Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

 

I samband med skolskjutningen i Örebro var behovet av information kring händelserna enormt. Alla medier rapporterade intensivt med att få ut nyheter och en hel del misstag begicks. Hur hanterade medierna den värsta masskjutningen i svensk historia? I den här lektionen undersöker vi hur medierna förhöll sig till medieetiken under den intensiva mediebevakningen.

Publicistklubben bjöd in de rikstäckande medierna för att diskutera mediebevakningen under dåden i Örebro. Bild: Mediekompass

1. Läs om de pressetiska och yrkesetiska reglerna

a. Börja med att läsa om de pressetiska reglerna, alltså hur tidningarna bör arbeta och vad de ska tänka på vid publiceringar. Skriv ner vilka de är.

b. Läs också om vilka arbetsmetoder som journalister har att förhålla sig till, de yrkesetiska reglerna som finns på Journalistförbundets hemsida.

2. Lyssna på avsnittet i SR:s Medierna

Aftonbladet valde att publicera en intervju med en närstående till gärningsmannen. Lyssna på vad Martin Schori, ställföreträdande ansvarig utgivare på Aftonbladet säger till radioprogrammet Medierna här. Varför drogs publiceringen tillbaka? Var det på grund av kritiken som kom externt från läsarna? Diskutera hur medierna ska tänka när det gäller liknande händelser.

a. Läs också vad Aftonbladets chefredaktör Lotta Folcker säger till tidningen Journalisten. Vem är ansvarig för vad en enskild journalist publicerar? Vems ansvar är det när en publicering blir fel?

3. Diskutera de yrkesetiska reglerna

Yrkesetiska nämnden har fått ta emot en mängd anmälningar för Aftonbladets publicering. Diskutera vilken av de yrkesetiska reglerna som Aftonbladet kan ha brutit mot.

4. Titta på TV4:s klipp

a. TV4 publicerade ett ljudklipp där man påstår att det är gärningsmannens röst som hörs. Hur motiverar TV4-Nyheternas chef, Fredrick Malmberg, denna publicering?

b. TV4:s publicering har kritiserats framför allt på sociala medier, eftersom ljudet på klippet är så otydligt. Vad säger experten Sofia Strömbersson i SR:s program Medierna om ljudklippet? Diskutera om publiceringen var rätt eller inte. Vilka konsekvenser har publiceringen fått?

5. Diskutera

a. Vad tycker ni om dessa publiceringar? Motivera gärna era svar med utgångspunkt från Journalistförbundets yrkesetiska regler samt de pressetiska reglerna.

b. Det finns inget uttalat motiv till dådet och just detta spekuleras det om. Läs hur olika opinionsbildare kommenterar händelserna i Örebro och ett eventuellt motiv. Håller ni med – varför, varför inte?

DN

Värmlands Folkblad

Flamman

Proletären

Intervjun är central i det journalistiska arbetet. Den är en arbetsmetod för journalisten, ett sätt att hitta svaren till de journalistiska frågorna: Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför?

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden . Här kan eleverna börja med att läsa om hur man förbereder sig för en intervju och vad man ska tänka på i en intervjusituation. Titta också på detta klipp från Mobile Stories där reportern Lisa Horn på Aftonbladet ger sina fem bästa intervjutips (engelskt tal med svensk text).

I den här lektionen får eleverna dels bekanta sig med hur personintervjuer leder till tidningsartiklar och hur de kan presenteras i textform, och dels göra egna intervjuer som grund för ett textarbete. Lektionstipset innehåller flera små övningar, man kan naturligtvis välja bara någon av dem.

Intervjusituationen

Börja med att prata om hur man förbereder sig för en intervju, hur frågorna ska formuleras och vara öppna samt hur man ska bete sig när man får svar.

Här nedan följer exempel på områden som eleverna kan bygga sina intervjuer på.

En hobby

Intervjua en kompis som får berätta om sin hobby.

Hur var det när du var liten?

Fråga dina föräldrar eller mor- och farföräldrar hur det var när de växte upp.

På jobbet

Intervjua din granne eller annan vuxen om hans eller hennes arbete.

Bra frågor att ställa när du gör en personintervju

 Förslag på frågor om när din kompis var liten

  • Vilket är ditt tidigaste minne?
  • Kommer du ihåg din första dag i skolan? Berätta!
  • Vilken mat tyckte du om/inte om?
  • Var du rädd för något när du var liten? Vad då?
  • Vad lekte du? Minns du några kompisar som var med?

Förslag på frågor om din kompis idag

  • Vad gör du på fritiden?
  • Använd tre ord för att beskriva dig själv.
  • Vad gör dig riktigt glad?
  • Vad gör dig ledsen?
  • Vilken är din favoritbok? Film? Spel?
  • Om du fick önska dig något, vad skulle det vara?

Förslag på frågor om din kompis sport

  • Vilken sport sysslar du med på fritiden?
  • Hur mycket tid lägger du ner på…?
  • Hur ofta tränar du? Vilken utrustning behöver du?
  • Är det dyrt att hålla på med …? Var tränar du?
  • Hur blev du intresserad av…? Hur länge har du hållit på med…?
Två små barn viskar till varandra.

Hitta intervjuer i tidningen!

Välj en intervju i tidningen. Vilka frågor tror du att reportern har ställt för att få veta det som står i artikeln? Vilken eller vilka av frågorna tycker du är de viktigaste? Vilka frågor tycker du reportern har missat?

Kända personer

Välj en person som det skrivs mycket om i tidningen. Tänk dig att du ska intervjua honom/henne. Välj fyra frågor som du tycker ska vara med i intervjun. Jämför era frågor i klassen. Sammanställ de bästa frågorna.

Vad vet du om din kompis?

Genomför en intervju med en kamrat och skriv ut intervjun med både frågor och svar.
Skriv nu om intervjun men så att inte frågorna finns med. Texten måste då skrivas om så att den blir sammanhängande och lätt att förstå. Ibland blir du som skribent den som berättar, och ibland kanske du vill citera din kamrat. Hur gör man citat på rätt sätt?

Rapport från polisen

Reportern ringer ofta till polisen och frågar vad som hänt. Sen kan vi läsa om det i tidningen. Leta efter sådana notiser och nyhetsartiklar och fundera på hur telefonsamtalet lät. Spela upp som rollspel!

En polisbil på gatan.

Hur skriver man ut intervjun?

Leta exempel i tidningen på personer som blivit intervjuade. Det finns många exempel på
familjesidan och sportsidorna. Ge exempel på olika sätt att återge en intervju, som frågor och svar, citat eller återberättande.

Enkäten

Enkäten skiljer sig från intervjun genom att enkätfrågorna är samma som ställs till flera personer. Enkäten kan vara muntlig eller skriftlig med frågorna på ett formulär. En enkät bör inte vara för komplicerad. Frågorna kan vara slutna, det vill säga man ger olika svarsalternativ, eller öppna när intervjupersonerna själv formulerar sitt svar. Leta efter enkäter i tidningen. Gör egna enkäter och hitta på frågor om till exempel skolmaten, favoritämnen i skolan, rastaktiviteter, skolgårdens utseende etc.

En hand skriver med en blyertspenna i ett block.

 

 

Svenskan får nya ord hela tiden. Ofta märks det av i tidningen och i andra medier när något nytt har hänt som behöver förklaras på ett nytt sätt. Orden speglar alltså det samhälle som vi lever i just nu. En del anammas och används mer frekvent, andra glöms bort lika fort som de kom. I den här övningen får eleverna undersöka vilka av orden på årets nyordslista de känner till – och varför de har populariserats just nu.

Övning

Börja med att titta på årets nyordslista, som utses av Språkrådet och Språktidningen. Du hittar den här.

Låt eleverna enskilt eller i par fundera på vilka ord de känner igen och om de förstår betydelsen av orden. Gör sedan alla eller utvalda delar av följande övningar.

1. Diskutera

Varför tror ni att orden har hamnat på årets lista?

2. Diskutera och undersök

Kan orden relateras till något som hänt i samhället under det senaste året eller åren? Ge några exempel. Sök i tidningar och andra nyhetsmedier efter orden och se vad ni får för träffar, till exempel genom Googles nyhetsök.

3. Kategorisera lånord

Många av nyorden är så kallade lånord. Det innebär att de är lånade helt eller delvis från andra språk. Det finns olika typer av lånord. Du hittar dem här. Titta återigen på årets nyordlista och börja kategorisera orden efter om orden är lånord eller ej. Bestäm också vilket typ av lånord det är. Diskutera valen i grupper eller helklass. Har eleverna fått samma eller olika resultat? Be dem beskriva hur de har resonerat.

4. Kriterier för nyord

Vilka kriterier används för att välja ut vilka ord som ska hamna i den årliga listan? Du hittar kriterierna här.

5. Skriv en dikt

Välj ut ett antal ord som du tycker om och skriv en dikt där du väver in orden. Arbeta individuellt eller i grupp.

Källor att använda

Nyordlistan 2024

Språktidningens podd: Trenderna som präglar språket

Språket i P1: Språkets nyordspanel hissar och dissar orden som lyckats ta sig in på 2024 års lista

SVT: Anders Svensson från Språktidningen sammanfattar årets nyordslista

 

Medierna arbetar varje dag med nyhetsvärdering, alltså väljer ut vilka händelser som ska publiceras som nyheter. En nyhet ska vara aktuell och intressera många. Ju närmare läsaren är händelsen desto mer intressant är den. Men ibland blir en händelse en nyhet av andra skäl. Nyheten om jämställdhetsministerns bananfobi är ett sådant exempel. Är det ett allmänintresse att Sveriges jämställdhetsminister har utvecklat en fobi mot bananer? I den här övningen tittar vi närmare på vilka kriterier som gäller för redaktioners arbete med att välja ut nyheter. Vi undersöker också den debatt som följde efter den första publiceringen av nyheten om ministerns bananfobi.

1. Läs om vad som blir en nyhet

Läs om vad som blir en nyhet i publicistguiden. Ge sedan flera exempel på de nyheter som till exempel kvällstidningarna publicerar och koppla dem till de kriterier ni just läst om. Går det att tydligt koppla de nyheter ni väljer ut med kriterierna som finns om vad som blir en nyhet?

2. Analysera nyheten

Dela in klassen i grupper. Läs nyheten om ministerns bananfobi i Expressen som var först med publiceringen. Använd er av kriterierna om vad som blir en nyhet. Vad kan man säga om nyhetsvärderingen? Varför blir detta en nyhet just nu?

3. Hur rapporterar andra medier?

Ta reda på hur många medier som publicerat samma nyhet. Finns det någon skillnad i rapporteringen? Har man valt att vinkla nyheten på något annat sätt? Försök att hitta flera olika exempel på hur medierna rapporterar med utgångspunkt från samma nyhet.
Det riktas också kritik mot rapporteringen i sociala medier till exempel. Mot vem riktar sig kritiken? Nedan finns några kritiska artiklar:

Norrbottenskuriren

Kristianstadsbladet

4. Diskutera i helklass

Diskutera hur olika medier har rapporterat om händelsen. Varför blev jämställdhetsministerns bananfobi en stor nyhet tror ni? Har den ett allmänintresse? Om ni själva var redaktörer och skulle ta ställning till att publicera denna nyhet, hade ni publicerat den eller inte?

Att kunna uttrycka sina åsikter och bilda opinion är en grundläggande demokratisk rättighet som till och med är inskriven i våra grundlagar tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I den här lektionen får eleverna träna på att föra fram sina åsikter och vässa sina argument.

1. Läs insändare

Börja med att prata om frågor som engagerar eleverna. Det kan vara allt från fritidsintressen och hobbies, miljö- och klimatfrågan, livsstilsfrågor eller frågor som har med skolarbetet att göra. Är det för mycket prov i skolan? Borde betygen avskaffas? Ska fler ämnen läggas till på schemat eller borde vissa ämnen tas bort? Låt eleverna titta på UR hur man skriver en insändare och läs exempel på insändare i Minibladet. Läs också insändare i lokaltidningen för att engagera eleverna. Hjälp till att formulera frågorna.

2. Diskutera och anteckna

Låt eleverna bilda grupper om två till tre elever för att prata igenom vad de vill formulera för frågor som engagerar dem. Låt dem sedan skriva ner sin fråga (tes) och hjälp dem med att formulera de argument som de själva kommer på som driver tesen framåt.

3. Byt frågor och argument med varandra

När eleverna har skrivit ner både den centrala frågan och de argument de kommer på för att stärka sin fråga kan de byta frågor och argument med en annan grupp. På så sätt får de feedback och kan vässa sina frågor ännu lite mer.

4. Sammanställ texten

Nu är det dags att sammanställa texten och komma på en lämplig rubrik samt att stapla argument i den löpande texten. Börja alltid med de tyngsta argumenten och hjälp eleverna att ta bort onödiga ord så att texten inte blir krånglig att läsa.

5. Förfina och förenkla

Byt texter igen med en ny grupp och se till att ytterligare förfina eller förenkla texten. Var noga med en inledning som skapar intresse samt en bra avslutning som sammanfattar texten på ett intressant sätt.

6. Skicka in texterna

När texterna är färdiga kan ni välja om ni vill skicka in dem till lokaltidningen.

En mycket stor del av vår demokrati handlar om åsiktsfrihet, att vi är fria att uttrycka våra åsikter utan att vara oroliga för att bli straffade för det. Medierna erbjuder olika plattformar där vi kan dela våra åsikter, dels via insändare, men när mer utrymme behövs och när olika samhällsfrågor ska diskuteras finns tidningarnas debattsidor. De möjliggör ett demokratiskt samtal där någons åsiktstext kan bemötas med en replik av någon som har en annan uppfattning i frågan.

En välskriven debattartikel har många likheter med annan journalistisk text och ska vara korrekt och faktakontrollerad. Den följer också helst en viss logisk form där man kort och slagkraftigt presenterar det man vill diskutera, driver en tes och sedan argumenterar för sin åsikt genom att stapla olika argument. Därefter presenterar man en slutsats och avslutar med ett förslag på förbättring. I Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden, där du i kapitel 10 får tips på hur man skriver olika journalistiska texter, bland annat åsiktstexter.

Syftet med denna övning är att utveckla elevernas förmågor att uttrycka sina åsikter och ståndpunkter i skrift, samt att få ökad förståelse för mediernas uppdrag och former för det offentliga samtalet.

1. Samla idéer

  • Börja med att samla in idéer till möjliga debattämnen. Hämta gärna inspiration från dagstidningen, till exempel DN och Arbetarbladet, beställ åtkomst till tidningen här.  Gå också igenom några aktuella politiska frågor där eleverna kan ha en uppfattning och hjälp dem genom att prata igenom vilken tes som är möjlig att driva.

2. Arbeta i par och anteckna

  1. Skriv ned er tes och försök att samla olika argument som stödjer er tes. Ta hjälp av UR för att lära er hur man argumenterar på ett bra sätt. Här finns en förklarande film och en övning för att bygga argumentation.
  2. Därefter är det dags att formulera och rangordna olika argument med det starkaste först och med de stödjande argumenten i fallande skala.
  3. Försök även att bemöta olika möjliga motargument i texten.

3. Byt texter med en annan grupp

  1. När eleverna är nöjda med sin text är det dags att byta med en annan grupp för att ge feedback på varandras texter.
  2. Arbeta ordentligt med att sätta rubriken så att den speglar innehållet i texten. Tänk också igenom argumenten så att det starkaste argumentet kommer först.

4. Läs igenom texten

  1. När ni fått tillbaka texterna är det bra att vässa argumenten ytterligare så att texten går lätt att läsa. I slutet är det bra att sammanfatta texten kort, att presentera en slutsats och en möjlig åtgärd som löser problemet man presenterar.
  2. Skicka in texten till din lokaltidning.

Hur vet du vad som är sant och vad som är falskt på nätet? Den här övningen hjälper dig att förhålla dig till den information som sköljer över oss i vår vardag.

1. Diskutera

Börja med att diskutera vad en källa som förmedlar nyheter är och vilka olika sorts källor ni kan komma på.
Vad är källkritik? Utgå ifrån Mediekompass elevsidor när ni diskuterar begreppet källkritik.
Varför är det viktigt att använda sig av källkritik?
Vad händer om vi inte är källkritiska?

2. Skilj på olika begrepp

Googla och skriv ned vad följande begrepp betyder. Var noga och redovisa vilken källa du använder.

Desinformation

Misinformation

Propaganda

Konspirationsteorier

Fejknyheter – Fake news

Trollfabriker

Mem

3. Undersök fejknyheter

  1. Börja med att undersöka den förre presidenten Donald Trumps uttalanden under TV-debatten med Kamala Harris, DN visar ett klipp från debatten här.  Det han sa om att migranter från Haiti äter Springfieldbornas husdjur kommenteras i amerikansk TV, CNN. Vilka källor använder CNN för att visa att påståendet inte stämmer? Undersök om det finns någon källa till hur ryktet uppkom från början.
  2. Arbeta i par och gå in och undersök innehållet på olika sidor som avslöjar fejknyheter. Det är den amerikanska Snopes och den svenska sajten Källkritikbyrån med exempel på hur statsministern och kungen utnyttjas i deepfake-annonser.
  3. Välj ut två olika exempel och redogör för vad som granskats och vad granskningen avslöjar. På vilket sätt har man försökt göra nyheten trovärdig?
  4. Gå igenom checklistan nedan med de viktiga frågor du behöver ställa för att undersöka källan. Ta reda på källan. Vem står bakom informationen?
    – Finns det kontaktinformation till källan?
    – Varför finns informationen? För att sprida en åsikt om något eller för att luras?
    – Hur gammal är informationen?
    – Kan du hitta informationen hos någon annan källa? Googla och se om du hittar fler källor.

3. Sammanfatta

Gå igenom era exempel och sammanfatta vad ni har lärt er om hur man rustar sig mot desinformation.

 

Den svenska EU-kommissionären, Ylva Johansson, lade under våren 2022 fram ett lagförslag som innebär att leverantörer av e-post, chattar, spel och filhanteringslösningar ska tvingas skanna privat innehåll för att filtrera ut material som innehåller sexuella övergrepp mot barn.

Lagförslaget kallas för Chat Control 2.0 och omfattar allt från röstsamtal och videosamtal till textmeddelanden och e-postmeddelanden, inklusive krypterade tjänster och sparade filer – både i molntjänster och på hårddiskar. Förhoppningen är att filtreringen ska fånga upp misstänkt material och hjälpa polisen i sitt arbete med att bekämpa övergrepp mot barn.

Förslaget har blivit hårt kritiserat för att vara ett intrång i den personliga integriteten och debattörer har kallat det massövervakning av vår digitala kommunikation.

Nu har Riksdagens justitieutskott sagt ja till ett regeringsförslag om att ställa sig bakom ett nytt försök att driva igenom förslaget. Detta dels efter att Europaparlamentet tidigare har avvisat stora delar av förslaget och att Sveriges riksdag tidigare har avstått från att ta tydlig ställning.

I den här lektionen får eleverna undersöka vad lagen om chat control är och vad den får för konsekvenser.

Låt eleverna bilda mindre grupper där de undersöker:

  1. Hur togs förslaget emot när det presenterades av Ylva Johansson från början? Vilken kritik framfördes? Vilka argument fanns som stöttade förslaget?
  2. EU-parlamentet röstade nej till förslaget i november 2023. Ta reda på vad som hände med förslaget.
  3. Vad består kritiken av? Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter driver den politiskt oberoende webbplatsen chatcontrol.se och länkar till många olika kritiska röster till förslaget. Läs där vad olika debattörer tycker om förslaget. Här är fler exempel på kritiska röster: SVT, Bohuslänningen, Emanuel Karlsten (fri debattör som bevakar sociala medier),  Journalistförbundet.
  4. Vad tycker du om förslaget? Varför är det bra? Varför är det dåligt? Hur påverkar det yttrandefriheten tror du? Skriv ner alla dina argument.
  5. Diskutera i helklass vad förslaget om chat control innebär, både positiva och negativa argument.

Daniel Andersson är wallraffande reporter i Kalla faktas Undercover i trollfabriken. Foto: TV4

TV4:s Kalla faktaprogram Undercover i trollfabriken har fått stort genomslag i samhällsdebatten. De två avsnitten bygger på att en wallraffande reporter har tagit sig in på Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning. Syftet har varit att avslöja att partiet står bakom den desinformation som pumpas ut genom en mängd anonyma konton, s.k. trollkonton, skapade av samma kommunikationsavdelning. Medierna har fyllts av reaktioner både från politiker och allmänhet. Hur påverkas Tidöpartiernas samarbete av avslöjandet? Hur påverkas opinionen inför EU-valet?

Att reportrar använder sig av dold kamera händer inte alltför ofta, men skedde inför riksdagsvalet 2002 med det så kallade Valstugereportaget som SVT:s Uppdrag granskning gjorde. Avsluta gärna med att jämföra de bägge avslöjandena och vilka konsekvenser de ledde till.

Gå igenom följande begrepp:

Propaganda
Desinformation
Under cover
Wallraff
Nättroll
Memes
Påverkansoperation – läs vad Källkritikbyrån skriver om flera av begreppen

 

1. Titta på programmet Undercover i trollfabriken (två avsnitt)

Instuderingsfrågor

  • På vilket sätt lyckas reportern ta sig in på kanalen Riks?
  • Hur kan man bäst beskriva den verksamhet som pågår?
  • Vad är fördelarna med att använda den journalistiska metod som wallraff är?
  • Vilka nackdelar finns?

2. Läs och diskutera

  • Hur reagerar statsminister Ulf Kristersson på avslöjandet?
  • Hur reagerar Sverigedemokraternas ledare Jimmy Åkesson på avslöjandet?
  • Andra partiledares reaktioner på det som framkommit i programmen?
  • Finns det några mätningar på hur avslöjandet påverkar opinionen, framför allt Sverigedemokraterna?

3. Jämför

  • Går det att koppla händelserna med anonyma konton till andra partier? Se vad Emanuel Karlsten, ordförande i Medieakademin säger om detta i SVT:s Agenda.
  • Läs vad Expressen skrev om Socialdemokraterna och deras Facebook-inlägg 2018.
  • Jämför gärna med Valstugereportaget och diskutera vad som hände då. Vilka konsekvenser fick avslöjandet?

Källor
Omni samlade artiklar
DN: SD:s ”trollfabrik” – detta har hänt – DN.se
Sverigedemokraternas youtubekanal
SvD: SD-väljarna opåverkade av TV4:s granskning

I den här övningen ska ni få bekanta er med hur journalistik avslöjar osanningar eller överdrifter med hänvisning till aktuella exempel. Ibland handlar det dessutom om osanningar som sprids av medier eller journalister själva. Till hjälp finns en faktakollsmetod, framtagen av Källkritikbyrån.

Introduktion

Journalistiken spelar inte längre enbart rollen som sändare av information till mottagaren. Vi är alla både skapare och spridare av information vilket ställer nya krav på journalistiken. Journalisten ska sprida information, men även verifiera, diskutera och fördjupa den. Med andra ord göra det som det som få andra har tid, ork eller kunskap att göra.

Under kriget i Ukraina har behovet av alerta journalister varit särskilt viktigt. Dagligen sprids texter, filmer och bilder som senare visar sig vara osanna. Där fyller medierna just den funktionen – att kontrollera om saker och ting verkligen stämmer.

Svenskars förtroende för etablerade medier, som gör faktakontroller dagligen, är förhållandevis högt. Medieakademins Förtroendebarometer visar ett särskilt högt resultat för public service-kanalerna, men även för DN, SvD och de lokala tidningarna. Trenden håller också i sig över tid. Mediemyndighetens rapport Ungar och medier 2023 visar att barn och ungdomar använder och litar på etablerade medier i hög utsträckning.

Faktakollsmetod

 

Den 7 mars 2022 spreds en video på en gråtandes pojke som sades korsa den ukrainska gränsen till Polen ensam. Klippet, som visades på den amerikanska nyhetskanalen CNN, togs för sanning. Det visade sig sedermera att pojken korsade gränsen tillsammans med sina föräldrar, som inte syntes i bild. Filmen hade sammanblandats med en berättelse av slovakiska myndigheter om en pojke som skickats ensam över gränsen med ett telefonnummer skrivet på handen, som rapporterat av Expressen här.

Källkritikbyrån tipsar om ett antal metoder för att själv avslöja om något är sant eller ej.

  • Ta en skärmdump på videon eller bilden. Om du inte vet hur du gör finns det bra guider här för Windows-användare och på Youtube för övriga.
  • Omvänd bildsök. Ladda upp din skärmdump på Google eller Tineye och sök efter bilden. Där får du reda på om bilden har laddats upp på andra ställen och när bilden kom till.
  • Högerklicka på bilden och välj ”Sök med bild”. Om du använder Google Chrome kan du behöva göra en justering vilket du hittar en guide till här.
  • Finn ledtrådar. Finns det varnande exempel i kommentarsfältet? Kan du se någon information om ”Fact check” eller ”Debunking”? Då betyder det att andra har hunnit före och gjort ditt jobb. Samtidigt bör man även här ha ett extra kritiskt öga då det kommer rapporter om förfalskade ryska fact-checks. I Sverige faktakollar Källkritikbyrån och internationellt finns bland annat amerikanska Bellingcat.
  • Hänvisningar och källor. Finns det några andra källor man lutar sig mot? Vad står det i originalkällan? Etablerade medier kan förvisso göra fel men har också ett ansvar att rätta till det som inte stämmer. Finns någon uppdatering i slutet av artikeln?
  • Använd sökmotorns funktioner. I Googles sökmotor finns en verktygslåda där du själv kan välja hur du vill göra din sökning, exempelvis begränsa svaren till senaste veckan, eller bara söka på nyheter. Här finns en instruerande video kring sökteknik.

Uppgift

Använd de metoder som rekommenderas ovan för att faktakolla följande nyheter eller välj ut något från det aktuella flödet. Metoden kan användas både för sådant som skaver, men även för det som är korrekt och sant.

Carl Bildt delar bild från Ukraina efter invasionens första dag.

Roman Ambramovitj och ryska förhandlare uppges ha blivit förgiftade. 

President Zelenskij talar till folket.

Vladimir Putin uppger att ryska armén är beredd att ge upp.

Journalisten ska sprida information, men även verifiera, diskutera och fördjupa den.

Med andra ord göra det som få andra har tid, ork eller kunskap att göra.

Koppling till styrdokument

Svenska, åk 7-9, centralt innehåll 

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll 

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.

Granskning av samhällsfrågor

  • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.