Under denna historiskt varma sommar är det säkert många av dina elever som kopplat bort nyheter mot bad och annat kul som hör sommaren till. Men lika säkert är det några har talas om det flygplan som sköts ner över Ukraina, om skogsbranden i Västmanland eller att Tyskland vann i Brasilien. Här ger vi klassen en möjlighet att diskutera några av sommarens nyheter.
A Introduktion
Dela in klassen i smågrupper. Varje grupp samarbetar och försöker lösa så mycket som möjligt av quizet. Tidsbegränsa, förslagsvis 20 minuter. Uppgiften kan göras som en tävling. Rätta tillsammans och diskutera nyhet för nyhet.
B Fördjupning 1
Samtala om nyhet för nyhet. Ta hjälp av de länkar som ges förslag på i facit, kartor och
journalistens basfrågor.
– Vad har hänt?
– När hände det?
– Var hände det?
– Vem/vilka var inblandade?
– Hur gick det till?
– Varför hände det?
Fördjupning 2
Fördela quizets frågor i klassen och låt varje grupp fördjupa sig en. Om det blir frågor över kanske du som lärare kan ansvara för quizets mest komplicerade fråga/frågor? Arbeta på samma sätt som i Fördjupning 1.
C Aktivitet
Hur viktiga är nyheterna? Be grupperna att markera de nyheter, som de tror kommer att finnas i kommande läroböcker. De ska också kunna motivera varför eller varför inte. Efter avslutad redovisning kanske eleverna tänker annorlunda. Avsluta med en individuell omröstning. Vilken nyhet toppar klassens omröstning?
D Uppföljning
Om du låtit grupperna fördjupa sig i var sin nyhet så har du nu ett antal ”expertgrupper”. Låt dessa hålla utkik i medierna och lämna nya rapporter när något har hänt kring deras nyhet.
Bakgrund
Pdf 1: QUIZ – Nyheter från sommaren 2014
Pdf 2: Facit Quiz
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Syfte – Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Vid sommarens friidrotts-EM tog Sverige en guldmedalj. Den vanns av Meraf Bahta som kom till Sverige för sex år sedan som flykting. Hon är verkligen inkörsporten till att lära sig både östafrikansk geografi, politik samt inte minst pressfrihet och demokrati.
Passar: Grundskolans år 7-9 och gymnasiet i ämnena samhällskunskap och delvis geografi.
1 Ta reda på mer
Då var hon bara 19 år och flydde från ett tufft liv. Ta reda på mer om henne som en introduktion till landet Eritrea.
Varför flydde Meraf? Vad hände Merafs familj? Hur har det gått för systern?
Länkar:
Expressen: ”Meraf Bahta vill lägga tuffa tiden bakom sig”
Det finns många fler länkar till olika medier!
2Globalisering av idrotten
I våra dagar rör sig människor över jorden, mellan länder, på ett sätt som saknar motstycke i historien. Unga människor växer upp i ett land dit deras föräldrar flyttat. Många söker också nytt medborgarskap i länder dit de flyttat som vuxna. Det gäller inte minst idrottare.
Vilken bakgrund har idrottare som Mo Farah, Saif Saaeed Shaheen, Bernard Lagat, Wilson Kipketer och Abeba Aregawi.
3 Eritrea – vad är det? Demokrati, pressfrihet?
Landet Eritrea i Östafrika har blivit mest uppmärksammat i Sverige eftersom journalisten Dawit Isaak sitter fängslad där. Ta reda på mer om honom! Varför är han fängslad? Kan Sverige göra mer för att få honom fri? Sök efter fakta.
Länkar:
http://freedawit.com
http://www.sydsvenskan.se/kultur–nojen/dawit-behover-oss-alla/
Sveriges Radio: ”Ökning av asylsökande från Eritrea”
Varje år listar organisationen Transparency International världens länder med avseende på hur korrumperat ett land är. Ta en titt på deras lista. Diskutera. Var finns Sverige? Var finns Eritrea? Något som förvånat er vad gäller ländernas placering?
http://www.transparency.org/cpi2013/results
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Centralt innehåll: Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Sommaren står för dörren och alla går på en välbehövlig ledighet. Det innebär dock inte att den medborgerliga ”plikten” att följa med upphör. Genom att följa nyheterna, både lokalt och internationellt, gör att man kan vara en del av det offentliga samtalet – inte känna sig utanför, inte känna sig dum!
Tidsåtgång: En stund varje dag med lokaltidningen, en vana eleverna delar med en stor majoritet av Sveriges befolkning. Dessutom en lektion i augusti där ni sammanfattar det viktigaste som hänt under sommaren som rör just ditt ämne.
Passar: Alla ämnen i årskurs 7-9 samt gymnasiet
Behövs: Tillgång till lokaltidningen i någon version, papper eller digitalt.
1. Ett smörgåsbord av nyheter
Välj sommarens viktigaste eller roligaste lokala nyhet. Låt valet av nyhet vara helt subjektivt vilket förhoppningsvis gör att när ni sammanfattar i augusti så har ni ett smörgåsbord att välja ur och diskutera kring. Begränsa valet till det som rör just ditt ämne. Följer man nyhetsflödet under en hel sommar så lär det bli åtskilliga artiklar och bilder som rör exempelvis historia, samhällskunskap, biologi, fysik, etc.
2. Bästa svenska nyhet
Välj sommarens viktigaste eller roligaste svenska nyhet. Med samma utgångspunkter som under punkt 1.
3. Sommarens bästa internationella nyhet
Välj sommarens viktigaste eller roligaste internationella nyhet. Med samma utgångspunkter som under punkt 1.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Alla som arbetar i skolan ska
– verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö
Gymnasieskolan
Skolan kan inte ensam förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade förutsättningarna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I det sammanhanget ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället
Den 25 maj 2014 röstade närmare 50 % av den röstberättigade svenska befolkningen i EU-valet. Hur många är 50 %? Och vilka partier fick de flesta rösterna? Mycket matematik och mycket samhällskunskap!
A Introduktion
Samtala om EU-valet.
– Var någon av eleverna med i vallokalen?
– Hur går det till när man röstar?
– Vilka politiska partier känner eleverna till?
B Fördjupning
Använd aktuella nyhetsmedier som utgångspunkt för fördjupningen.
- Förklara begrepp som demokrati, val, politiska partier och EU.
- Knyt an till matematiska begrepp som tabeller, diagram och procent.
C Aktivitet
Arbeta två och två.
Ta reda på vilka svenska politiska partier som fick mer än fyra procent av rösterna i EU-valet.
Använd en tidningsartikel som källa.
- Gör var sin tabell på papper, eller digitalt.
- Gör tre kolumner: partiets fullständiga namn, partiförkortning, valresultatet i procentform.
- Fyll i tabellen. Börja med det parti som fått mest röster.
Förslag till extrauppgifter. Välj!
- Lär dig hur de olika partiernas partisymboler ser ut.
- Försök ta reda på några olika frågor som partierna har gått till val på.
D Uppföljning
1. Arbeta i mindre grupper.
- Jämför tabellerna med varandra.
- Vilka är de tre partier som fått flest röster?
- Är alla era tabeller lika lättlästa?
- Vad är typiskt för en lättläst tabell?
2. Diskutera i helklass.
- Vilka är de olika partiernas huvudbudskap?
- Vad kan det finnas för olika orsaker till att Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ har gått framåt i EU-valet?
3. Spara elevarbeten och tidningsartiklar till höstens riksdagsval för att kunna jobba vidare med jämförelser.
Bakgrund
Göteborgsposten, Ett omvälvande EU-valresultat
EU-upplysningen, EU-valet
EU-upplysningen, Valresultatet
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4-6
Beslutsfattande och politiska idéer
- Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas …
- Politiska val och partier i Sverige …
Centralt innehåll i matematik, årskurs 4-6
Taluppfattning och tals användning
- Tal i procentform …
Sannolikhet och statistik
- Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar.
Så är EU-valet över och i skrivande stund är resultatet inte riktigt klart, men att följa upp resultaten ger naturligtvis en bra bild av det politiska landskapet inom EU. En riktig djupdykning i både europeisk politik och geografi.
Tidsåtgång: Både upplägg 1 och 3 tar en till tre lektioner. Upplägg 2 innebär en elevuppgift som löper under en vecka. Uppföljning och diskussion en lektion.
1 Analysera valresultatet
Redovisa först hela resultatet. Hur fördelar sig de 751 olika platserna på olika länder och olika partier? Gör en jämförelse m ed den svenska riksdagen och partiernas antal mandat där. Gör ett EU-parlament med 349 platser. Det får ni genom att multiplicera ländernas och partiernas antal mandat med 0,465. När ni skapat ert Europaparlament med 349 platser så jämför det med riksdagen. Är det stora skillnader eller är de riktigt lika? Om det finns skillnader var uppstår dessa? Är det i Östeuropa, Sydeuropa eller i något av de stora länderna inom EU?
Så här ser partigrupperna i EU-parlamentet ut:
vänsterpartier
socialdemokraterna
de gröna
liberalerna
moderaterna/kristdemokraterna
högerkonservativa
EU-skeptiska
Grupplösa (bl a högerextrema)
2 Hur bevakar din lokala tidning valresultatet
Bevaka din tidning under veckan och samla allt material, både opinionsmaterial (ledare, debatt och insändare) samt nyhetsartiklar. Har tidningen eget material om valet eller är det enbart byråmaterial? Har ni lokala (eller regionala) kandidater till EU-parlamentet och hur bevakas dessa? Vilka kom in och vilka kom inte in av de regionala kandidaterna?
3 Vilka kom in?
Det har skrivits mycket i svenska tidningar om partier som är antingen främlingsfientliga, invandrarkritiska eller rent av rasistiska och hur de satsar på EU-valet. Hur gick det för partier som franska Front Nacional, ungerska Jobbik eller för den delen danska Dansk Folkeparti och svenska Sverigedemokraterna. Kom alla dessa partier in i EU-parlamentet? Hur många platser fick de? Har de här partierna gjort några anmärkningsvärda uttalanden?
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Centralt innehåll årskurs 7-9
Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort.
Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.
I våra lektionstips tar vi oftast upp ganska allvarliga saker, uppmanar er att kritiskt granska både medier och makthavare. Vi vill ju gärna vara kritiska granskare, vilket är viktigt att vara.Men i dag ska vi leta positiva saker, vara lite mer lättsamma. Använd en vecka för att granska din lokaltidning, antingen i pappersversionen i någon digital version. Leta efter det som du tycker är riktigt bra!
Inledning
Denna övning låter eleverna granska tidningen ur ett subjektivt perspektiv, men det är också en övning som ger en inblick i vad moderna medier är för något. Den kan göras i svenska med inriktning mot det språkliga men också i samhällskunskap eller något annat SO-ämne.
Fördjupning 1
Bästa artikel
Valet av bästa artikel är helt subjektivt. Det kan helt enkelt vara en artikel som eleven är intresserad av. Men valet kan också avgöras av att man tycker artikeln är välskriven.
Inled med att läsa denna länk:
Mediekompass, Vad du måste veta om media – olika slags texter
Följ upp elevernas val med en diskussion och jämför deras val. Försök att skapa en klassens topplista.
Fördjupning 2
Bästa rubrik
Låt eleverna välja de fem bästa rubrikerna under en veckas tid. Det ska vara ett subjektivt val, dvs de rubriker som eleven gillar. Egentligen behöver han/hon inte motivera sitt val. Återstår sedan att se om valet håller när alla valda rubriker samlas ock klassen kollektivt väljer sin topp fem.
Att skriva en intressant rubrik är alltid en utmaning. Titta på dessa länkar och läs innan ni gör era val:
http://sprakligt.se/2013/05/
http://www.calco.se/rubriken-
Fördjupning 3
Bästa bild
Låt varje elev välja de fem bästa bilderna under en veckas tid. Det kan vara den mest betydelsefulla bilden, den tekniskt sett bästa eller allmänt trevligaste bilden. Valet får vara helt subjektivt!
När alla i klassen valt sina fem bilder har ni ett ganska fint underlag att diskutera bildkvalitet ur olika aspekter
Länk:
http://svenska.yle.fi/artikel/
Titta på den här länken. Utmärkt läsning innan ni diskuterar vidare och tillsammans väljer klassens val.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Centralt innehåll: Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar.
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Gymnasiet
Svenska
I undervisningen ska eleverna få möta olika typer av skönlitteratur och andra typer av texter samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, intressen och den egna utbildningen.
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
I år är det 25 år sedan Barnkonventionen antogs av FN. Detta lektionstips belyser barns mänskliga rättigheter med fokus på två saker, rätten att göra sin röst hörd och lokaltidningens roll i det demokratiska samtalet.
A Introduktion
Börja lektionen med att berätta om de mänskliga rättigheterna. Kopieringsunderlag 1.
B Fördjupning
- Artikel 12 (en av grundprinciperna och vägledande för konventionen) ger barn rätt att göra sin röst hörd i alla frågor som berör dem och vuxna en skyldighet att lyssna!
- Lokaltidningen är ett forum där frågor som rör medborgarna lyfts upp. Medier (tidningar, tv, radio, Internet) ser sig själva som en viktig del i det demokratiska samtalet. Med det demokratiska samtalet i medier menas att tidningarna ger rum åt medborgarnas åsikter och debatt – alltså medborgarnas rätt att göra sina röster hörda.
C Aktiviteter
Aktivitet 1. Barnets röst – vilka frågor berör dig?
Vilka frågor tycker eleverna själva berör dem?
- Gör en värderingsövning kring barns rätt att göra sin röst hörd.
Använd gärna kopieringsunderlag 2.
Eleverna får ta ställning till en för temat relevant fråga genom att ställa sig vid ett svarsalternativ (ett av rummets fyra hörn), ett av svarsalternativet är öppet. - Följ upp svaren med följdfrågor – ge eleverna möjlighet att motivera sina svar.
Det är förstås okej att ändra sig och byta hörn under samtalets gång.
Aktivitet 2. Barnets röst i dagstidningen
- Dela in eleverna i mindre grupper. Dela ut lokaltidningen (gärna olika nummer för variation) till grupperna.
- Ge grupperna i uppgift att granska tidningen med följande instruktion:
– Bläddra igenom tidningen tillsammans i gruppen.
– Får barn göra sina röster hörda i något sammanhang i den aktuella tidningen?
Om ja – i vilket sammanhang? - Redovisa för klassen.
- Dela sedan ut pratbubblor (kopieringsunderlag 3) och ge eleverna i uppgift att fundera över om det finns någonting de själva skulle vilja påverka (övergångsställe vid skolan, biografens filmutbud, bibliotekets öppettider eller kanske något som de läste i lokaltidningen).
Be eleverna skriva ner sina röster kring de frågorna i pratbubblorna.
Sätt upp alla pratbubblorna på ett lämpligt ställe.
D Uppföljning
- Gå igenom alla pratbubblor.
- Finns det något som ni gemensamt skulle vilja påverka?
- Skriv då till era lokala beslutsfattare!
- Tipsa också er lokala tidning – gör era röster hörda!
Bakgrund
Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter, Barnets rättigheter
Regeringens webbplats, Lättläst skrift om Mänskliga rättigheter och Barnkonventionen
Barnombudsmannen, Om barnkonventionen
Mediekompass arkiv
Kopieringsunderlag 1. Barnens rättigheter
Kopieringsunderlag_Mänskliga_rättigheter_Barnkonv
Kopieringsunderlag 2. Värderingsövning – barnets röst
Kopieringsunderlag Barnens röst varderingsövning
Kopieringsunderlag 3. Pratbubblor
Kopieringsunderlag Barnens röst lokaltidningen
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
SO-ämnen åk 1-3
Att leva i världen
– Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Samhällskunskap åk 4-6
Rättigheter och rättsskipning
– De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Många gånger exemplifierar vi viktiga samhällsfrågor som demokrati, lag och rätt, ekonomi, etcetera med nationella eller rent av internationella exempel. Det är väl i och för sig okej men vi får inte glömma att de frågor som oftast är viktiga för människors liv avgörs på det lokala planet och skildras av lokala medier. Ägna en period åt att granska din, eventuellt dina lokaltidningar.
För samtliga svenska dagstidningar är nog de lokala nyheterna de viktigaste. Det är där man är bäst och har de största resurserna att gräva fram nyheter. Det är också det innehåll som läsarna anser vara viktigast.
Tidsåtgång: Helst en stund varje dag under en period, ett sätt att skapa goda nyhetsvanor! Att skriva en artikel tar förstås ganska lång tid precis som de övriga övningarna i svenska. Upp till läraren hur mycket tid man vill ge eleverna.
SO Granska lokalsidorna
- Lista samtliga nyheter och för dem till olika ämnesgrupper, exempelvis brott, politik, etc. Vilket ämne dominerar? Diskutera nyhetsurvalet. Skulle ni vilja ha ett annat urval?
- Välj också den nyhet som varje enskild elev tycker är viktigast under veckan. Jämför era val i klassen.
- Hittar ni någon artikel där du kan säga att den kom till tack vare Offentlighetsprincipen? Se faktatext nedan!
- Vilka annonser finns på lokalsidorna? Är det bara annonser för lokala affärer? Finns där ”evenemangsannonser”, dvs information om olika evenemang (konserter, teaterföreställningar, utställningar, med mera)?
SV Granska texterna
- Titta på modellen för att skriva en nyhetsartikel nedan. Utgå från modellen när du granskar de lokala nyhetsartiklarna.
– Är rubrikerna bra? Lockar de till läsning? Har du bättre alternativ?
– Hur är ingresserna utformade? Är de för långa/korta? Innehåller ingresserna några pratminus?
– Är brödtexterna långa eller korta? Hur många pratminus innehåller de? Är fördelningen mellan berättade text och pratminus bra eller borde den förändras?
– Hur många mellanrubriker förekommer? Borde det vara fler, eller färre?
– Tillför bildtexterna någonting eller är de upprepningar av det som står i artikelns rubrik eller ingress. - Innehåller artiklarna bra faktatexter? Stryk alla pratminus och granska den berättande texten. Innehåller den ord eller påståenden som gör att skribenten tar ställning, blir subjektiv?
- Skriv en egen nyhetsartikel enligt den mall som skissas i faktatexterna nedan. Låt sedan en kamrat läsa artikeln och diskutera sedan innehållet gemensamt.
Kopplingar till skolan styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. Centralt innehåll: Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Faktatext till hjälp att utföra uppgifterna ovan
SO-ämnen
Hitta lokala nyheter
Journalister på lokaltidningen har flera olika sätt att skaffa nyheter. De som jobbat några år har skaffat sig ett stort kontaktnät. Genom dessa personer skaffar man nyheter.
På tidningen har man koll på vad som ska hända. Vid morgonmötena varje dag går man igenom de händelser som man vet ska inträffa just den dagen och bestämmer vilka som ska bevakas.
Många personer ringer eller skriver till tidningen och tipsar, den vägen kommer många nyheter.
Varje dag bevakar journalister de offentliga institutionerna, kommun, polis, landsting, länsstyrelse, etc. Tack vare Offentlighetsprincipen får journalisterna tillgång till massor av information.
Så här skriver regeringen på sin hemsida (regeringen.se) om Offentlighetsprincipen:
Offentlighetsprincipen – rätten till insyn
Offentlighetsprincipen innebär att regeringens och andra myndigheters samt riksdagens och beslutande kommunala församlingars verksamhet så långt som möjligt ska vara öppna. Därför har exempelvis allmänheten rätt att ta del av alla offentliga handlingar, och domstolsförhandlingar och beslutande församlingars sammanträden är normalt öppna för allmänheten. Demokratin mår bra av att granskas. Insyn i den offentliga verksamheten skapar garantier mot maktmissbruk och ger möjlighet att påverka. Verksamheten angår oss alla. Medier och andra intresserade ska kunna hämta information i olika frågor, oavsett vad den offentliga verksamheten själv väljer att informera om. Offentlighetsprincipen innebär också att alla i Sverige har meddelarfrihet. Meddelarfriheten ger till exempel tjänstemän och andra som arbetar i stat, kommun och landsting rätt att berätta för massmedier om sådant som annars är hemligt utan att kunna straffas för det.
Vad är en allmän handling?
Handlingar är allt som innehåller information av något slag: texter, bilder, eller information lagrad på annat sätt, till exempel i en dator. En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Minnesanteckningar, utkast och säkerhetskopior betraktas inte som allmänna handlingar.
Vilka handlingar är offentliga?
Offentliga handlingar betyder allmänna handlingar som inte är hemliga. Om man vill veta vilka handlingar som finns hos en myndighet eller ta del av dem ska man kontakta myndigheten. Regeringskansliets offentliga handlingar kan du ta del av via Arkiv- och dokumentcentrum.
Vilka handlingar är inte offentliga?
Det finns vissa allmänna handlingar som allmänheten inte får ta del av eftersom de är hemliga, men de är undantag. Huvudregeln är att allmänna handlingar är offentliga. Orsaker till att allmänna handlingar är hemliga kan vara att om allmänheten fick ta del av handlingarna skulle det:
- riskera att störa förbindelser med annan stat
- riskera rikets säkerhet
- riskera ekonomisk skada för myndigheten
- riskera skyddet av enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden
- skada intresset att bevara djur- eller växtart
Svenska
Skriva en nyhetsartikel
En nyhetsartikel kan skrivas på många sätt, men den mall som beskrivs här brukar stämma ganska väl in på hur journalister skriver.
- Skriv inte för långt! Mellan 1500 och 2000 tecken brukar en allmänläsare ”orka med”. Den som är extra intresserad av ämnet orkar naturligtvis läsa mer men de flesta har inte tid.
- I skolan söker man fakta i böcker eller på Internet. En journalist väljer vanligtvis intervjuer som informationskälla. Det ger skribenten möjlighet att använda direkta citat i texten, ”pratminus”. Pratminus, eller talstreck, börjar alltid på ny rad och ger lite luft i en annars kompakt skriven text.
- Försök att få med några mellanrubriker i texten. ”Mellisarna” ger också luft i artikeln och vägleder läsaren.
Mall för nyhetsartikel:
Rubriken ska vara intressant och locka till läsning. Den får inte bli en överskrift som försöker täcka in hela innehållet utan ska fokusera på det som troligtvis är av störst intresse för läsaren. Genom att fokusera på något speciellt väljer man vinkel.
Skriv en kort ingress som följer upp innehållet i rubriken, fullföljer den vinkel du valt. Har du bra citat som rör vinkeln så låt gärna ett komma med redan i ingressen. Om någon intervjuas och dessutom finns med på bild kan han eller hon tala direkt till läsaren genom direkta citat, pratminus.
Välj ut det viktigaste i din text och sortera bort sådant som är av mindre vikt, allt för att få en kort och koncis text. Försök att få med flera pratminus i texten. Skapa en bra blandning av pratminus och berättande text. Titta gärna i tidningen och skaffa dig en känsla för hur det bör vara. Känn efter vad du själv tycker är bra!
Försök att få med två till tre mellisar i en text som är 1500-2000 tecken.
Underteckna artikeln med fullständigt namn och med kontaktuppgifter. Den som har synpunkter på din text ska kunna kontakta dig.
Lägg lite tid på bildtexten eller bildtexterna. De texterna ska helst ge lite extra information. Eftersom ögat dras till bilder i tidningarna så är just bildtexterna något av det mest lästa – och just därför ska de vara bra!
Tänk på att en nyhetsartikel är en ”faktatext”. Det innebär att den ska vara fri från skribentens åsikter. I den berättande texten återger skribenten vad han/hon ser och hör på ett så neutralt sätt som möjligt. Undvik dina egna åsikter!
I ett pratminus finns naturligtvis personliga åsikter men de återges i citat och är inte skribentens.
Den 25 maj får runt 7 miljoner svenska väljare säga sitt om vilka politiker som ska representera Sverige i Europaparlamentet. 751 ledamöter ska väljas och 20 av dem är från Sverige. Vilka länder kommer de andra från? Och vad är egentligen Europaparlamentet?
A Introduktion
Gör ett digitalt besök i EU-parlamentets plenisal (Plenisalen 360°)
Ställ några frågor kring bilden. Förslag:
– Var sitter EU-flaggan? Hur ser den ut?
– Kan man se den svenska flaggan i Plenisalen?
– Gissa hur många ledamöter som har sin plats i Europaparlamentets plenisal! (751)
– Gissa hur många länder som finns representerade i EU! (28)
B Fördjupning
Eftersom Sveriges politiska system kopplat till Europeiska Unionen företrädesvis tas upp i årskurs 7-9, så bör fördjupningen i första hand syfta till att befästa grundläggande begrepp i samhällskunskap som demokrati, val, rösträtt, parlament, ledamöter och likande.
Repetera också nödvändiga geografiska begrepp som kan användas för att beskriva ett lands läge.
C Aktivitet
Länder i Europeiska Unionen
Arbeta individuellt eller parvis
1. Samla fakta om några EU-länder. Utgå från listan (Se Förberedelser)
- Huvudstad
- Folkmängd
- Yta
- Valuta
- Flagga
- Medlem i EU år ….
- Geografiskt läge. Ge en kort beskrivning av läget med hjälp av väderstreck, läge i förhållande till andra länder, hav, bergskedjor och så vidare.
Tid över:
Befäst kunskapen om ländernas lägen genom att träna med hjälp av något interaktivt undervisningsmaterial som till exempel
http://online.seterra.net/sv/ex/140
eller
http://www.webbmagistern.se/europeiska07.html
D Uppföljning
Dela upp eleverna i grupper som får till uppgift att följa nyhetsflödet kring EU och EU-valet under var sina veckor före och efter valet.
Låt varje grupp presentera en topplista över veckans EU-nyheter.
De ska då kunna redovisa
- Rubrik och bild som anknyter till nyheten
- En kort sammanfattning av nyheten
- Vilket land/vilka länder nyheten handlar om/berör
Bakgrund
Korta fakta om EU:s medlemsländer
Nedladdningsbar karta, EU:s medlemsländer (engelska)
Valmyndigheten, Val till Europaparlamentet 25 maj 2014
Europaparlamentet/Informationskontoret i Sverige
Europaparlamentet, Faktasamling om EU-valet
Svenska EU-parlamentariker 2009-2014
Europaparlamentet/Informationskontoret i Sverige, Powerpointpresentationer om EU
EU-parlamentets plenisal (Plenisalen 360°)
28 EU-länder i bokstavsordning.
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4–6
Beslutsfattande och politiska idéer
- Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas …
Centralt innehåll i geografi, årskurs 4–6
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
- Namn och läge på Europas länder…
Det talas om att 2014 är ett supervalår och det börjar den 25 maj med EU-valet. Då ska 400 miljoner väljare i 28 länder välja 751 ledamöter till EU-parlamentet. Svenska tidningar kommer att skriva massor om detta val och har redan börjat. Alltså dags att börja följa debatten och nyheterna. Det är dags för svenskarna att börja inse att Sverige är en del av EU! I det förra EU-valet röstade 44 procent, i det senaste riksdagsvalet röstade 84,6 procent!
OBS! Tänk alltid på att ledare och debattartiklar ska innehålla skribentens åsikter medan nyhetstexter redovisar andras åsikter och skribenten ska vara neutral.
Skaffa dig en bakgrund
På http://www.eu-upplysningen.se/eu-valet/ finns en alldeles utmärkt faktabakgrund till valet. Sätt er in i fakta. Diskutera om fördelningen av ledamöter är ”rättvis”. Får stora Tyskland för få representanter och är lilla Malta överrepresenterat?
1 Samla ledare
Många tidningars ledarsidor har redan börjat kommentera det kommande valet. Olika åsikter förs fram. En del håller vi med om annat retar upp oss beroende på vilka åsikter vi har. Sök och samla efter ledare om EU-valet från olika politiska åsikter. Varje tidningsledare kan leda till diskussion kring olika EU-frågor – från storpolitik till djurrättsfrågor.
Exempel:
ttela.se: ”Rösta i EU-valet för djurens skull”
dn.se: ”EU-valet är på riktigt”
2 Granska
Granska de svenska partiernas kandidater och listor. Varifrån kommer kandidaterna och hur hörs de i debatten. Sök i svenska medier efter texter, intervjuer, etc
Börja med riksdagspartiernas hemsidor och gå igenom kandidatlistorna. Googla sedan namnen och granska om kandidaterna skrivit exempelvis debattartiklar eller givit intervjuer. Vilka åsikter har kandidaterna?
Exempel: På folkpartiet.se finns rubriken EU-val. Där listas partiets kandidater. Nummer ett är Marit Paulsen. Googlar man ”Marit Paulsen debatt” så kommer bland annat detta upp:
nyheter24.se, ”Marit Paulsen: SD vet inte vad de pratar om”
Titta på lokala kandidater!
3 Samarbete?
Det skrivs mycket i svenska tidningar om partier som är antingen främlingsfientliga, invandrarkritiska eller rent av rasistiska och hur de satsar på EU-valet. Hur agerar partier som franska Front National, ungerska Jobbik eller för den delen danska Dansk Folkeparti och svenska Sverigedemokraterna inom EU:s ramar? Kommer alla dessa partier att samarbeta i EU-parlamentet?
Länkar:
dt.se: ”MP och FP riskerar att lyfta högerpopulister i EU-valet”
aftonbladet.se: ”Franska arbetare röstar på fascister”
Googla fram fler ledare och nyhetsartiklar.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Centralt innehåll årskurs 7-9
Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort.
Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.