I Syrien pågår en blodig konflikt sedan ett par år. Situationen är komplicerad och ibland svår att förstå för oss svenskar. För att skaffa sig en åsikt i frågan krävs också att man skaffar sig en bra kunskapsbas. I det här lektionstipset går vi från ax till limpa, det vill säga vi skaffar oss bakgrundskunskap och avslutar med att uttrycka oss i skrift.
Tidsåtgången: 1. Bakgrunden bör få ta en lektion i vilket ämne ni än väljer. 2. Granskningen bedrivs i första hand som hemuppgift och avslutas med en lektions diskussion. 3. Skrivandet tar minst en lektion. Har man tid bör det bli flera lektioner med utveckling av texterna.
1 Bakgrund
Skaffa dig en bild av landet. Försök att använda journalistiska texter för att reda ut begreppen.
a. Historia: I Syrien finns en av världens äldsta städer, Damaskus. Ta reda på mer om stadens historia fram till dagens stadsbild.
b. Religion: Vilka roller spelar religionen i Syrien? Finns här islams båda huvuddelar, sunni och shia? Finns det kristna grupper? Vilka är alawiterna?
c. Geografi: Ta fram fakta om landet, främst befolkningssiffror. Vilka av de olika folkgrupperna i Syrien är flest?
d. Samhällskunskap: Vilka är egentligen Baath-partiet och familjen Assad? Vilka grupper har fram till inbördeskriget suttit vid makten i Syrien?
Här kommer några förslag på länkar, men sök gärna fler!
http://www.svd.se/kultur/damaskus-kulturskatt-dammas-av_2811707.svd
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/langdraget-syriskt-krig-riskerar-spridas_7561096.svd
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/familjeklanens-syrien-40-ar-i-lejongropen_6831147.svd
http://www.dn.se/nyheter/varlden/guide-vem-ar-bashar-al-assad/
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/9-saker-du-undrar-om-syrien_8478590.svd
2 Följ granskningen
Följ granskningen av Syrien under en längre period i svenska tidningar. Vad skriver din egen lokaltidning?
Välj att följa nyheter från Syrien under en vecka, två veckor eller en månad. Använd funktionen på mediekompass.se ”Sök i webbtidningar”.
Välj ut det du tycker är viktigast? Försök att reda ut vilka grupperingar som strider i landet och hur läget är just nu.
Följ fredskonferensen i Montreux. Googla den!
Använder du papperstidningar så klipp ut texter och samla. Är det digitalt format så skriv ut.
Avsluta med att diskutera det ni fått ihop i klassen.
3 Följ upp
Följ upp samlandet och diskussionen med att skriva en nyhetsartikel eller krönika om läget i Syrien.
a. En nyhetsartikel ska vara fri från egna åsikter, det är en faktatext.
Titta här först:
http://www.lasarnasfria.nu/artikel/7914
http://mediekompass.se/arkiv/ung/vad-du-maste-veta-om-medier/olika-slags-texter
b. En krönika fungerar ungefär som en blogg. Den innehåller personliga åsikter, men kom ihåg att en bra krönika innehåller väl motiverade åsikter. Lägg därför lite arbete på att hitta bra motiveringar till dina åsikter i det insamlade materialet.
Titta här först:
http://läxhjälp.nu/guider/svensktexter/mall-skriva-kronika/
http://www.natprov.nordiska.uu.se/digitalAssets/50/50351_elevlosningvght09.pdf
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Ur kursplanen i samhällskunskap: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.
Gymnasiet
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.
Foto: Seier+seier (Flickr CC)
Den 7 februari inleds de 24 vinterspelen i ryska Sotji och spelen kommer att dominera lektionstipsen den närmaste tiden. Rapporteringen från Ryssland kommer att belysa undervisningen i flera olika ämnen.
Som vanligt, är man beredd att säga, så finns det kontroversiella frågor inför spelen. Inte minst har man fokuserat på de ryska antigay-lagarna som bland annat innebär förbud mot ”propaganda för icke-traditionella läggningar bland minderåriga”. Detta är en formulering som ger utrymme för mer eller mindre vidlyftiga tolkningar.
Sätt dig in i problemet!
1 Inledning:
Läs bakgrundsartiklar för att skaffa er en bild av situationen. Här nedan finns ett antal bra exempel, men sök även i er(-a) lokala tidning(-ar) om de skrivit något.
http://www.dn.se/nyheter/varlden/rysk-antigaylag-legitimerar-vald/
http://nyheter24.se/nyheter/utrikes/749699-rysslands-nya-lagar-kan-stoppa-homosexuella-i-os
http://www.dn.se/sport/putin-valkomnar-homosexuella-till-os/
Jämför den ryska lagen med denna svenska som den formuleras i Brottsbalkens 16:e kapitel, 8:e paragrafen:
8 § Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter. Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.
Följ upp artikelläsningen med en diskussion. Formulera era åsikter!
2 Granska:
Följ svenska tidningar fram till, och under OS. Vad skriver de om just de här frågor? Inträffar det någon händelse som ytterligare aktualiserar detta?
3 Skriv:
Skriv en insändare där du formulerar dina åsikter! Bör svenska idrottare protestera öppet mot de ryska lagarna eller bör man inte lägga sig i? Koppla gärna till Emma Green-Tregaros ”protest” i Moskva.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter.
1 Påverkas vi av reklam?
Om övningarna: Tre snabba ögonöppnare om reklampåverkan och annonser:
Övning A ”Top of mind” – eller högst upp i huvudet…
…vill reklamskaparna kila in varumärket. Nu går det fort! Nu måste eleverna vara med!
1. Fråga eleverna: ”Vilket märke tänker du på om jag säger…
• Schampo?
• Skor?
• Jeans?
2. Diskutera:
• Var har de fått det ifrån?
• Varför har de köpt just de varorna?
Övning B: Ser vi olika?
1. Låt eleverna bläddra igenom tidningen från första till sista sidan (på cirka fem minuter). Instruera dem att titta noga på varje sida och sedan lägga ihop tidningen.
Obs! Avslöja inte övningens syfte innan eleverna sätter igång
2. Fråga eleverna: Vilka annonser la ni märke till?
Eleverna antecknar var för sig på post-it lappar. Instruera dem att skriva en annons per post-it lapp.
3. Låt eleverna sätta sina lappar på tavlan. Tjejerna på den ena sidan av tavlan och killarna på den andra.
4. Sammanfatta: Vilka annonser la tjejerna märke till? Killarna? Skillnader? I så fall varför?
Övning C: Människorna i reklamen – hur ser de ut?
1. Välj på förhand ut några av tidningens annonser som innehåller bilder.
2. Diskutera i helklass eller smågrupper:
- Vilken är avsändaren för annonsen?
- Vilken målgrupp har annonsören tänkt sig?
- Hur är bilderna tagna? Underifrån, ovanifrån?
- Hur påverkar det oss?
- Väcker bilderna några associationer?
- Ser bilderna ”sanna” eller ”falska” ut – det vill säga verkar de vara retuscherade eller ändrade i ett bildprogram?
- Finns det någon saklig information om produkten i annonsen?
- Vilket eller vilka knep använder avsändaren (reklambyrån och företaget som beställt annonsen) för att påverka oss?
- Hur ser mannen ut på bilden, och hur ser kvinnan ut? Vilka kroppsdelar framhävs? Vem är aktiv, vem är passiv? Vem är stark, vem är svag?
- Vilka könsroller anspelar bilden på?
2 Granska årets reklam
Granska en eller flera tidningar (och/eller webbsidor för dagstidningar), beroende på tid.
Inrikta granskningen på följande:
- Vilken sorts annonser tar störst utrymme?
- Vad verkar bli årets julklappar?
- Om du räknar med att varje spaltmillimeter spalt kostar 10 kronor plus moms, hur mycket tjänar din tidning på ett nummer? Jämför gärna flera olika veckodagar inom klassen! Vilken dag i veckan är det flest annonser. Diskutera eventuella skäl. Veckodag, lönedag, etc.
Diskutera resultaten i klassen.
Upplägg 1: Fredspriset
Årets fredspris gick till organisationen OPCW (Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons). Till skillnad mot tidigare år, exempelvis då president Barack Obama fick priset, höjdes få proteströster i år. Granska motiveringen till att OPCW fick priset och undersök hur de är inblandade i förstöringen av kemiska vapen i Syrien.
Hos många svenskar var Malala Yousafzai favorit till att få priset. Ta reda på så mycket du kan om henne. Borde hon fått priset? Diskutera i klassen!
Länkar:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17903530.ab
http://www.dn.se/nyheter/varlden/malala-favorit-till-fredspriset/
Hur svårt är det att leva upp till ickevålds-principen? Titta på det här youtube-klippet och diskutera sedan: http://www.youtube.com/watch?v=gjGL6YY6oMs
Upplägg 2:Nobelpriset i litteratur
Kanadensiskan Alice Munro fick årets Nobelpris i litteratur. Hon är framför allt känd som novellist. Vad utmärker en novell? Vad anser experterna vara utmärkande för just Monroes novellkonst?
Ta reda på mer om Munro. Varför kommer hon inte till prisutdelningen i Stockholm?
Passa på att lära mer om novellkonsten. Vad innebär namn som Giovanni Boccaccio, Edgar Alan Poe, Arthur Conan Doyle och Anton Tjechov.
Den ryske författaren Fjodor Dostojevskij sa en gång: Vi har alla krupit fram ur Gogols kappa! Läs Nikolaj Gogols ”Kappan”.
Upplägg 3: Pristagarna i fysik, kemi och medicin
Prisen i fysik, kemi och medicin brukar hamna USA eller i Europa. Vilka får prisen i år? Ta reda på vilka de är, varifrån de kommer och vilka universitet de representerar vid pristillfället. Lär dig mer om Harvard, MIT, Cambridge, Stanford, m.fl.
Vad betyder Ivy League i USA?
Länkar att läsa:
http://www.svd.se/naringsliv/karriar/valj-ratt-universitet-bli-en-nobelpristagare_7014761.svd
http://fof.se/tidning/2004/6/varldens-basta-universitet
Upplägg 4:Vad skriver tidningarna?
Många tidningar ute i världen skriver om Nobelpriset i samband med prisutdelningen den 10 december. Utforska tidningsartiklar på engelska och i det främmande språk du i övrigt läser: tyska, franska, spanska, etc.
Kopplingar till skolans styrdokument
Samhällskunskap i grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter.
reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används.
Gymnasieskolan
Ämnesplan för svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.
Bilden: Blå Hallen, Stockholms stadshus.
Foto: Yanan Li
Passar: Det här rör flera skolämnen, beroende på vilka nyheter som eleverna väljer, men förmodligen i första hand samhällskunskap, och svenska förstås eftersom sista biten i det här gäller skrivande.
Tidsåtgång: Det första upplägget bör kunna genomföras som läxa med korta kontrollpunkter under lektionstid någon eller några gånger per vecka. Upplägg 2 tar en till två lektioner och samma sak gäller upplägg 3.
Upplägg 1:
Förbered eleverna på att de ska välja en nyhet varje dag under december, till och med den 24:e, för att göra en egen nyhetskalender. För att göra det hela så mångfacetterat som möjligt så använd en modell där man väljer en sportnyhet på måndagen, en lokal nyhet på tisdagen, inrikes på onsdag, utrikes på torsdag och på fredagen utses veckans viktigaste nyhet. Den senare behöver inte finnas med bland de redan valda men kan göra det. Skulle det inträffa något riktigt stort i veckan så kan man naturligtvis skifta dag för att få med ”kioskvältaren”.
Samla ”kalendrarna” i en mapp, på papper eller i digital form.
Upplägg 2:
Följ upp kalendrarna! Jämför i klassen och diskutera vad som är en nyhet. Diskussionen bör leda fram till klassens gemensamma kalender. På vägen har ni skaffat er en nutidsorientering som heter duga! Leder detta till att eleverna i fortsättningen blir bättre nyhetsbevakare, omvärldsbevakare, så har ni nått mycket långt!
Länkar: http://mediekompass.se/lektionstips/tidningsveckan/2008-nyheter/864-vad-aer-en-nyhet-477
Upplägg 3:
Skriv ner dina tankar om advent i form av en krönika. I en krönika har man friheten att uttrycka egna åsikter, det är ungefär som att skriva en blogg.
Tips får du via de här länkarna: http://www.skriva.info/skriv-en-kronika.aspx
http://spraktidningen.se/artiklar/2009/08/kronikor
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Kursplan för samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Kursplan för svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasieskolan
Ämnesplan för samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
Ämnesplan för svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.
Förslag A – snabbt och enkelt, en lektion
Lilla Aktuellt skola och Kurres nutidskorsord
Förberedelser
Bekanta dig med veckans avsnitt av Lilla Aktuellt skola. Kopiera Kurres korsord till varje elev om ni inte tänker göra korsordet online. Se bakgrund.
Genomförande
1. Titta gemensamt på veckans avsnitt av Lilla Aktuellt skola. Eleverna gör noteringar under programmets gång. De noterar sådant som de tycker är intressant och saker som de undrar över.
2. Samtala om programmet.
3. Lös Kurres korsord.
4. Sammanfatta lektionen.
Förslag B – en till två lektioner
Nyhetsjakten
Förberedelser
Skaffa ett antal dagstidningar. Obs! Minst två exemplar av varje tidning!
Klipp ut en nyhetsbild till varje elevpar i klassen.
Klipp också ut motsvarande rubrik och bildtext.
Sätt upp rubrikerna på olika ställen i klassrummet före lektionen.
Sätt upp bildtexterna på tavlan.
Genomförande
1. Dela ut en nyhetsbild till varje elevpar.
2. Låt dem samtala om bilden. Utgå från en enkel bildanalysmodell:
Vilka känslor förmedlar bilden?
Vad ser du på bilden? Sätt ord på allt som finns på bilden.
Vad tror du att nyheten handlar om?
3. Därefter går de på nyhetsjakt i klassrummet och letar efter ”rätt” rubrik. Uppmana dem att läsa alla rubrikerna innan de väljer.
4. När alla elevpar har hittat sin rubrik ska de även hämta rätt bildtext från tavlan.
5. Ge dem var sitt exemplar av tidningen.
6. Därefter letar de upp sin bild/nyhet i tidningen. Låt dem prata om den med varandra: Handlade nyheten om det de trodde? Vad står det i artikeln?
7. Sedan kan de berätta om sin nyhet för ett annat par.
8. Avslutningsvis redovisas varje nyhet för hela klassen.
Förslag C – en serie lektioner
Veckans nyhet
Förberedelser
Skaffa ett exemplar av en dagsfärsk tidning, eller bokmärk webbversionen av tidningen.
Utförande
1. Ta fram dagens tidning. Visa förstasidan/startsidan för klassen.
2. Samtala om några nyheter som eleverna känner till eller fängslas av.
3. Välj gemensamt ut en nyhet, ”dagens bästa nyhet”. Sätt upp den på väggen. Om det är möjligt bör moment 1–3 upprepas dagligen under flera veckor.
4. När veckan är slut aktualiserar ni de nyheter som klassen samlat under veckan. Låt eleverna välja var sin nyhet som ”veckans bästa nyhet”.
5. Eleverna ritar en bild och skriver en egen sammanfattning om sin nyhet på ett ”nyhetsblad”. Låt dem motivera valet av nyhet. Sammanfattningen bör innehålla någon form av reflektion och ge svar på några av de journalistiska frågorna: Vad? Var? När? Vem?/Vilka? Hur? och Varför?
6. Eleverna samlar sina nyhetsblad vecka för vecka till en egen nyhetsbok som också fungerar som dokumentation över elevens utveckling.
Bakgrund
Länkar
Mediekompass lärarmaterial Kunskap och lek år 4-6
http://mediekompass.se/lararmaterial/2277-kunskap-och-lek-ar-4-6
Lilla Aktuellt skola, SVT
http://www.svt.se/barnkanalen/lilla-aktuellt-skola/
Kurres nutidskorsord, Presstationen
Aktuellt korsord: http://presstationen.se/kurres-korsord
Äldre korsord: http://presstationen.se/kurresinfo/arkiv/korsord/korsord-pdf.asp
Vi i femmans quiz ”Idag och samhälle” 1 och 2, SVT
http://sverigesradio.se/sida/quiz.aspx?programid=3033&quiz=349
http://sverigesradio.se/sida/quiz.aspx?programid=3033&quiz=2282
Nya Vi i femman-spelet, SVT
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3033&artikel=5673981
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Geografi
Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
…
utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker
…
Svenska
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
- formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
- läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
- anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
- söka information från olika källor och värdera dessa.
Samhällskunskap
- Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
- reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
- analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
- analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
- uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
- söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
- reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Bilden: Gånghesterskolan, Borås: Ludwig Carlsson och Freja Bergdahl.
Foto: Malin Björk.
Låt eleverna ta reda på mer om länderna i samband med deras nationaldagar. Använd olika källor som dagstidningar och andra medier, information från Internet, samt uppslagsverk och faktaböcker.
Pricka in landet på en karta och sök sedan information om följande:
– Vad rapporterar medierna om från detta landet just nu?
– Har du några personliga erfarenheter av landet och nationaldagsfirandet? Berätta!
– Varför firar landet nationaldagen på just detta datum?
– Har nationaldagen någon anknytning till landets demokratiutveckling? I så fall hur?
– Hur firas nationaldagen? Vilka traditioner är förknippade med nationaldagsfirandet?
– Hur ser landets flagga ut?
– Vilket statsskick har landet? (republik, monarki, sultanat, och så vidare)
– Vad är landet mest känt för?
Här kommer en lista över de länder som firar nationaldagen under slutet av vårterminen:
17 maj – Norge
20 maj – Kamerun
22 maj – Jemen
24 maj – Eritrea
25 maj – Argentina, Jordanien
26 maj – Georgien
28 maj – Azerbajdzjan, Etiopien
1 juni – Samoa
2 juni – Italien
4 juni – Tonga
5 juni – Danmark (Grundlagsdag, Danmark saknar officiell nationaldag)
6 juni – Sverige
9 juni – Åland
10 juni – Portugal
12 juni – Filippinerna, Ryssland
17 juni – Island
”Varhelst böcker bränns, bränns också människor förr eller senare”.
Heinrich Heine, Tysk poet, 1823
”En fri press kan vara god eller dålig, men en sak är säker, utan frihet kan den aldrig bli något annat än dålig”.
Albert Camus, författare, Frankrike 1960
”Jag antar att en bra tidning är en nation som talar till sig själv.”
Arthur Miller, dramatiker, USSA, 1961
”Journalister måste söka och tala sanning, för vi är de röstlösa millionernas röst.”
Razia Bhatti, journalist, Pakistan 1994
”Jag sörjer förlusten av de böcker, som aldrig kommer att skrivas, jag sörjer de röster som kommer att tystas – skribenters röster, lärares röster, studenters röster – och alla på grund av rädsla”.
Judy Blume, författare, USA, 1999
Diskutera:
– Här ovan finns några citat från författare och journalister från olika delar av världen och olika historiska perioder. Diskutera vad de menar med det de säger. Tolkar ni budskapen lika eller olika?
– Tag reda på några historiska perioder i Sverige och i andra delar av världen då böcker bränts. Varför? Vem har beordrat eller genomfört bokbålen? Anser ni att det Heinrich Heine säger om människorna stämmer?
– Håller du med om att en ofri press inte kan vara bra? Varför?
– Är det bara författare och journalister som lider när yttrande- eller tryckfrihet saknas eller är det viktigt för andra grupper också? Vilka och varför?
– Citaten spänner från 1823 till vår tid. Tror du att yttrandefriheten ökar eller minskar i världen? Varför tror du det?
– I Sverige råder yttrandefrihet och tryckfrihet, men det förekommer ändå så kallad självcensur där någon avstår från att berätta eller trycka vissa saker. Kan du komma på någon anledning till sådan självcensur?
– Tag reda på vad (YF)Yttrandefrihetslagen och (TF) Tryckfrihetslagen är för något och vad de säger.
Journalister får ständigt erbjudanden om resor, hotellvistelser, konferenser mm för att skriva om olika saker. Ex; matskribent blir bjuden på fin middag på restaurang, vinskribent blir bjuden på resa och uppehälle till vinslott i Frankrike, motorjournalist blir bjuden till bilmässa utomlands, reseskribent blir bjuden på charterresa till ett nytt resmål osv.
Ska journalisten acceptera eller inte? Motivera.
Är en journalist oberoende om han /hon accepterar ett sådant erbjudande?
Finns det erbjudanden som journalister kan tacka ja till, eller ska tidningen alltid stå för alla kostnader?
Bör en journalist som skriver om kommunpolitik umgås privat med sin gamla skolkamrat som blivit kommunalråd?
Ska en journalist skriva om bråket i ledningen på ortens sjukhus om hon är gift med sjukhusdirektören?
BAKGRUND
Tidningarnas Telegrambyrå (TT) gjorde en rewrite av DN:s artikel som sedan användes av ett stort antal tidningar ute i landet. Tidningen Östran gjorde en egen rewrite från DN:s artikel.
Inom mediavärlden är det inte ovanligt att att medier hämtar information från varandra. Ren avskrift är dock inte tillåten och ursprungskällan bör alltid anges. I en så kallad rewrite utgår journalisten från en originaltext och gör egna formuleringar som svarar på de journalistiska frågorna vem, vad, var, när, hur och varför.
En rewrite bör vara utan citat och helt omskriven utan formuleringar hämtade från ursprungstexten. Läsaren ska begripa vad som är eget arbete och vad som är hämtat från annat håll.
I skolan är det viktigt att eleverna så småningom kommer ifrån rena avskrifter i sina faktatexter och utvecklar förmågan att beskriva händelser och förlopp med egna ord. Att analysera journalistikens rewrites och att träna på att göra egna kan vara en väg mot målet.
SYFTE
Ett av skolans mål är att eleverna ska tillägna sig kunskap om mediers språk och funktion samt utveckla sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor. I slutet av femte skolåret ska eleverna kunna producera texter med olika syften.
Genom att utgå från tidningsnotiser, med innehåll som ligger nära elevernas egna erfarenheter, kan skolan analysera den avskalade redovisningen av information och ge eleverna en förebild för deras egna faktatberättelser.
Ett bra verktyg för att hitta flera tidningsartiklar om samma händelse eller ämne är att använda Mediekompass sökfunktion Sök vad tidningar skriver.
1. Vad berättar notisen?
I alla nyhetstexter försöker reportern besvara frågeorden vad, vem/vilka, var, när, hur och varför.
Kopiera upp de korta notiserna från Sydsvenskan och Östran om Forskningen på ungas kondition.
Östran: Unga får allt sämre kondition
Sydsvenskan: Ungdomar har allt sämre kondis
Dela ut Notisen från Sydsvenskan till halva klassen och Östrans notis till den andra halvan.
Analysera tillsammans notisens innehåll med hjälp av de journalistiska frågeorden. Anteckna svaren på tavlan.
Vad handlar artikeln om? – En undersökning om ungdomars kondition
Vad kom man fram till? – Ungdomar har nu sämre kondition än förr
Vem/vilka har gjort undersökningen? – Forskare
Var gjordes undersökningen? – Gymnastik- och idrottshögskolan (i Stockholm)
När gjordes undersökningen? – 1987 och 2007
Hur gjordes undersökningen? – Tester med 265 ungdomar från hela landet
Varför har ungdomar sämre kondition? – Mindre lekande utomhus, mer tv-tittande och föräldrar som skjutsar
Diskutera vidare:
– Vem har skrivit texten?
– Anges det någon källa?
– Var ligger Gymnastik- och idrottshögskolan? (Endast i Östrans notis)
– Vet forskarna säkert vad det beror på att ungdomar får sämre kondition? (Notiserna skiljer sig åt)
– Vad kan dålig kondition leda till för sjukdomar? (Endast i Östrans notis)
2. Jämför med originaltexten
Kopiera originaltexten från DN (Ungdomar har allt sämre kondis) och dela ut till eleverna.
1. Jämför rubrikerna. Vilka ord skiljer sig åt? Ändras betydelsen?
2. Hitta och stryk under de ställen i DN:s artikel som svarar på de journalistiska frågorna ovan.
Diskutera vidare:
– Varför är det inte bra att kopiera och sprida vidare vad någon annan har skrivit?
– Varför är det viktigt med flera källor?
Vikten av mångfald kan exemplifieras med viskleken där ett budskap från en källa förvanskas när det viskas vidare från elev till elev.
Kolla andra källor:
SVT Play Unga får allt sämre kondis
LÄNKAR
Bonus kopieringsavtal för skolor
Journalisten: Rewrites – hur mycket får man egentligen citera?
Länkar på Mediekompass
Mediekompass – Upphovsrätt
Mediekompass – Kolla Källan
Mediekompass – Vad är en notis?