Syfte

Lärarmaterialet om människohandel inom Europa syftar dels till att öka kunskaperna om medier och om EU i allmänhet, dels till att initiera etiska diskussioner om mänskliga rättigheter och om moraliska normer. Materialet passar bra att använda inför och under
Europadagen, 9 maj

Anti trafficking day, 18 oktober

FN-dagen, 24 oktober

Innehåll
• Trafficking och EU, faktabakgrund från Europa Direkt i Jönköpings län. Beställs direkt via mikaela.billstrom-dinu@regionjonkoping.se
• Mediekompass lektionsupplägg. Se nedan.
• Länkar, litteratur och filmer på temat Människohandel i Europa. Ladda ner här. 142.91 Kb

Mediekompass lektionsupplägg

Upplägget bygger på en power point-presentation som visas direkt i klassrummet. Lärarhandledning finns både i anteckningsfälten i power point-dokumentet, och även i ett separat manus. Övningarna innehåller en del länkar till tv-inslag och artiklar, så internetuppkoppling är att rekommendera.

Mediekompass upplägg består av sex delar. Arbeta med hela eller delar av konceptet.

Följande delar ingår:

A. Inledning: En uppmärksammad rättegång om sexköp
Del A består av ett diskussionsunderlag baserat på flera tidningsartiklar och en tv-intervju om ett fall som fick stor uppmärksamhet i medierna i början av 2011. Syftet är att sätta igång elevernas tankar kring mediernas roll och kring problematiken med sexköp och människohandel. Ladda ner Del A.

B. Granska några aktuella fall och domar
Del B är baserad på fyra tidningsartiklar om några fall från 2010 och framåt. Artiklarna innehåller information om hur trafficking går till. Eleverna uppmärksammas på mönstret i den kriminella verksamhet som bland annat innefattar trafficking, människohandel för sexuella ändamål. Ladda ner Del B.

C. Hur förhåller sig den svenska regeringen till problemet?
I del C får eleverna analysera en tidningsartikel från februari 2010. Den handlar om regeringens förslag till skärpning av den svenska lagstiftningen. Ladda ner Del C.

D. Hur förhåller sig EU till problemet?
Europa tar krafttag mot människohandel. Vad säger det nya EU-direktivet? Del D bygger på några instuderingsfrågor till en faktaspäckad tidningsartikel från december 2010. Ladda ner Del D.

E. Värderingsövningar
Del E bygger på sammanfattande värderingsfrågor som syftar till att eleverna ska ta personlig ställning kring människohandel. Attityder, mediers påverkan, det offentliga samtalet, politik och demokrati blir naturliga och centrala begrepp i diskussionerna. Ladda ner Del E.

F. Avslutande skrivuppgifter och sammanfattning
Eleverna avslutar arbetet med att skriva en eller flera texter som belyser trafficking. Ladda ner Del F.

Koppling till läroplan GY2011
Undervisningsmaterialet är kopplat till ämnesplaner och kunskapskrav enligt GY2011. Exempel:

Ämnesplanen för samhällskunskap betonar att undervisningen ske ge eleverna förutsättningar att utveckla
… kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter…
… förmåga att analysera samhällsfrågor…
… kritiskt granska och tolka information från olika källor…

Samhällskunskap 1a2
Det centrala innehållet, punkt 3 och 5:
… Massmediers och informationsteknikens roll i samhället…
… Presentation i olika former… till exempel debatter, debattartiklar…

Kunskapskraven, betyget E:
… Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens…
… Eleven diskuterar översiktligt orsaker och konsekvenser samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna…
… Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.


Bakgrund

Människohandel är ett allvarligt brott där en person rekryteras av ett kriminellt nätverk i ett land, transporteras från en plats till en annan, ofta mellan länder, och säljs för olika ändamål. Det kan vara utnyttjande av arbetskraft, handel med barn, barnsexhandel, organhandel, illegala adoptioner och tvångsäktenskap eller sexuellt utnyttjande och påtvingad prostitution som det här lektionsupplägget handlar om. När vi talar om människohandel pratar vi dels om dem som utnyttjas, människohandelns offer, och dels pratar vi om de kriminella som säljer dem, människohandlarna.

Hur vanligt är det i Sverige?
Enligt Rikskriminalpolisen är det svårt att uppskatta hur många som kan ha varit offer för människohandel i Sverige. Antalet människohandelsoffer som uppdagas i Sverige beror till stor del på vilka resurser polisen lägger ner på att upptäcka denna brottslighet. Dessa insatser skiftar mellan polismyndigheterna och ser olika ut från år till år. Försäljningen av sexuella tjänster sker i Sverige, liksom i andra länder, mestadels via Internet. Annonserna på Internet har i de flesta fall lagts ut av människohandlare eller hallickar, men är utformade så att det ska se ut som om kvinnorna själva ligger bakom dem. I verkligheten har kvinnorna oftast ingen vetskap om vad som faktiskt står i annonserna, särskilt de kvinnor som varken kan läsa eller skriva.

Barn och unga förväntas enligt läroplanen kunna orientera sig i en komplex verklighet med ett stort informationsflöde. Några som är experter på just detta är människor som arbetar på en tidning. Eleverna får i materialet möta en grävande journalist, en chefredaktör och ansvarig utgivare, en sportjournalist och en redigerare. Alla delar de med sig av berättelser och tips på hur man lyckas med att arbeta som en journalist.

Handledningen innehåller färdiga lektionsupplägg med kopieringsunderlag. Alla övningar är fristående, tar en lektion i anspråk och utgår ifrån tidningar. Att övningarna är fristående innebär att du kan plocka ut ett avsnitt, till exempel källkritik, och bara göra det avsnittet, eller välja att göra alla övningar uppdelat på en lektion per dag under hela Tidningsveckan.

Ladda ner lektionsövningar för högstadiet och gymnasiet här.

Ladda ner kopieringsunderlag för högstadiet och gymnasiet här.

Ladda ner exempelartiklar för högstadiet och gymnasiet här.

Läroplanen i geografi år 4-6 säger:
Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion och vilka konsekvenser detta får för människor och natur

UPPGIFT 1: Svenskar stannar i Sendai
Diskutera först bakgrunden till artikeln i Dagens Nyheter. Titta var Japan ligger på kartan. Berätta om jordbävningen som följdes av en tsunami och att ett kärnkraftverk har exploderat. Förklara att man mäter jordbävningens kraft med en skala som heter Richter. Säkert vet många vad en tsunami är (en enorm flodvåg).

Sedan läser ni artikeln gemensamt. Låt eleverna i par diskutera och besvara nedanstående frågor.
1. I vilket land ligger Sendai?
2. En av er pekar ut landet på en karta. Den andre pekar på Sverige.
3. Hur lång tid tror ni att det tar att flyga dit?
4. Vad arbetar man med på en ambassad?
5. Anders Jörle är presschef. Vad gör en sådan? Tänk på att det är ett sammansatt ord. Vad betyder ordet press? Vad betyder chef? Lägg ihop dem!
6. Hur många svenskar fanns det i Sendai?
7. Hur många åkte med bussen?
8. Hur många åkte inte med bussen?
9. Hur många svenskar saknas i Sendai enligt UD (Utrikesdepartementet)?
10. Robin Björnberg är mangatecknare. Vad betyder det?
11. Varför tackade han nej till att lämna Sendai?
12. Han säger att han är mest orolig för kärnkraftverket. Varför det? Vad är det som är farligt?
13. Hur har han förberett sig? Vad har han köpt hem?
14. Verkar det som att han litar på informationen som myndigheterna ger eller inte? Motivera ditt svar.
15. Skriv ett brev till Robin och förklara varför han borde åka hem. Du får bara 40 ord, varken fler eller färre. Såhär kan du börja (om du vill)
Kom hem, Robin! Det kan vara…
Om du inte tycker att han borde åka hem kan du förstås skriva ett sådant brev istället.
16. Vad tror du de andra svenskarna hade för anledning till att inte lämna Sendai? Ge exempel!

Här finns en artikel i Dagens Nyheter om strålningsskador som kan vara bra.


UPPGIFT 2: Han styrde mot flodvågen

Skriv först ut denna artikel i Dagens Nyheter.

Förberedelser
Klipp artikeln i åtta delar, en del som innehåller rubriken, en del som innehåller bilden, en del som innehåller bildtexten, en del som innehåller ingressen (den fetstilta texten) och sen delar du själva brödtexten i fyra delar där den första slutar med orden ”tre meter höga tsunamin”, den andra med orden ”som han misstänkte skulle komma”, den tredje med orden ”bara små tilldelningar av övriga varor”. Den fjärde biten blir slutet. Låt bylinen vara kvar på den sista delen.

Utförande
Dela ut de åtta delarna till åtta grupper med två eller tre i varje. Låt dem läsa igenom. Sedan frågar du om någon tror att han har del ett, alltså rubriken och låter honom komma fram och läsa den. Sen frågar du efter del två o s v. Skriv upp tidningsorden på tavlan (rubrik, bild, bildtext, ingress, brödtext, byline) Läs gärna ihop hela artikeln. Ge dem gärna tidningsorden i läxa!

Sedan kan alla elever få artikeln i läxa tillsammans med frågorna nedan. Dagen efter kan de jämföra svaren med en kamrat och ni kan prata vidare om den.
1. Vad är Masao Okawas yrke?
2. Varför var han ute på havet i två nätter?
3. Hur hög var tsunamin?
4. Vad hände med deras bostad?
5. Masao styrde ut båten tio minuter efter ”skalvet”. Vad är det?
6. Varför blir flodvågen mindre längre ut på havet?
7. Varför valde resten av familjen att fly till ett berg, tror du?
8. Det råder både vatten- och matbrist i området. Mat ransoneras. Vad betyder det ordet? (En ledtråd är att man gör det för att maten ska räcka till alla.)
9. Vad heter valutan (pengarna) i Japan?
10. Varför applåderar de när en gatsten baxas på plats, tror du?
11. Rita en bensindunk

UPPGIFT 3: Hyllorna gapar tomma i Tokyo
Läs först artikeln i Svenska Dagbladet och diskutera den. Prata gärna om vad de skulle hamstra om Sverige blev drabbat och hur myndigheterna kan göra för att rättvist fördela mat, bensin, filtar och liknande vid en katastrof. Förklara gärna soldaternas roll i artikeln.

Vill du kan du skriva ut artikeln och låta dem leta upp och stryka under svarsorden innan ni läser den gemensamt. Diskutera vad orden betyder och slå gärna upp dem.

Låt sedan eleverna två och två göra ett korsord som innehåller fyra eller fler av nedanstående svar. Sen kan de fylla på med egna frågor som artikeln ger svar på.
Tips: Innan ni börjar med korsordet så påminn att det lättaste sättet att göra ett korsord är att börja med en lodrät fråga med ett svar som innehåller minst sex bokstäver (annars blir det för trångt). Sen bygger man vågräta ord som passar till det lodräta. Låt eleverna ge exempel på frågor eller påståenden som kan passa till ett av orden så att de ser hur man kan variera frågorna.
T ex kan följande frågor alla passa till svaret ”tsunami”.
Annat namn på stor flodvåg
Fiskaren flydde ut på havet för att undgå en…
Det var en stor … i Thailand 2004
En sådan kan svepa med sig hus och båtar

Här kommer svarsorden:

  • Tsunami
  • Elektricitet
  • Hamstra
  • Strömavbrott
  • Transport
  • Richterskala
  • Jordbävningen
  • Ambassad
  • Soldat
  • Katastrofområde
  • Kärnkraftskris
  • Myndigheter

När eleverna gjort klart korsorden kan du samla in dem (med tomma svarsrutor) och kopiera upp till de andra i klassen.

FLER ARTIKLAR OM KATASTROFEN I JAPAN
Expressen
Katastrofen i Japan – detta har hänt
Experten: Det är lika allvarligt som Tjernobyl

Dagens Nyheter
Han flyr från kärnkraftverket
Så graderas olyckor i kärnkraftverk
Vad är en härdsmälta?

Sydsvenskan: Ny explotion i kärnkraftverk i Japan

BAKGRUND
Den stora jordbävning som inträffade i Japan i fredags har förstört stora områden. Hittills har fler än tusen döda människor hittats. En del dog av nedfallande hus och många av den stora tsunamivågen som kom efter jordbävningen. Flera små orter och samhällen är helt förstörda.
Ett kärnkraftverk har exploderat och giftig gas läcker ut. Japanska myndigheter bedömer att olyckan ligger på nivå 4 av 7 på Inesskalan som är den skala som används för att mäta skadehalten av radioaktiv strålning. Oron över en s k härdsmälta med stora strålningsskador till följd är stor. Den svenska ambassaden försöker hitta alla svenskar som befann sig i området och erbjuda dem tryggare boende eller hemresor.