1. AI och skolan
Läs debattartikeln ”Förbjud inlämningsuppgifter i skolan”, av läraren Mårten Hemström i Svenska Dagbladet samt ett svar från Piratpartiets partiledare Katarina Stensson, ”Skolan behöver nya tankesätt – inte förbud”. Diskutera frågorna tillsammans.
- Vad är skribenternas ståndpunkter vad gäller AI som verktyg i skolan? Vilka argument framför de för att stödja sina ståndpunkter?
- Vilka för- och nackdelar finns det med inlämningsuppgifter i skolan? Vad kan man göra för att säkerställa att inlämningsuppgifter används på ett meningsfullt sätt?
- Katarina Stensson talar om vikten av att integrera AI på ett meningsfullt sätt i skolan. Vad tror du är fördelarna respektive nackdelarna med att använda AI i undervisningen?
- Enligt Stensson kan elever lära sig mer om teknik genom att använda den på ett konstruktivt sätt i klassrummet. Vilka exempel lyfter hon? Kan ni komma på fler användningsområden för AI för lärande på ett mer effektivt sätt.
2. Pröva AI i skolan
Lägg in instruktioner till en inlämningsuppgift i ChatGPT eller liknande verktyg och be om källor. Gör en gemensam faktagranskning av texten ni får tillbaka.
- Kolla källan. Finns källan på riktigt? Är den trovärdig? Vad står i källan? Stämmer det med svaret?
- När är källan från? Är den fortfarande aktuell?
- Stämmer uppgifterna? Kontrollera mot andra källor.
- Kolla språket. Är det korrekt? Behövs några justeringar av språket för att texten ska bli mer trovärdig?
3. Pröva AI hemma
Kom tillsammans överens om en inlämnings- eller skrivuppgift av den typ ni brukar få göra. Sätt upp en tidsgräns för hur lång tid uppgiften får ta att göra. Dra lott om vilka i klassen som ska:
- ta hjälp av AI för att lösa uppgiften,
- ta hjälp av föräldrar eller syskon,
- jobba med uppgiften helt utan hjälp.
Ta med era texter till skolan och jämför dem. Ställ kontrollfrågor kring innehållet till varandra. Resonera kring vilken typ av lärande som sker med de tre olika sätten att arbeta med uppgiften.
4. Skriv ett debattinlägg
Skriv en debattartikel där du tar ställning till artificiell intelligens utifrån en synvinkel som intresserar dig. Skicka texten till din lokaltidning.
1. Inspireras av dagstidningen
Här kommer fem förslag på övningar och uppgifter som du kan göra på egen hand eller tillsammans med en klasskompis. Titta och bläddra i en dagstidning eller scrolla i en tidning på nätet. Låna gärna rubriker, bilder och text ur tidningen.
- Skriv en nyhetshistoria: Skriv en kort nyhetshistoria om en uppfinning eller teknisk innovation som du tror kommer att finnas om 50 år. Använd din fantasi eller sök inspiration från verkliga uppfinningar som utvecklas just nu. Här kan du få tips och ideér:
- 8 Sidor “Paj gjord i en skrivare“
- Sydsvenskan/Minibladet “Avloppsvatten kan bli dricksvatten“
- KP webben “Så blir det då 2152“
- Nyhetsjakt: Sök efter nyhetsartiklar som handlar om AI i er tidning (du hittar din lokala tidning här!) eller i olika tidningar på nätet. Vad handlar nyheten om? Passa på att söka tillsammans på nätet och ta reda på hur man använder söksidans olika inställningar för att bara få träffar på till exempel nyheter eller bilder under en viss tidsperiod.
- Analysera en bild: Bläddra i tidningen och hitta en bild som väcker en känsla hos dig. Du kan bli glad, ledsen, arg, rädd, upprörd, orolig, lycklig, lugn… ja, vilken känsla som helst går bra!
- Visa era bilder för varandra och låt alla fundera på vad de känner inför varje bild.
- Jämför hur ni kände. Kände alla ungefär likadant inför bilderna? Var någon känsla vanligare än andra?
- Välj ut några bilder och samtala om vad ni ser på dem. Visar bilden en miljö eller människor? Är det ett fotografi eller en illustration? Visar bilden aktivitet eller passivitet?
- Samtala om vilken nyhet bilden hörde ihop med. Varför har man bilder i tidningen?
- Vad tror ni kommer vara vanligast i framtidens tidning: text eller bild? På nätet har tidningar ibland video istället för bilder. Vad tycker ni om det?
- Din hemort i framtiden: Skriv eller rita en framtidsprognos för hur du tror det kommer vara på din hemort om 10–20 år. Du kan använda din fantasi eller söka inspiration från verkligheten, till exempel i tidningen. Skicka in texten eller bilden till din lokaltidning, du hittar en lista över landets dagstidningar här.
- Granska källkritiskt: Välj en nyhet ur dagens tidning. Sök efter samma nyhet i olika källor: andra tidningar, radio, tv, sociala medier.
- Finns nyheten i fler källor? Om inte, varför tror du att det är så?
- Säger alla källor samma sak? Om inte, vilka är skillnaderna? Vad kan de bero på?
- Använd de fem källkritiska frågorna vad, när, vem, hur och varför när du granskar nyheten i olika källor. Vad rapporterar källan? Vem står bakom källan? När rapporterar källan om nyheten (har det hunnit komma ny information)? Hur rapporterar källan (är den objektiv eller subjektiv)? Varför är det en nyhet?
- Om du vill kan du följa nyheten några dagar och se om det kommer ny rapportering om den eller om det bara var en nyhet som blev en liten notis.
Tidningens historia hänger på många sätt ihop med teknikens historia. I det här lektionsförslaget finns exempel på teknisk utveckling och tekniska uppfinningar som har spelat roll för tidningarnas utveckling.
1. Läs och sök bilder
Listan ger exempel på teknik som har haft betydelse för tidningarnas utveckling till ett massmedium. Sök tillsammans efter både historiska och nutida bilder kopplade till listans innehåll och samtala om det ni hittar.
- Boktryckarkonsten – tryckpressar och typer
- Papperstillverkning – tillverka mycket papper åt gången, papper gjort av råvaran trä
- Industrialiseringen – ång- och vattenkraft, maskiner för masstillverkning, hålkort
- Nya kommunikationer – järnvägen och bilen som underlättade distribution av tidningar
- Internet – möjligheten att sprida tidningar och nyheter digitalt
2. Undersök teknikens betydelse för tidningen
- Dela in er i fem mindre grupper.
- Varje grupp väljer att ta reda på mer om en teknisk utveckling eller uppfinning från listan. Hos Tekniska museet finns en bra och lättillgängligt material.
- Fundera tillsammans kring vad den teknik ni har undersökt har haft för betydelse för tidningarnas utveckling.
- Bilda tvärgrupper och berätta för varandra.
3. Vad tänkte man om framtiden när du föddes?
Läs artikeln ”Så ser framtidens tidningsläsande ut” i Aftonbladet som publicerades första gången 2006. I den ger några forskare sin bild av hur tänkte sig framtidens tidning då.
- Har något av det forskarna tänkte då blivit verklighet?
- Använd artikeln som inspiration och skriv en artikel om vad du tror om framtidens tidning. Rubrik: Så läser vi tidningen år om 20 år
4. Dagens teknik = framtidens tidning
Läs och fundera på frågan. Använd EPA-metoden. Tänk först på egen hand och anteckna dina tankar, samtala parvis och redovisa därefter era tankar i större grupp eller helklass.
- Vilken teknik tror du kommer att påverka tidningarna i framtiden. Här kommer några förslag att inspireras av:
- Utvecklingen av AI
- Självkörande bilar som delar ut tidningar
- Personliga tidningar som vet precis vad du vill ha
- Tidningen på utomhusskärmar
- Utvecklingen av drönare som rapporterar nyhetshändelser
1. Påverkar AI journalistiken?
Läs artikeln ”AI-kriget och ChatGPT – det betyder det för journalistiken” och ”Kommer ”gammelmedierna” överleva AI?” av Martin Schori i Aftonbladet. Diskutera fårgorna tillsammans.
- Vad är ChatGPT och hur fungerar det?
- Vilken roll kan AI spela i journalistik, enligt skribenten? Vilka är fördelarna och nackdelarna med att använda AI i nyhetsrapportering?
- Författaren talar om AI-kriget som pågår mellan olika företag. Vad innebär detta och vilka konsekvenser kan det ha för journalistiken och media som helhet?
- Enligt artikeln kan AI användas för att generera nyheter och skapa innehåll som lockar läsare. Vilka utmaningar finns det med att använda AI för att skapa journalistiskt innehåll, och hur kan man säkerställa att kvaliteten på innehållet inte påverkas?
- Martin Schori talar om vikten av att människor har förmågan att förstå vad som är sant och falskt när det gäller nyheter. Hur kan användningen av AI i journalistik påverka detta och vad kan man göra för att inte bli lurad?
- Slutligen, hur menar Schori att ”gammelmedier” ska få tillit från publiken? Vilka bevis använder han för sin tes?
2. AI i dagens tidning
Titta i din lokaltidning, antingen på papper eller på nätet, och diskutera frågorna tillsammans.
- Vilket innehåll, om något, tror ni skapas av AI redan idag?
- Vad i tidningen kommer att skapas av AI i framtiden?
- Har de tidningar ni tittar i och läser någon AI-polycy? Hur vet ni det? Undersök om ni kan hitta information om det via tidningens sajt på nätet.
3. Framtidens nyheter
Aftonbladet har frågat unga personer från Stockholms ytterstadsområden om hur de skulle bli mer intresserade av att ta del av nyheter. En idé, som nu blivit verklighet, är att få nyheter presenterade som musik. Läs mer här. Diskutera följande tillsammans.
- Vad krävs för att få er intresserade av nyheter?
- Vilka initiativ och innovationer skulle ni önska att medierna kom med? Skicka era förslag till oss på mediekompass@tu.se eller till er lokaltidning.
Nedan finns förslag på instuderingsfrågor till varje kapitel av Medieutforskaren, som du hittar i vår nya elevportal.
Dessa frågor är för de yngre eleverna i grundskolan. Medieutforskaren är indelad i sex olika kapitel, där varje kapitel behandlar ett specifikt tema. Innehållet kan ses i videoläget eller läsas som text. I varje kapitel finns flashcards, för att testa elevernas kunskaper på vägen, och några avslutande quizfrågor.
I sista kapitlet får eleverna testa sina kunskaper i ett quiz med tio frågor. Quizet kan göras om så många gånger som eleven önskar. Använd Medieutforskaren och instuderingsfrågorna som en del av din undervisning eller som ett komplement till elevernas ordinarie läromedel i SO eller svenska. Som stöd för att besvara frågorna finns Mediekompass stora medieordlista.
Kapitel 1
- Vad betyder demokrati?
- Kan du ge exempel på en demokratisk rättighet vi har i Sverige?
- Vad innebär yttrandefrihet?
- Varför behövs fria medier?
Kapitel 2
- Vad kan bilder få oss att känna?
- Vad kännetecknar en nyhetsbild?
- Varför finns reklambilder?
- Hur kan man veta vad som är reklam i sociala medier?
Kapitel 3
- Ge ett par exempel på hur journalister hittar information
- Hur kan man bli bättre på att hitta sann och trovärdig information?
- Vad beskrivs intervjun ibland som?
Kapitel 4
- Varför är det viktigt att vara källkritisk?
- Vilka är de fem källkritiska stegen?
Kapitel 5
- Vilka är de tre stegen i en intervju?
- Vad betyder ordet research?
- Vad bör man helst göra efter intervjun?
Nedan finns förslag på instuderingsfrågor till varje kapitel av Medieutforskaren, som du hittar i vår nya elevportal.
Dessa frågor är för äldre elever i grundskolan och gymnasiet. Medieutforskaren är indelad i sju olika kapitel, där varje kapitel behandlar ett specifikt tema. Innehållet kan ses i videoläget eller läsas som text. I varje kapitel tillkommer flashcards och två avslutande quizfrågor.
I sista kapitlet får eleverna testa sina kunskaper i ett quiz med tolv frågor. Quizet kan göras om så många gånger som eleven önskar. Använd Medieutforskaren och instuderingsfrågorna som en del av din undervisning eller som ett komplement till elevernas ordinarie läromedel i samhällskunskap, svenska och mediaämnen. Som stöd för att besvara frågorna finns Mediekompass stora medieordlista.
Kapitel 1
- Vad innebär yttrandefrihet?
- Varför är yttrandefrihet viktigt?
- Vilka två grundlagar skyddar svenska nyhetsmedier?
- Vad innebär censur?
- Vad är en offentlig handling?
- Vad är meddelarfrihet och varför är det ett viktigt för journalister?
Kapitel 2
- Kan du ge exempel på några olika sätt att nå ut med din röst som nämns i videon eller texten?
- Nämn tre olika typer av åsiktstexter i en tidning. Vad skiljer dem åt?
- Varför är det bra för demokratin att samhällsfrågor diskuteras i tidningen?
Kapitel 3
- Beskriv tre olika roller på en tidning och vad de innebär.
- Vad gör en grävande reporter?
Kapitel 4
- Varför har medier och journalister egna regler?
- Vad gör Medieombudsmannen?
- Vad ska nyhetsmedierna göra enligt det medieetiska systemet?
- Vad ingår i den journalistiska yrkesetiken?
Kapitel 5
- Vad innebär källtillit?
- Hur blir man bättre på källkritik? Skriv ner tre exempel från texten.
- Vad betyder desinformation?
- Vad betyder fake news?
Kapitel 6
- Vad krävs för att något ska bli en nyhet?
- Vilka är nyhetens principer?
- Vad ska man göra om man inte har hört talas om nyhetskällan sedan tidigare?
- Hur fungerar nyhetsvärdering i sociala medier?
Använd dagstidningen som lärresurs i klassrummet. Här finns förslag på övningar som inte kräver någon längre planering, men även sådant som kan ta lite mer tid i anspråk.
1. Beställ tidningar
Leta upp er lokaltidning här och beställ en klassuppsättning till ditt klassrum, eller använd lokaltidningens nätupplaga.
2. Välj övningar
Se övningarna nedan som förslag på vad du kan göra med tidningen i klassrummet. Välj så många ni hinner med under en eller flera lektioner, beroende på hur mycket tid som du har tänkt ge till området.
Rubriker
Visa eleverna några olika rubriker från dagstidningar och be dem att gissa vad artiklarna handlar om. Detta hjälper dem att öva på att dra slutsatser baserat på rubriker och också att utveckla sin läsförståelse.
Bilder
Visa eleverna några bilder från dagstidningar och be dem att beskriva vad som händer i bilden och vad de tror att artikeln handlar om. Detta hjälper dem att öva på att dra slutsatser baserat på bilder och också att utveckla sin visuella läsförståelse.
Ordjakt
Skapa en ordjakt baserad på ord som är vanliga i dagstidningar, t.ex. “reporter”, “nyheter”, “intervju”, “redaktör”, etc. Detta hjälper eleverna att öva på stavning och ordigenkänning samtidigt som de lär sig om dagstidningens språk.
Intervjuer
Be eleverna att arbeta i par och ställa frågor till varandra som om de var reportrar på en dagstidning. De kan välja ett ämne som intresserar dem och skriva en artikel baserat på intervjun. Detta hjälper eleverna att utveckla sin förmåga att ställa frågor och skriva artiklar.
Nyhetsteater
Visa eleverna en artikel från en dagstidning och be dem att i grupper sätta upp en teaterpjäs baserat på artikeln. De kan redogöra för vad som har hänt, hur det hände, när det hände, var det hände och varför det har hänt. Uppsättningen kan presenteras inför klassen. Övningen hjälper elever att utveckla sin hörförståelse och att presentera sitt arbete på ett okonventionellt sätt.
I en gästkrönika i Borås Tidning (10 april 2023) frågar sig Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet, hur väl nyhetsmedierna speglar verkligheten.
1. Reflektera och resonera
I den bästa av världar ska nyheterna spegla verkligheten precis som den är, ett utopiskt uppdrag som är omöjligt. Verkligheten är obegränsad medan mediernas utrymme är begränsat, skriver Strömbäck. Därför måste alltid redaktionerna göra ett urval. Vad ska vi bevaka idag? Vad ska vi välja bort? Vilka ska få komma till tals? Resultatet blir mediernas konstruktion av verkligheten.
Samtala om:
- Vad krävs för att något ska få kallas nyhet?
- Vilka nyheter får ta plats i er lokaltidning?
- Går det att läsa om nyheterna i andra tidningar och nyhetsmedier?
- Vad får man läsa mindre av?
- Vilka röster får höras?
Läs mer Mediekompass skrivarskola Publicistguiden: Vad blir en nyhet?
2. Läs och diskutera
Börja med att läsa Strömbäcks krönika gemensamt eller enskilt, om klassen inte redan har gjort det. Diskutera frågorna tillsammans.
- Vad krävs för att journalistiken ska behålla sin trovärdighet trots det begränsade utrymmet?
- Lista gemensamt i grupper eller par vilka journalistiska principer som bör gälla för att nyhetsrapporteringen ska präglas av så hög objektivitet som möjligt.
- Vilka principer är viktigast? Jämför inom klassen.
Läs mer om journalisters yrkesetiska regler hos Journalistförbundet:
3. Dela era synpunkter med tidningen
Hör av er med era synpunkter på innehållet till er lokala tidning. Berätta och beskriv.
- Vilket innehåll eller vilkas röster tycker ni saknas?
- Vad skulle ni vilja läsa mer om?
- Vad gör tidningen bra idag?
- Vilka områden har enligt er god bevakning? Vilka saknas?
I ett uppmärksammat rättsfall friades en misstänkt man som tidigare dömts till tre år fängelse för barnvåldtäkt. Hovrätten hade svårt att tolka innebörden av ordet snippa. Händelsen blev snabbt en nyhetssnackis och kampanjen #JagVetVadEnSnippaÄr startades i sociala medier.
Vad handlar snippa-fallet om?
Lyssna på Sveriges Radio P4 Göteborgs genomgång av domen här.
Att diskutera: Varför friades mannen? Varför rörde det upp känslor hos många och vilka reaktioner blev det? Vad menar åklagaren att domen kan få för konsekvenser?
Vad betyder snippa?
RFSU reder ut här och Ungdomsmottagningen beskriver snippans anatomi.
Kan ordet snippa ha olika betydelse för vuxna och barn? Och vad säger den ordbok som Hovrätten lutade sig mot i sin bedömning? Emma Sköldberg, professor i svenska språket på Göteborgs universitet förklarar.
”Snippa-domen” i nyhetsmedierna
Både bland åsiktstexter och på nyhetsplats har domen diskuterats den senaste veckan. Kolla om fallet har debatterats på ledarplats i er lokaltidning den senaste veckan eller välj ut någon av texterna nedan. Låt eleverna läsa texterna och diskutera med varandra.
Vad är skribentens tes? Vilka argument lyfter texten? Jämför. Skiljer sig argumentationen åt mellan texterna? Hur?
- Oisin Cantwell: Skandal om rätten pressade åklagaren att ta bort yrkande i ”Snippa-målet” (Aftonbladet).
- Malin Lernfelt: Sätt Snoppen och snippan på repeat (Bohuslänningen).
- Kajsa Kettil: Snippa-fallet bör tas upp av Högsta domstolen (Borås Tidning).
- Sakine Madon: Snippa betyder förstås hela snippan (Corren).
- Göran Greider: Snippa! Snippa! Snippa! (Dala-Demokraten).
- Linda Westerlind: “Därför är snippa-fallet en katastrof” (Folkbladet).
Introduktion
Wikipedia är världens största uppslagsverk som ibland har fått ett något oförtjänt dåligt rykte. Vissa medicinska artiklar är kända för att vara den bästa källan till information enligt experter och när jämförelser har gjorts mellan uppslagsverket Britannica och Wikipedia kom man fram till att de var lika pålitliga.
Att Wikipedia är öppen för vem som helst att redigera används oftast som huvudargumentet mot uppslagsverket. Men kanske är det just det som är dess styrka. Tydligt regelverk kring hur man skriver och med aktiva användare som kontrollerar, granskar och ändrar sakuppgifter och språk är det sällan fel slinker igenom. Användare uppmanas till att vara transparenta med var och när de har hittat källor till information. Till skillnad från sociala medier står Wikipedia dessutom helt utan reklam och andra ekonomiska intressen.
Lektionsförslag
Wikipedias grundprinciper
Börja med att titta på Wikipedias grundprinciper. Diskutera sedan: Vad krävs för att något ska räknas som en godtagbar artikel? Vad utmärker en bra artikel? Kan ni hitta exempel på mindre bra texter som är i behov av att korrigeras eller uppdateras?
Utforska diskussionssidan
Vid varje Wikipediaartikel finns en flik där skribenter och moderatorer diskuterar de förslag på ändringar som kommer in. Artiklar av lite mer kontroversiellt slag får ofta längre diskussioner, se till exempel artikeln om riksdagsledamoten Elsa Widding (SD) för ett aktuellt exempel (läs mer om det här).
Vad diskuteras? Hur märks det att användarna hjälps åt?
Utforska fotnoterna
Välj ut en artikel och kolla vilka länkar den bygger på. Fundera på följande:
Vem ligger bakom information? Vilka bevis presenteras? Vad säger andra källor om informationen?
Låt eleverna bidra
När eleverna börjar bli varma i kläderna och bättre förstår sig på hur Wikipedia fungerar kan man låta dem utforska uppslagsverkets möjligheter på egen hand. Börja med enklare uppgifter, som att lägga till information i skapade artiklar, lägga till källor där det saknas eller rätta fel. För lite mer avancerad nivå kan eleverna få pröva att översätta engelska texter till svenska eller vice versa. De kan även lägga till bilder, filmer eller animationer i enlighet med upphovsrätten.
Det slutgiltiga målet kan vara att eleven ska skapa ett nytt bidrag till uppslagsverket. Samla bidragen under ett gemensamt projekt. Som lärare bör man handleda eleverna i språk, sakinnehåll och källhantering och förbereda eleven på att den kan behöva försvara sitt bidrag i diskussion med andra användare och moderatorer.
Varje användare har en egen sandlåda där de kan experimentera och öva på att skriva enligt Wikipedias regler.
Resurser
- Digiteket: Att skriva på Wikipedia (kurs)
- Wikipedia: Använda Wikipedia i undervisningen.
- Wikipedia: En introduktion till att skriva på Wikipedia.
Koppling till styrdokument
Svenska 1, centralt innehåll
- Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.
- Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.
Engelska 6, centralt innehåll
- Texter, även komplexa och formella, från olika medier.
- Sökning av innehåll i större textmängder, eller längre sekvenser av talad engelska, i källor av olika slag och utifrån olika syften. Värdering av källornas relevans och tillförlitlighet.
- Muntlig och skriftlig produktion och interaktion med olika syften, där eleverna resonerar, argumenterar, ansöker, återger och sammanfattar.