länder, medeltemperaturer, nederbörd med mera.

Veckans väder i Europa

• Eleverna redovisar ett land i taget och du som lärare kan låta eleverna göra jämförelser mellan sina länder, med en jämförelse efter varje redovisning.
Här är några förslag:
– Hur många har arbetat med länder som är större än det här landet?

– Vilka har studerat ett land som gränsar till detta landet?

– Vilka har länder där medeltemperaturen är varmare/kallare än i det landet?

– Vilka har länder som det bor fler/färre människor i än i det här landet?

– I det här landet rinner Rhen. Vilka har länder där samma flod rinner?

– I det här landet hade den här gruppen en idol. Vilka idoler finns i andra länder?
– Det här landet kom på XX plats. Vems länder segrade över detta land? Vilka var artisterna?

– osv

B. Vilka musikstilar finns representerade i tävlingen?

Vi har sammanställt en lista över olika musikstilar. Lyssna på några bidrag! Från vilken musikstil kommer de? Här kan du ta reda på mer om de olika musikstilarna och här kan ni lyssna på alla bidragen. Förbered en presentation där ni ger exempel på länders bidrag, musikstilar och vad som utmärker de olika stilarna.

– Ballad

– Country

– Blues

– Dansmusik

– Disco

– Folkrock

– Gospel

– Jazz

– Metal

– Opera

– Pop

– Punk

– Rapp

– Reggae

– Rock

– …

C Fördjupning

Klassens vinnare

Kanske vill eleverna också rösta? Ge eleverna tid att lyssna på finalbidragen för en omröstning i klassen. Gör en enkel omröstning där varje elev får rösta på förslagsvis tre bidrag. Räkna ihop poängen, tre poäng för bästa, två för andra plats och ett för deras tredjeval. Fick klassen en annan vinnare? Vilket är klassens vinnarland? Vilken är vinnarlåten och artisten/artisterna? Vilken musikstil har låten?

• Så här går juryarbetet till i finalen:
Det finns strikta regler för hur juryarbetet ska gå till. De olika ländernas jurygrupper med fem personer ser generalrepetitionen av programmet dagen före sändning och skickar därefter in sina röster. Jurymedlemmarna får uppdraget att bedöma röstkapacitet, scenframträdande, låtens komposition och originalitet och det övergripande intrycket av bidraget.

D Länkar

Gustav Dahlanders expertblogg
WorldMapFinder

Väderstatistik i Europas länder

Veckans väder i Europa

Musikstilar

Lyssna på bidragen

Eurovision Song Contests hemsida

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11 Kursplanen i geografi

Årskurs 4-6

• Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.

Lgr 11 Kursplanen i musik

Årskurs 4-6
• Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer och deras musikaliska karaktärsdrag.

Lgr 11 Kursplanen i svenska

Årskurs 4-6

• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

I veckan avgörs årets Melodifestival i Wien. Svenska massmedier kommer att ägna händelsen massor med utrymme! Passa på att utnyttja situationen med denna aktualitet, och som förmodligen engagerar eleverna. Det blir geografi med aktualitet samt skriftlig redovisning.

1 Europas geografi

Här hittar du samtliga deltagande länder: Artisterna som är klara för Eurovision song contest 2015

Passa på att granska länderna och lista dem efter följande kriterier:

a. Störst till ytan

b. Flest invånare

c. Topp tio ”rikaste”. Lista efter BNP/capita. Fakta finns här: ekonomifakta.se

eller här om ni föredrar denna mätmetod: http://www.globalis.se/Statistik/BNP-per-invaanare

d. De tio ”fattigaste”. Lista efter BNP/capita

Leta gärna fler källor, jämför och diskutera de olika mätmetoderna.

2 Länderanalys

Lista de länder som placerade sig topp tio i Wien. Jämför med dina listor över de tio ”rikaste” och de tio ”fattigaste” deltagarna. Finns det något samband, någon korrelation? Det finns kanske inget som talar för att det skulle finnas ett samband men det kunde ändå vara av intresse att undersöka saken! Satsar de rika, som har större möjligheter att göra det, på att vinna? Satsar de fattiga på att vinna för att skapa uppmärksamhet kring det egna landet?

Diskutera resultatet!

3 Skriv en artikel

Vad skulle du fokusera på om du skulle skriva en nyhetsartikel dagen efter finalen? Välj din vinkel genom att formulera en rubrik. Skriv sedan en kort ingress och en artikel som innehåller 1500 tecken. Tänk på att en nyhetsartikel ska vara fri från dina egna åsikter – du ska redovisa fakta!

Diskutera era vinklar och jämför med de som finns i tidningarna.

Länk: Att skriva en nyhetsartikel http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/09/Nyhetsartikel.pdf

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Geografi

Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor.

Svenska

Gymnasiet

Geografi

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att samla in, bearbeta, kritiskt tolka och värdera rumsliga data samt att formulera och visualisera resultat i form av texter, kartor, bilder, modeller, tabeller och diagram.

Svenska

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

Det här lektionsförslaget ger förslag på hur hela klassen snabbt kan genomföra en nyhetsbevakning med utgångspunkt från olika perspektiv. Vi ger också förslag på en enkel källkritisk granskning och referatskrivande. För den som vill kan övningen förenklas och endast genomföras under lärarens ledning.

A Introduktion

Förslag på en lärarledd inledning

Titta på nyhetsrapporteringen i någon eller några nättidningar. Visa hur nyheterna är grupperade utifrån olika teman som inrikes, lokala, sport och så vidare. Stanna upp vid någon nyhet som intresserar eleverna. Läs och diskutera den tillsammans.

• Har journalisten tagit reda på det viktigaste? Finns svaren på dessa sex grundläggande journalistiska frågor?
1. Vad handlar det om?
2. Vem/vilka handlar det om?
3. När hände det?
4. Var hände det?
5. Hur gick det till?
6. Varför hände det?

• Vilka källor har journalisten använt?
• Saknas källor för en saklig och korrekt bevakning? Vem/vilka mer kunde journalisten i så fall ha intervjuat?
• Har rubriken täckning i texten? Varför – varför inte? Ge gärna ett nytt och kanske ett bättre rubrikförslag.
• Hur illustreras nyheten? Finns fler möjligheter? Vilka hade passat bra?
• Har journalisten gjort ett gott jobb? Varför – varför inte?

Här kan lektionen avslutas eller fortsätt och låta eleverna arbeta på samma sätt med egna nyheter.

B Aktivitet

Gör en gruppvis ”senaste nytt-bevakning”

Dela in klassen i grupper och ge varje grupp i uppgift att referera och presentera nyheter för klassen. Bestäm antal nyheter som varje grupp ska redovisa. Låt gärna eleverna söka nyheter i flera nättidningar, i den lokala tidningen, i någon kvällstidning och i någon av de stora morgontidningarna.
Förslag på gruppindelning:
Nyheter om
• politiker och politik
• sport
• djur och natur
• barn och ungdomar
• nöjen
• människor i nöd
• glada människor
• berömda människor
• överraskningar
• …

Låt eleverna göra samma granskning, som ni gjorde gemensamt under introduktionen, till en eller flera nyheter beroende hur mycket tid övningen kan ta. Bestäm om eleverna ska redovisa sina nyheter muntligt för klassen eller använda nyheterna till att träna på att skriva referat. För att spara tid kan eleverna skriva referat till en nyhet och presentera de andra muntligt.

Att skriva ett referat
Ta hjälp av de sex journalistiska frågorna. Svaren från dessa ger ett tillräckligt underlag för ett kort referatet på ett par meningar. Eleverna kan använda sig av rubriken som överskrift till respektive nyhet.

Redovisning
När grupperna redovisar kan de använda sig av nyheten på nätet och visa den eller de bilder som finns där. Tips! Be eleverna att spara länkar så att de hittar snabbt hittar vid redovisningen. Stimulera eleverna att reflektera över sina nyheter.

C Fördjupning

Hur mycket kommer eleverna ihåg?
Skriv ner några frågor under redovisningarnas gång och avsluta med ett skriftligt eller muntlig förhör.

Lördagen den 11 april möttes USA:s president Barak Obama och Kubas president Raul Castro i Panama City. Det var det första mötet mellan grannländernas presidenter på över 60 år. Använd den aktuella situationen för att skaffa dig kunskap om varför de två länderna inte haft några egentliga kontakter med varandra.

Tidsåtgång: Uppgift 1 och 2 bör klaras av på en lektion. Skrivuppgiften tar minst en lektion.

1 Vad skrevs om mötet i Panama City?

Undersök hur svenska medier rapporterade från det historiska mötet. Sök även efter åsiktstexter i ämnet, exempelvis ledare, debattartiklar och/eller insändare.

Leta också i utländska medier i texter som du kan förstå.

Sammanställ de viktigaste fakta du hittar kring mötet och jämför med övriga i klassen. Diskutera!

Länkexempel: https://www.gp.se/nyheter/varlden/1.2683160-obama-kubapolitiken-en-vandpunkt

http://www.newsday.co.tt/news/0,209558.html

http://www.theguardian.com/world/2015/apr/11/raul-castro-barack-obama-summit-americas-cuba

2 Ta reda på bakgrunden

För att förstå förhållandet USA–Kuba måste man gå tillbaka till 1950-talet – minst. Vad skriver tidningarna om historian? Vad innebär namn och begrepp som Fulgencia Batista, Fidel Castro, Che Guevara, Grisbukten, Kubakrisen

Länkexempel: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/islossning-mellan-usa-och-kuba_4197143.svd

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/usa-och-kuba-narmar-sig-varandra_4197507.svd

Det finns många fler källor. Googla namnen ovan och ta reda på mera. Diskutera i klassen. Är utvecklingen bra eller dålig?

3 Uttryck din åsikt!

När du skaffat dig kunskap om förhållandet USA-Kuba så kan det vara dags att uttrycka en egen åsikt eller bara berätta så neutralt du kan om konflikten.

Det förstnämnda gör du genom att skriva en egen krönika. Ta en titt här för att förbereda dig: http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/09/Kronika.pdf

En nyhetsartikel är en text som ska vara fri från dina egna åsikter, bara referera fakta. Läs mer om nyhetsartikeln här: http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/09/Nyhetsartikel.pdf

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld.

Historia

Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.
Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Svenska

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Gymnasiet

Samhällskunskap

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Historia

Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.

Svenska

Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström hindrades från att tala vid arabförbundets möte i Kairo och Saudiarabien kallar hem sin ambassadör i Sverige. Vad händer? Vad är viktigast: Exportinkomster eller mänskliga rättigheter?
Undersök, diskutera – ta ställning!

1 Avtal

Sverige och Saudiarabien har haft ett samarbetsavtal som Sverige nu beslutat säga upp. Detta och det faktum att Sverige kritiserat bristen på mänskliga rättigheter i Saudiarabien verkar ligga bakom konflikten. Var det rätt att bryta avtalet? Här hittar du argument för och emot:

http://www.dn.se/debatt/sveriges-trovardighet-som-handelspartner-star-pa-spel-1/

http://www.dn.se/debatt/sveriges-militara-avtal-med-saudiarabien-maste-brytas/

Bägge debattartiklarna är publicerade på DN Debatt. Den första skriven av makthavare inom

Svenskt näringsliv, den andra av socialdemokratiska riksdagsmän.

Här finns mer om andra länder: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/pengarna-och-jobben-trumfar-lidandet_4401175.svd

Läs och diskutera!

2 Kvinnors rättigheter

Många svenska debattörer har också kritiserat Saudiarabien för bristen på rättigheter för kvinnor och inte minst behandlingen av bloggaren Raif Badawi.

a. Hur är det med kvinnors rättigheter i Saudiarabien? Får de köra bil? Får de vistas ute ensamma? Får de gå på fotboll? Läs här: http://www.varldenskvinnor.n.nu/saudi

Sök mer fakta genom att googla ”kvinnors rättigheter” Saudiarabien.

b. Bloggaren Raif Badawi har dömts till 1000 piskrapp och tio års fängelse. Ta reda på mer om Badawi här:

http://www.msn.com/sv-se/nyheter/other/wallstr%25c3%25b6m-medeltida-bestraffning/ar-AA8kPt9

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/avfardar-kritik-mot-saudiskt-spostraff_4395059.svd

Det finns mycket skrivet om Raif Badawi. Googla hans namn och läs mer!

Var det rätt av Sverige att lägga sig i frågorna om kvinnors rättigheter och Badawis straff eller är det Saudiarabiens ensak? Diskutera!

3 Vad är det för regim som styr Saudiarabien?

Granska regimen och skaffa er en åsikt om den. Här kommer några exempel på källor – det finns fler: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20204573.ab

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/nye-kung-salman-inga-forandringar_4275161.svd

Vad tycker du om Saudiarabiens regim? Uttryck din åsikt! Diskutera i klassen!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.

Gymnasieskolan

Samhällskunskap

Tidsåtgång: Uppgift 1 tidsbegränsad bevakning av medier under en vecka – eller mer. Uppgift 2 max en lektion. Uppgift 3 minst en lektion.

Det som i första hand påverkar människors liv bestäms på det lokala politiska planet, inte i riksdagen eller i FN. Ofta missar vi att granska och diskutera dessa alldagliga frågor som ligger på kommunernas bord att besluta, det kan gälla skola, omsorg eller den lokala ekonomin. Passa på att lyfta dessa frågor som knappast tar upp plats i läroböckerna men väl i de lokala medierna.

1

Bevaka den lokala tidningens rapportering om allt som rör den lokala politiken i din kommun. Använde en längre period, gärna en hel månad så att du får ett brett material. Titta inte bara på vad som rapporteras från kommunfullmäktige och andra politiska instanser utan även frågor som borde kunna påverkas av den lokala demokratin.
Sammanställ era resultat och diskutera i klassen hur lokalmedierna lyckas i sin rapportering.

2

Gör er egen topplista över den bevakade periodens tio viktigaste nyheter. Vad är en viktig nyhet? Diskutera!
Här hittar ni lite underlag för er diskussion: Vad är en nyhet? eller den här finska länken: Vad är bara tjafs?

3

Skriv en egen nyhetsartikel kring det du tycker är viktigast. Använd dig av de regler för att skriva en nyhetsartikel som redogörs för i den här länken.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Gymnasiet

Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Efter fyra deltävlingar och Andra chansen är det dags för final i årets Melodifestival. På svt.se finns det mesta samlat som årets tävlingar, artister, låtar, samtliga program, historik, senaste nytt och mycket annat. Låt eleverna hämta material på sajten till en muntlig presentation med inslag av videoklipp.

A Introduktion

En snackis
Hur gick finalen? Var det rätt låt som vann? Vad tycker eleverna? Samtala i klassen samtidigt som du visar vad som finns på sajten svt.se. Lyssna på låtar, visa fakta om artisterna, spela upp klipp, läs senaste nytt och annat som eleverna talar om. Avsluta rundvandringen på svt.se med en omröstning i klassen. Var det rätt låt som vann?

B Aktivitet

Temaarbete

A. Sök på sajten
Låt eleverna förbereda en muntlig presentation om Melodifestivalen. Släpp in dem på svt.se! Där kan de välja och vraka mellan allt som finns och hitta sitt eget perspektiv för presentationen. De kan säkert behöva en lektion till att bara söka och bekanta sig med sajten.

B. Ge förutsättningar för studierna
1. Bestäm hur lång tid redovisningen får/ska ta.
2. Bestäm vilka delar som ska finnas med, till exempel:
– Allmän fakta
– Videoklipp
– Bilder
– Presentation av en artist
– Låtar
– Historik
– Skvaller
– Eftersnack
– Överraskningar
3. Bestäm proportionerna mellan muntligt berättande och videoklipp.

C. Tipsa eleverna om upplägget
Inledning
– Hur inledningen kan väcka intresse med klipp eller överraskande fakta.
Fortsättningen
– Hur de kan varva fakta och uppspelningar.
– Hur de kan använda sig av stillbilder.
Avslutning
– Hur de knyter ihop presentationen.
– Hur avslutningen leder till samtal i klassen.

D. Eleverna bör tänka på:
– att ha en röd tråd, en tanke.
– att göra ett körschema.
– att utvärdera och flytta om delarna om det behövs.
– att skriva stödord.
– att märka sina bilder och filmklipp på sajten, så att de snabbt hittar.
– att fördela presentationen mellan sig i gruppen.
– att träna, träna, träna …

C Fördjupning

Redovisningen
Ge eleverna kunskapskraven för muntligt berättande. Bestäm vad som ska gälla för den här presentationen. Diskutera varje presentation utifrån inledning, innehåll, avslutning och anpassning till syfte och mottagare.

Kunskapskraven
• Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare.

• Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C
är uppfyllda.

• Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare.
• Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

• Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare.

D Länkar

svt.se

Koppling till skolans styrdokument.
Lgr 11 Svenska
Årskurs 4-6
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation.

A Introduktion

Ge en bakgrund till brevet, Åtta år och ständigt rädd för att gå till skolan, som GP publicerade i förra veckan. Läs det högt för dina elever. Välj de delar som du tycker passar. Brevet är starkt och det kan bli för känslomässigt. Samtala om innehållet utifrån flera perspektiv. Låt eleverna ge förslag på lösningar för åtta-åringen. Vad kan hans klasskamrater göra? Vad kan föräldrarna göra som de inte redan har gjort? Vad kan skolan göra? Vad kan åtta-åringen göra själv? Hur ser skolan och klassen antimobbningsregler ut? Ger det här samtalet upphov till en revidering?

B Aktivitet

Avsluta samtalet med en skrivuppgift. Låt eleverna skriva ett brev till mamman, åtta-åringen, skolans rektor, en politiker eller till någon av de pojkar som är inblandade i mobbningen. Gå igenom hur man skriver ett brev. Läs och diskutera innehållet i elevernas brev.

C Fördjupning

• Mer våld i svenska skolor Förra veckan rapporterade Sveriges Radio Ekot att antalet anmälningar om våld i skolan har ökat med 40 procent mellan åren 2012 och 2014. Med så tydliga siffror menar Ingela Eriksson Settergren på Arbetsmiljöverket, att det måste ha blivit en ökning, men säger att skolor också blivit bättre på att anmäla.

– Det som inte är tillåtet utanför skolan får heller inte vara tillåtet i skolan.

Läs mer om våld i skolan på svd

• Värner Rydénskolan i Rosengård stänger I Malmö stängde skyddsombudet Värner Rydénskolan i Rosengård efter våld, hot och besök av kriminella vuxna. Till slut blev det för mycket för elever och personal på skolan. Eleverna är informerade om stängningen, men har ännu inte fått besked hur det ska bli med deras skolgång.

Läs mer om detta på Sydsvenskan

• Arbetsmiljökunskap

Tre tips på olika nivåer

1. Samla på nationell nivå lättillgänglig kunskap och konkreta verktyg som kan användas i förebyggande och efterhjälpande arbete.

2. Omsätt de nationella riktlinjerna till lokala rekommendationer på kommunal nivå. Rektor och lärare på respektive skola behöver stöd i hur de nationella riktlinjerna ska användas lokalt.

3. Ta fram en aktuell policy för varje skola. Här ska det stå:

– vilka beteenden som definieras som hot och våld, trakasserier och mobbning.

– vilket ansvar elever, lärare och ledning har.

– hur man anmäler och vad anmälan innebär i konkreta handlingar.

– hur man anmäler utan att ”straffas” och blir ännu mer utsatt.

Läs mer!

D Länkar

GP Åtta år och ständigt rädd för att gå till skolan

SVD Anmälningar om våld ökar

Sydsvenskan Skola stängs i Malmö

Arbetsmiljökunskap

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11 SO/RE

Årskurs 1-3

• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt,

kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.

Årskurs 4-6

• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.

• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller,

jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.

Svenska – Syfte

Läs in dig på läget för Grekland. Vad är det som lett fram till dagens situation. Här kommer länkar som är bra att läsa:

http://www.dn.se/ekonomi/greklands-skuldberg-vaxer/

http://www.dn.se/ekonomi/grekland-far-fyra-manaders-respit/

Googla fram fler artiklar! Följ också vad som händer i Tyskland och Finland, deras parlament måste ju godkänna det nya avtalet.

Greklands premiärminister Alexis Tsipras och hans parti Syrizas vann parlamentsvalet i Grekland i slutet av januari. Gå tillbaka lite i tiden och granska tidningsartiklar om valet i Grekland. Nedan hittar du några länkar, men sök efter fler:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/ wolfganghansson/article20233416.ab

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/syriza-tar-historisk-seger-i-grekland_4280999.svd

Lovade Tsipras för mycket? Kan han hålla sina löften?

Ta ställning! Är EU för hårt mot Grekland eller måste grekerna bita i det sura äpplet när ekonomin gått över styr? Är Alexis Tsipras och hans parti Syrizas bara populister utan möjlighet att genomföra det de lovat eller kommer de att kunna uppnå resultat som gör livet lite lättare för genomsnittsgreken?

Skriv en insändare eller krönika där du motiverar dina åsikter noga. Använd de kunskaper du skaffat dig i uppgift 1 och 2.

Skaffa dig grundläggande kunskaper om hur man skriver här:

Så här skriver man en krönika

Så här skriver man en insändare

Grundskolan

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.

Svenska

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Gymnasiet

Samhällskunskap

Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.

Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Svenska