Fotboll är i dag verkligen samhällskunskap! Lagen fungerar som företag, det köps och säljs, och dessutom är fotboll en social företeelse, både vad gäller olika spelares yrkesroller och det engagemang som sporten väcker hos allmänheten. Men fotboll blir också geografi och allmänkunskap! Den 30 mars spelas årets första matcher i fotbollsallsvenskan för herrar, damerna börjar den 13 april. Dags att ta reda på fakta kring lagen!
Tidsåtgång
Med faktasök och redovisning tar introduktionen minst en lektion, kanske två. Varje fördjupning följt av redovisning och diskussion tar säkert två lektioner. Men fotbollen är någonting som pågår en stor del av läsåret och de här övningarna kan placeras ut när som helst då det passar in i planeringen, eller pågå löpande under en längre tid.
Introduktion
Elitfotboll för herrar har mycket blivit en fråga om ekonomisk makt. Det betyder att den rikaste klubben kan köpa spelare som fattigare klubbar inte har råd med och det innebär samtidigt att allsvenskan riskerar att koncentreras till de större städerna där den större publiken finns och där de största sponsorerna finns.
Sök reda på förra årets sluttabell. Arbeta i grupper eller par och låt varje grupp eller par ta reda på fakta om en klubb. Sök på klubbarnas hemsidor och via respektive klubbs ”lokaltidningar”. Ta reda på hemkommunens invånarantal, klubbarnas publikgenomsnitt samt hur mycket pengar varje klubb får in från sponsorer. Slutresultatet ska bli tre tabeller:
1. Den verkliga sluttabellen 2013.
2. Tabellen efter hemkommunens invånarantal.
3. Tabell efter ”ekonomiska muskler”, dvs den rikaste klubben först och den fattigaste sist. Här kan det bli lite knepigt men ni kan säkert diskutera er fram till ett någorlunda korrekt resultat.
Stämmer påståendet att klubbarna från de folkrikaste kommunerna och de med mest pengar dominerar den verkliga tabellen?
Fördjupning 1
Dags att göra lite undersökande journalistik! Varifrån kommer spelarna? Bilda par och undersök ett lag vardera. Gör listor. Går vi 50 år tillbaka i tiden byggde de flesta allsvenska lag på lokala spelare, i dag är allsvenskan globaliserad. Hur ser ”ditt” lags sammansättning ut?
Redovisa följande fakta kring ditt lag:
- Vilken är spelarnas moderklubb?
- Vilka klubbar har spelarna representerat tidigare? Är det spelare som ”åker runt” bland många klubbar?
- Finns det egna produkter? Jämför era resultat i klassen, vilken klubb har flest egna produkter, eller åtminstone spelare från hemtrakten?
- Svenska tidningar har uppmärksammat att allsvenskan numera rymmer flera afrikanska spelare. Hur har de kommit till Sverige?
Fördjupning 2
Nu är du granskande journalist igen. Vad tjänar spelarna i ditt favoritlag eller det lag som finns närmast din hemort? Sök i lokaltidningarna efter uppgifter om vad spelarna har i lön.
Tips: Vad gäller de som tjänar allra mest så brukar kvällstidningarna göra listor. Men vad gäller ditt lag så kan det löna sig än mer att söka i lokaltidningarna. Googla lagets namn, löner, spelares namn, etc. I sociala medier finns säkert en del uppgifter, men kan du lita på siffrorna? Var kritisk! Kolla dina källor och redovisa om siffrorna är osäkra, eller utelämna dem.
Sammanställ och redovisa.
Fördjupning 3
Damfotbollen har också sin allsvenska, den startar i år den 13 april. Klubbarna, och spelarna, lever under helt andra villkor än sina motsvarigheter i herrallsvenskan. Flera av de stora klubbarna med herrlag har lagt ner damfotbollen och det är i första hand ”mindre” klubbar i högsta serien. Hur klarar klubbar som Piteå och Vittsjö att finnas med på elitnivå? Gör motsvarande uppgifter som i fördjupning 1 och 2 om ditt lag i damallsvenskan. Och, i damallsvenskan finns förmodligen världens genom tiderna bästa spelare, Marta Vieira da Silva. Hur är det möjligt? Inte skulle något lag i herrallsvenskan kunna värva Leo Messi! Undersök och förklara! Är hon och de andra stjärnorna orsaken till Tyresös problem?
Grundfakta hittar du här:
http://svenskfotboll.se/allsvenskan/
På sidan finns länkar till klubbarnas hemsidor.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
- Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
- Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Gymnasiet
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
- Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
- Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.
Den svenske journalisten Nils Horner mördades den 11 mars 2014. Mordet skedde på öppen gata i Kabul, när han gjorde intervjuer inför presidentvalet i Afghanistan. Vad känner dina elever till om händelsen?
Förberedelser
- Expressens chefredaktör Thomas Mattsson ställer en fråga i sin blogg.
Ska man göra allt för en story.
Han besvarar den själv:
– Nej, naturligtvis inte, men Nils Horner och de andra utrikeskorrespondenterna tänker inte så, de är där för att vi ska få lära känna världen och därför är deras vittnesmål så viktiga. De kommer hem till oss, i tidningarna på hallgolvet och i teven på väggen. För att inte tala om i rösterna i radion. - Titta igenom länkarna i avsnittet Bakgrund. Välj ut någon/några som du vill presentera för eleverna, eller använd dem bara som inspiration för din lektion.
- Vill du även ta upp frågan om reklamfinansierade medier kontra public service, så fungerar det bra att jämföra Expressens nyhetssajt med Sveriges Radios. Se bakgrund.
A Introduktion
Ställ några inledande frågor:
– Vilka har hört talas om Nils Horner?
– Varför nämndes hans namn i nästan alla medier i förra veckan?
– Vilket yrke hade han?
– Vad hände?
Samtala därefter om något nyhetsinslag, eller tidningsartikel om händelsen.
B Fördjupning
– Vad gör en utrikeskorrespondent?
Läs gemensamt Thomas Mattssons bloggtext. Samtala!
Lokalisera de länder som nämns i texten: Afghanistan, Filippinerna och Syrien.
C Aktivitet
1. Låt varje elev ta ställning genom att skriva en kort text med två alternativa inledningar. Stimulera eleverna till att skriva så väl underbyggda resonemang som möjligt!
Alternativ 1. ”Jag tycker att det är viktigt att det finns utrikeskorrespondenter för att …”
Alternativ 2. ”Jag tycker att det är onödigt med utrikeskorrespondenter för att …”
2. Tid över? Lös Kurres Nyhetskryss v 12, som innehåller en fråga om Nils Horner. Se Bakgrund.
D Uppföljning
Samla alla texter och sätt upp dem under var sin rubrik.
1. Utrikeskorrespondenter behövs
2. Utrikeskorrespondenter behövs inte
Låt några elever ur varje kategori presentera sina argument. Diskutera!
Bakgrund
2014-03-11 sverigesradio.se
Korrespondent Nils Horner mördad (artikel och ljudklipp från presskonferens)
2014-03-16 www.expressen.se
Här flyr Nils Horners misstänkta mördare (reklam, tv-inslag och artikel)
2014-03-16 Bloggen om Expressen, chefredaktör Thomas Mattsson
Kände du Nils Horner? (Text om Nils Horner och om medierapportering från alla världens hörn)
Vecka 12 www.presstationen.se, Kurres nyhetskryss v. 12
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4-6
Information och kommunikation
- Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier …
- Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
Utvecklingen i Ukraina under den senaste tiden har varit explosiv och åsikterna om inblandade parter går i viss mån i sär. Skaffa dig en egen åsikt om hur Ukraina bör gå vidare.
Tidsåtgång: Varje lektionsupplägg tar minst en lektion.
1 Förstå
Skaffa dig en bred förståelse av situationen i Ukraina. Granska nyhetstexter från svenska massmedier om Ukraina. Många tidningar har gjort sammanställningar där man försökt ge en bild av vad som orsakat oroligheterna i Ukraina och vad som sedan hänt. Googla och läs igenom åtminstone tre stycken sådana artiklar. Sammanfatta det som du tycker är viktigast. Avsluta med att diskutera gemensamt i klassen.
Några länkar:
GP, Bakgrunden till våldet i Ukraina
DN, Detta har hänt: Oroligheterna i Ukraina
Men leta fler!
2 Jämför olika åsiktstexter
Det har skrivits massor om krisen i Ukraina på ledarsidor och på debattsidor. Detta är åsiktstexter där åsikterna går isär. När man läser texter av den här typen måste man vara medveten om att det är åsikter som framförs, men argumenten som finns där kanske passar din egen åsikt eller ger dig en tankställare som får dig att kanske ändra inställning. Läs minst tre åsiktstexter och välj ut olika argument som du tycker är viktiga i sammanhanget. Avsluta med att diskutera gemensamt i klassen.
Några länkar med olika åsikter:
Aftonbladet, Monstruöst hyckleri om Ukraina
Smålandsposten, Moskva har kvar sina nyttiga idioter
Men leta fler!
3 Skriv
Skriv ner dina intryck, antingen i form av en faktatext, en nyhetstext, eller en åsiktstext, en krönika.
Om du skriver en nyhetstext ska den vara befriad från dina åsikter. Däremot kan du använda citat från andra, precis som journalister gör i nyhetsartiklar. Tänk bara på att i så fall försöka få med citat från olika håll så att inte texten blir ensidig. Det finns trots allt argument för olika lösningar i Ukraina. Försök att skriva artikeln med cirka 2000 tecken.
Skriver du en krönika kan du föra fram dina egna åsikter. Tänk i så fall på att argumentera sakligt för dina ståndpunkter. Slänger man ut åsikter utan att motivera blir man sällan tagen på riktigt allvar! En krönika kan få vara lite längre än en nyhetsartikel, men låt den inte bli alltför lång för då skrämmer man lätt bort läsare. Max 3000 tecken!
Några länkar:
Läsarnas Fria Tidning, Hur skriver man en nyhet?
Språktidningen, Krönikemanual
Men leta fler!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Centralt innehåll:
Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
Grundskolan
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna . . .
Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter . . .
Den 21 februari 2014 födde prinsessan Madeleine en dotter. Nästan exakt två år tidigare föddes prinsessan Estelle, Sveriges blivande drottning. Båda har redan fått stor uppmärksamhet och får räkna med journalistbevakning resten av sina liv.
Andra barn hamnar sällan i tidningen. Men alla barn är lika mycket värda …
A Introduktion
– Vem skulle (inte) vilja leva som en prins/prinsessa?
Visa några utvalda nyhetsartiklar eller nyhetsklipp. Samtala om likheter och olikheter i barns uppväxtvillkor i Sverige i dag. Samtala om fördelar och nackdelar med att födas till tronarvinge i en monarki, jämfört med att födas i en ”vanlig” familj.
B Fördjupning
Gör de fördjupningar som du tycker behövs. Exempel:
– barnkonventionen
– statsskick, monarki, republik
– några samhällsstrukturer som eleverna kan stöta på i arbetet med Moment C.
C Aktivitet
Genomför hela eller delar av lektionsupplägget ”Ett liv – från vaggan till graven”, hämtat ur Mediekompass lärarmaterial ”Kunskap och lek år 4-6”, sidan 23.
D Uppföljning
Leta efter guldkorn i elevernas arbeten. Lyft fram det som tas upp i det centrala innehållet. Se ”Koppling till skolans styrdokument”.
Bakgrund
Mediekompass lärarmaterial Kunskap och lek, år 4-6
Expressen, Prinsessan Madeleine har fött en dotter
Aftonbladet, Estelle firar tvåårsdagen i norska fjällen
Svenska Dagbladet, Ska vi acceptera att barn tigger?
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällskunskap, syfte
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor … Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällstrukturer.
Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4-6
Rättigheter och rättsskipning
- De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Samhällsresurser och fördelning
- Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommun, landsting och stat använder skattepengarna till.
Individer och gemenskap
- Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
Foto: Kate Gabor/ kungahuset.se
Skillnaden mellan allmänt intresse och allmänintresse
Idrottsstjärna anklagad för våldtäkt, känd skådis gravid, politiker körde rattfull, vilken av dessa nyheter kan och bör man publicera? Vad säger publicitetsreglerna egentligen om vad som är snask och vad som är nyhet? Diskutera pressetik utifrån verkliga fall och gör en egen bedömning.
Om allmänintresse
Allmänintresse betyder att det är viktigt att läsarna blir informerade om en händelse. Bedömningen utgår ifrån vem som gjort en viss sak och vad som har hänt. Om statsministern skulle köra rattfull kan man argumentera för att det är av allmänintresse att publicera hans namn. En okänd person som gör samma handling skulle däremot inte hamna i tidningen.
I det påhittade exemplet med statsministern ligger allmänintresset i att det är av betydelse för väljarna att få reda på hur deras folkvalda sköter sig. Inte i att människor vill läsa om när kända personer gör bort sig.
Enligt pressetiken ska de som arbetar på en tidning alltid göra en avvägning mellan allmänintresset och den enskildes behov av skydd för sin integritet. Ibland kan en nyhet bedömas ha allmänintresse, men personen nyheten handlar om kanske är psykiskt sjuk. Sådant ska pressen ta hänsyn till vid bedömningen om man ska publicera eller inte. Det är viktigt att komma ihåg att allmänintresse inte är detsamma som nyfikenhet. Bara för att många är intresserade av att läsa om vissa kändisars kärleksliv betyder inte att det är rätt av medier att skriva om det.
Om publicitetsreglerna
Reglerna är branschens egna och kan liknas vid tumregler mer än av en formell regelsamling. Bakom Etiska regler för press, radio och tv står Publicistklubben (PK), Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU), Sveriges Tidskrifter.
(Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion tillämpar reglerna i de delar som sändningstillståndet inte täcker.)
Information om publicitetsreglerna hittar du hos Medieombudsmannen: Länk!
1 Krönikan
Ska kungen och statsministern tåla att allt som gäller dem omskrivs i medierna? Läs och arbeta med en krönika om pressetik skriven av Kenth Andreasson. Denna övning fungerar fristående eller som inledning till arbetet med övning 2.
Förberedelser: Tillgängliggör krönikan för eleverna genom kopiering eller utdelning av länk.
Tidsåtgång: cirka 60 min
Genomförande: Läs Kenth Andreassons krönika hämtad från Göteborgs-Posten
”Hagamannen – ska hans namn publiceras?”
Besvara frågorna:
- Sammanfatta Kenths poäng. Vad vill han säga med sin krönika?
- Är det rimligt att personer som kungen och statsministern ska vara beredda på att allt som gäller dem kan eller bör omskrivas eftersom deras position är så offentlig?
- Håller ni med Kenth om att morgontidningar oftare bör skriva ut namn på kändisar när man ändå kan lista ut vem det handlar om från kvällstidningars löpsedlar?
- Är det bra att morgontidningarna är restriktiva med namnpubliceringar av etiska eller humanistiska skäl?
2 Rätt eller fel?
Var det verkligen av allmänintresse att publicera bilder av en semestrande toppolitiker eller namnet på en idrottsstjärna dömd för våldtäkt? Ansvarig utgivare på olika tidningar gör olika bedömningar eftersom det pressetiska systemet inte är någon exakt vetenskap. Låt eleverna göra egna pressetiska bedömningar.
Förberedelser: Se till att ha alla länkar redo så att eleverna kan börja arbeta med det omgående.
Ladda ner underlaget: ”Etiska regler för press, radio och tv”
Ladda ner underlaget Sex kniviga fall, en pdf-fil.
Tidsåtgång: cirka 90-120 min beroende på val av upplägg för elevernas arbete. Låt dem arbeta två och två.
Genomförande:
Gå igenom materialet med publicitetsreglerna samt arbetsbladet ”Sex kniviga publiceringsbeslut”
Ge eleverna i uppgift att besvara:
Var tidningens beslut att publicera eller inte publicera rätt enligt er? Använd de etiska reglerna och gör en bedömning utifrån dem och givna länkar.- Gör fall nummer ett först som inledning. Så att alla får en inledande genomgång. Ge eller visa eleverna förstasidan (bild) om Ola Lindholm och låt varje par ta ett beslut. Var det rätt att publicera namn och bild? Ge dem sedan beslutet från Pressens Opinionsnämnd (från 1/1 2020 Mediernas etiknämnd). Diskutera!
Sedan kan eleverna ta beslut i de övriga fallen.
Kom ihåg att bara för att en nyhet är av allmänintresse betyder det inte att det är rätt att publicera den. Pressen ska göra en avvägning mellan allmänintresset och den enskildes rätt till skydd för sin integritet. - Gör en gemensam genomgång genom att skriva upp de fem publiceringsavgörandena på tavlan och låta alla grupper redovisa om de anser att det var rätt eller fel. Diskutera sedan hur de har tänkt och vad de valt att plocka fram från de pressetiska reglerna. Sammanställ ert resultat!
Möjliga uppföljningsfrågor:
- Vad finns det för fördelar/nackdelar med att reglerna är lite ”luddiga”?
- Vad finns det för fördelar/nackdelar med branschen reglerar sig själv?
- Vad har mediekonsumenterna för ansvar?
Koppling till skolans styrdokument
Ur kursplanen i samhällskunskap:
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9:
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
De planerar att hålla olympiska spel på benen av våra förfäders gravar, på benen av våra muslimska bröder. Vi kan inte tillåta detta, vi måste använda alla vapen Allah har gett oss för att sabotera dessa sataniska spel.”
Orden kommer från islamisten Doku Umarov, kallad Rysslands fiende nummer ett.
Ta reda på mer om situationen i Kaukasusregionen och hoten mot OS.
1 Lär dig mer
Lär dig mer om Kaukasusregionen.
a. Sök efter artiklar som behandlar de båda Tjetjenienkrigen. Där finns mycket av bakgrunden till oroligheterna i dagens Kaukasus.
Tips:
Aftonbladet, ”Kadhammar: Kriget har egentligen aldrig upphört”
Helsingborgs Dagblad, ”Kriget i Tjetjenien”
Svd.se, ”Kriget i Tjetjenien kopplat till tidigare terror”
b. Ta reda på mer om Doku Umarov. Vad är Emiratet Kaukasus?
Tips: Svenska Dagbladet: Rysslands fiende nummer ett
c. Ta reda på geografiska fakta om Nordossetien, Dagestan, Ingusjien och Tjetjenien.
d. Vad innebär begreppet ”De svarta änkorna” i Kaukasus? Läs artiklar om Ruzanna Ibragimov, Zaira Aliyeva och Dzhannet Tsakhayeva.
2 Granska
Granska medierna med avseende på hoten mot OS.
Följ mediebevakningen innan och under OS. Vilka nyheter dyker upp om terrorhot och vad skrivs om säkerhetsapparaten? Hur har president Putin uttalat sig om säkerheten vid tävlingsplatserna?
Samla och redovisa resultaten.
3 Skriv
Skriv om hoten mot OS. Använd det material ni samlat in som underlag för ert skrivande.
a. Skriv en nyhetsartikel. Formulera de viktigaste orsakerna till att det finns ett hot mot OS. Välj några citat som kryddar din artikel, både från de som hotar och från president Putin eller någon säkerhetsansvarig i Sotji.
b. Skriv en krönika. Här kan släppa fram sina egna åsikter, men glöm inte att de ska vara väl underbyggda! Krönikan kan belysa argument för OS, mot OS eller bådadera.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Ur kursplanen i samhällskunskap: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.
Gymnasiet
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.
I Syrien pågår en blodig konflikt sedan ett par år. Situationen är komplicerad och ibland svår att förstå för oss svenskar. För att skaffa sig en åsikt i frågan krävs också att man skaffar sig en bra kunskapsbas. I det här lektionstipset går vi från ax till limpa, det vill säga vi skaffar oss bakgrundskunskap och avslutar med att uttrycka oss i skrift.
Tidsåtgången: 1. Bakgrunden bör få ta en lektion i vilket ämne ni än väljer. 2. Granskningen bedrivs i första hand som hemuppgift och avslutas med en lektions diskussion. 3. Skrivandet tar minst en lektion. Har man tid bör det bli flera lektioner med utveckling av texterna.
1 Bakgrund
Skaffa dig en bild av landet. Försök att använda journalistiska texter för att reda ut begreppen.
a. Historia: I Syrien finns en av världens äldsta städer, Damaskus. Ta reda på mer om stadens historia fram till dagens stadsbild.
b. Religion: Vilka roller spelar religionen i Syrien? Finns här islams båda huvuddelar, sunni och shia? Finns det kristna grupper? Vilka är alawiterna?
c. Geografi: Ta fram fakta om landet, främst befolkningssiffror. Vilka av de olika folkgrupperna i Syrien är flest?
d. Samhällskunskap: Vilka är egentligen Baath-partiet och familjen Assad? Vilka grupper har fram till inbördeskriget suttit vid makten i Syrien?
Här kommer några förslag på länkar, men sök gärna fler!
http://www.svd.se/kultur/damaskus-kulturskatt-dammas-av_2811707.svd
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/langdraget-syriskt-krig-riskerar-spridas_7561096.svd
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/familjeklanens-syrien-40-ar-i-lejongropen_6831147.svd
http://www.dn.se/nyheter/varlden/guide-vem-ar-bashar-al-assad/
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/9-saker-du-undrar-om-syrien_8478590.svd
2 Följ granskningen
Följ granskningen av Syrien under en längre period i svenska tidningar. Vad skriver din egen lokaltidning?
Välj att följa nyheter från Syrien under en vecka, två veckor eller en månad. Använd funktionen på mediekompass.se ”Sök i webbtidningar”.
Välj ut det du tycker är viktigast? Försök att reda ut vilka grupperingar som strider i landet och hur läget är just nu.
Följ fredskonferensen i Montreux. Googla den!
Använder du papperstidningar så klipp ut texter och samla. Är det digitalt format så skriv ut.
Avsluta med att diskutera det ni fått ihop i klassen.
3 Följ upp
Följ upp samlandet och diskussionen med att skriva en nyhetsartikel eller krönika om läget i Syrien.
a. En nyhetsartikel ska vara fri från egna åsikter, det är en faktatext.
Titta här först:
http://www.lasarnasfria.nu/artikel/7914
http://mediekompass.se/arkiv/ung/vad-du-maste-veta-om-medier/olika-slags-texter
b. En krönika fungerar ungefär som en blogg. Den innehåller personliga åsikter, men kom ihåg att en bra krönika innehåller väl motiverade åsikter. Lägg därför lite arbete på att hitta bra motiveringar till dina åsikter i det insamlade materialet.
Titta här först:
http://läxhjälp.nu/guider/svensktexter/mall-skriva-kronika/
http://www.natprov.nordiska.uu.se/digitalAssets/50/50351_elevlosningvght09.pdf
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Ur kursplanen i samhällskunskap: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.
Gymnasiet
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.
Foto: Seier+seier (Flickr CC)
Den 7 februari inleds de 24 vinterspelen i ryska Sotji och spelen kommer att dominera lektionstipsen den närmaste tiden. Rapporteringen från Ryssland kommer att belysa undervisningen i flera olika ämnen.
Som vanligt, är man beredd att säga, så finns det kontroversiella frågor inför spelen. Inte minst har man fokuserat på de ryska antigay-lagarna som bland annat innebär förbud mot ”propaganda för icke-traditionella läggningar bland minderåriga”. Detta är en formulering som ger utrymme för mer eller mindre vidlyftiga tolkningar.
Sätt dig in i problemet!
1 Inledning:
Läs bakgrundsartiklar för att skaffa er en bild av situationen. Här nedan finns ett antal bra exempel, men sök även i er(-a) lokala tidning(-ar) om de skrivit något.
http://www.dn.se/nyheter/varlden/rysk-antigaylag-legitimerar-vald/
http://nyheter24.se/nyheter/utrikes/749699-rysslands-nya-lagar-kan-stoppa-homosexuella-i-os
http://www.dn.se/sport/putin-valkomnar-homosexuella-till-os/
Jämför den ryska lagen med denna svenska som den formuleras i Brottsbalkens 16:e kapitel, 8:e paragrafen:
8 § Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter. Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.
Följ upp artikelläsningen med en diskussion. Formulera era åsikter!
2 Granska:
Följ svenska tidningar fram till, och under OS. Vad skriver de om just de här frågor? Inträffar det någon händelse som ytterligare aktualiserar detta?
3 Skriv:
Skriv en insändare där du formulerar dina åsikter! Bör svenska idrottare protestera öppet mot de ryska lagarna eller bör man inte lägga sig i? Koppla gärna till Emma Green-Tregaros ”protest” i Moskva.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter.
1 Påverkas vi av reklam?
Om övningarna: Tre snabba ögonöppnare om reklampåverkan och annonser:
Övning A ”Top of mind” – eller högst upp i huvudet…
…vill reklamskaparna kila in varumärket. Nu går det fort! Nu måste eleverna vara med!
1. Fråga eleverna: ”Vilket märke tänker du på om jag säger…
• Schampo?
• Skor?
• Jeans?
2. Diskutera:
• Var har de fått det ifrån?
• Varför har de köpt just de varorna?
Övning B: Ser vi olika?
1. Låt eleverna bläddra igenom tidningen från första till sista sidan (på cirka fem minuter). Instruera dem att titta noga på varje sida och sedan lägga ihop tidningen.
Obs! Avslöja inte övningens syfte innan eleverna sätter igång
2. Fråga eleverna: Vilka annonser la ni märke till?
Eleverna antecknar var för sig på post-it lappar. Instruera dem att skriva en annons per post-it lapp.
3. Låt eleverna sätta sina lappar på tavlan. Tjejerna på den ena sidan av tavlan och killarna på den andra.
4. Sammanfatta: Vilka annonser la tjejerna märke till? Killarna? Skillnader? I så fall varför?
Övning C: Människorna i reklamen – hur ser de ut?
1. Välj på förhand ut några av tidningens annonser som innehåller bilder.
2. Diskutera i helklass eller smågrupper:
- Vilken är avsändaren för annonsen?
- Vilken målgrupp har annonsören tänkt sig?
- Hur är bilderna tagna? Underifrån, ovanifrån?
- Hur påverkar det oss?
- Väcker bilderna några associationer?
- Ser bilderna ”sanna” eller ”falska” ut – det vill säga verkar de vara retuscherade eller ändrade i ett bildprogram?
- Finns det någon saklig information om produkten i annonsen?
- Vilket eller vilka knep använder avsändaren (reklambyrån och företaget som beställt annonsen) för att påverka oss?
- Hur ser mannen ut på bilden, och hur ser kvinnan ut? Vilka kroppsdelar framhävs? Vem är aktiv, vem är passiv? Vem är stark, vem är svag?
- Vilka könsroller anspelar bilden på?
2 Granska årets reklam
Granska en eller flera tidningar (och/eller webbsidor för dagstidningar), beroende på tid.
Inrikta granskningen på följande:
- Vilken sorts annonser tar störst utrymme?
- Vad verkar bli årets julklappar?
- Om du räknar med att varje spaltmillimeter spalt kostar 10 kronor plus moms, hur mycket tjänar din tidning på ett nummer? Jämför gärna flera olika veckodagar inom klassen! Vilken dag i veckan är det flest annonser. Diskutera eventuella skäl. Veckodag, lönedag, etc.
Diskutera resultaten i klassen.
Upplägg 1: Fredspriset
Årets fredspris gick till organisationen OPCW (Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons). Till skillnad mot tidigare år, exempelvis då president Barack Obama fick priset, höjdes få proteströster i år. Granska motiveringen till att OPCW fick priset och undersök hur de är inblandade i förstöringen av kemiska vapen i Syrien.
Hos många svenskar var Malala Yousafzai favorit till att få priset. Ta reda på så mycket du kan om henne. Borde hon fått priset? Diskutera i klassen!
Länkar:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17903530.ab
http://www.dn.se/nyheter/varlden/malala-favorit-till-fredspriset/
Hur svårt är det att leva upp till ickevålds-principen? Titta på det här youtube-klippet och diskutera sedan: http://www.youtube.com/watch?v=gjGL6YY6oMs
Upplägg 2:Nobelpriset i litteratur
Kanadensiskan Alice Munro fick årets Nobelpris i litteratur. Hon är framför allt känd som novellist. Vad utmärker en novell? Vad anser experterna vara utmärkande för just Monroes novellkonst?
Ta reda på mer om Munro. Varför kommer hon inte till prisutdelningen i Stockholm?
Passa på att lära mer om novellkonsten. Vad innebär namn som Giovanni Boccaccio, Edgar Alan Poe, Arthur Conan Doyle och Anton Tjechov.
Den ryske författaren Fjodor Dostojevskij sa en gång: Vi har alla krupit fram ur Gogols kappa! Läs Nikolaj Gogols ”Kappan”.
Upplägg 3: Pristagarna i fysik, kemi och medicin
Prisen i fysik, kemi och medicin brukar hamna USA eller i Europa. Vilka får prisen i år? Ta reda på vilka de är, varifrån de kommer och vilka universitet de representerar vid pristillfället. Lär dig mer om Harvard, MIT, Cambridge, Stanford, m.fl.
Vad betyder Ivy League i USA?
Länkar att läsa:
http://www.svd.se/naringsliv/karriar/valj-ratt-universitet-bli-en-nobelpristagare_7014761.svd
http://fof.se/tidning/2004/6/varldens-basta-universitet
Upplägg 4:Vad skriver tidningarna?
Många tidningar ute i världen skriver om Nobelpriset i samband med prisutdelningen den 10 december. Utforska tidningsartiklar på engelska och i det främmande språk du i övrigt läser: tyska, franska, spanska, etc.
Kopplingar till skolans styrdokument
Samhällskunskap i grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter.
reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används.
Gymnasieskolan
Ämnesplan för svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.
Bilden: Blå Hallen, Stockholms stadshus.
Foto: Yanan Li