Har du någon gång sett en bild i en tidning eller på nätet som direkt fångade din uppmärksamhet? Eller läst en rubrik som fick dig att vilja klicka direkt?
Rubriker ska göra just det, sammanfatta en text och locka till läsning. Samma nyhet kan presenteras på helt olika sätt, beroende på vilken bild man väljer eller hur man formulerar rubriken.
Rubriker är ofta det första vi ser i en nyhet, och de kan påverka hur vi tänker och känner om det vi läser.
I den här övningen ska ni granska rubriker och bedöma dem samt skriva egna lockande rubriker.
Börja med att läsa hur ni skriver en bra rubrik. Så skriver du en bra rubrik | Rubrik
1. Arbeta i par med lokaltidningen
a. Välj ut tre nyhetsartiklar var som ni tycker har bra rubriker. Diskutera hur bra de passar till texten och om det är något ni skulle vilja ändra i rubriken.
b. Välj nu ut tre nya, inte alltför långa artiklar och låt kompisen få läsa ingress och brödtext till de olika artiklarna. Därefter får kompisen skriva förslag på rubrik som passar till varje text. Jämför sedan med den rubrik som var satt från början. Byt sedan uppgift med nya artiklar. Tänk på att det inte finns något rätt eller fel här. Kanske hittar ni på en rubrik som passar bättre till artikeln.
2. Granska bilder
Undersök nu tio olika bilder från olika delar av tidningen (inklusive kultur- och sportsidorna) gärna under flera dagar. Gör statistik på hur många män respektive kvinnor som förekommer på bilderna.
a. Sammanställ resultatet och diskutera varför ni fått det resultatet. Varför är det fler män eller fler kvinnor på bilderna tror ni? Går det att förklara på något sätt?
Medierna skyddas av våra grundlagar, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessa lagar ger medierna en mycket stor frihet. Men medierna får inte fritt publicera innehåll som inte är sant eller som kan kränka eller skada personer som förekommer i deras granskningar. För att garantera att enskilda personer inte utsätts för en s.k. publicitetsskada finns Medieombudsmannen eller MO som granskar medierna. Har man däremot synpunkter på SVT eller SR och tycker att deras program är osakliga eller partiska, så kan man vända sig till Granskningsnämnden.
1. Titta på filmen
Titta på hur Medieombudsmannen presenterar sig själv och svara på frågorna som finns ihop med filmen i den aktuella lektionen.
2. Läs om Granskningsnämnden
Läs på om vad Granskningsnämnden gör.
3. Skriv ner skillnader
Vilka är skillnaderna mellan Medieombudsmannen och Granskningsnämnden?
4. Undersök MO:s beslut
Läs om de tre olika besluten som gäller Insikt 24, Sveriges Radio och Dagens Nyheter här. Jämför MO:s motivering med de medieetiska reglerna. Håller eleverna med MO i sin bedömning? Motivera era svar.
5. Diskutera publicering om masskjutningen
Ta del av Aftonbladets publicering i samband med masskjutningen i Örebro. I den här lektionen hittar ni också kritiken mot publiceringen. Diskutera hur Aftonbladet agerade och om kritiken är rättfärdig eller inte.
6. Läs och diskutera
Läs MO:s beslut gällande Aftonbladets publicering här. Håller ni med MO i bedömningen av publiceringen? Vad tycker ni om det medieetiska systemet? Tror ni det är ett tillräckligt bra system som granskar våra svenska medier?
När Aftonbladet granskade Max hamburgerrestaurang fick det stor uppmärksamhet. Aftonbladet hade intervjuat 28 tidigare anställda som menade att hamburgare och kyckling låg ute i flera timmar innan det serverades, att milkshake förvarades i skurhinkar och att toalettsitsar diskades i diskmaskinen. Max svarade å sin sida att de såg mycket allvarligt på det som kommit fram i granskningen. Men efter några dagar kom det en motattack från Max mot Aftonbladet. Max publicerade även en annonskampanj där vd:n Richard Bergfors avfärdade granskningen.
1. Läs och titta på granskningen
Ta del av granskningen i Aftonbladet och sammanfatta den kritik som kommer fram.
2. Läs och sammanfatta
Läs vd:ns reaktion på granskningen och sammanfatta vad den går ut på. Läs också annonskampanjen som publicerades i flera tidningar, bland annat i Dagens Opinion. Vad handlar den om? Sammanfatta det viktigaste.
3. Diskutera i grupper
Diskutera Max hantering av kritiken. Gör de rätt som försvarar sig mot kritiken? Kunde de ha agerat på ett annat sätt?
4. Kritik mot kritiken
I ett panelsamtal i Almedalen är Expressens biträdande chefredaktör, Karin Olsson, kritisk mot Max agerande. Varför det? På vad sätt menar hon att Max agerande är skadligt?
5. Vad tycker ni?
Håller ni med om kritiken som Karin Olsson för fram i artikeln ovan? Varför, varför inte? Läs också artikeln i Resumé och sammanfatta vad den handlar om. Vilka lärdomar i en kris förs fram? Vad tycker ni om dessa? Finns det andra slutsatser ni kan dra om just denna mediegranskning?
Stora mediala granskningar kan få mycket uppmärksamhet och leda till omfattande förändringar både i lagstiftning och nya arbetssätt. Om medierna inte hade sin granskande roll skulle vi medborgare inte ha samma insyn i saker som inte fungerar i samhället. I den här övningen får eleverna titta närmare på större och uppmärksammade granskningar för att se vilka följder de fick.
Tidningen Corren har nominerats till Föreningen grävande journalisters guldspade för en stor granskning inom vården. Låt eleverna läsa denna granskning och även ta del av andra granskningar som tidningen gjort.
1. Läs granskningen
Läs granskningen i Corren: Larmet inifrån Universitetssjukhuset: Kirurg opererar – när han är onykter
2. Diskutera i smågrupper
a. Vad handlar granskningen om?
b. Diskutera varför kirurgen inte har stoppats tidigare.
c. Hur har reportern gått till väga, vilka har intervjuats?
d. Ge exempel på fakta eller uppgifter som samlats in.
e. Hur har reportern fått tag på dessa uppgifter?
f. Tycker du att någon annan borde intervjuats? Varför? Varför inte?
3. Diskutera i helklass.
a. Vilka följder fick granskningen?
b. Varför är en sådan här granskning viktig tycker ni?
c. Hur tas granskningen emot av de ansvariga?
d. Hur tas granskningen emot av politikerna i regionen/länet?
e. Vilka åtgärder beslutar politikerna om efter granskningen?
f. Vad är bra eller kanske mindre bra med granskningen?
g. Finns det andra åtgärder som ni tycker att granskningen skulle ha lett till?
4. Titta på andra granskningar
Undersök andra granskningar som Corren har gjort. Använd samma frågor som i ovanstående punkt när ni arbetar med dessa granskningar.
Explosioner och gängkriminalitet
Regionresor och offentlighetsprincip
5. Summera
Samla ihop era synpunkter på de granskningar ni har tagit del av. Fundera över vilka frågor ni vill ställa till de ansvariga i reportagen och till ansvariga politiker. Vad skulle ni vilja ha för förändringar när det gäller lagar och regler?
När journalister infiltrerar företag eller partier och i smyg gör bandupptagningar på det som sägs, är det en typisk metod för grävande journalister. Metoden används då och då inom journalistiken för att komma bakom stängda dörrar, bortom eviga telefonsvarare och innanför slutna miljöer. Många människor reagerar starkt mot mediernas envetna grävande efter sanningar och tycker ibland att man borde låta människor vara ifred när de inte vill exponera sig för medierna.
De som utsätts för granskningen, men även journalisterna, kan uppleva obehag när de närmar sig ett avslöjande där de vet att något eller några huvuden kan komma att rulla. Vad kommer det här att betyda för personen i fråga, för anhöriga och speciellt för barnen? Metoder där journalister utger sig för att vara någon annan för att ta sig in i slutna miljöer kallas att Wallraffa, efter den tyske journalisten Wallraff. Men grävande journalistik är kostsamt. En eller några journalister blir ofta upptagna en längre tid med ett uppdrag och det är kanske inte alltid som det visar sig bli det avslöjande som man tror.
Årligen delas priset Guldspaden ut på Föreningen grävande journalisters Grävseminariet. 2025 fick Elin Sandow och Niklas Skeri på Uppsala Nya Tidning ta emot priset i kategorin Mindre dagstidning. Deras gräv handlade om larm om sexuella övergrepp i hemtjänsten som inte togs på allvar av kommunen. Läs en del av reportaget, som kan ligga till grund för övningen nedan, här.
Fakta som ledstjärna
Grunden för ett bra gräv är att ta emot tips från allmänheten och att kontrollera sin fakta noggrant. Enligt lagen får man ta kontakt med exempelvis en tidning för att tala om något som man tycker att tidningen borde skriva om, utan att riskera något straff för det, det som vi kallar meddelarfrihet. Den som kontaktar en tidning omfattas av meddelarskyddet.
I meddelarskyddet ingår efterforskningsförbudet, som innebär att företag och myndigheter inte får försöka ta reda på vem det var som lämnade informationen till tidningen. Där ingår också den skyldighet journalister har att inte tala om var de fått informationen ifrån, det vi kallar källskydd.
Inled lektionen med att låta Jonas Andersson, grävande reporter på NWT, berätta varför och hur han tillämpar metoder för faktakontroll i filmen nedan.
Gör i klassen
1. Leta i tidningen efter nyheter som ni bedömer har krävt lite större insatser av journalisterna eller använd det tidigare exemplet i Uppsala Nya Tidning. Det kan handla om att man måste söka i många källor för att få fram uppgifter som artikeln baseras på. Diskutera: Vilka egenskaper krävs av en journalist för att klara ett sådant uppdrag? Vilka av de egenskaperna anser du att du har och vilka skulle vara svåra för dig att klara?
Kom överens om tre goda råd till en journalist som ska genomföra en intervju och vill få den intervjuade person att berätta ganska fritt och öppet.
2. Diskutera Wallraffmetoder. Vad tycker ni om att journalister ibland utger sig för att vara något annat för att komma åt uppgifter som han/hon annars inte skulle få tag i? Är det alltid en bra metod? Kan det vara bra ibland men inte alltid? Borde det aldrig få förekomma? Motivera era svar och samla argument för och emot dolda metoder.
3. Leta i tidningen efter människor som ni tror är glada över att bli omskrivna, och efter andra som ni tror inte vill figurera i tidningen i det här sammanhanget. Diskutera: Hur stor hänsyn ska journalister ta till att någon inte vill att man skriver om dem i tidningen när de gjort något dumt? Ska vissa människor slippa bevakning och andra inte? Ska människor som gärna vill synas i tidningen i trevliga sammanhang tåla att vara med även när sammanhangen inte är så roliga?
4. Använd samma nyheter från första punkten eller hitta nya exempel i tidningen. Diskutera: Hur tror ni att journalisten har fått reda på sitt gräv? Har det krävt att någon inifrån ett företag eller offentlig verksamhet har avslöjat något? Vilka är fördelarna för individ och samhälle med det källskydd som finns i vår grundlag? Finns några nackdelar?
"Man får inte bli för enkelspårig och bestämma sig för en slutsats innan man har undersökt det man ska undersöka."
Jonas Andersson på NWT om den grävande journalistikens process.
I samband med skolskjutningen i Örebro var behovet av information kring händelserna enormt. Alla medier rapporterade intensivt med att få ut nyheter och en hel del misstag begicks. Hur hanterade medierna den värsta masskjutningen i svensk historia? I den här lektionen undersöker vi hur medierna förhöll sig till medieetiken under den intensiva mediebevakningen.

Publicistklubben bjöd in de rikstäckande medierna för att diskutera mediebevakningen under dåden i Örebro. Bild: Mediekompass
1. Läs om de pressetiska och yrkesetiska reglerna
a. Börja med att läsa om de pressetiska reglerna, alltså hur tidningarna bör arbeta och vad de ska tänka på vid publiceringar. Skriv ner vilka de är.
b. Läs också om vilka arbetsmetoder som journalister har att förhålla sig till, de yrkesetiska reglerna som finns på Journalistförbundets hemsida.
2. Lyssna på avsnittet i SR:s Medierna
Aftonbladet valde att publicera en intervju med en närstående till gärningsmannen. Lyssna på vad Martin Schori, ställföreträdande ansvarig utgivare på Aftonbladet säger till radioprogrammet Medierna här. Varför drogs publiceringen tillbaka? Var det på grund av kritiken som kom externt från läsarna? Diskutera hur medierna ska tänka när det gäller liknande händelser.
a. Läs också vad Aftonbladets chefredaktör Lotta Folcker säger till tidningen Journalisten. Vem är ansvarig för vad en enskild journalist publicerar? Vems ansvar är det när en publicering blir fel?
3. Diskutera de yrkesetiska reglerna
Yrkesetiska nämnden har fått ta emot en mängd anmälningar för Aftonbladets publicering. Diskutera vilken av de yrkesetiska reglerna som Aftonbladet kan ha brutit mot.
4. Titta på TV4:s klipp
a. TV4 publicerade ett ljudklipp där man påstår att det är gärningsmannens röst som hörs. Hur motiverar TV4-Nyheternas chef, Fredrick Malmberg, denna publicering?
b. TV4:s publicering har kritiserats framför allt på sociala medier, eftersom ljudet på klippet är så otydligt. Vad säger experten Sofia Strömbersson i SR:s program Medierna om ljudklippet? Diskutera om publiceringen var rätt eller inte. Vilka konsekvenser har publiceringen fått?
5. Diskutera
a. Vad tycker ni om dessa publiceringar? Motivera gärna era svar med utgångspunkt från Journalistförbundets yrkesetiska regler samt de pressetiska reglerna.
b. Det finns inget uttalat motiv till dådet och just detta spekuleras det om. Läs hur olika opinionsbildare kommenterar händelserna i Örebro och ett eventuellt motiv. Håller ni med – varför, varför inte?
Intervjun är central i det journalistiska arbetet. Den är en arbetsmetod för journalisten, ett sätt att hitta svaren till de journalistiska frågorna: Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför?
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden . Här kan eleverna börja med att läsa om hur man förbereder sig för en intervju och vad man ska tänka på i en intervjusituation. Titta också på detta klipp från Mobile Stories där reportern Lisa Horn på Aftonbladet ger sina fem bästa intervjutips (engelskt tal med svensk text).
I den här lektionen får eleverna dels bekanta sig med hur personintervjuer leder till tidningsartiklar och hur de kan presenteras i textform, och dels göra egna intervjuer som grund för ett textarbete. Lektionstipset innehåller flera små övningar, man kan naturligtvis välja bara någon av dem.
Intervjusituationen
Börja med att prata om hur man förbereder sig för en intervju, hur frågorna ska formuleras och vara öppna samt hur man ska bete sig när man får svar.
Här nedan följer exempel på områden som eleverna kan bygga sina intervjuer på.
En hobby
Intervjua en kompis som får berätta om sin hobby.
Hur var det när du var liten?
Fråga dina föräldrar eller mor- och farföräldrar hur det var när de växte upp.
På jobbet
Intervjua din granne eller annan vuxen om hans eller hennes arbete.
Bra frågor att ställa när du gör en personintervju
Förslag på frågor om när din kompis var liten
- Vilket är ditt tidigaste minne?
- Kommer du ihåg din första dag i skolan? Berätta!
- Vilken mat tyckte du om/inte om?
- Var du rädd för något när du var liten? Vad då?
- Vad lekte du? Minns du några kompisar som var med?
Förslag på frågor om din kompis idag
- Vad gör du på fritiden?
- Använd tre ord för att beskriva dig själv.
- Vad gör dig riktigt glad?
- Vad gör dig ledsen?
- Vilken är din favoritbok? Film? Spel?
- Om du fick önska dig något, vad skulle det vara?
Förslag på frågor om din kompis sport
- Vilken sport sysslar du med på fritiden?
- Hur mycket tid lägger du ner på…?
- Hur ofta tränar du? Vilken utrustning behöver du?
- Är det dyrt att hålla på med …? Var tränar du?
- Hur blev du intresserad av…? Hur länge har du hållit på med…?

Hitta intervjuer i tidningen!
Välj en intervju i tidningen. Vilka frågor tror du att reportern har ställt för att få veta det som står i artikeln? Vilken eller vilka av frågorna tycker du är de viktigaste? Vilka frågor tycker du reportern har missat?
Kända personer
Välj en person som det skrivs mycket om i tidningen. Tänk dig att du ska intervjua honom/henne. Välj fyra frågor som du tycker ska vara med i intervjun. Jämför era frågor i klassen. Sammanställ de bästa frågorna.
Vad vet du om din kompis?
Genomför en intervju med en kamrat och skriv ut intervjun med både frågor och svar.
Skriv nu om intervjun men så att inte frågorna finns med. Texten måste då skrivas om så att den blir sammanhängande och lätt att förstå. Ibland blir du som skribent den som berättar, och ibland kanske du vill citera din kamrat. Hur gör man citat på rätt sätt?
Rapport från polisen
Reportern ringer ofta till polisen och frågar vad som hänt. Sen kan vi läsa om det i tidningen. Leta efter sådana notiser och nyhetsartiklar och fundera på hur telefonsamtalet lät. Spela upp som rollspel!

Hur skriver man ut intervjun?
Leta exempel i tidningen på personer som blivit intervjuade. Det finns många exempel på
familjesidan och sportsidorna. Ge exempel på olika sätt att återge en intervju, som frågor och svar, citat eller återberättande.
Enkäten
Enkäten skiljer sig från intervjun genom att enkätfrågorna är samma som ställs till flera personer. Enkäten kan vara muntlig eller skriftlig med frågorna på ett formulär. En enkät bör inte vara för komplicerad. Frågorna kan vara slutna, det vill säga man ger olika svarsalternativ, eller öppna när intervjupersonerna själv formulerar sitt svar. Leta efter enkäter i tidningen. Gör egna enkäter och hitta på frågor om till exempel skolmaten, favoritämnen i skolan, rastaktiviteter, skolgårdens utseende etc.

Svenskan får nya ord hela tiden. Ofta märks det av i tidningen och i andra medier när något nytt har hänt som behöver förklaras på ett nytt sätt. Orden speglar alltså det samhälle som vi lever i just nu. En del anammas och används mer frekvent, andra glöms bort lika fort som de kom. I den här övningen får eleverna undersöka vilka av orden på årets nyordslista de känner till – och varför de har populariserats just nu.
Övning
Börja med att titta på årets nyordslista, som utses av Språkrådet och Språktidningen. Du hittar den här.
Låt eleverna enskilt eller i par fundera på vilka ord de känner igen och om de förstår betydelsen av orden. Gör sedan alla eller utvalda delar av följande övningar.
1. Diskutera
Varför tror ni att orden har hamnat på årets lista?
2. Diskutera och undersök
Kan orden relateras till något som hänt i samhället under det senaste året eller åren? Ge några exempel. Sök i tidningar och andra nyhetsmedier efter orden och se vad ni får för träffar, till exempel genom Googles nyhetsök.
3. Kategorisera lånord
Många av nyorden är så kallade lånord. Det innebär att de är lånade helt eller delvis från andra språk. Det finns olika typer av lånord. Du hittar dem här. Titta återigen på årets nyordlista och börja kategorisera orden efter om orden är lånord eller ej. Bestäm också vilket typ av lånord det är. Diskutera valen i grupper eller helklass. Har eleverna fått samma eller olika resultat? Be dem beskriva hur de har resonerat.
4. Kriterier för nyord
Vilka kriterier används för att välja ut vilka ord som ska hamna i den årliga listan? Du hittar kriterierna här.
5. Skriv en dikt
Välj ut ett antal ord som du tycker om och skriv en dikt där du väver in orden. Arbeta individuellt eller i grupp.
Källor att använda
Språktidningens podd: Trenderna som präglar språket
Språket i P1: Språkets nyordspanel hissar och dissar orden som lyckats ta sig in på 2024 års lista
SVT: Anders Svensson från Språktidningen sammanfattar årets nyordslista
Medierna arbetar varje dag med nyhetsvärdering, alltså väljer ut vilka händelser som ska publiceras som nyheter. En nyhet ska vara aktuell och intressera många. Ju närmare läsaren är händelsen desto mer intressant är den. Men ibland blir en händelse en nyhet av andra skäl. Nyheten om jämställdhetsministerns bananfobi är ett sådant exempel. Är det ett allmänintresse att Sveriges jämställdhetsminister har utvecklat en fobi mot bananer? I den här övningen tittar vi närmare på vilka kriterier som gäller för redaktioners arbete med att välja ut nyheter. Vi undersöker också den debatt som följde efter den första publiceringen av nyheten om ministerns bananfobi.
1. Läs om vad som blir en nyhet
Läs om vad som blir en nyhet i publicistguiden. Ge sedan flera exempel på de nyheter som till exempel kvällstidningarna publicerar och koppla dem till de kriterier ni just läst om. Går det att tydligt koppla de nyheter ni väljer ut med kriterierna som finns om vad som blir en nyhet?
2. Analysera nyheten
Dela in klassen i grupper. Läs nyheten om ministerns bananfobi i Expressen som var först med publiceringen. Använd er av kriterierna om vad som blir en nyhet. Vad kan man säga om nyhetsvärderingen? Varför blir detta en nyhet just nu?
3. Hur rapporterar andra medier?
Ta reda på hur många medier som publicerat samma nyhet. Finns det någon skillnad i rapporteringen? Har man valt att vinkla nyheten på något annat sätt? Försök att hitta flera olika exempel på hur medierna rapporterar med utgångspunkt från samma nyhet.
Det riktas också kritik mot rapporteringen i sociala medier till exempel. Mot vem riktar sig kritiken? Nedan finns några kritiska artiklar:
4. Diskutera i helklass
Diskutera hur olika medier har rapporterat om händelsen. Varför blev jämställdhetsministerns bananfobi en stor nyhet tror ni? Har den ett allmänintresse? Om ni själva var redaktörer och skulle ta ställning till att publicera denna nyhet, hade ni publicerat den eller inte?
Att kunna uttrycka sina åsikter och bilda opinion är en grundläggande demokratisk rättighet som till och med är inskriven i våra grundlagar tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I den här lektionen får eleverna träna på att föra fram sina åsikter och vässa sina argument.
1. Läs insändare
Börja med att prata om frågor som engagerar eleverna. Det kan vara allt från fritidsintressen och hobbies, miljö- och klimatfrågan, livsstilsfrågor eller frågor som har med skolarbetet att göra. Är det för mycket prov i skolan? Borde betygen avskaffas? Ska fler ämnen läggas till på schemat eller borde vissa ämnen tas bort? Låt eleverna titta på UR hur man skriver en insändare och läs exempel på insändare i Minibladet. Läs också insändare i lokaltidningen för att engagera eleverna. Hjälp till att formulera frågorna.
2. Diskutera och anteckna
Låt eleverna bilda grupper om två till tre elever för att prata igenom vad de vill formulera för frågor som engagerar dem. Låt dem sedan skriva ner sin fråga (tes) och hjälp dem med att formulera de argument som de själva kommer på som driver tesen framåt.
3. Byt frågor och argument med varandra
När eleverna har skrivit ner både den centrala frågan och de argument de kommer på för att stärka sin fråga kan de byta frågor och argument med en annan grupp. På så sätt får de feedback och kan vässa sina frågor ännu lite mer.
4. Sammanställ texten
Nu är det dags att sammanställa texten och komma på en lämplig rubrik samt att stapla argument i den löpande texten. Börja alltid med de tyngsta argumenten och hjälp eleverna att ta bort onödiga ord så att texten inte blir krånglig att läsa.
5. Förfina och förenkla
Byt texter igen med en ny grupp och se till att ytterligare förfina eller förenkla texten. Var noga med en inledning som skapar intresse samt en bra avslutning som sammanfattar texten på ett intressant sätt.
6. Skicka in texterna
När texterna är färdiga kan ni välja om ni vill skicka in dem till lokaltidningen.