Passar: Det här rör flera skolämnen, beroende på vilka nyheter som eleverna väljer, men förmodligen i första hand samhällskunskap, och svenska förstås eftersom sista biten i det här gäller skrivande.
Tidsåtgång: Det första upplägget bör kunna genomföras som läxa med korta kontrollpunkter under lektionstid någon eller några gånger per vecka. Upplägg 2 tar en till två lektioner och samma sak gäller upplägg 3.
Upplägg 1:
Förbered eleverna på att de ska välja en nyhet varje dag under december, till och med den 24:e, för att göra en egen nyhetskalender. För att göra det hela så mångfacetterat som möjligt så använd en modell där man väljer en sportnyhet på måndagen, en lokal nyhet på tisdagen, inrikes på onsdag, utrikes på torsdag och på fredagen utses veckans viktigaste nyhet. Den senare behöver inte finnas med bland de redan valda men kan göra det. Skulle det inträffa något riktigt stort i veckan så kan man naturligtvis skifta dag för att få med ”kioskvältaren”.
Samla ”kalendrarna” i en mapp, på papper eller i digital form.
Upplägg 2:
Följ upp kalendrarna! Jämför i klassen och diskutera vad som är en nyhet. Diskussionen bör leda fram till klassens gemensamma kalender. På vägen har ni skaffat er en nutidsorientering som heter duga! Leder detta till att eleverna i fortsättningen blir bättre nyhetsbevakare, omvärldsbevakare, så har ni nått mycket långt!
Länkar: http://mediekompass.se/lektionstips/tidningsveckan/2008-nyheter/864-vad-aer-en-nyhet-477
Upplägg 3:
Skriv ner dina tankar om advent i form av en krönika. I en krönika har man friheten att uttrycka egna åsikter, det är ungefär som att skriva en blogg.
Tips får du via de här länkarna: http://www.skriva.info/skriv-en-kronika.aspx
http://spraktidningen.se/artiklar/2009/08/kronikor
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Kursplan för samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Kursplan för svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasieskolan
Ämnesplan för samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
Ämnesplan för svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.
Förslag A – snabbt och enkelt, en lektion
Lilla Aktuellt skola och Kurres nutidskorsord
Förberedelser
Bekanta dig med veckans avsnitt av Lilla Aktuellt skola. Kopiera Kurres korsord till varje elev om ni inte tänker göra korsordet online. Se bakgrund.
Genomförande
1. Titta gemensamt på veckans avsnitt av Lilla Aktuellt skola. Eleverna gör noteringar under programmets gång. De noterar sådant som de tycker är intressant och saker som de undrar över.
2. Samtala om programmet.
3. Lös Kurres korsord.
4. Sammanfatta lektionen.
Förslag B – en till två lektioner
Nyhetsjakten
Förberedelser
Skaffa ett antal dagstidningar. Obs! Minst två exemplar av varje tidning!
Klipp ut en nyhetsbild till varje elevpar i klassen.
Klipp också ut motsvarande rubrik och bildtext.
Sätt upp rubrikerna på olika ställen i klassrummet före lektionen.
Sätt upp bildtexterna på tavlan.
Genomförande
1. Dela ut en nyhetsbild till varje elevpar.
2. Låt dem samtala om bilden. Utgå från en enkel bildanalysmodell:
Vilka känslor förmedlar bilden?
Vad ser du på bilden? Sätt ord på allt som finns på bilden.
Vad tror du att nyheten handlar om?
3. Därefter går de på nyhetsjakt i klassrummet och letar efter ”rätt” rubrik. Uppmana dem att läsa alla rubrikerna innan de väljer.
4. När alla elevpar har hittat sin rubrik ska de även hämta rätt bildtext från tavlan.
5. Ge dem var sitt exemplar av tidningen.
6. Därefter letar de upp sin bild/nyhet i tidningen. Låt dem prata om den med varandra: Handlade nyheten om det de trodde? Vad står det i artikeln?
7. Sedan kan de berätta om sin nyhet för ett annat par.
8. Avslutningsvis redovisas varje nyhet för hela klassen.
Förslag C – en serie lektioner
Veckans nyhet
Förberedelser
Skaffa ett exemplar av en dagsfärsk tidning, eller bokmärk webbversionen av tidningen.
Utförande
1. Ta fram dagens tidning. Visa förstasidan/startsidan för klassen.
2. Samtala om några nyheter som eleverna känner till eller fängslas av.
3. Välj gemensamt ut en nyhet, ”dagens bästa nyhet”. Sätt upp den på väggen. Om det är möjligt bör moment 1–3 upprepas dagligen under flera veckor.
4. När veckan är slut aktualiserar ni de nyheter som klassen samlat under veckan. Låt eleverna välja var sin nyhet som ”veckans bästa nyhet”.
5. Eleverna ritar en bild och skriver en egen sammanfattning om sin nyhet på ett ”nyhetsblad”. Låt dem motivera valet av nyhet. Sammanfattningen bör innehålla någon form av reflektion och ge svar på några av de journalistiska frågorna: Vad? Var? När? Vem?/Vilka? Hur? och Varför?
6. Eleverna samlar sina nyhetsblad vecka för vecka till en egen nyhetsbok som också fungerar som dokumentation över elevens utveckling.
Bakgrund
Länkar
Mediekompass lärarmaterial Kunskap och lek år 4-6
http://mediekompass.se/lararmaterial/2277-kunskap-och-lek-ar-4-6
Lilla Aktuellt skola, SVT
http://www.svt.se/barnkanalen/lilla-aktuellt-skola/
Kurres nutidskorsord, Presstationen
Aktuellt korsord: http://presstationen.se/kurres-korsord
Äldre korsord: http://presstationen.se/kurresinfo/arkiv/korsord/korsord-pdf.asp
Vi i femmans quiz ”Idag och samhälle” 1 och 2, SVT
http://sverigesradio.se/sida/quiz.aspx?programid=3033&quiz=349
http://sverigesradio.se/sida/quiz.aspx?programid=3033&quiz=2282
Nya Vi i femman-spelet, SVT
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3033&artikel=5673981
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Geografi
Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
…
utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker
…
Svenska
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
- formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
- läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
- anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
- söka information från olika källor och värdera dessa.
Samhällskunskap
- Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
- reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
- analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
- analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
- uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
- söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
- reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Bilden: Gånghesterskolan, Borås: Ludwig Carlsson och Freja Bergdahl.
Foto: Malin Björk.
Låt eleverna ta reda på mer om länderna i samband med deras nationaldagar. Använd olika källor som dagstidningar och andra medier, information från Internet, samt uppslagsverk och faktaböcker.
Pricka in landet på en karta och sök sedan information om följande:
– Vad rapporterar medierna om från detta landet just nu?
– Har du några personliga erfarenheter av landet och nationaldagsfirandet? Berätta!
– Varför firar landet nationaldagen på just detta datum?
– Har nationaldagen någon anknytning till landets demokratiutveckling? I så fall hur?
– Hur firas nationaldagen? Vilka traditioner är förknippade med nationaldagsfirandet?
– Hur ser landets flagga ut?
– Vilket statsskick har landet? (republik, monarki, sultanat, och så vidare)
– Vad är landet mest känt för?
Här kommer en lista över de länder som firar nationaldagen under slutet av vårterminen:
17 maj – Norge
20 maj – Kamerun
22 maj – Jemen
24 maj – Eritrea
25 maj – Argentina, Jordanien
26 maj – Georgien
28 maj – Azerbajdzjan, Etiopien
1 juni – Samoa
2 juni – Italien
4 juni – Tonga
5 juni – Danmark (Grundlagsdag, Danmark saknar officiell nationaldag)
6 juni – Sverige
9 juni – Åland
10 juni – Portugal
12 juni – Filippinerna, Ryssland
17 juni – Island
”Varhelst böcker bränns, bränns också människor förr eller senare”.
Heinrich Heine, Tysk poet, 1823
”En fri press kan vara god eller dålig, men en sak är säker, utan frihet kan den aldrig bli något annat än dålig”.
Albert Camus, författare, Frankrike 1960
”Jag antar att en bra tidning är en nation som talar till sig själv.”
Arthur Miller, dramatiker, USSA, 1961
”Journalister måste söka och tala sanning, för vi är de röstlösa millionernas röst.”
Razia Bhatti, journalist, Pakistan 1994
”Jag sörjer förlusten av de böcker, som aldrig kommer att skrivas, jag sörjer de röster som kommer att tystas – skribenters röster, lärares röster, studenters röster – och alla på grund av rädsla”.
Judy Blume, författare, USA, 1999
Diskutera:
– Här ovan finns några citat från författare och journalister från olika delar av världen och olika historiska perioder. Diskutera vad de menar med det de säger. Tolkar ni budskapen lika eller olika?
– Tag reda på några historiska perioder i Sverige och i andra delar av världen då böcker bränts. Varför? Vem har beordrat eller genomfört bokbålen? Anser ni att det Heinrich Heine säger om människorna stämmer?
– Håller du med om att en ofri press inte kan vara bra? Varför?
– Är det bara författare och journalister som lider när yttrande- eller tryckfrihet saknas eller är det viktigt för andra grupper också? Vilka och varför?
– Citaten spänner från 1823 till vår tid. Tror du att yttrandefriheten ökar eller minskar i världen? Varför tror du det?
– I Sverige råder yttrandefrihet och tryckfrihet, men det förekommer ändå så kallad självcensur där någon avstår från att berätta eller trycka vissa saker. Kan du komma på någon anledning till sådan självcensur?
– Tag reda på vad (YF)Yttrandefrihetslagen och (TF) Tryckfrihetslagen är för något och vad de säger.
Journalister får ständigt erbjudanden om resor, hotellvistelser, konferenser mm för att skriva om olika saker. Ex; matskribent blir bjuden på fin middag på restaurang, vinskribent blir bjuden på resa och uppehälle till vinslott i Frankrike, motorjournalist blir bjuden till bilmässa utomlands, reseskribent blir bjuden på charterresa till ett nytt resmål osv.
Ska journalisten acceptera eller inte? Motivera.
Är en journalist oberoende om han /hon accepterar ett sådant erbjudande?
Finns det erbjudanden som journalister kan tacka ja till, eller ska tidningen alltid stå för alla kostnader?
Bör en journalist som skriver om kommunpolitik umgås privat med sin gamla skolkamrat som blivit kommunalråd?
Ska en journalist skriva om bråket i ledningen på ortens sjukhus om hon är gift med sjukhusdirektören?
BAKGRUND
Tidningarnas Telegrambyrå (TT) gjorde en rewrite av DN:s artikel som sedan användes av ett stort antal tidningar ute i landet. Tidningen Östran gjorde en egen rewrite från DN:s artikel.
Inom mediavärlden är det inte ovanligt att att medier hämtar information från varandra. Ren avskrift är dock inte tillåten och ursprungskällan bör alltid anges. I en så kallad rewrite utgår journalisten från en originaltext och gör egna formuleringar som svarar på de journalistiska frågorna vem, vad, var, när, hur och varför.
En rewrite bör vara utan citat och helt omskriven utan formuleringar hämtade från ursprungstexten. Läsaren ska begripa vad som är eget arbete och vad som är hämtat från annat håll.
I skolan är det viktigt att eleverna så småningom kommer ifrån rena avskrifter i sina faktatexter och utvecklar förmågan att beskriva händelser och förlopp med egna ord. Att analysera journalistikens rewrites och att träna på att göra egna kan vara en väg mot målet.
SYFTE
Ett av skolans mål är att eleverna ska tillägna sig kunskap om mediers språk och funktion samt utveckla sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor. I slutet av femte skolåret ska eleverna kunna producera texter med olika syften.
Genom att utgå från tidningsnotiser, med innehåll som ligger nära elevernas egna erfarenheter, kan skolan analysera den avskalade redovisningen av information och ge eleverna en förebild för deras egna faktatberättelser.
Ett bra verktyg för att hitta flera tidningsartiklar om samma händelse eller ämne är att använda Mediekompass sökfunktion Sök vad tidningar skriver.
1. Vad berättar notisen?
I alla nyhetstexter försöker reportern besvara frågeorden vad, vem/vilka, var, när, hur och varför.
Kopiera upp de korta notiserna från Sydsvenskan och Östran om Forskningen på ungas kondition.
Östran: Unga får allt sämre kondition
Sydsvenskan: Ungdomar har allt sämre kondis
Dela ut Notisen från Sydsvenskan till halva klassen och Östrans notis till den andra halvan.
Analysera tillsammans notisens innehåll med hjälp av de journalistiska frågeorden. Anteckna svaren på tavlan.
Vad handlar artikeln om? – En undersökning om ungdomars kondition
Vad kom man fram till? – Ungdomar har nu sämre kondition än förr
Vem/vilka har gjort undersökningen? – Forskare
Var gjordes undersökningen? – Gymnastik- och idrottshögskolan (i Stockholm)
När gjordes undersökningen? – 1987 och 2007
Hur gjordes undersökningen? – Tester med 265 ungdomar från hela landet
Varför har ungdomar sämre kondition? – Mindre lekande utomhus, mer tv-tittande och föräldrar som skjutsar
Diskutera vidare:
– Vem har skrivit texten?
– Anges det någon källa?
– Var ligger Gymnastik- och idrottshögskolan? (Endast i Östrans notis)
– Vet forskarna säkert vad det beror på att ungdomar får sämre kondition? (Notiserna skiljer sig åt)
– Vad kan dålig kondition leda till för sjukdomar? (Endast i Östrans notis)
2. Jämför med originaltexten
Kopiera originaltexten från DN (Ungdomar har allt sämre kondis) och dela ut till eleverna.
1. Jämför rubrikerna. Vilka ord skiljer sig åt? Ändras betydelsen?
2. Hitta och stryk under de ställen i DN:s artikel som svarar på de journalistiska frågorna ovan.
Diskutera vidare:
– Varför är det inte bra att kopiera och sprida vidare vad någon annan har skrivit?
– Varför är det viktigt med flera källor?
Vikten av mångfald kan exemplifieras med viskleken där ett budskap från en källa förvanskas när det viskas vidare från elev till elev.
Kolla andra källor:
SVT Play Unga får allt sämre kondis
LÄNKAR
Bonus kopieringsavtal för skolor
Journalisten: Rewrites – hur mycket får man egentligen citera?
Länkar på Mediekompass
Mediekompass – Upphovsrätt
Mediekompass – Kolla Källan
Mediekompass – Vad är en notis?
Syfte
Att följa nyhetsflödet regelbundet i klassen ger eleverna en förbättrad omvärldsuppfattning, större allmänbildning och större ordförråd. I det här lektionstipset fokuserar vi på nyheter om skola, men samma upplägg kan användas i oerhört många olika sammanhang. Som lärare kan du själv välja fokus för nyhetsbevakningen utifrån ditt syfte med lektionerna. I ett miljötema ligger fokus förstås på nyheter med anknytning till miljö, fokuserar ni på kost, motion och hälsa så följer ni medierapportering när det gäller sådana frågor: Samma enkla modell, många olika inriktningar. Använd den ofta!
Bakgrund
”Skolan bidrar till barnens skärmberoende”, ”Debatt: Stoppa Engelska Skolan”, ”Skola förstörd i bråken”, ”Nyanlända som varvar språk lär sig mer i skolan”. Detta är några av rubrikerna från skolans värld en helt vanlig dag i april 2022. De flesta av dessa nyheter berör dig själv och dina elever. Hur ofta tas de upp i undervisningen? Alltför sällan, skulle nog de flesta lärare svara.
Gör så här
Använd hela eller delar av upplägget nedan!
Arbeta individuellt
1. Se till att varje elev har tillgång till en dagsfärsk tidning (papper, eller Internet)
2. Låt eleverna var för sig söka i tidningen utifrån en inledande instruktion:
– Välj ut den skolnyhet som intresserar dig mest i dagens tidning.
3. När de flesta verkar ha funnit en skolnyhet så ger du två stödfrågor för fortsatt arbete:
– Vad handlar nyheten om?
– Varför valde du just den nyheten?
Samtala parvis
Låt eleverna berätta parvis för varandra om de nyheter som de har valt.
Gemensamt i klassen
Ta upp några av nyheterna som eleverna har valt och låt dem rösta fram dagens viktigaste skolnyhet. Klipp ut, eller skriv ut! Anslå på klassrumsväggen!
Följ medierapporteringen
Upprepa den här modellen under en period dag för dag, eller så ofta undervisningen tillåter.
Efter en period har klassen samlat ett antal viktiga skolnyheter.
Skriv och reflektera
Låt var och en välja ut periodens viktigaste skolnyhet. Skriv en text om nyheten med egna ord. Stödfrågor:
- Vad handlar nyheten om?
- På vilket sätt berör nyheten dig personligen?
- Varför valde du den?
- Vilka reflektioner gör du kring nyheten?
- Kan du följa upp nyheten? I så fall hur?
Läraren hjälper vid behov till med att föra ett resonemang med klassen om de presenterade nyheterna. Yngre och tidningsovana elever får till att börja med fritt välja nyheter. Senare kan läraren styra nyhetsurvalet.
Exempel på uppgifter till eleverna
Välj en egen nyhet, en nyhet från Sverige och slutligen en nyhet från övriga världen.
Välj en sport-, en kultur-, och en ekonominyhet
Bland äldre eleverna kan du ställa högre krav på presentationen av de valda nyheterna i form av sammandrag, motivation till valet, personliga synpunkter på innehållet osv.
Ofta kan man koppla snabba värderingsövningar till redovisningen och på det sättet engagera klassen i en frågeställning för fortsatt debatt.
Väggtidning
Klassens nyhetsbevakare väljer ut ett begränsat antal nyheter och bygger upp dagens väggtidning i klassrummet. Därefter presenterar han/hon muntligt en eller ett par av nyheterna mer ingående.
Internetbevakning
I samband med studier om andra orter i Sverige eller världen kan ni via Internet hitta de lokala nyheterna i tidningarna på nätet.
Låt eleverna bläddra i tidningen (välj en del, eller t ex inrikessidorna eller lokalsidorna) och diskutera sig fram till vilka tre nyheter som tidningen verkar tycka är viktigast idag.
1. Varför har tidningen gjort som den gjort – tror eleverna? Diskutera gärna här vilka de tror är tidningens målgrupp.
2. Håller eleverna med med om tidningens val, dvs tidningens nyhetsvärdering?
3. Låt eleverna bläddra och leta efter någon liten nyhet (t ex notis) som de tycker hade varit värt en större plats i tidningen.
Gör i klassen
* Låt eleverna ringa in tidningens fasta vinjetter. Finns det något ställe där det saknas sidvinjett? Finns det någon tanke med det? Har tidningen en bra struktur? Vill klassen ändra på något? Vilka tillfälliga vinjetter finns det? Kunde det varit fler? Var i så fall? Kan en tidning ha hur många tillfälliga vinjetter som helst?