Fotbollsfesten i Qatar har börjat och pågår i en dryg månad framöver. Qatar är ett land där respekten för mänskliga rättigheter är låg. I nyhetsmediers bevakning inför turneringen har man kunnat läsa om allt från köpta fotbollsfans och förbud mot homosexualitet till att över 6500 gästarbetare har dött under förberedelserna av den jättelika turneringen. Veckans nyhet handlar om ett kontroversiellt fotbolls-VM.

Vad har hänt?

När Qatar tilldelades fotbolls-VM 2010 var det inte utan kontroverser. Flera medlemmar i FIFA uppges ha mutats för att turneringen skulle hamna på den arabiska halvöns östkust.

Enligt brittiska The Guardian har över 6500 migrantarbetare dött under förberedelserna inför turneringen. Arbetet har skett under extrem hetta och under farliga arbetsformer. Det är dessutom förbjudet att engagera sig fackligt som gästarbetare i landet, vilket strider mot de mänskliga rättigheterna.

Kvinnors rättigheter är kraftigt begränsade i Qatar. Till exempel riskerar man att fängslas om man anmäler våldtäktsfall.

Det är även förbjudet att vara homosexuell i värdlandet, men Qatar har hävdat att alla är välkomna. En undersökning av nordiska medier visade att alla hotell inte är redo att ta emot homosexuella.

Journalister är begränsade i var och vad de får rapportera om och från. Enligt Reportrar utan gränser är det ett sätt att avskräcka journalister från att göra sitt jobb utanför fotbollsarenorna.

Begrepp

De här begreppen kan vara till hjälp i de kommande övningarna.

  • Sportwashing
  • Mänskliga rättigheter
  • Korruption
  • Migrantarbetare

Nedan följer en rad förslag på övningar och uppgifter att göra i klassrummet under turneringens gång.

 

Sportswashing

Titta på det här klippet från TV4 från februari i år, där journalisten Olof Lundh förklarar begreppet sportswashing.

Be eleverna svara på frågorna.

  • Vad betyder sportswashing?
  • Hur kan begreppet relateras till fotbolls-VM i Qatar?
  • Finns exempel på andra stora sportevenemang som förknippas med begreppet?

Skriv notiser om migrantarbetare

Be eleverna mer ingående ta reda på vad som har hänt migrantarbetare under förberedelserna inför VM. Ha utgångspunkt i Blankspots Cards of Qatar, som vann Stora Journalistpriset i kategorin Årets förnyare.

Klassen kan få fördjupa sig i migrantarbetarnas öden genom att läsa de artiklar som finns i anslutning till fotbollskorten. Korten finns även i kostnadsfri fysisk version på Pressbyrån under turneringen.

Eleverna kan sedan skriva en kortare notis utifrån den artikel de har läst. De kan svara på de journalistiska frågorna Vad? Var? Vem? När? Hur? och Varför?

Notiserna kan sedan sammanställas och presenteras på valfritt sätt. Kanske genom en utställning på skolan eller under ett muntligt seminarium.

Läs mer om hur man skriver notiser i vår Skrivarskola.

Följ nyhetsflödet under en månad

Följ bevakningen av fotbolls-VM i nyhetsmedierna tillsammans. Till exempel kan eleverna skapa en tidslinje under turneringen för att markera när nya rapporter eller avslöjanden kommer från turneringen. Tidslinjen kan sättas upp på väggen i klassrummet, eller göras digitalt.

Uppgiften kan begränsas till det som sker utanför det direkt sportsliga, för att det inte ska bli för mycket.

En kvinna som läser tidningen vid ett skrivbord.

Skriv en krönika eller debattartikel

Eleverna kan sammanställa sina tankar om turneringen i en egen eller gemensam krönika eller debattartikel. Nedan finns en rad artiklar som kan användas som källor i arbetet.

Läs mer om hur man skriver en krönika eller debattartikel i vår Skrivarskola.

Länkar

Två killar skriver på en varsin laptop i skolan.

Den 21 oktober 2021 mördas rapparen Nils ”Einár” Grönberg, 19 år, utanför en port i Hammarby Sjöstad i södra Stockholm. Han var en av Sveriges mest strömmade artister och en idol för många unga. Efter mordet blossade en debatt upp om gangsterkulturen i svensk rapmusik. Veckans nyhet handlar om mordet på Einár ett år senare – och tongångarna om gangsterrap i Sverige idag.

Vad har hänt?

Hur har mordet på Einár uppmärksammats i er lokaltidning ett år efter att det hände? Kolla om ni kan hitta artiklar i tidningen från den 21 oktober eller dagarna runtomkring. Saknas det artiklar kan ni hitta exempel i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, SVT eller SR.

Med hjälp av artiklarna kan klassen svara på följande frågor. 

Vad var det som hände? Varför fick nyheten så stor uppmärksamhet?

Hur går mordutredningen? Finns någon häktad eller dömd?

Debatten

Hittills i år har 53 personer dött i över 300 skjutningar. Gangsterrappens glorifiering av våld ses i bland som en förklaring till att skjutningar blir vanligare. Be eleverna att läsa ett reportage i Svenska Dagbladet. Svara sedan på frågorna enskilt eller i grupp.

  • Hur kan polisen använda rappares texter och videos som bevisning i olika brottsmål?
  • Hur har inställningen till gangsterrap förändrats i Sverige sedan mordet?
  • I artikeln pratas det om ”utanförskap” som ett skäl till rapmusikens framgångar. Vad innebär det?
  • En bra skolgång lyfts som exempel på en väg ut från utanförskap. Varför är det viktigt med en bra skolgång, enligt Linnéa Lindquist?

Diskutera

Tobias Andersson från Sverigedemokraterna tror inte på att censurera rapmusik. I Storbritannien plockas rapvideos ner från Youtube med förevändningen att de glorifierar gängvåld. Eleverna kan ta hjälp av de tidigare lästa texterna, den här (Svenska Dagbladet) eller den här (Dagens Nyheter), för att samla argument till sina diskussioner.

  • Ska staten få censurera kultur som kan glorifiera våld? Diskutera för- och nackdelar.
  • Raptexter kan användas som bevisning i rättegångar i både Sverige och Storbritannien. Rätt eller fel?

Material

Registrera skolkonton hos Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet för tillgång till de föreslagna artiklarna.

Tänk er ett scenario där Sveriges regering beslutar om nybyggnation av kärnkraften. ”Sverige behöver fler pålitliga energikällor!”, säger en av de mer profilerade ministrarna i frågan. Det är en av de viktigaste frågorna för regeringen och nya reaktorer börjar omgående byggas vid både Ringhals och Forsmark. Fredliga protester bryter ut från unga klimataktivister utanför byggområdet. Men våldsverkare som vill annat har infiltrerat gruppen och skapar tumult. Det blir fullt slagsmål mellan aktivister, polis och säkerhetspersonal på området.

Hur skulle nyhetsmedia bevaka händelsen?

Men först…

Som undervisande lärare kan man fundera på följande innan ni sätter igång.

Vilka är dessa unga människor som fredligt protesterar?

Vilka samhällsgrupper tillhör de?

Hur ser de ut? Och hur beter de sig vid protesterna?

Det kommer sannolikt ha betydelse för hur nyheten presenteras och kan hjälpa eleven att upptäcka när stereotypa föreställningar används.

Att diskutera

Hur skulle det här händelsen presenteras i nyheterna? I tidningen? På radio? På TV?

Skulle de presenteras på olika sätt och i så fall varför?

Har olika medieformer olika karaktär som kan påverka hur nyheten presenteras? Hur? Kan innehållet skiljas åt? Varför?

Uppgift

Nu är det dags att i grupp själva börja producera nyheter baserat på nämnda case och den diskussion de tidigare har fört.

Varje grupp gör följande…

Skapa en nyhetsberättelse som presenteras som en notis i tidningen (max 210 tecken), ett 20-30 sekunders långt radioinslag och ett 1-2 minuter långt inslag för tv.  Försök, i den mån det är möjligt, att besvara de journalistiska frågorna Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför? och lyft fram den viktigaste informationen först.

Skriv manus och fundera på varje mediums särskilda karaktäristik.

Läs upp notisen och radioinslaget för resten av klassen. Radioinslaget kan även, om tid finns, spelas in.

Visa tv-inslaget som ett rollspel eller spela in och redigera utifrån de tekniska möjligheter som finns, till exempel med en mobiltelefon.

Återgå sedan till den tidigare diskussionen. Finns det något mer att säga om medieformernas olika karaktär? Hur märktes det av i gruppens presentationer? Vilka koder och konventioner brukar följas i förhållande till de olika medieformerna?

Material

Mediekompass lektionstips om nyhetsnotiser 

Mediekompass skrivarskola: Om notiser. 

Den här uppgiften är baserad på modul 7 i UNESCO:s riktlinjer för god MIK-undervisning, samlat i antologin ”Media and Information Literate Citizens: Think Critically, Click Wisely!”. Den matiga texten finns sammanfattad av Digiteket på svenska här.

Introduktion

Frågan ställs i en artikel i Svenska Dagbladet (5/9-2022) som menar att det är tyst om kulturfrågor under valrörelsen, trots att de brukar debatteras livligt i vanliga fall. Under de senaste åren har till exempel gansterrap, public service och arkitekturstilar alla varit mål för högljudda diskussioner inom politiken och i medierna.

Desto viktigare har det varit att prata inflation, energi, kriminalitet och utrikespolitik under höstens valspurt. Frågor om kultur tränger uppenbarligen inte alls igenom bruset.

Inled lektionen med att låta eleverna själva få ta ställning till några kulturfrågor. Finns tid kan de även få motivera hur de ska genomföras och finansieras. Några exempel på frågor:

  • Ska medier få statligt stöd?
  • Borde public service få ett snävare uppdrag än vad de har idag?
  • Ska det vara gratis att gå på statliga museer?
  • Ska det vara en rättighet att ha tillgång till bemannat skolbibliotek?
  • Ska det kosta pengar att gå i kulturskola?
  • Finns det kultur som staten borde satsa mer eller mindre på? Några exempel är film, musik, konst, teater, arkitektur.

Vad tycker partierna?

Dela sedan in eleverna i grupper om 3-4, där varje grupp blir tilldelade ett av riksdagspartierna. Tillsammans tar de reda på hur partierna står i kulturfrågor, och vilka frågor som är särskilt viktiga för just det parti som de har fått tilldelat. Be grupperna lista:

  1. Vad partiet tycker i 3-4 av frågorna från introduktionen.
  2. Hur partiet vill finansiera sin kulturpolitik.
  3. Partiets kulturpolitik i den egna kommunen.

Många gånger kan det räcka med att gruppen letar fram partiets politik på deras hemsidor, men ibland kan det vara bra att göra sökningar i både riks- och lokalmedierna och i partiernas sociala medier. Finns det personer i partiet som företräder kulturfrågor kan det vara bra att ta reda på om de har uttalat sig i debattartiklar eller i nyhetsartiklar.

Kulturdebatt i medierna

Bristen på kulturfrågor i politiken har, kanske ironiskt nog, nyligen tagit sig in på kulturdebattsidorna i svenska tidningar. Expressens kulturchef Viktor Malm frågar sig om det är inte dags att vi börjar diskutera förslag på en litteraturkanon, apropå att många elever går ut gymnasiet utan djupläsningskunskaper. Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson uttrycker i sin tur i ett svar till Malm att förslaget bara är ”trött symbolpolitik”.

Läs debattartiklarna gemensamt eller var och en för sig och låt sedan eleverna återgå till partiernas program. Kanske behöver begrepp som kulturkanon och symbolpolitik förklaras och sättas i en kontext.

Hur tycker partiet att man ska få fler unga att börja läsa? Här kan de behöva titta på både partiernas skolpolitik och kulturpolitik för att finna svar.

Skriv debattartikel

Nu är det dags för eleverna att själva debattera kulturfrågor utifrån sina egna eller de tilldelade partiernas ståndpunkter. Mer om hur man skriver en debattartikel enligt konstens alla regler hittar du i vår skrivarskola, Publicistguiden här.

Användbara källor

Partiernas program

SvD: ”Paradigmskifte för kultur – radikala förslag från SD”

Victor Malm, Expressen: ”Det är dags att prata om en nationell kanon”

Karin Pettersson, Aftonbladet: ”Den trygga snuttefilten för trötta liberaler”

Mediekompass skrivarskola Publicistguiden

I den här övningen får eleverna lära sig att kritiskt läsa reportage i dagstidningar, och öva på att själva förbereda sitt eget reportage. Personporträttet och reportaget är ganska lika varandra, men skiljer sig åt i den mening att reportaget kan handla om lite vad som helst. En plats, en händelse, som uppföljning av en nyhet. Reportaget fördjupar gärna ett ämne som många redan känner till och ger nya perspektiv. Precis som personporträttet förutsätter reportaget att personen har varit på plats för att kunna beskriva saker i detalj. Här ges journalisten möjlighet till ett längre och mer personligt berättande, och kan skriva i jagform.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Läraren förbereder genom att samla ihop ett passande antal reportage.

Välj ett eller flera reportage och läs och undersök följande:

  • Beskrivs miljön där reportaget utspelar sig? Var i artikeln? Ge exempel?
  • Beskriver journalisten personliga drag eller speciella egenheter hos de som intervjuas? Ge exempel.
  • Vilka fakta finns med om händelsen? Ge exempel.
  • Finns närvarokänsla i texten i form av pratminus? Skriver journalisten i jag-form?
  • Vilket fokus har artikeln? En händelse? En plats? En eller flera personer?
  • Hur slutar artikeln? Varför har skribenten valt att sluta så?
  • Finns bild/er till artikeln? Förstärker bilden något som beskrivs i artikeln?

Att diskutera

  • Används yttre faktorer som miljö eller utseende för att förstärka vissa drag hos personen eller platsen?
  • Skiljer sig reportagen åt beroende på vad det gäller? Hur skildras exempelvis män respektive kvinnor? Förstärker artikeln känslan av makt eller utsatthet, framgång eller misslyckande?
  • Är det, baserat på vad som framgår, en rättvis bild som målas upp? Är den kanske förskönande?

Förbered ditt eget reportage

Välj ett ämne, en plats eller en person som du är nyfiken på. Fundera på vilka platser du vill besöka, vilken person eller personer som behöver intervjuas och vilken research du behöver göra.

  • Gör en kom ihåg lista om vad du ska lägga märke till under intervjun eller på platsen du ska skriva om. Skriv ner dina sinnesintryck!
  • Välj en intervjuperson som du helst inte känner. Bestäm vilket fokus du ska ha.
  • Anteckna några intervjufrågor som du absolut vill ha svar på.
  • Genomför intervjun, ställ följdfrågor, som du vill ha svar på även om du inte skrivit ner dem.
  • Kom ihåg kamera. Försök att ta en bild, som stämmer med dina intryck av personen, platsen eller händelsen. Ta gärna flera bilder till ditt reportage.

Skriv ditt reportage

Sätt upp text och bilder i klassrummet så att alla kan läsa. Diskutera vad som blev bra och vad som skulle kunna förbättras. Förbättra din text enligt den respons du har fått innan du skickar in ditt reportage tillsammans med dina bilder till Unga journalistpriset 2022.

Unga Journalistpriset är en skrivartävling för elever i högstadiet och gymnasiet arrangerad av Aftonbladet, Mediekompass och Mobile Stories sedan 2019. Skicka in ditt bidrag till tävlingen senast den 26 november 2022 här. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här.

I den här övningen får eleverna lära sig att kritiskt läsa personporträtt i dagstidningar, och öva på att själva förbereda sitt personporträtt.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Läraren förbereder genom att samla ett passande antal tidningsartiklar med personporträtt, till exempel förra årets vinnarbidrag till Unga Journalistpriset. Personporträttet, som är skrivet av Felix Rapacioli och Tobias Broman på Nya Elementar i Bromma, handlar om 79-åriga Gloria, som var den första svarta amerikanen som fick gå i skola med vita personer. Du hittar texten här.

Välj ett eller flera personporträtt läs och undersök följande:

  • Miljön. Beskrivs miljön, där intervjun genomförs? Var i artikeln? Ge exempel?
  • Personens utseende, personliga drag eller speciella egenheter? Ge exempel.
  • Vilka fakta finns med om personen? Ge exempel
  • Vilket fokus har artikeln? Privatpersonen, yrkesmänniskan, en specifik händelse, annat?
  • Hur slutar artikeln? Varför har skribenten valt att sluta så?
  • Finns bild/er till artikeln? Förstärker bilden något som beskrivs i artikeln?

Att diskutera:

  • Används yttre faktorer som miljö eller utseende för att förstärka vissa drag hos personen?
  • Skiljer sig porträtten åt beroende på vilken slags person det gäller? Hur skildras exempelvis män respektive kvinnor? Förstärker artikeln känslan av makt eller utsatthet, framgång eller misslyckande?
  • Är det, baserat på vad som framgår, en rättvis bild som målas upp? Är den kanske förskönande?

Förbered ditt eget personporträtt

  • Gör en kom ihåg lista om vad du ska lägga märke till under intervjun (rummet, ljud, kläder osv).
  • Välj en intervjuperson som du helst inte känner. Bestäm vilket fokus du ska ha (arbetet, en resa, fritidsintressen osv).
  • Anteckna några intervjufrågor som du absolut vill ha svar på.
  • Genomför intervjun, ställ följdfrågor, som du vill ha svar på även om du inte skrivit ner dem.
  • Kom ihåg kamera om du vill ha bild. Försök att ta en bild, som stämmer med dina intryck av personen.

Skriv ditt personporträtt

Sätt upp text och bilder i klassrummet så att alla kan läsa. Diskutera vad som blev bra och vad som skulle kunna förbättras. Förbättra din text enligt den respons du har fått innan du skickar in ditt personporträtt tillsammans med dina bilder till Unga journalistpriset 2022.

Unga Journalistpriset är en skrivartävling för elever i högstadiet och gymnasiet arrangerad av Aftonbladet, Mediekompass och Mobile Stories sedan 2019. Skicka in ditt bidrag till tävlingen senast den 26 november 2022 här. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här.

 

Det kan inte nog poängteras att den lokala politiken ofta är nog så viktig jämfört med rikspolitiken för den vanliga människan. Trots det får den vanligtvis mindre uppmärksamhet i skolans arbete. Det är dags att råda bot på det!

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Ledarsidorna

De flesta ledarsidor har en ambition att lyfta fram lokala frågor även om de då och då även belyser nationella och internationella frågor.

  1. Granska ledarna i din lokala/dina lokala tidningar under en vecka eller helst längre än så. Gå igenom och diskutera ledarna.
  2. Har ni två tidningar i regionen eller i närheten med olika politisk färg så undersök om de behandlar olika ämnen eller tar upp liknande frågor.
  3. Har ni två ledare som tar upp samma ämne så jämför åsikterna och argumentationen. Har ni inte två lokala tidningar med olika politisk färg så sök längre bort efter någon tidning som passar era syften.
  4. Ranka de ledare ni granskar. Vilka tycker ni argumenterar bäst för sin sak? Försök att bortse från egna åsikter utan granska argumentationen.

Insändare och debatt

Förutom ledartexterna är också insändare, debattartiklar och krönikor åsiktstexter, dvs texter där skribenten kan uttrycka egna åsikter. Alltså:

  1. Gå igenom insändare och debattartiklar under samma period ni tittar på ledare.
  2. I de fall de tar upp samma frågor som någon ledartext, överensstämmer åsikter och argument eller skiljer de sig åt?
  3. Ranka insändarna på samma sätt som ni rankat ledarna.

Hur förs debatten på sociala medier såsom Twitter och Facebook?

I dag har sociala medier blivit ett viktigt informations- och debattforum, men det kan vara lite svårare att söka information där.

Låt eleverna undersöka hur den politiska debatten förs på denna arena.

  1. Vilka lokala politiker och/eller bloggare uttrycker åsikter i lokala politiska frågor.
  2. Överensstämmer åsikter och argument med det ni sett i traditionella medier?
  3. Hittar ni någon som ni speciellt vill följa? Diskutera i klassen om ni är överens!

Förbered din debattartikel

Välj ut ett ämne du vill skriva om. Kanske som svar på en av de ledare, insändare eller debattartiklar som ni har analyserat i övningen? Mer information om hur du skriver din debattartikel hittar du i vår skrivarskola Publicistguiden här.

Unga Journalistpriset är en skrivartävling för elever i högstadiet och gymnasiet arrangerad av Aftonbladet, Mediekompass och Mobile Stories sedan 2019. Skicka in ditt bidrag till tävlingen senast den 26 november 2022 här. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här.

Nyhetsjournalistik är inte bara text och fakta, man använder också bilder i stor utsträckning. I tävlingen Unga Journalistpriset 2022 ingår det att ta bilder till sin text, podd eller till sitt tv-reportage.

Bilder kan användas för att förstärka eller förtydliga ett budskap, redogöra för en händelse och de kan påverka våra känslor.

Men bilder ska inte användas på fel sätt i tidningen, även de omfattas av de publicitetsetiska reglerna. Det innebär att även bilder måste vara korrekta och inte kränkande. De ska heller inte användas på ett sätt så att de vilseleder eller lurar läsaren, exempelvis genom bildmontage eller retuschering. De publicitetsetiska reglerna finns här hos Medieombudsmannen.

Bilder används också i reklam. I Marknadsföringslagen och Handelskammarens regler kan man läsa vad som gäller för marknadsföring. Se även Mediekompass skrivarskola, kapitel 12 – Bilder som journalistik – i Publicistguiden.

Med utgångspunkt i en bildanalysmetod kan du som lärare prata med eleverna om vad de ser i en bild och vilka intryck de får. Hos UR finns en informativ film om att göra bildanalys: UR Skola.
Syftet med denna övning är kritiskt granska bilder i media, och undersöka om de är representativa för befolkningen.

Visa eleverna hur man kan analysera bilder

Låt dina elever se filmen från UR om att göra bildanalys på egen hand i förväg.
Använd din dagstidning att hämta bilder från. Välj ut ett antal lämpliga bilder och visa hur man kan analysera dem.

Ställ en bildanalytisk fråga i taget och låt eleverna delta i diskussionen.

Denotation – Vad ser ni i bilden? Beskriv bilden så utförligt som möjligt.

Konnotation – Vad får ni för känsla när ni tittar på bilderna? Är det glada eller ledsna bilder? Blir ni nyfikna? Vad i bilden är det som får er att känna så? Upplever alla bilderna likadant?

Varför tror ni att bilden är i tidningen? Vill man säga något, eller kanske sälja något?

Stämmer bilderna överens med befolkningen?

Eleverna kan arbeta enskilt, i par eller i grupp med detta moment. Börja med att gå till Statistiska centralbyråns (SCB) uppgifter om Sveriges kommuner och sök upp er kommun. Ta där reda på hur befolkningen i er kommun ser ut med avseende på kön, ålder, andel utrikes födda, utbildningsnivå med mera.

Använd en tidning eller en tidnings webbsajt och undersök bilderna för att se om befolkningen representeras i enlighet med sammansättningen i kommunen. En del saker, som ålder och födelseland, kan inte avgöras enbart genom att se på bilden, utan den måste sättas in i sitt textsammanhang. Hur ser det ut, stämmer representationen i media överens med befolkningen? Låt elevgrupperna jämföra sina resultat med varandra.

Gör bildanalys

Läraren redogör för texten Räkna med kvinnor från Global Monitoring Media Project, eller låter eleverna läsa den. Stämmer bilden av att det är färre kvinnor än män i din tidning? Och hur skildras kvinnor i jämförelse med män?

Elevgrupperna väljer ut några av bilderna från det andra momentet och gör en bildanalys med hjälp av de tre frågorna. Hur skildras de olika befolkningsgrupperna? Var uppmärksam på eventuella skillnader i hur man skildrar unga och gamla, män och kvinnor, inrikes och utrikes födda med mera. Titta gärna även på reklambilder, är det någon skillnad där?

Övningen kan redovisas på olika sätt, exempelvis som en öppen diskussion om de tekniska möjligheterna finns eller som någon form av inlämningsuppgift i tal eller text.

Ta egna bilder

Nu har eleverna fått bekanta sig med bilder i tidningen och kan börja planera för bilder till sina egna texter. Att tänka på innan bilderna tas är

  1. Hur kommer bilderna uppfattas av läsaren?
  2. Redogör bilderna för händelsen eller förtydligar textens budskap?
  3. Är bilden/bilderna sanna och korrekta?

Källor och information

Dagstidningar, du hittar din lokaltidning på Mediekompass
Mediekompass skrivarskola med Publicistguiden
De publicitetsetiska reglerna hos Medieombudsmannen
UR Skola, film: Att skriva bildanalys
Marknadsföringslagen
Handelskammarens regler
Statistiska centralbyrån (SCB): Sverige i siffror
Global Media Monitoring Project: Räkna med kvinnor

Unga Journalistpriset är en skrivartävling för elever i högstadiet och gymnasiet arrangerad av Aftonbladet, Mediekompass och Mobile Stories sedan 2019. Skicka in ditt bidrag till tävlingen senast den 26 november 2022 här. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här.

Vänj eleverna vid att följa nyhetsflödet, utrikes, inrikes och lokalt – med ett kritiskt öga!
Detta kan ses som en baskurs inför ditt reportage-, personporträtts eller debattartikelskrivande. Här får ni chansen att fördjupa er i allmän mediekunskap.

Kritisk granskning

Dagens nyhetsrapportering blir alltmer mångfacetterad, på gott och ont. Genom våra datorer och mobiler bombarderas vi av nyhetsinslag av varierande ”kvalitet”. Det goda är att vi får massor av information och att den kommer från många olika källor. För att ta emot den här informationen ställs stora krav på vår förmåga att kritiskt avläsa alla budskap. Det onda med den här utvecklingen är naturligtvis att mycket av informationen är av låg kvalitet och bakom den döljer sig ofta personliga, ekonomiska och politiska intressen.

Här följer några tips till dig som vill bli en kritisk granskare, en person som är driven i ämnet medie- och informationskunnighet (MIK).

Övning: Välj varsin artikel och granska den

Ställ dig alltid två enkla frågor: Vem har skrivit detta (Vem säger detta)? Varför är det här skrivet (Vilket är syftet)? Besvara frågorna.

  1. I seriös journalistik hittar du alltid källan. I en tidning har artikeln undertecknats av en person. Vanligtvis hittar du både telefonnummer och e-postadress till journalisten. Du kan kontakta personen i fråga. På många håll på nätet är tvärtom anonymitet själva idén! Den som kommer med meddelanden ska kunna gömma sig bakom anonymiteten och aldrig behöva stå till svars för det som skrivs.
  2. Vi är ofta svaga för argument som överensstämmer med våra egna åsikter. När vi läser något som vi gillar tappar vi lätt våra kritiska glasögon. Alltså: Hör du något som du tycker låter bra så var extra kritisk. Hör du något du ogillar så tänk efter om det kanske ligger något i det du läser eller lyssnar till. Hur står det till med nyheterna du valt?
  3. När du läser eller lyssnar till något och du reagerar, stanna upp och undersök. En bra metod är att kopiera det som sägs och googla det. Citat från någon eller siffror kan vara givande. Det kan leda till en ganska intressant spaning. Hittar du inget på det direkta citatet försök med liknande uttryck. Testa!
  4. I traditionella medier finns alltid en ansvarig utgivare. Personen i fråga är ansvarig för det son skrivs/sägs i tidningen eller programmet. Det gäller att följa både lagar och regler. Lagarna hittar du i exempelvis grundlagarna Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Den första gäller tryckta medier, den andra radio, tv, webbplatser och databaser.

Etiska regler för medierna finns i publicitetsreglerna. Detta är självpåtagna regler för att journalistiken ska ta hänsyn till vanliga människor. Mer om de här reglerna kan du läsa här: Länk till Medieombudsmannen.

Unga Journalistpriset är en skrivartävling för elever i högstadiet och gymnasiet arrangerad av Aftonbladet, Mediekompass och Mobile Stories sedan 2019. Skicka in ditt bidrag till tävlingen senast den 26 november 2022 här. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här.

Innan ni sätter i gång med processen att skapa reportage, personporträtt eller debattartiklar till Unga journalistpriset 2022 är det en bra idé att bekanta sig med nyheter i er lokaltidning. Men vad är det som gör att något blir en nyhet? Och vad är medielogik? Det ska eleverna få ta reda på i den här uppgiften.

Hur kommer det sig att rubriken ”Man bet hund” väcker större uppmärksamhet än ”Hund bet man”? Och varför får vardagliga företeelser i Sverige ofta större uppmärksamhet än omtumlande händelser långt bort? Det handlar om mediernas nyhetsvärdering – det vill säga hur medierna väljer ut händelser som blir nyheter, och vilket utrymme dessa får i nyhetsflödet.

Nyhetsvärdering

Nyhetsvärdering baserar sig på en mängd olika kriterier. Här följer några av de vanligaste:

  • Närhet – händelsen inträffar geografiskt, tidsmässigt eller kulturellt nära.
  • Avvikelse – händelsen är ovanlig, oväntad eller dramatisk.
  • Negativ händelse – dåliga händelser har högt nyhetsvärde.
  • Händelsen involverar många människor.
  • Händelsen får konsekvenser för många människor.
  • Händelsen kan följas under en längre tid.
  • Nyhetsproducenten är ensam om nyheten.
  • Händelsen involverar berömda personer eller personer med inflytande över samhället.
  • Det finns bildmaterial som skildrar händelsen.

Ytterligare punkter kan läggas till listan, men en nyhet behöver inte uppfylla alla kriterier. Kriterier för nyhetsvärdering anpassas också efter den specifika nyhetsproducenten. Nyheter i public service (SVT och SR) bedöms delvis på andra grunder än kommersiella nyhetsproducenters.

Nyhetsvärdering kan göras utifrån:

NORMATIVA KRITERIER, som bygger på en uppfattning om vad publiken bör få för typ av nyheter.

KOMMERSIELLA KRITERIER, som bygger på en uppfattning om vad publiken vill ha, det vill säga vad som säljer bäst på en nyhetsmarknad.

Medielogik

I praktiken görs nyhetsbedömningar i många medier, inklusive public service, genom en kombination av de två typerna av kriterier. Ett annat viktigt begrepp för att förstå hur nyhetsmedier fungerar är medielogik. Med det menas de tekniker som används när journalistiken omvandlar händelser till nyheter.

Följande fem tekniker används ofta för att göra nyheter mer attraktiva för publiken:

  • Tillspetsning – händelsen förses med en viss vinkel.
  • Förenkling – händelsen förenklas och flera perspektiv uteblir.
  • Konkretisering – händelsen görs tydlig för läsaren.
  • Polarisering – motsättningar betonas eller förstärks.
  • Intensifiering – nyheten framhäver händelsen i termer av drama och konflikter.

Både nyhetsvärdering och medielogik är användbara termer i förståelsen för varför nyheter ser ut på ett visst sätt och varför vissa händelser blir nyheter medan andra inte blir det. ”Hund bet man” är inte tillräckligt avvikande från det förväntade. Det är däremot ”man bet hund”.

Uppgift: Analysera lokaltidningens nyhetsvärdering

Det är dags att titta i lokaltidningen och se hur de arbetar med nyhetsvärdering. Börja med att läsa upp texterna om nyhetsvärdering och medielogik för klassen, eller be eleverna göra det var och en för sig själv. Välj ut artiklar eller låter eleverna bläddra och hitta egna exempel. Övningen kan göras i tidningens digitala upplaga såväl som i pappersformat.

Be eleverna titta efter följande och besvara frågorna:

  • Vad handlar nyheten om? Varför är nyheten intressant för läsarna?
  • Vilka kriterier kan kopplas till nyheten? Motivera!
  • Tror ni att urvalet har gjorts efter normativa eller kommersiella kriterier?
  • Har någon teknik använts för att göra nyheten mer attraktiv (se rubriken ”Medielogik”)? Motivera även här.

Efteråt kan eleverna sammanfatta för varandra indelade i mindre grupper. Några exempel kan plockas upp till en avslutande diskussion och sammanfattning i helklass.

Unga Journalistpriset är en skrivartävling för elever i högstadiet och gymnasiet arrangerad av Aftonbladet, Mediekompass och Mobile Stories sedan 2019. Skicka in ditt bidrag till tävlingen senast den 26 november 2022 här. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här.