Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

I den här övningen får eleverna lära sig att kritiskt läsa reportage i dagstidningar, och öva på att själva förbereda sitt eget reportage. Personporträttet och reportaget är ganska lika varandra, men skiljer sig åt i den mening att reportaget kan handla om lite vad som helst. En plats, en händelse, som uppföljning av en nyhet. Reportaget fördjupar gärna ett ämne som många redan känner till och ger nya perspektiv. Precis som personporträttet förutsätter reportaget att personen har varit på plats för att kunna beskriva saker i detalj. Här ges journalisten möjlighet till ett längre och mer personligt berättande, och kan skriva i jagform.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Läraren förbereder genom att samla ihop ett passande antal reportage.

Välj ett eller flera reportage och läs och undersök följande:

  • Beskrivs miljön där reportaget utspelar sig? Var i artikeln? Ge exempel?
  • Beskriver journalisten personliga drag eller speciella egenheter hos de som intervjuas? Ge exempel.
  • Vilka fakta finns med om händelsen? Ge exempel.
  • Finns närvarokänsla i texten i form av pratminus? Skriver journalisten i jag-form?
  • Vilket fokus har artikeln? En händelse? En plats? En eller flera personer?
  • Hur slutar artikeln? Varför har skribenten valt att sluta så?
  • Finns bild/er till artikeln? Förstärker bilden något som beskrivs i artikeln?

Att diskutera

  • Används yttre faktorer som miljö eller utseende för att förstärka vissa drag hos personen eller platsen?
  • Skiljer sig reportagen åt beroende på vad det gäller? Hur skildras exempelvis män respektive kvinnor? Förstärker artikeln känslan av makt eller utsatthet, framgång eller misslyckande?
  • Är det, baserat på vad som framgår, en rättvis bild som målas upp? Är den kanske förskönande?

Förbered ditt eget reportage

Välj ett ämne, en plats eller en person som du är nyfiken på. Fundera på vilka platser du vill besöka, vilken person eller personer som behöver intervjuas och vilken research du behöver göra.

  • Gör en kom ihåg lista om vad du ska lägga märke till under intervjun eller på platsen du ska skriva om. Skriv ner dina sinnesintryck!
  • Välj en intervjuperson som du helst inte känner. Bestäm vilket fokus du ska ha.
  • Anteckna några intervjufrågor som du absolut vill ha svar på.
  • Genomför intervjun, ställ följdfrågor, som du vill ha svar på även om du inte skrivit ner dem.
  • Kom ihåg kamera. Försök att ta en bild, som stämmer med dina intryck av personen, platsen eller händelsen. Ta gärna flera bilder till ditt reportage.

Skriv ditt reportage

Sätt upp text och bilder i klassrummet så att alla kan läsa. Diskutera vad som blev bra och vad som skulle kunna förbättras. Förbättra din text enligt den respons du har fått innan du skickar in ditt reportage tillsammans med dina bilder till Unga journalistpriset 2022.

Unga Journalistpriset är en skrivartävling för elever i högstadiet och gymnasiet arrangerad av Aftonbladet, Mediekompass och Mobile Stories sedan 2019. Skicka in ditt bidrag till tävlingen senast den 26 november 2022 här. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här.

I den här övningen får eleverna lära sig att kritiskt läsa personporträtt i dagstidningar, och öva på att själva förbereda sitt personporträtt.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Läraren förbereder genom att samla ett passande antal tidningsartiklar med personporträtt, till exempel förra årets vinnarbidrag till Unga Journalistpriset. Personporträttet, som är skrivet av Felix Rapacioli och Tobias Broman på Nya Elementar i Bromma, handlar om 79-åriga Gloria, som var den första svarta amerikanen som fick gå i skola med vita personer. Du hittar texten här.

Välj ett eller flera personporträtt läs och undersök följande:

  • Miljön. Beskrivs miljön, där intervjun genomförs? Var i artikeln? Ge exempel?
  • Personens utseende, personliga drag eller speciella egenheter? Ge exempel.
  • Vilka fakta finns med om personen? Ge exempel
  • Vilket fokus har artikeln? Privatpersonen, yrkesmänniskan, en specifik händelse, annat?
  • Hur slutar artikeln? Varför har skribenten valt att sluta så?
  • Finns bild/er till artikeln? Förstärker bilden något som beskrivs i artikeln?

Att diskutera:

  • Används yttre faktorer som miljö eller utseende för att förstärka vissa drag hos personen?
  • Skiljer sig porträtten åt beroende på vilken slags person det gäller? Hur skildras exempelvis män respektive kvinnor? Förstärker artikeln känslan av makt eller utsatthet, framgång eller misslyckande?
  • Är det, baserat på vad som framgår, en rättvis bild som målas upp? Är den kanske förskönande?

Förbered ditt eget personporträtt

  • Gör en kom ihåg lista om vad du ska lägga märke till under intervjun (rummet, ljud, kläder osv).
  • Välj en intervjuperson som du helst inte känner. Bestäm vilket fokus du ska ha (arbetet, en resa, fritidsintressen osv).
  • Anteckna några intervjufrågor som du absolut vill ha svar på.
  • Genomför intervjun, ställ följdfrågor, som du vill ha svar på även om du inte skrivit ner dem.
  • Kom ihåg kamera om du vill ha bild. Försök att ta en bild, som stämmer med dina intryck av personen.

Skriv ditt personporträtt

Sätt upp text och bilder i klassrummet så att alla kan läsa. Diskutera vad som blev bra och vad som skulle kunna förbättras. Förbättra din text enligt den respons du har fått innan du skickar in ditt personporträtt tillsammans med dina bilder till Unga journalistpriset 2022.

Unga Journalistpriset är en skrivartävling för elever i högstadiet och gymnasiet arrangerad av Aftonbladet, Mediekompass och Mobile Stories sedan 2019. Skicka in ditt bidrag till tävlingen senast den 26 november 2022 här. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här.

 

Det kan inte nog poängteras att den lokala politiken ofta är nog så viktig jämfört med rikspolitiken för den vanliga människan. Trots det får den vanligtvis mindre uppmärksamhet i skolans arbete. Det är dags att råda bot på det!

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Ledarsidorna

De flesta ledarsidor har en ambition att lyfta fram lokala frågor även om de då och då även belyser nationella och internationella frågor.

  1. Granska ledarna i din lokala/dina lokala tidningar under en vecka eller helst längre än så. Gå igenom och diskutera ledarna.
  2. Har ni två tidningar i regionen eller i närheten med olika politisk färg så undersök om de behandlar olika ämnen eller tar upp liknande frågor.
  3. Har ni två ledare som tar upp samma ämne så jämför åsikterna och argumentationen. Har ni inte två lokala tidningar med olika politisk färg så sök längre bort efter någon tidning som passar era syften.
  4. Ranka de ledare ni granskar. Vilka tycker ni argumenterar bäst för sin sak? Försök att bortse från egna åsikter utan granska argumentationen.

Insändare och debatt

Förutom ledartexterna är också insändare, debattartiklar och krönikor åsiktstexter, dvs texter där skribenten kan uttrycka egna åsikter. Alltså:

  1. Gå igenom insändare och debattartiklar under samma period ni tittar på ledare.
  2. I de fall de tar upp samma frågor som någon ledartext, överensstämmer åsikter och argument eller skiljer de sig åt?
  3. Ranka insändarna på samma sätt som ni rankat ledarna.

Hur förs debatten på sociala medier såsom Twitter och Facebook?

I dag har sociala medier blivit ett viktigt informations- och debattforum, men det kan vara lite svårare att söka information där.

Låt eleverna undersöka hur den politiska debatten förs på denna arena.

  1. Vilka lokala politiker och/eller bloggare uttrycker åsikter i lokala politiska frågor.
  2. Överensstämmer åsikter och argument med det ni sett i traditionella medier?
  3. Hittar ni någon som ni speciellt vill följa? Diskutera i klassen om ni är överens!

Förbered din debattartikel

Välj ut ett ämne du vill skriva om. Kanske som svar på en av de ledare, insändare eller debattartiklar som ni har analyserat i övningen? Mer information om hur du skriver din debattartikel hittar du i vår skrivarskola Publicistguiden här.

Unga Journalistpriset är en skrivartävling för elever i högstadiet och gymnasiet arrangerad av Aftonbladet, Mediekompass och Mobile Stories sedan 2019. Skicka in ditt bidrag till tävlingen senast den 26 november 2022 här. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här.

Nyhetsjournalistik är inte bara text och fakta, man använder också bilder i stor utsträckning. I tävlingen Unga Journalistpriset 2022 ingår det att ta bilder till sin text, podd eller till sitt tv-reportage.

Bilder kan användas för att förstärka eller förtydliga ett budskap, redogöra för en händelse och de kan påverka våra känslor.

Men bilder ska inte användas på fel sätt i tidningen, även de omfattas av de publicitetsetiska reglerna. Det innebär att även bilder måste vara korrekta och inte kränkande. De ska heller inte användas på ett sätt så att de vilseleder eller lurar läsaren, exempelvis genom bildmontage eller retuschering. De publicitetsetiska reglerna finns här hos Medieombudsmannen.

Bilder används också i reklam. I Marknadsföringslagen och Handelskammarens regler kan man läsa vad som gäller för marknadsföring. Se även Mediekompass skrivarskola, kapitel 12 – Bilder som journalistik – i Publicistguiden.

Med utgångspunkt i en bildanalysmetod kan du som lärare prata med eleverna om vad de ser i en bild och vilka intryck de får. Hos UR finns en informativ film om att göra bildanalys: UR Skola.
Syftet med denna övning är kritiskt granska bilder i media, och undersöka om de är representativa för befolkningen.

Visa eleverna hur man kan analysera bilder

Låt dina elever se filmen från UR om att göra bildanalys på egen hand i förväg.
Använd din dagstidning att hämta bilder från. Välj ut ett antal lämpliga bilder och visa hur man kan analysera dem.

Ställ en bildanalytisk fråga i taget och låt eleverna delta i diskussionen.

Denotation – Vad ser ni i bilden? Beskriv bilden så utförligt som möjligt.

Konnotation – Vad får ni för känsla när ni tittar på bilderna? Är det glada eller ledsna bilder? Blir ni nyfikna? Vad i bilden är det som får er att känna så? Upplever alla bilderna likadant?

Varför tror ni att bilden är i tidningen? Vill man säga något, eller kanske sälja något?

Stämmer bilderna överens med befolkningen?

Eleverna kan arbeta enskilt, i par eller i grupp med detta moment. Börja med att gå till Statistiska centralbyråns (SCB) uppgifter om Sveriges kommuner och sök upp er kommun. Ta där reda på hur befolkningen i er kommun ser ut med avseende på kön, ålder, andel utrikes födda, utbildningsnivå med mera.

Använd en tidning eller en tidnings webbsajt och undersök bilderna för att se om befolkningen representeras i enlighet med sammansättningen i kommunen. En del saker, som ålder och födelseland, kan inte avgöras enbart genom att se på bilden, utan den måste sättas in i sitt textsammanhang. Hur ser det ut, stämmer representationen i media överens med befolkningen? Låt elevgrupperna jämföra sina resultat med varandra.

Gör bildanalys

Läraren redogör för texten Räkna med kvinnor från Global Monitoring Media Project, eller låter eleverna läsa den. Stämmer bilden av att det är färre kvinnor än män i din tidning? Och hur skildras kvinnor i jämförelse med män?

Elevgrupperna väljer ut några av bilderna från det andra momentet och gör en bildanalys med hjälp av de tre frågorna. Hur skildras de olika befolkningsgrupperna? Var uppmärksam på eventuella skillnader i hur man skildrar unga och gamla, män och kvinnor, inrikes och utrikes födda med mera. Titta gärna även på reklambilder, är det någon skillnad där?

Övningen kan redovisas på olika sätt, exempelvis som en öppen diskussion om de tekniska möjligheterna finns eller som någon form av inlämningsuppgift i tal eller text.

Ta egna bilder

Nu har eleverna fått bekanta sig med bilder i tidningen och kan börja planera för bilder till sina egna texter. Att tänka på innan bilderna tas är

  1. Hur kommer bilderna uppfattas av läsaren?
  2. Redogör bilderna för händelsen eller förtydligar textens budskap?
  3. Är bilden/bilderna sanna och korrekta?

Källor och information

Dagstidningar, du hittar din lokaltidning på Mediekompass
Mediekompass skrivarskola med Publicistguiden
De publicitetsetiska reglerna hos Medieombudsmannen
UR Skola, film: Att skriva bildanalys
Marknadsföringslagen
Handelskammarens regler
Statistiska centralbyrån (SCB): Sverige i siffror
Global Media Monitoring Project: Räkna med kvinnor

Unga Journalistpriset är en skrivartävling för elever i högstadiet och gymnasiet arrangerad av Aftonbladet, Mediekompass och Mobile Stories sedan 2019. Skicka in ditt bidrag till tävlingen senast den 26 november 2022 här. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här.

Vänj eleverna vid att följa nyhetsflödet, utrikes, inrikes och lokalt – med ett kritiskt öga!
Detta kan ses som en baskurs inför ditt reportage-, personporträtts eller debattartikelskrivande. Här får ni chansen att fördjupa er i allmän mediekunskap.

Kritisk granskning

Dagens nyhetsrapportering blir alltmer mångfacetterad, på gott och ont. Genom våra datorer och mobiler bombarderas vi av nyhetsinslag av varierande ”kvalitet”. Det goda är att vi får massor av information och att den kommer från många olika källor. För att ta emot den här informationen ställs stora krav på vår förmåga att kritiskt avläsa alla budskap. Det onda med den här utvecklingen är naturligtvis att mycket av informationen är av låg kvalitet och bakom den döljer sig ofta personliga, ekonomiska och politiska intressen.

Här följer några tips till dig som vill bli en kritisk granskare, en person som är driven i ämnet medie- och informationskunnighet (MIK).

Övning: Välj varsin artikel och granska den

Ställ dig alltid två enkla frågor: Vem har skrivit detta (Vem säger detta)? Varför är det här skrivet (Vilket är syftet)? Besvara frågorna.

  1. I seriös journalistik hittar du alltid källan. I en tidning har artikeln undertecknats av en person. Vanligtvis hittar du både telefonnummer och e-postadress till journalisten. Du kan kontakta personen i fråga. På många håll på nätet är tvärtom anonymitet själva idén! Den som kommer med meddelanden ska kunna gömma sig bakom anonymiteten och aldrig behöva stå till svars för det som skrivs.
  2. Vi är ofta svaga för argument som överensstämmer med våra egna åsikter. När vi läser något som vi gillar tappar vi lätt våra kritiska glasögon. Alltså: Hör du något som du tycker låter bra så var extra kritisk. Hör du något du ogillar så tänk efter om det kanske ligger något i det du läser eller lyssnar till. Hur står det till med nyheterna du valt?
  3. När du läser eller lyssnar till något och du reagerar, stanna upp och undersök. En bra metod är att kopiera det som sägs och googla det. Citat från någon eller siffror kan vara givande. Det kan leda till en ganska intressant spaning. Hittar du inget på det direkta citatet försök med liknande uttryck. Testa!
  4. I traditionella medier finns alltid en ansvarig utgivare. Personen i fråga är ansvarig för det son skrivs/sägs i tidningen eller programmet. Det gäller att följa både lagar och regler. Lagarna hittar du i exempelvis grundlagarna Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Den första gäller tryckta medier, den andra radio, tv, webbplatser och databaser.

Etiska regler för medierna finns i publicitetsreglerna. Detta är självpåtagna regler för att journalistiken ska ta hänsyn till vanliga människor. Mer om de här reglerna kan du läsa här: Länk till Medieombudsmannen.

Unga Journalistpriset är en skrivartävling för elever i högstadiet och gymnasiet arrangerad av Aftonbladet, Mediekompass och Mobile Stories sedan 2019. Skicka in ditt bidrag till tävlingen senast den 26 november 2022 här. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här.

Innan ni sätter i gång med processen att skapa reportage, personporträtt eller debattartiklar till Unga journalistpriset 2022 är det en bra idé att bekanta sig med nyheter i er lokaltidning. Men vad är det som gör att något blir en nyhet? Och vad är medielogik? Det ska eleverna få ta reda på i den här uppgiften.

Hur kommer det sig att rubriken ”Man bet hund” väcker större uppmärksamhet än ”Hund bet man”? Och varför får vardagliga företeelser i Sverige ofta större uppmärksamhet än omtumlande händelser långt bort? Det handlar om mediernas nyhetsvärdering – det vill säga hur medierna väljer ut händelser som blir nyheter, och vilket utrymme dessa får i nyhetsflödet.

Nyhetsvärdering

Nyhetsvärdering baserar sig på en mängd olika kriterier. Här följer några av de vanligaste:

  • Närhet – händelsen inträffar geografiskt, tidsmässigt eller kulturellt nära.
  • Avvikelse – händelsen är ovanlig, oväntad eller dramatisk.
  • Negativ händelse – dåliga händelser har högt nyhetsvärde.
  • Händelsen involverar många människor.
  • Händelsen får konsekvenser för många människor.
  • Händelsen kan följas under en längre tid.
  • Nyhetsproducenten är ensam om nyheten.
  • Händelsen involverar berömda personer eller personer med inflytande över samhället.
  • Det finns bildmaterial som skildrar händelsen.

Ytterligare punkter kan läggas till listan, men en nyhet behöver inte uppfylla alla kriterier. Kriterier för nyhetsvärdering anpassas också efter den specifika nyhetsproducenten. Nyheter i public service (SVT och SR) bedöms delvis på andra grunder än kommersiella nyhetsproducenters.

Nyhetsvärdering kan göras utifrån:

NORMATIVA KRITERIER, som bygger på en uppfattning om vad publiken bör få för typ av nyheter.

KOMMERSIELLA KRITERIER, som bygger på en uppfattning om vad publiken vill ha, det vill säga vad som säljer bäst på en nyhetsmarknad.

Medielogik

I praktiken görs nyhetsbedömningar i många medier, inklusive public service, genom en kombination av de två typerna av kriterier. Ett annat viktigt begrepp för att förstå hur nyhetsmedier fungerar är medielogik. Med det menas de tekniker som används när journalistiken omvandlar händelser till nyheter.

Följande fem tekniker används ofta för att göra nyheter mer attraktiva för publiken:

  • Tillspetsning – händelsen förses med en viss vinkel.
  • Förenkling – händelsen förenklas och flera perspektiv uteblir.
  • Konkretisering – händelsen görs tydlig för läsaren.
  • Polarisering – motsättningar betonas eller förstärks.
  • Intensifiering – nyheten framhäver händelsen i termer av drama och konflikter.

Både nyhetsvärdering och medielogik är användbara termer i förståelsen för varför nyheter ser ut på ett visst sätt och varför vissa händelser blir nyheter medan andra inte blir det. ”Hund bet man” är inte tillräckligt avvikande från det förväntade. Det är däremot ”man bet hund”.

Uppgift: Analysera lokaltidningens nyhetsvärdering

Det är dags att titta i lokaltidningen och se hur de arbetar med nyhetsvärdering. Börja med att läsa upp texterna om nyhetsvärdering och medielogik för klassen, eller be eleverna göra det var och en för sig själv. Välj ut artiklar eller låter eleverna bläddra och hitta egna exempel. Övningen kan göras i tidningens digitala upplaga såväl som i pappersformat.

Be eleverna titta efter följande och besvara frågorna:

  • Vad handlar nyheten om? Varför är nyheten intressant för läsarna?
  • Vilka kriterier kan kopplas till nyheten? Motivera!
  • Tror ni att urvalet har gjorts efter normativa eller kommersiella kriterier?
  • Har någon teknik använts för att göra nyheten mer attraktiv (se rubriken ”Medielogik”)? Motivera även här.

Efteråt kan eleverna sammanfatta för varandra indelade i mindre grupper. Några exempel kan plockas upp till en avslutande diskussion och sammanfattning i helklass.

Unga Journalistpriset är en skrivartävling för elever i högstadiet och gymnasiet arrangerad av Aftonbladet, Mediekompass och Mobile Stories sedan 2019. Skicka in ditt bidrag till tävlingen senast den 26 november 2022 här. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här.

Tidningsveckan är ett årligen återkommande evenemang i samarbete mellan Mediekompass och många av våra mediehus som ger ut dagstidningar runt om i landet. Under Tidningsveckan – som infaller vecka 36, den 5 till och med den 9 september – får du som lärare möjlighet att arbeta med nyhetsmedier i undervisningen. Under årets Tidningsvecka kommer vi att titta närmare på valet till riksdag, region och kommun.

Du som lärare har under Tidningsveckan genom flertalet av våra mediehus gratis tillgång av klassuppsättningar av din lokaltidning under Tidningsveckan. Sök upp din tidning här på Mediekompass.

Du har också tillgång till en mängd lektionsförslag, som presenteras här. Det finns lektioner från lågstadiet upp till och med gymnasiet, som alla syftar till att öka förståelsen för mediernas uppdrag och villkor. Övningarna är också ett stöd i att utveckla elevernas förmågor att kritiskt söka och tolka information samt att själva skapa journalistiskt material. Lektionerna följer Skolverkets styrdokument med avseende på kursernas centrala innehåll. Då styrdokumenten ofta är överlappande mellan årskurser gällande det centrala innehållet, finner man en del övningar för olika åldrar som är ganska lika varandra. Läraren har här möjlighet att anpassa svårighetsgraden i övningen efter elevernas förkunskaper och förmågor.

Vi rekommenderar att man som lärare börjar med att läsa texten Introduktion till Tidningsveckan, och om man vill även fördjupar sig i det material som hänvisas till i den texten.

Det finns i filsamlingen också ett omfattande lektionsmaterial, och lärare har där möjlighet att använda den eller de förslag som passar in i sin undervisningssituation.

Du hittar lektionsmaterialet längst ner på den här länken.

I den här övningen ska ni få bekanta er med hur journalistik avslöjar osanningar eller överdrifter med hänvisning till aktuella exempel. Ibland handlar det dessutom om osanningar som sprids av medier eller journalister själva. Till hjälp finns en faktakollsmetod, framtagen av Källkritikbyrån.

Introduktion

Journalistiken spelar inte längre enbart rollen som sändare av information till mottagaren. Vi är alla både skapare och spridare av information vilket ställer nya krav på journalistiken. Journalisten ska sprida information, men även verifiera, diskutera och fördjupa den. Med andra ord göra det som det som få andra har tid, ork eller kunskap att göra.

Under kriget i Ukraina har behovet av alerta journalister varit särskilt viktigt. Dagligen sprids texter, filmer och bilder som senare visar sig vara osanna. Där fyller medierna just den funktionen – att kontrollera om saker och ting verkligen stämmer.

Svenskars förtroende för etablerade medier, som gör faktakontroller dagligen, är förhållandevis högt. Medieakademins Förtroendebarometer visar ett särskilt högt resultat för public service-kanalerna, men även för DN, SvD och de lokala tidningarna. Trenden håller också i sig över tid. Statens medieråds rapport Ungar och medier 2021 visar att barn och ungdomar använder och litar på etablerade medier i hög utsträckning.

Faktakollsmetod

 

Den 7 mars 2022 spreds en video på en gråtandes pojke som sades korsa den ukrainska gränsen till Polen ensam. Klippet, som visades på den amerikanska nyhetskanalen CNN, togs för sanning. Det visade sig sedermera att pojken korsade gränsen tillsammans med sina föräldrar, som inte syntes i bild. Filmen hade sammanblandats med en berättelse av slovakiska myndigheter om en pojke som skickats ensam över gränsen med ett telefonnummer skrivet på handen, som rapporterat av Expressen här.

Källkritikbyrån tipsar om ett antal metoder för att själv avslöja om något är sant eller ej.

  • Ta en skärmdump på videon eller bilden. Om du inte vet hur du gör finns det bra guider här för Windows-användare och på Youtube för övriga.
  • Omvänd bildsök. Ladda upp din skärmdump på Google eller Tineye och sök efter bilden. Där får du reda på om bilden har laddats upp på andra ställen och när bilden kom till.
  • Högerklicka på bilden och välj ”Sök med bild”. Om du använder Google Chrome kan du behöva göra en justering vilket du hittar en guide till här.
  • Finn ledtrådar. Finns det varnande exempel i kommentarsfältet? Kan du se någon information om ”Fact check” eller ”Debunking”? Då betyder det att andra har hunnit före och gjort ditt jobb. Samtidigt bör man även här ha ett extra kritiskt öga då det kommer rapporter om förfalskade ryska fact-checks. I Sverige faktakollar Källkritikbyrån och internationellt finns bland annat amerikanska Bellingcat.
  • Hänvisningar och källor. Finns det några andra källor man lutar sig mot? Vad står det i originalkällan? Etablerade medier kan förvisso göra fel men har också ett ansvar att rätta till det som inte stämmer. Finns någon uppdatering i slutet av artikeln?
  • Använd sökmotorns funktioner. I Googles sökmotor finns en verktygslåda där du själv kan välja hur du vill göra din sökning, exempelvis begränsa svaren till senaste veckan, eller bara söka på nyheter. Här finns en instruerande video kring sökteknik.

Uppgift

Använd de metoder som rekommenderas ovan för att faktakolla följande nyheter eller välj ut något från det aktuella flödet. Metoden kan användas både för sådant som skaver, men även för det som är korrekt och sant.

Carl Bildt delar bild från Ukraina efter invasionens första dag.

Roman Ambramovitj och ryska förhandlare uppges ha blivit förgiftade. 

President Zelenskij talar till folket.

Vladimir Putin uppger att ryska armén är beredd att ge upp.

Journalisten ska sprida information, men även verifiera, diskutera och fördjupa den.

Med andra ord göra det som det som få andra har tid, ork eller kunskap att göra.

Koppling till styrdokument

Svenska, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.

Granskning av samhällsfrågor

  • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.

När journalister infiltrerar företag eller partier och i smyg gör bandupptagningar på det som sägs, är det en typisk metod för grävande journalister. Metoden används då och då inom journalistiken för att komma bakom stängda dörrar, bortom eviga telefonsvarare och innanför slutna miljöer. Många människor reagerar starkt mot mediernas envetna grävande efter sanningar och tycker ibland att man borde låta människor vara ifred när de inte vill exponera sig för medierna.

De som utsätts för granskningen, men även journalisterna, kan uppleva obehag när de närmar sig ett avslöjande där de vet att något eller några huvuden kan komma att rulla. Vad kommer det här att betyda för personen i fråga, för anhöriga och speciellt för barnen? Metoder där journalister utger sig för att vara någon annan för att ta sig in i slutna miljöer kallas att Wallraffa, efter den tyske journalisten Wallraff. Men grävande journalistik är kostsamt. En eller några journalister blir ofta upptagna en längre tid med ett uppdrag och det är kanske inte alltid som det visar sig bli det avslöjande som man tror.

Årligen delas priset Guldspaden ut på Föreningen grävande journalisters Grävseminariet. 2021 fick Anna Bengtsson och Jonas Ekelund på Borås Tidning ta emot priset i kategorin Mindre dagstidning. Deras gräv handlade om kommunala chefer i Borås som drev företag vid sidan om – så kallade bisysslor – på ett oetiskt vis. Läs en del av reportaget, som kan ligga till grund för övningen nedan, här.

Fakta som ledstjärna

Grunden för ett bra gräv är att ta emot tips från allmänheten och att kontrollera sin fakta noggrant. Enligt lagen får man ta kontakt med exempelvis en tidning för att tala om något som man tycker att tidningen borde skriva om, utan att riskera något straff för det, det som vi kallar meddelarfrihet. Den som kontaktar en tidning omfattas av meddelarskyddet.

I meddelarskyddet ingår efterforskningsförbudet, som innebär att företag och myndigheter inte får försöka ta reda på vem det var som lämnade informationen till tidningen. Där ingår också den skyldighet journalister har att inte tala om var de fått informationen ifrån, det vi kallar källskydd.

Inled lektionen med att låta Jonas Andersson, grävande reporter på NWT, berätta varför och hur han tillämpar metoder för faktakontroll i filmen nedan.

Gör i klassen

1. Leta i tidningen efter nyheter som ni bedömer har krävt lite större insatser av journalisterna eller använd det tidigare exemplet i Borås Tidning. Det kan handla om att man måste söka i många källor för att få fram uppgifter som artikeln baseras på. Det kan handla om en intervju med någon som varit svår att få tag på eller inte velat ställa upp.
Diskutera: Vilka egenskaper krävs av en journalist för att klara ett sådant uppdrag? Vilka av de egenskaperna anser du att du har och vilka skulle vara svåra för dig att klara?

Kom överens om tre goda råd till en journalist som ska genomföra en intervju och vill få den intervjuade person att berätta ganska fritt och öppet.

2. Diskutera Wallraffmetoder. Vad tycker ni om att journalister ibland utger sig för att vara något annat för att komma åt uppgifter som han/hon annars inte skulle få tag i? Är det alltid en bra metod? Kan det vara bra ibland men inte alltid? Borde det aldrig få förekomma? Motivera era svar och samla argument för och emot dolda metoder.

3. Leta i tidningen efter människor som ni tror är glada över att bli omskrivna, och efter andra som ni tror inte vill figurera i tidningen i det här sammanhanget. Diskutera: Hur stor hänsyn ska journalister ta till att någon inte vill att man skriver om dem i tidningen när de gjort något dumt? Ska vissa människor slippa bevakning och andra inte? Ska människor som gärna vill synas i tidningen i trevliga sammanhang tåla att vara med även när sammanhangen inte är så roliga?

4. Använd samma nyheter från första punkten eller hitta nya exempel i tidningen. Diskutera: Hur tror ni att journalisten har fått reda på sitt gräv? Har det krävt att någon inifrån ett företag eller offentlig verksamhet har avslöjat något? Vilka är fördelarna för individ och samhälle med det källskydd som finns i vår grundlag? Finns några nackdelar?

Koppling till styrdokument

Svenska, åk 7-9, Centralt innehåll (reviderad 2022-06-22)

Läsa och skriva

  • Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Samhällskunskap, åk 7-9, Centralt innehåll (reviderad 2022-06-22)

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

Granskning av samhällsfrågor

  • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Svenska 1, Gymnasiet, Centralt innehåll

  • Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.

Samhällskunskap 1b, Gymnasiet, Centralt innehåll

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.

Journalistik, reklam och information 1, Centralt innehåll

  • Analys av olika budskapsinnehåll, avseende språk och gestaltning, som är riktade mot en tänkt målgrupp.

Siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, visar att svenska hushåll spenderar 14 % av sina utgifter på mat och dryck. 1950 var den siffran 40 %. Samtidigt har vår relation till mat förändrats i takt med att världen har globaliserats. Tacofredag, sushi och pizza hörde inte till vanligheterna på den tiden. Vi spenderar mer pengar på att äta utemat, matprogram på tv poppar upp som svampar och köket har blivit mångas sociala samlingspunkt.

Den här uppgiften utgår från intervjun som verktyg för att ta reda på vilka matvanor människor hade förr. Intervjun är central i det journalistiska arbetet. Den är en arbetsmetod för journalisten, ett sätt att hitta svaren till de journalistiska frågorna Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför?

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

UPPGIFT

Välj intervjuperson

En intervju kräver att man pratar med någon. Nu är det dags att välja sin intervjuperson. Det kan vara mamma eller pappa, farmor, morfar eller en äldre granne.

Förarbete

Vad vet du om din intervjuperson sedan tidigare? Växte den upp i rika eller påvra förhållanden? Skriv ner sådant som du känner till om din intervjuperson. Förarbetet gör att du förhoppningsvis kan ställa bättre frågor under intervjun.

Skriv frågor

Frågorna ska handla om mat. Kom ihåg att ställa öppna frågor. Jämför frågan ”Åt du köttbullar och mos som barn?” med ”Vad åt du som barn?”. Den ena frågan kan intervjupersonen svara ja eller nej på, den andra kräver ett längre svar. Ett sätt att få målande beskrivningar är att ställa frågor som låter intervjupersonen återberätta en situation. ”Berätta om ett viktigt matminne du hade som barn.”.

Intervjun

Bestäm en tid och plats när intervjun ska ske. Ställ frågorna till din intervjuperson och skriv ner svaren eller spela in på din dator eller telefon. En del gillar att göra både och.

Efterarbetet

Renskriv svaren så snart som möjligt. Ju tidigare desto bättre.

Presentera svaren

Sammanfatta vad din intervjuperson hade för matvanor som barn. Jämför med dig själv. Hur skiljer de sig åt? Presentera inför klassen.

 

Koppling till läroplan

Svenska, åk 4-6, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)

Tala, lyssna och samtala

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare.[…]

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.