Varje svensk lokaltidning, med något undantag, ägnar en eller flera sidor åt nyheter som kommer från nyhetsbyråer – byråmaterial. Rikstidningarna ägnar naturligtvis än mer material åt den här typen av nyheter. Genom att följa dessa nyheter kontinuerligt håller du dig orienterad om vad som händer. Du kan delta i det offentliga samtalet! Du behöver inte känna dig dum!
1 Introduktion
Introducera uppgifterna samt gå igenom de viktigaste internationella nyhetsbyråerna och deras uppgifter.
Byråer: AFP, Reuters, AP, TT, FNB, etc.
Länk: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Nyhetsbyråer
Ta upp begreppet gatekeepers (portvakter).
Länk: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gatekeeper
2 Uppgift
Ge eleverna i uppgift att granska inrikes- och utrikesnyheterna i en vecka. Lista alla nyheter på sidorna och placera in händelserna på en världskarta.
3 Diskussion
Be varje elev välja de tre viktigaste inrikes- och utrikesnyheterna under veckan och motivera varför just de här nyheterna valts. I den avslutande diskussionen blir det här den viktigaste punkten. Diskutera samsyn och skillnader i elevernas val, och inte minst vad som avgör vad som är en ”viktig nyhet”.
Länk: Kurs i medborgarjournalistik/Vad är en nyhet?
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Inför FN-dagen den 24 oktober har Svenska FN-förbundet tagit fram ett alldeles nytt material för grundskolan. Materialet utgår från ett av FN:s mest långvariga och framgångsrika utvecklingsprojekt, FN:s skolmatsprogram. Eleverna får ta del av berättelser om barn som fått skolmat genom projektet. I materialet ingår också förslag på fördjupning och en tävling.
A Introduktion
Inled arbetet med berättelserna om Gelito, Nat och Fatuma, som är tre av de nästan 20 miljoner barn runt om i världen som får skolmat genom FN:s livsmedelsprogram. Berättelserna har olika längd och svårighetsgrad. Välj den som passar dina elever. Det finns förslag på uppföljningsfrågor till varje text. Ladda ner projektet här:
Fira FN-dagen i skolan
B Fördjupning
Här ger vi exempel på några sätt att gå vidare. På sidan Fira FN-dagen i skolan finns fler.
Världskoll
Besök FN-förbundets webbsida Världskoll som handlar om utvecklingen i världen. Här kan klassen jämföra levnadsvillkoren i Sverige med andra länder i världen. Där finns också Världskolls podcast där Svenska FN-förbundet bjuder in olika gäster för att diskutera globala frågor. Under Index finns flera videoklipp varav ett om FN:s skolmatsprogram i Demokratiska republiken Kongo.
Arbeta gemensamt i klasser eller låt grupper av elever fördjupa sig och redovisa var sin del av Världskoll.
Skolmat bli kunskap
Varje dag går 66 miljoner barn i låginkomstländer hungriga till skolan. 58 miljoner barn i grundskoleålder tar sig inte till skolbänken alls. Fattigdom och svält är oftast anledningen till att barn inte får möjlighet till utbildning. Här finns fyra videoklipp att titta på. Välj ett eller flera och bestäm vem som presentera dem för klassen, du eller några elever.
Quiz – Världskoll
Detta är ett webbspel där eleverna får jämföra, rangordna och hitta sanningar om olika länder, inom allt från internetanvändande till vattentillgång. Alla frågor handlar om världen på ett eller annat sätt, men är uppdelade i fyra frågetyper som besvaras på olika sätt. Programmet ska laddas ner.
C Aktivitet
Svenska FN-förbundet inbjuder alla klasser på grundskolan att delta i tävlingen:
Varför är utbildning så viktigt?
Eleverna ska på ett kreativt sätt illustrera varför de tycker att det är viktigt att gå i skolan. De kan till exempel:
• skriva en berättelse
• göra en sång
• ta ett foto
• spela in en film
• rita en teckning
• göra ett collage.
De rekommenderar också en utställning på skolan med alla elevers bidrag.
Tips:
• Arbeta som journalister med kamera, block och penna. Intervjua barn och vuxna om varför det är så viktigt med utbildning. Förbered frågor, boka intervjutid och/eller låt eleverna hitta personer i skolan eller hemma att intervjua. Hur ska arbetet presenteras? En film, en tidningssida, ett bildspel eller annat som klassen eller grupper av elever bestämmer.
• Göra ett collage av tidningsbilder som visar varför det är så viktigt med utbildning. Sortera bilderna på ett sätt som gör budskapet tydligt. Fyll på med egna teckningar, texter och färger!
• Skapa engagemang för hjälpinsatser för utsatta barn! Vad kan klassen göra? Kan eleverna använda sig av sociala medier, skriva debattinlägg, komma på en genial idé (typ ishinken och nyvakna bilder) som gör skillnad för barn utan möjlighet till utbildning?
• Göra arbeten med egna fotografiska bilder.
• …
Klassen kan välja att skicka in ett individuellt bidrag, ett gruppbidrag eller ett bidrag från hela klassen. Bidraget ska skickas elektroniskt till fndagen@fn.se senast den 7 november. Ange skola, klass, antal deltagare och kontaktuppgifter. Stora filer skickas via https://www.wetransfer.com/ eller http://www.sprend.se istället för i mejl. En vinnare utses på lågstadiet, mellanstadiet och på högstadiet.
D Uppföljning
Hur bevakar medierna FN-dagen, den 24 oktober? Låt gärna några elever ansvara för en mer allmän FN-bevakning. Eleverna kommer att hitta exempel om de googlar på till exempel Nyheter om FN-dagen eller gör samma sökning i nättidningar.
E Bakgrund
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällsorienterande ämne
Centralt innehåll årskurs 1-3
• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Centralt innehåll årskurs 7-9
• Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende
på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk
bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och
jämställdhet.
Svenska
Centralt innehåll årskurs 1-3
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp¬byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Centralt innehåll årskurs 7-9
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp¬byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Ebolaepidemin berör alla. Varje dag kommer nyheter om stigande dödsfall, nya fall utanför Afrika, hjälpinsatser och nyhetsbevakningar ur olika perspektiv, till exempel hur svårt barnen i de drabbade länderna har det. Många elever har säkert frågor och kanske också är oroliga för egen del. Ge fakta och belys hur vi är rustade, tack vare forskning och kunskap, men också hur utsatta vi är när en sådan här allvarlig epidemi drabbar oss.
A Introduktion
Inled lektionen med att visa nyhetsbilder om ebola. På den här sidan finns en stor mängd nyhetsbilder samlade. Bilderna är hämtade från dagstidningar och deras rapporteringar. Till varje bild finns den aktuella artikeln kopplad. Välj hur du vill använda dig av denna sida. Nedan har vi samlat fakta om ebola som kan vara till hjälp när ni pratar om bilderna.
Fakta om ebola
- Ebola tillhör en grupp virussjukdomar som brukar kallas blödarfebrar. Kroppens förmåga att stoppa blödningar fungerar inte. Patienterna blöder från alla delar av kroppen. Dödligheten är mycket hög.
- De första dokumenterade fallen av ebolafeber hos människor noterades i Zaire och fick namnet efter floden Ebola. Utbrottet skedde 1976 då 318 människor insjuknade. Av dessa avled cirka 90 procent.
- Ebola smittar bara vid nära kontakt med personer som har sjukdomen. Smittorisken är som störst vid fysisk kontakt med döda kroppar, till exempel vid begravningar och andra avsked.
- Ebolavirus smittar mellan människor genom infekterade kroppsvätskor som saliv och blod.
- Vårdpersonal måste arbeta i skyddsdräkter och iaktta försiktighetsårgärder.
- Smittade personer som ännu inte insjuknat smittar inte.
- Feber, kräkningar och inre blödningar är symtom på sjukdomen.
- Idag finns inget godkänt läkemedel som kan förhindra eller bota sjukdomen.
- Det finns fem typer av ebolavirus.
- Den som tillfrisknar från ebola blir immun mot just den typen av ebola som de insjuknade i.
- Flyghundar, en typ av fladdermöss, bär på viruset, smittar apor och andra djur. Apor verkar vara den vanligaste smittkällan för människor, i samband med kötthantering från schimpanser och gorillor men även andra djur som skogsantiloper.
- Senaste utbrotten av ebola kom vid årsskiftet 2013-2014, men uppmärksammades i mars 2014. Det utbrottet startade i gränstrakterna mellan Guinea, Sierra Leone och Liberia.
- Sverige har beredskap för denna typ av sjukdomar sedan 1990-talet. På infektionskliniken på Universitetssjukhuset i Linköping finns en speciell enhet med möjlighet att vårda ebolapatienter under längre tid. Man har i Linköping tillgång till en speciellt anpassad ambulans och kan även hämta patienter med flygplan från övriga delar av landet.
Källor: Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten: Bra att veta om ebola
Socialstyrelsens rekommendationer till hälso- och sjukvården
Ur nyhetsmaterialet:
• Antalet fall av ebola i Guinea, Sierra Leone och Liberia uppgår till över 8 000. Av dem har nästan hälften avlidit, de flesta i Liberia.
• Två kända fall är hittills smittade utanför Afrika, ett i Spanien och ett i USA.
• Enligt FN skulle en miljard dollar behövas för att bemästra ebolakatastrofen. Världens länder har hittills bidragit med 250 miljoner.
• Svenska regeringen har skickat sin första specialist till Liberia. I veckan ska ytterligare sju åka. Det är frivilligt för var och en att åka.
• Överallt i Västafrika är ebolan närvarande, inte hälsa i hand, undvika kramar, inte ta i saker, tvätta händer och fötter, kontroll av kroppstemperatur med mera.
B Fördjupning
Arbeta med artikeln Trauma för barnen
Många dagstidningar publicerade en TT-artikel om barnen i Västafrika. Sök den i er lokala nättidning eller hämta den via länken ovan. Då kommer ni till gp.se. Läs artikeln gemensamt eller låt eleverna i par läsa och svara på de frågor som vi föreslår. Börja med att visa var Liberia, Sierra Leone och Guinea ligger och förklara några svåra ord: trauma, traumatiserade, stigmatiserade
, isolerade
, överbelastade sjukvården, epidemi
och sociala gemenskapen.
Förslag på frågor:
• Vem har journalisten Marlene Eriksson talat med?
• Från vilken hjälporganisation kommer hon?
• Vilka är barnen på bilden? Vad får vi veta om deras livsöde?
• Varför hjälper ingen nioåriga Mercy Kennedy, trots att det är tradition att människor hjälper varandra och tar hand om varandras barn? Ange två skäl!
• Hur länge ska barn hållas isolerade från sina föräldrar om någon av dem blivit smittad?
• Varför får smittade barn inte behålla sina leksaker och gosedjur?
• Hur gamla är de flesta som dör i ebola? Varför är det särskilt svårt för barnen?
• Vilka andra sjukdomar hotar barnen i de drabbade länderna?
• Hur hoppas du att det ska gå för den pojke, som fick en ny extramamma? Berättar varför!
• Varför är situationen så annorlunda all annan hjälpverksamhet?
C Aktivitet
Jämför ebola med digerdöden som drabbade Sverige över 20 gånger mellan 1350 och 1713. Stora döden eller Stora pesten som digerdöden kallades då, är en av de värsta farsoter som drabbat Europa. På SO-rummet finns fakta om digerdöden. Längre ner på den sajten finns enkel fakta om digerdöden som kan passa dina elever.
Ta reda på:
– hur digerdöden kom till Europa och Sverige.
– varifrån smittan kom.
– vilka sjukdomstyper/pester av digerdöden som fanns.
– hur sjukdomen yttrade sig.
– dödlighet och antal döda.
– folktro kring digerdöden.
– digerdödens följder.
Fundera på varför vi borde klara av att hantera dagens ebolasituation bättre än vi gjorde med digerdöden under medeltiden.
D Uppföljning
Följ händelseutvecklingen kring ebola. Hjälps åt att gör en lista med daterade rubriker. Stäm av en gång i veckan eller fyll på allt eftersom.
E Bakgrund
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällsorienterande ämne
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Biologi
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
I fredags presenterade Stefan Löfven sin regering. Eftersom han fått i uppdrag av talmannen att bilda regering är det han som utser ministrar. Följ den nya regeringens första stapplande steg!
1 Följ en minister
Följ någon/några av de nya ministrarna i nyhetsflödet under en vecka. Välj gärna en av de ”tunga” ministrarna, det vill säga finansministern, utrikesminister eller utbildningsminister.
Har ni någon ”lokal” minister där ni bor så följ den ministern i den lokala/regionala medievärlden.
2 Vilka syns i medierna?
Försök att mäta den uppmärksamhet ministrarna fått i medierna sedan fredagen den 3 oktober då Stefan Löfven presenterade ministerlistan.
A. Gör en topplista efter den publicitetsmängd ministrarna fått.
B. Vilka ministrar har fått mest negativ kritik
C. Vilka ministrar verkar vara populärast?
D. Vilka är mest anonyma, dvs syns minst i tidningarna?
3 De tar över UD
Det har pratats mycket om feminism inför valet. Nu tar kvinnor över UD. Det är inte bara Margot Wallström som blir utrikesminister utan de fyra ledande posterna i ”Arvfurstens palats” innehas av kvinnor – det har aldrig inträffat tidigare.
A. Ta reda på mer om UD:s ledning, de två ministrarna, kabinettsekreteraren och statssekreteraren. Sök i nyhetsmedierna efter material om dessa kvinnor.
B. Margot Wallström har utsatts för viss kritik nu när hon återvänder till svensk politik. Ta reda på mer om detta.
C. Det har genom åren funnits flera kända kabinettssekreterare på UD. Undersök!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Centralt innehåll: Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Centralt innehåll: Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå.
Valresultatet gav en besvärlig situation i Sverige. Alliansen gick tillbaka och fick avsäga sig makten och Socialdemokraterna blev största parti och fick i uppdrag att bilda ny regering. De valde att bilda regering tillsammans med Miljöpartiet. Det här lektionsförslaget ger en tillbakablick på vad som hänt sedan valdagen och hur den nya regeringen ser ut.
A Introduktion
Mycket har hänt sedan valdagen. Den gamla regeringen beviljades avsked av vår förre talman Per Westerberg, Socialdemokraternas partiledare, Stefan Löfven, fick i uppdrag att börja arbetet med att ta fram en ny regering, riksdagen har valt nya talmän, Stefan Löfven har valts till statsminister och i fredags presenterade han sin nya regering bestående av ministrar från Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det är den mest jämställda regering hittills med 12 kvinnliga statsråd och 12 manliga. Regeringen saknar egen majoritet och anses därför svag. Deras första utmaning är nu att ta fram en budget som ska vara klar senast den 15 november. Om riksdagen i december röstar ner denna budget finns det risk för att regeringen faller och vi kan stå inför nyval.
Läs mer på riksdagens hemsida om hur det går till att välja ny statsminister och att bilda en ny regering.
B Fördjupning
Fakta om den nya regeringen. Källa: Aftonbladet.se, ”Här är de nya ministrarna”
- Regeringen består av tolv män och tolv kvinnor.
- Regeringens medelålder: 45,4 år.
- Yngst är Aida Hadzialic, 27. Äldst är Kristina Persson, 69.
- 15 av 24 ministrar bor i Stockholms län
- Medelinkomsten i regeringen var 850 784 kronor 2012.
- Åtta av 24 ministrar tjänade över en miljon kronor 2012.
- Största fastighetsinnehavet har Kristina Persson. Hon äger två skogsfastigheter i Jämtland, som är taxerade till 13,9 miljoner kronor. Det handlar om ett lantbruk och en skogsfastighet.
- Fyra av ministrarna är utlandsfödda, varav två i Turkiet.
- Flest fordon i regeringen har Sven-Erik Bucht. Han har en bil, en terränghjuling och tre terrängskotrar.
Är ni nyfikna på våra nya ministrar?
Gå in på någon av våra stora dagstidningars nättidningar och läs mer om våra nya ministrar.
SvD har bild på alla 24 och ger information med namn, ålder och vilket ansvarsområde de har.
DN visar bilder och ger bakgrund till utnämningen.
Aftonbladet har förutom fakta om var och en också liveintervjuer.
Expressen har bildspel på samtliga samt omfattande fakta.
C Aktivitet
Vem är vem? Dra ut bilder, namn och ministeruppdrag från våra nättidningar på samtliga ministrar. Klipp delar så att du har en hög med bilder, en med namn och en tredje med respektive ministerområde. Dela osorterat ut delarna så att varje elev har några delar var. Arbeta tillsammans och försök pussla ihop dem rätt igen. Börja med en bild. Vem har namnet? Vilken minister är det? Svårt? Om ni inte klarar av alla finns ju facit i någon nättidning. Låt bilderna och de andra klippen bli starten till ett ministercollage. Fyll på med mer fakta och tidningsbilder som visar vad respektive minister ska ansvara för.
D Uppföljning
Vad händer senare i höst? Kommer Stefan Löfven och hans regering få igenom sina förslag? Följ vad som händer i riksdagen och fyll på ert collage!
E Bakgrund
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällsorienterande ämne
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.
Tidsåtgång: ca 1,5-2 lektioner + tid att för eleverna att föra loggbok över sina inköp. Detta sker utanför skoltid.
Om övningarna:
Lektionstipset består av ett inledande moment, filmklipp och diskussionsfrågor, ett moment som eleverna ska utföra själva under en veckas tid (skriva logg) och ett avslutande ihopsamlande moment.
Steg 1-3 sker under ett lektionstillfälle och steg 4 sker efter ca en veckas tid (gärna efter den 24:e november så eleverna testat att inte köpa något på ”En köpfri dag”).
Steg 1: Introduktion
A. Inled momentet genom att ställa frågan nedan. Låt varje svarsalternativ representera ett hörn i klassrummet. Be eleverna ta ställning genom att placera sig i rummet och lyft några tankar från varje hörn.
Fråga: Hur viktigt är det för dig att kunna köpa det du vill?
Hörn 1: Mycket viktigt
Hörn 2: Lite viktigt
Hörn 3: Ganska oviktigt
Hörn 4: Eget förslag
B. Berätta kort om ”En köpfri dag” och det som är tanken med dagen.
C. Diskutera gemensamt varför det är viktigt eller oviktigt att kunna köpa saker. Skriv upp elevernas motiveringar på tavlan.
Tror eleverna att motveringarna skulle se likadana ut på olika platser på jorden? På vilket sätt skulle de vara lika eller skilja sig åt?
Steg 2: Filmklipp och frågor
A. Se gemensamt filmen: The high price of materialism (klippet är 5.37 min. och på engelska)
B. Diskutera:
- Vad finns det för samband mellan starka materialistiska värderingar och andra typer värderingar?
- Vilka förslag ges i filmen för att få människor att inte fokusera så starkt på materialistiska värden? Har eleverna några andra/egna förslag?
- Instämmer eleverna i att barn och unga inte ska utsättas för reklam i skolan?
- I filmen talas det om ”intrinsic values” – vad är det för slags värden?
Steg 3. Loggbok
Introducera loggen och gå igenom kopieringsunderlaget: Kopieringsunderlag En köpfri dag 2012
Ge eleverna i uppgift att hålla koll på sin konsumtion under en veckas tid. Vid varje inköp ska de skriva logg över köpet och den 24:e november är deras utmaning att inte köpa någonting alls.
Kopieringsunderlaget innehåller dessa frågor och uppgifter:
Varje gång du köper något, skriv upp i loggen:
1. Vad är det för sorts inköp? Är det ett verkligt behov eller något du vill ha men egentligen inte behöver?
2. Vad får du för känsla i samband med köpet?
3. Hur länge tror du att du kommer att behålla det du köpt?
Vid veckans slut, gör en sammanställning över hur många inköp som handlade om verkliga behov och hur många som var saker som du egentligen inte behövde.
Under lördagen den 24 november är utmaningen att inte köpa någonting alls.
Steg 4. Avslutning och uppsamling
Lyft elevernas svar från veckan som gått.
A. Gör en gemensam sammanställning över vilken typ av inköp eleverna gjort. Rita förslagsvis ett cirkeldiagram på tavlan. Hur stor del av köpen var behov och hur stor del var ren tillfredsställelse-shopping?
B. Diskutera:
- Vad gav shoppingen upphov till för känslor? Vad var positivt/negativt?
- Varför är det viktigt att reflektera över på vilket sätt man konsumerar?
- Hur stor roll tycker eleverna att reklam spelar för vad de väljer att köpa för produkter?
- Vilken sorts reklam ger starkast intryck på deras köpbeteende tror de? Är det kändisar som visar upp sig i olika kläder? Annonser på stan eller s.k. dold reklam i filmer? Varför är den typen av reklam ”bäst”?
- Är det viktigt att ha märkesvaror? Varför/varför inte?
- Hur var det att inte köpa någonting under lördagen den 24:e november?
- Kan de tänka sig att minska sin konsumtion? På vilket sätt?
- Vad kan ni komma på för förslag för att minska skräpberget i världen och de negativa konsekvenser konsumtionen har på miljön?
Länkar
http://enkopfridag.se/
Kortfilm om konsumtionen och dess effekter på miljön
Expressen: MP-politikerna vill ha ”köpfri söndag”
Wikipedia: Buy nothing day
Kopplingar till skolans styrdokument
Skolan har enligt läroplanen (såväl gymnasieskola 2011 som Lgr 11) i uppdrag att anlägga ett övergripande miljöperspektiv. På så vis ges eleverna möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
Hem – och konsumentkunskap, Lgr 11
Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser.
Centralt innehåll årskurs 7-9
Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.
I helgen som gick startade riksinsamlingen Världens Barn. Den genomförs av Radiohjälpen tillsammans med 20 andra hjälporganisationer, Sveriges Television, Sveriges Radio och 45 000 frivilliga. Under några höstveckor arbetar för att världens ska få en bättre chans i livet. Första insamlingsdagen var i lördags och nästa blir den 4 oktober. Förra året samlade de in 71 miljoner kronor.
A Introduktion
Berätta om insamlingen Världens Barn. Gå till hemsidan och titta på det inledande bildspelet som visar barns situation från olika länder i världen. Bildspelet är 2,35 minuter långt. Klicka vidare på hemsidan och hämta exempel på hur de olika organisationerna arbetar för att få in bidrag till Världens Barn. Studera loggan och låt eleverna ge förklaringar på vad de tror att den vill säga oss.
B Fördjupning
Till vilka projekt går årets insamling? Under Profilprojekt 2014 kan du visa dina elever exempel på vart pengarna går. Där finns tolv olika projekt från bland annat Indien/Nepal, Kenya, Albanien och Brasilien. Om eleverna har tillgång till datorer kan de gruppvis sätta sig in i och berätta om vart sitt projekt.
C Aktivitet
Låt insamlingen Världens Barn bli startpunkten i skolarbetet inför till exempel FN-dagen den 24 oktober. Arbeta med er lokala nät- och papperstidning.
Här ger vi förslag på temaarbeten:
• Vad skriver tidningarna på orten om Världens Barn?
Samla på nyheter om insamlingar. Ta reda på vad nyheten handlar om, vilken eller vilka organisationer som står bakom och hur mycket de samlade in. Låt gärna eleverna presentera och markera särskilt påhittiga och lyckade projekt.
• Barn i Sverige
Klippa tidningsbilder på sådant från vårt samhälle, som eleverna tycker är självklart för dem och som de tycker att barn världen över också borde ha tillgång till. Låt eleverna skriva bildtexter till sina bilder om hur de tänker och vad de tycker. Vad säger Barnkonventionen? Eleverna kan lägga till vilken artikel som passar till respektive bild.
• Barn i världen
Samla på nyheter om världens barn. Ge exempel på barns situation i krigsländer, barn drabbade av sjukdomar och naturkatastrofer, fattiga barn och annat som berör dina elever. Låt eleverna skriva eller muntligt berätta om olika livsöden.
• Granska Barnkonventionen
Utgå från artiklar i Barnkonventionen och låt eleverna hitta exempel i tidningen på händelser som de tycker bryter mot konventionen respektive följer den.
D Uppföljning
Det här arbetet kan förslagsvis redovisas på FN-dagen den 24 oktober. Låt eleverna förbereda redovisningar och sammanställa en utställning på skolan. Bjud in till guidningar av utställningen med eleverna som guider.
E Bakgrund
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällsorienterande ämnen
Syfte
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
Centralt innehåll årskurs 1-3
• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Centralt innehåll årskurs 4-6
• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Granska de lokala nyhetssidorna under en vecka. De flesta viktiga beslut och händelser i vårt liv tas och sker i vår närhet.
Hittar ni någon artikel där ni kan säga att den kom till tack vare offentlighetsprincipen?
Om tidsåtgången: Helst en stund varje dag hela veckan, ett sätt att skapa goda nyhetsvanor! Att skriva en artikel tar förstås ganska lång tid precis som de övriga övningarna i svenska. Upp till läraren hur mycket tid man vill ge eleverna.
För samtliga svenska dagstidningar är nog de lokala nyheterna de viktigaste. Det är där man är bäst och har de största resurserna att gräva fram nyheter. Det är också det innehåll som läsarna anser vara viktigast.
SO-ämnen
1. Granska lokalsidorna hela veckan! Lista samtliga nyheter och för dem till olika ämnesgrupper, exempelvis brott, politik, ekonomi, nöje, kultur, etc. Vilket ämne dominerar? Diskutera nyhetsurvalet. Skulle ni vilja ha ett annat urval?
2. Välj också den nyhet som varje enskild elev tycker är viktigast under veckan. Jämför era val i klassen.
3. Vilka annonser finns på lokalsidorna? Är det bara annonser för lokala affärer? Finns där ”evenemangsannonser”, det vill säga information om olika evenemang (konserter, teaterföreställningar, utställningar, med mera)?
Svenska
1. Granska nyheterna.
Titta i vår ”Skrivarskola” på modellen för att skriva en nyhetsartikel. Utgå från modellen när du granskar de lokala nyhetsartiklarna.
- Är rubrikerna bra?
- Lockar de till läsning? Har du bättre alternativ?
- Hur är ingresserna utformade? Är de för långa/korta? Innehåller ingresserna några pratminus?
- Är brödtexterna långa eller korta?
- Hur många pratminus innehåller de? Är fördelningen mellan berättade text och pratminus bra eller borde den förändras?
- Hur många mellanrubriker förekommer? Borde det vara fler, eller färre?
- Tillför bildtexterna någonting eller är de upprepningar av det
2. Innehåller artiklarna bra faktatexter?
Stryk alla pratminus och granska den berättande texten. Innehåller den ord eller påståenden som gör att skribenten tar ställning, blir subjektiv?
3. Skriv en egen nyhetsartikel enligt den mall som skissas i ”Skrivarskola” på www.mediekompass.se. Låt sedan en kamrat läsa artikeln och diskutera sedan innehållet gemensamt.
Kopplingar till skolan styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Centralt innehåll: Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.
Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
Alla medier har under en längre tid haft massor med material om ISIS, eller bara IS, Islamiska staten. Använd nyhetsflödet och skaffa er en bild av IS och vad som händer i regionen just nu.
1 Vad är IS?
Sök i medierapporter efter förklaringar till vad IS är för någonting. Försök att besvara följande frågor:
- Vilka leder IS?
- Vilka mål har IS?
- Var finns IS idag? Vilka områden behärskar gruppen?
- Sök fler länkar än de som finns nedan.
Länkar:
Aftonbladet TV: ” Detta är Islamiska staten”
SVT Opinion: ”Islamiska staten är islamofober”
2 Vilka stöder IS?
IS är knappast en isolerad grupp av ”galningar” i öknen. För att bli så framgångsrika som de blivit måste de få stöd. Ta reda på:
- Finns det stater som stöder IS?
- Finns det vissa befolkningsgrupper i området som stöder IS? I så fall varför?
- Vad är det för sorts människor som reser till Syrien och Irak för att strida med IS?
- Sök fler länkar än de som finns nedan.
Länkar:
Aftonbladet: ” Här är svensken som strider för Islamiska staten”
Dagens Industri: Ledare ”Sveken bakom tragedin”
3 Vad gör omvärlden?
Den 12 september höll president Obama ett tal i tv där han förklarade vad USA vill. Han är presidenten som gick till val delvis på löftet att ta USA ut ur krig. Vill han nu starta ett nytt krig?
Ta reda på:
- Vilka länder i regionen stöder USA?
- USA vill bomba IS. Går det att besegra gruppen på det sättet?
- Ska Sverige (och andra länder) lagstifta mot att resa till området och strida för IS? Ge argument!
- Diskutera: Ska omvärlden över huvud taget lägga sig i?
- Sök fler länkar än de som finns nedan.
Länkar:
Dagen – ”Obama: Målet är att förgöra islamiska staten”
Dagens Industri – ”USA får nobben av allierade”
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Centralt innehåll: Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Uppgift 1: Twitter och yttrandefriheten
Diskutera fördelar och nackdelar med Twitters möjlighet att dra tillbaka inlägg i enskilda länder.
Förberedelser: Tillgängliggör artikeln och övningens kopieringsunderlag för eleverna via papperskopia eller digitalt. 
Ladda ner kopieringsunderlaget här.
Tidsåtgång: ca 60 min.
Genomförande:
1. Läs artikeln ”Twitter anpassar yttrandefriheten” i Dagens Nyheter.
2. Låt eleverna enskilt ta ställning till påståendena i kopieringsunderlaget genom att ringa in den siffra som bäst motsvarar deras åsikt.
3. Låt eleverna parvis diskutera sina ställningstaganden.
4. Låt klassrummets ena sida representera siffrorna 1-3 och den andra sidan representera siffrorna 4-6. Läs upp de olika påståendena och be eleverna att ställa sig på den sida som stämmer överens med deras svar. Lyft några argument från varje sida av klassrummet. Poängtera att eleverna när som helst under övningen kan ändra sin åsikt. Genom att ställa följdfrågor till påståendena kan du problematisera frågeställningarna ytterligare:
- Vad kan det få för konsekvenser i förlängningen?
- Vad finns det för fördelar/nackdelar med det?
- Hur tänker du då?
- Varför ska vissa medier ta ett större ansvar än andra?
- Under den arabiska våren spelade Twitter en roll i att mobilisera motståndet mot sittande regimer. Är det tänkbart att den möjligheten nu kommer att förändras?
För tidningars kommentarsfält gäller följande:
Vi har yttrandefrihet i Sverige men man får inte skriva vad som helst. Exempelvis får du inte hota någon, förtala någon eller kränka någon. En del tidningar går igenom vad som skrivs i kommentarsfälten innan det läggs ut. Skulle det ändå slinka igenom något, som till exempel är rasistiskt så är det tidningens ansvariga utgivare som har ansvaret för det. Andra tidningar går igenom vad som skrivits i kommentarsfälten först i efterhand. Då är det du som skrivit inlägget som får ta ansvaret om du skrivit något olagligt. Men oavsett om en tidning går igenom folks kommentarer innan eller efter kommentarerna läggs ut, så måste tidningen alltid hålla uppsikt över vad som skrivs.
Uppgift 2: Sagt om yttrandefrihet
Arbeta med allmänna frågor kring tryck-och yttrandefrihet genom att lyfta kända citat.
Förberedelser: Du behöver klippa ut citaten i kopieringsunderlaget och lägga dem i en ask eller hatt. Ladda ner kopieringsunderlaget här. Ett tips är att även ha citaten på storbild så att alla ser och kan hänga med.
Tidsåtgång: ca 30-45 min.
Genomförande:
1. Klipp ut citaten och lägg dem i en ask/hatt.
2. Dela in eleverna i grupper och låt dem dra ett citat var att diskutera.
Frågor:
- Vad försöker personen som citeras att säga?
- Instämmer de med citatet?
3. Återkoppla genom att alla grupper får redogöra för sin diskussion och tolkning av citatet de fått.
4. Instämmer de andra i klassen med den redovisande gruppen?
Fler frågor för dig som har tid:
- Citaten spänner från 1800-talet till vår tid. Tror eleverna att yttrandefriheten ökat eller minskat under det tidsspannet? Varför?
- Vad kan det finnas för fördelar och nackdelar med att yttrandefriheten i världen ökar/minskar?
Länkar
Mer om Twitter och censur (på engelska)
Koppling till skolans styrdokument
Ur kursplanen i samhällskunskap, sid. 202: Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9: Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Motsvarande kopplingar finns även för gymnasieskolan i SKOLFS 2011:144 och Lgr 94.