Medierna arbetar varje dag med nyhetsvärdering, alltså väljer ut vilka händelser som ska publiceras som nyheter. En nyhet ska vara aktuell och intressera många. Ju närmare läsaren är händelsen desto mer intressant är den. Men ibland blir en händelse en nyhet av andra skäl. Nyheten om jämställdhetsministerns bananfobi är ett sådant exempel. Är det ett allmänintresse att Sveriges jämställdhetsminister har utvecklat en fobi mot bananer? I den här övningen tittar vi närmare på vilka kriterier som gäller för redaktioners arbete med att välja ut nyheter. Vi undersöker också den debatt som följde efter den första publiceringen av nyheten om ministerns bananfobi.
1. Läs om vad som blir en nyhet
Läs om vad som blir en nyhet i publicistguiden. Ge sedan flera exempel på de nyheter som till exempel kvällstidningarna publicerar och koppla dem till de kriterier ni just läst om. Går det att tydligt koppla de nyheter ni väljer ut med kriterierna som finns om vad som blir en nyhet?
2. Analysera nyheten
Dela in klassen i grupper. Läs nyheten om ministerns bananfobi i Expressen som var först med publiceringen. Använd er av kriterierna om vad som blir en nyhet. Vad kan man säga om nyhetsvärderingen? Varför blir detta en nyhet just nu?
3. Hur rapporterar andra medier?
Ta reda på hur många medier som publicerat samma nyhet. Finns det någon skillnad i rapporteringen? Har man valt att vinkla nyheten på något annat sätt? Försök att hitta flera olika exempel på hur medierna rapporterar med utgångspunkt från samma nyhet.
Det riktas också kritik mot rapporteringen i sociala medier till exempel. Mot vem riktar sig kritiken? Nedan finns några kritiska artiklar:
4. Diskutera i helklass
Diskutera hur olika medier har rapporterat om händelsen. Varför blev jämställdhetsministerns bananfobi en stor nyhet tror ni? Har den ett allmänintresse? Om ni själva var redaktörer och skulle ta ställning till att publicera denna nyhet, hade ni publicerat den eller inte?
Att kunna uttrycka sina åsikter och bilda opinion är en grundläggande demokratisk rättighet som till och med är inskriven i våra grundlagar tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I den här lektionen får eleverna träna på att föra fram sina åsikter och vässa sina argument.
1. Läs insändare
Börja med att prata om frågor som engagerar eleverna. Det kan vara allt från fritidsintressen och hobbies, miljö- och klimatfrågan, livsstilsfrågor eller frågor som har med skolarbetet att göra. Är det för mycket prov i skolan? Borde betygen avskaffas? Ska fler ämnen läggas till på schemat eller borde vissa ämnen tas bort? Låt eleverna titta på UR hur man skriver en insändare och läs exempel på insändare i Minibladet. Läs också insändare i lokaltidningen för att engagera eleverna. Hjälp till att formulera frågorna.
2. Diskutera och anteckna
Låt eleverna bilda grupper om två till tre elever för att prata igenom vad de vill formulera för frågor som engagerar dem. Låt dem sedan skriva ner sin fråga (tes) och hjälp dem med att formulera de argument som de själva kommer på som driver tesen framåt.
3. Byt frågor och argument med varandra
När eleverna har skrivit ner både den centrala frågan och de argument de kommer på för att stärka sin fråga kan de byta frågor och argument med en annan grupp. På så sätt får de feedback och kan vässa sina frågor ännu lite mer.
4. Sammanställ texten
Nu är det dags att sammanställa texten och komma på en lämplig rubrik samt att stapla argument i den löpande texten. Börja alltid med de tyngsta argumenten och hjälp eleverna att ta bort onödiga ord så att texten inte blir krånglig att läsa.
5. Förfina och förenkla
Byt texter igen med en ny grupp och se till att ytterligare förfina eller förenkla texten. Var noga med en inledning som skapar intresse samt en bra avslutning som sammanfattar texten på ett intressant sätt.
6. Skicka in texterna
När texterna är färdiga kan ni välja om ni vill skicka in dem till lokaltidningen.
En mycket stor del av vår demokrati handlar om åsiktsfrihet, att vi är fria att uttrycka våra åsikter utan att vara oroliga för att bli straffade för det. Medierna erbjuder olika plattformar där vi kan dela våra åsikter, dels via insändare, men när mer utrymme behövs och när olika samhällsfrågor ska diskuteras finns tidningarnas debattsidor. De möjliggör ett demokratiskt samtal där någons åsiktstext kan bemötas med en replik av någon som har en annan uppfattning i frågan.
En välskriven debattartikel har många likheter med annan journalistisk text och ska vara korrekt och faktakontrollerad. Den följer också helst en viss logisk form där man kort och slagkraftigt presenterar det man vill diskutera, driver en tes och sedan argumenterar för sin åsikt genom att stapla olika argument. Därefter presenterar man en slutsats och avslutar med ett förslag på förbättring. I Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden, där du i kapitel 10 får tips på hur man skriver olika journalistiska texter, bland annat åsiktstexter.
Syftet med denna övning är att utveckla elevernas förmågor att uttrycka sina åsikter och ståndpunkter i skrift, samt att få ökad förståelse för mediernas uppdrag och former för det offentliga samtalet.
1. Samla idéer
- Börja med att samla in idéer till möjliga debattämnen. Hämta gärna inspiration från dagstidningen, till exempel DN och Arbetarbladet, beställ åtkomst till tidningen här. Gå också igenom några aktuella politiska frågor där eleverna kan ha en uppfattning och hjälp dem genom att prata igenom vilken tes som är möjlig att driva.
2. Arbeta i par och anteckna
- Skriv ned er tes och försök att samla olika argument som stödjer er tes. Ta hjälp av UR för att lära er hur man argumenterar på ett bra sätt. Här finns en förklarande film och en övning för att bygga argumentation.
- Därefter är det dags att formulera och rangordna olika argument med det starkaste först och med de stödjande argumenten i fallande skala.
- Försök även att bemöta olika möjliga motargument i texten.
3. Byt texter med en annan grupp
- När eleverna är nöjda med sin text är det dags att byta med en annan grupp för att ge feedback på varandras texter.
- Arbeta ordentligt med att sätta rubriken så att den speglar innehållet i texten. Tänk också igenom argumenten så att det starkaste argumentet kommer först.
4. Läs igenom texten
- När ni fått tillbaka texterna är det bra att vässa argumenten ytterligare så att texten går lätt att läsa. I slutet är det bra att sammanfatta texten kort, att presentera en slutsats och en möjlig åtgärd som löser problemet man presenterar.
- Skicka in texten till din lokaltidning.
Hur vet du vad som är sant och vad som är falskt på nätet? Den här övningen hjälper dig att förhålla dig till den information som sköljer över oss i vår vardag.
1. Diskutera
Börja med att diskutera vad en källa som förmedlar nyheter är och vilka olika sorts källor ni kan komma på.
Vad är källkritik? Utgå ifrån Mediekompass elevsidor när ni diskuterar begreppet källkritik.
Varför är det viktigt att använda sig av källkritik?
Vad händer om vi inte är källkritiska?
2. Skilj på olika begrepp
Googla och skriv ned vad följande begrepp betyder. Var noga och redovisa vilken källa du använder.
Desinformation
Misinformation
Propaganda
Konspirationsteorier
Fejknyheter – Fake news
Trollfabriker
Mem
3. Undersök fejknyheter
- Börja med att undersöka den förre presidenten Donald Trumps uttalanden under TV-debatten med Kamala Harris, DN visar ett klipp från debatten här. Det han sa om att migranter från Haiti äter Springfieldbornas husdjur kommenteras i amerikansk TV, CNN. Vilka källor använder CNN för att visa att påståendet inte stämmer? Undersök om det finns någon källa till hur ryktet uppkom från början.
- Arbeta i par och gå in och undersök innehållet på olika sidor som avslöjar fejknyheter. Det är den amerikanska Snopes och den svenska sajten Källkritikbyrån med exempel på hur statsministern och kungen utnyttjas i deepfake-annonser.
- Välj ut två olika exempel och redogör för vad som granskats och vad granskningen avslöjar. På vilket sätt har man försökt göra nyheten trovärdig?
- Gå igenom checklistan nedan med de viktiga frågor du behöver ställa för att undersöka källan. Ta reda på källan. Vem står bakom informationen?
– Finns det kontaktinformation till källan?
– Varför finns informationen? För att sprida en åsikt om något eller för att luras?
– Hur gammal är informationen?
– Kan du hitta informationen hos någon annan källa? Googla och se om du hittar fler källor.
3. Sammanfatta
Gå igenom era exempel och sammanfatta vad ni har lärt er om hur man rustar sig mot desinformation.
Den svenska EU-kommissionären, Ylva Johansson, lade under våren 2022 fram ett lagförslag som innebär att leverantörer av e-post, chattar, spel och filhanteringslösningar ska tvingas skanna privat innehåll för att filtrera ut material som innehåller sexuella övergrepp mot barn.
Lagförslaget kallas för Chat Control 2.0 och omfattar allt från röstsamtal och videosamtal till textmeddelanden och e-postmeddelanden, inklusive krypterade tjänster och sparade filer – både i molntjänster och på hårddiskar. Förhoppningen är att filtreringen ska fånga upp misstänkt material och hjälpa polisen i sitt arbete med att bekämpa övergrepp mot barn.
Förslaget har blivit hårt kritiserat för att vara ett intrång i den personliga integriteten och debattörer har kallat det massövervakning av vår digitala kommunikation.
Nu har Riksdagens justitieutskott sagt ja till ett regeringsförslag om att ställa sig bakom ett nytt försök att driva igenom förslaget. Detta dels efter att Europaparlamentet tidigare har avvisat stora delar av förslaget och att Sveriges riksdag tidigare har avstått från att ta tydlig ställning.
I den här lektionen får eleverna undersöka vad lagen om chat control är och vad den får för konsekvenser.
Låt eleverna bilda mindre grupper där de undersöker:
- Hur togs förslaget emot när det presenterades av Ylva Johansson från början? Vilken kritik framfördes? Vilka argument fanns som stöttade förslaget?
- EU-parlamentet röstade nej till förslaget i november 2023. Ta reda på vad som hände med förslaget.
- Vad består kritiken av? Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter driver den politiskt oberoende webbplatsen chatcontrol.se och länkar till många olika kritiska röster till förslaget. Läs där vad olika debattörer tycker om förslaget. Här är fler exempel på kritiska röster: SVT, Bohuslänningen, Emanuel Karlsten (fri debattör som bevakar sociala medier), Journalistförbundet.
- Vad tycker du om förslaget? Varför är det bra? Varför är det dåligt? Hur påverkar det yttrandefriheten tror du? Skriv ner alla dina argument.
- Diskutera i helklass vad förslaget om chat control innebär, både positiva och negativa argument.
![](https://mediekompass.se/wp-content/uploads/2024/05/Undercover_del1_DA-490x276.jpg)
Daniel Andersson är wallraffande reporter i Kalla faktas Undercover i trollfabriken. Foto: TV4
TV4:s Kalla faktaprogram Undercover i trollfabriken har fått stort genomslag i samhällsdebatten. De två avsnitten bygger på att en wallraffande reporter har tagit sig in på Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning. Syftet har varit att avslöja att partiet står bakom den desinformation som pumpas ut genom en mängd anonyma konton, s.k. trollkonton, skapade av samma kommunikationsavdelning. Medierna har fyllts av reaktioner både från politiker och allmänhet. Hur påverkas Tidöpartiernas samarbete av avslöjandet? Hur påverkas opinionen inför EU-valet?
Att reportrar använder sig av dold kamera händer inte alltför ofta, men skedde inför riksdagsvalet 2002 med det så kallade Valstugereportaget som SVT:s Uppdrag granskning gjorde. Avsluta gärna med att jämföra de bägge avslöjandena och vilka konsekvenser de ledde till.
Gå igenom följande begrepp:
Propaganda
Desinformation
Under cover
Wallraff
Nättroll
Memes
Påverkansoperation – läs vad Källkritikbyrån skriver om flera av begreppen
1. Titta på programmet Undercover i trollfabriken (två avsnitt)
Instuderingsfrågor
- På vilket sätt lyckas reportern ta sig in på kanalen Riks?
- Hur kan man bäst beskriva den verksamhet som pågår?
- Vad är fördelarna med att använda den journalistiska metod som wallraff är?
- Vilka nackdelar finns?
2. Läs och diskutera
- Hur reagerar statsminister Ulf Kristersson på avslöjandet?
- Hur reagerar Sverigedemokraternas ledare Jimmy Åkesson på avslöjandet?
- Andra partiledares reaktioner på det som framkommit i programmen?
- Finns det några mätningar på hur avslöjandet påverkar opinionen, framför allt Sverigedemokraterna?
3. Jämför
- Går det att koppla händelserna med anonyma konton till andra partier? Se vad Emanuel Karlsten, ordförande i Medieakademin säger om detta i SVT:s Agenda.
- Läs vad Expressen skrev om Socialdemokraterna och deras Facebook-inlägg 2018.
- Jämför gärna med Valstugereportaget och diskutera vad som hände då. Vilka konsekvenser fick avslöjandet?
Källor
Omni samlade artiklar
DN: SD:s ”trollfabrik” – detta har hänt – DN.se
Sverigedemokraternas youtubekanal
SvD: SD-väljarna opåverkade av TV4:s granskning
I den här övningen ska ni få bekanta er med hur journalistik avslöjar osanningar eller överdrifter med hänvisning till aktuella exempel. Ibland handlar det dessutom om osanningar som sprids av medier eller journalister själva. Till hjälp finns en faktakollsmetod, framtagen av Källkritikbyrån.
Introduktion
Journalistiken spelar inte längre enbart rollen som sändare av information till mottagaren. Vi är alla både skapare och spridare av information vilket ställer nya krav på journalistiken. Journalisten ska sprida information, men även verifiera, diskutera och fördjupa den. Med andra ord göra det som det som få andra har tid, ork eller kunskap att göra.
Under kriget i Ukraina har behovet av alerta journalister varit särskilt viktigt. Dagligen sprids texter, filmer och bilder som senare visar sig vara osanna. Där fyller medierna just den funktionen – att kontrollera om saker och ting verkligen stämmer.
Svenskars förtroende för etablerade medier, som gör faktakontroller dagligen, är förhållandevis högt. Medieakademins Förtroendebarometer visar ett särskilt högt resultat för public service-kanalerna, men även för DN, SvD och de lokala tidningarna. Trenden håller också i sig över tid. Mediemyndighetens rapport Ungar och medier 2023 visar att barn och ungdomar använder och litar på etablerade medier i hög utsträckning.
Faktakollsmetod
Den 7 mars 2022 spreds en video på en gråtandes pojke som sades korsa den ukrainska gränsen till Polen ensam. Klippet, som visades på den amerikanska nyhetskanalen CNN, togs för sanning. Det visade sig sedermera att pojken korsade gränsen tillsammans med sina föräldrar, som inte syntes i bild. Filmen hade sammanblandats med en berättelse av slovakiska myndigheter om en pojke som skickats ensam över gränsen med ett telefonnummer skrivet på handen, som rapporterat av Expressen här.
Källkritikbyrån tipsar om ett antal metoder för att själv avslöja om något är sant eller ej.
- Ta en skärmdump på videon eller bilden. Om du inte vet hur du gör finns det bra guider här för Windows-användare och på Youtube för övriga.
- Omvänd bildsök. Ladda upp din skärmdump på Google eller Tineye och sök efter bilden. Där får du reda på om bilden har laddats upp på andra ställen och när bilden kom till.
- Högerklicka på bilden och välj ”Sök med bild”. Om du använder Google Chrome kan du behöva göra en justering vilket du hittar en guide till här.
- Finn ledtrådar. Finns det varnande exempel i kommentarsfältet? Kan du se någon information om ”Fact check” eller ”Debunking”? Då betyder det att andra har hunnit före och gjort ditt jobb. Samtidigt bör man även här ha ett extra kritiskt öga då det kommer rapporter om förfalskade ryska fact-checks. I Sverige faktakollar Källkritikbyrån och internationellt finns bland annat amerikanska Bellingcat.
- Hänvisningar och källor. Finns det några andra källor man lutar sig mot? Vad står det i originalkällan? Etablerade medier kan förvisso göra fel men har också ett ansvar att rätta till det som inte stämmer. Finns någon uppdatering i slutet av artikeln?
- Använd sökmotorns funktioner. I Googles sökmotor finns en verktygslåda där du själv kan välja hur du vill göra din sökning, exempelvis begränsa svaren till senaste veckan, eller bara söka på nyheter. Här finns en instruerande video kring sökteknik.
![](https://mediekompass.se/wp-content/uploads/2022/03/Karlsten-twitter.png)
Uppgift
Använd de metoder som rekommenderas ovan för att faktakolla följande nyheter eller välj ut något från det aktuella flödet. Metoden kan användas både för sådant som skaver, men även för det som är korrekt och sant.
Carl Bildt delar bild från Ukraina efter invasionens första dag.
There are photos that will be with us for a long time. pic.twitter.com/c9mlt9y3wF
— Carl Bildt (@carlbildt) February 26, 2022
Roman Ambramovitj och ryska förhandlare uppges ha blivit förgiftade.
President Zelenskij talar till folket.
Vladimir Putin uppger att ryska armén är beredd att ge upp.
Президент РФ обьявил о капитуляции россии. Русский солдат, бросай оружие и иди домой, пока жив! pic.twitter.com/5wWC3UlpYr
— Serhii Sternenko (@sternenko) March 16, 2022
Journalisten ska sprida information, men även verifiera, diskutera och fördjupa den.
Med andra ord göra det som få andra har tid, ork eller kunskap att göra.
Koppling till styrdokument
Svenska, åk 7-9, centralt innehåll
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
- Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
- Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
Använd dagstidningen som lärresurs i klassrummet. Här finns förslag på övningar som inte kräver någon längre planering, men även sådant som kan ta lite mer tid i anspråk.
1. Beställ tidningar
Leta upp er lokaltidning här och beställ en klassuppsättning till ditt klassrum, eller använd lokaltidningens nätupplaga.
2. Välj övningar
Se övningarna nedan som förslag på vad du kan göra med tidningen i klassrummet. Välj så många ni hinner med under en eller flera lektioner, beroende på hur mycket tid som du har tänkt ge till området.
Rubriker
Visa eleverna några olika rubriker från dagstidningar och be dem att gissa vad artiklarna handlar om. Detta hjälper dem att öva på att dra slutsatser baserat på rubriker och också att utveckla sin läsförståelse.
Bilder
Visa eleverna några bilder från dagstidningar och be dem att beskriva vad som händer i bilden och vad de tror att artikeln handlar om. Detta hjälper dem att öva på att dra slutsatser baserat på bilder och också att utveckla sin visuella läsförståelse.
Ordjakt
Skapa en ordjakt baserad på ord som är vanliga i dagstidningar, t.ex. ”reporter”, ”nyheter”, ”intervju”, ”redaktör”, etc. Detta hjälper eleverna att öva på stavning och ordigenkänning samtidigt som de lär sig om dagstidningens språk.
Intervjuer
Be eleverna att arbeta i par och ställa frågor till varandra som om de var reportrar på en dagstidning. De kan välja ett ämne som intresserar dem och skriva en artikel baserat på intervjun. Detta hjälper eleverna att utveckla sin förmåga att ställa frågor och skriva artiklar.
Nyhetsteater
Visa eleverna en artikel från en dagstidning och be dem att i grupper sätta upp en teaterpjäs baserat på artikeln. De kan redogöra för vad som har hänt, hur det hände, när det hände, var det hände och varför det har hänt. Uppsättningen kan presenteras inför klassen. Övningen hjälper elever att utveckla sin hörförståelse och att presentera sitt arbete på ett okonventionellt sätt.
Det sista medlemslandet, Ungern, har röstat ja till Sveriges ansökan om medlemskap i Nato. Från det att Sverige ansökte om medlemskap, den 18 maj 2022, har den svenska regeringen haft siktet inställt på en snabb Natoprocess. Det har tagit nästan två år och den politiska debatten om ett medlemskap har inte varit så intensiv som man kanske kunde ha trott. Detta med tanke på att Sverige överger sin alliansfrihet sedan drygt 200 år. Den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 satte Sveriges säkerhetspolitiska läge i ett helt annat ljus.
Våra större dagstidningars ledarsidor har alla kommenterat Sveriges kommande Nato-medlemskapet på olika sätt. Hur skiljer sig de olika texterna åt?
1. Läs och diskutera
- Läs först hur en ledartext ska vara uppbyggd i Mediekompass publicistguide 10.23 – Att skriva ledare.
- Vad kännetecknar en ledartext? Vad skiljer ledartexten från andra texter i tidningen?
- Hur definierar dagstidningarna i Sverige sin politiska inriktning? Vilka konservativa, liberala, socialdemokratiska tidningar finns det?
2. Läs och jämför ledartexter
- Dela in er i mindre grupper och läs de olika ledartexterna nedan. Leta också upp din lokala tidnings ledartexter för att se hur ledaren skriver om Nato. Hitta din tidning här.
- Varje grupp läser två olika ledartexter och jämför dem med varandra.
-
- Vilka är argumenten för att gå med i Nato?
- Finns det några argument emot att gå med i Nato?
- Är rubriken övertygande?
- Hur väl argumenterar texten för tidningens ståndpunkt?
3. Skriv egna ledartexter
- Fundera på vilken politisk fråga du vill skriva om, t. ex. mer/mindre kärnkraft, mer/mindre pengar till skolan/välfärden etc.
- Skriv korta texter och tänk på rubrik, argument och slutsats
Arbetarbladet: Oberoende socialdemokratisk
Dagens Nyheter: Oberoende liberal
Dalademokraten: Fristående socialdemokratisk
Arboga tidning:Obunden liberal
Sydsvenskan: Oberoende liberal
1.Titta och diskutera
Titta på bilderna i den här artikeln ”AI and the american smile”. Bilderna är AI-genererade och föreställer krigare under olika tidsperioder som tar en ”selfie”. Diskutera tillsammans.
- Vad tycker ni om AI-teknologins förmåga att generera realistiska bilder och videor?
- Vad kan autogenererade bilder och videor användas till? Vilka möjliga fördelar respektive nackdelar kan ni se med tekniken?
- Enligt artikeln är det vanligt att amerikaner förväntas le på ett visst sätt. Vilka andra normer och förväntningar finns det kring utseende som kan påverka AI-teknologins förmåga att generera realistiska bilder och videor?
- Med AI-teknologins förmåga att skapa bilder och videor tillkommer en del etiska överväganden. Hur kan man säkra att tekniken används på ett ansvarsfullt sätt.
2. Utforska AI-genererade bilder
Pröva att generera egna AI-bilder. Sök efter fria AI-verktyg, nya tillkommer hela tiden, eller prövaverktyg som Dall-E eller Midjourney. Öva på att skriva instruktioner (prompts) och jämför bilderna ni får fram med varandra.
- Har bilderna kvalitéer som överraskar er?
- Finns det något i bilderna som ”avslöjar” att de är AI-genererade?
3. Vilka normer följer AI?
Bilder som är skapade i Midjourney samlas här. Diskutera om ni kan se några tydliga normer i de bilder som skapas.
- Vad har bilderna för stil?
- Hur ser människor i bilderna ut?
- Finns det några fördomar som reproduceras?
- Kan ni se något som är normbrytande?
4. Granska bilder som ett proffs
I Sveriges Radio P1 diskuterades en bild föreställandes Vladimir Putin som knäböjer för Kinas premiärminister Xi Jinping. I Aftonbladet spreds bilder på en skådespelare som dog efter tolv skönhetsoperationer. Men det fanns en hake – båda bilderna var skapade med AI och var helt och hållet fejk. Arbeta med uppgifterna tillsammans i mindre grupper.
- Diskutera hur man kan undvika att luras av bilder. Kom överens i gruppen om tre råd som ni skulle ge till andra.
- Granska AI-bilder med hjälp av denna bildsökningsguide från Källkritikbyrån. Förslag på bilder är den här som ska föreställa Julian Assange, eller den här på Påven, eller något aktuellt som finns i era flöden just nu.
- Presentera vad ni har kommit fram till för klassen. Fokusera på att beskriva er väg fram till svaret.
5. Har tidningen AI-genererade bilder?
- Undersök er lokaltidning och några av rikstidningarna för at ta reda på om de använder AI-genererade bilder. Titta på bilder, läs bildtexter eller sök för att se om tidningen har någon AI-policy.
- Samtala om:
- Visar ett fotografi sanningen? Förklara hur du tänker.
- Är ett arrangerat fotografi med filter mer ”sant” än en AI-genererad bild? Vad tycker du?
- Vid rättegångar där det råder fotoförbud använder tidningar ibland illustratörer för att ge läsarna en bild av det som händer i rättssalen. Skulle sådana illustrationer kunna ersättas med AI-genererade bilder. Förklara hur du tänker.
6. Exit-ticket
- Efter att ha lärt dig mer o AI och bilder, kommer du att granska och tolka bilder i tidningar, tv och sociala medier annorlunda än vad du gjorde tidigare?