Onsdagen den 3 december är en ödesdag för regeringen. Då röstar riksdagen om budgeten. Tre förslag kommer att läggas – regeringens, Alliansens och Sverigedemokraternas. SD har möjlighet att fälla regeringens budget genom att rösta på Alliansens. Vad händer då?
A Introduktion
Regeringen har 138 mandat och om Vänsterpartiet stödjer deras budget har de 159 mandat mot Alliansens 141. Sverigedemokraterna med sina 49 mandat kan få en vågmästarroll men tänker inte avslöja hur de ska rösta förrän på tisdagskvällen.
Några scenarier:
• Alla röstar på sin egen budget och V stödjer regeringens. Då vinner regeringens.
• Alliansen lägger ner sina röster. Då vinner regeringens förslag oavsett hur SD och V röstar.
• Alliansen röstar på sin egen budget och SD och V röstar på regeringens budget. Då klubbas regeringens budget igenom.
• Alliansen röstar på sin budget, SD lägger ner sina röster och V röstar på regeringens. Då vinner regeringens budget. Vad händer om regeringen inte får igenom sin budget?
• Statsministern väljer att avgå och regeringen upplöses.
• En misstroendeförklaring riktas mot statsministern. Då avgår hela regeringen, om regeringen inte inom en vecka utlyser extra val. Om regeringen avgår och något extra val inte utlyses vidtar en ny talmansrunda motsvarande den som skedde efter valet. Talmannen har även här fyra försök på sig.
Nu är sannolikheten för extra val, i någon av de former som här beskrivits, ytterst liten. Mer sannolikt är att det blir en regeringsombildning inom ramen för valresultatet i det ordinarie valet. Eftersom ett budgetnederlag skulle vara ett uttryck för s+mp-regeringens misslyckande, skulle den nya regeringen sannolikt ha en annan partisammansättning än den nuvarande.
Källa: Politologerna
B Inför omröstningen i riksdagen den 3 december
Hur kommer omröstningen att gå? Får vi någon vägledning av de intervjuer som journalister gjort med ledande politiker?
Stefan Löfven, (S) statsminister:
– Låt mig vara klar om det där. Det behöver inte betyda att jag avgår bara så där. Men jag kommer inte att administrera någon annans budget. Det finns andra sätt att hantera en sådan situation.
– Jag vill ha hjälp av både Folkpartiet och Centern. Jag tror att det kan bli aktuellt.
– Det är ställt utom rimligt tvivel att det är en besvärlig situation men det behöver inte innebära per automatik att man avgår utan jag har ju möjlighet att ha samtal med andra partier också.
– Om vi alla menar allvar med att ta Sverige framåt där och inte ge Sverigedemokraterna ett avgörande inflytande då får vi alla tänka till hur vi kan öppna upp en sådan situation.
– Det finns flera partier att samarbeta med, det är politikens innehåll som är det viktiga. Först ska vi ha en diskussion vilka de politiska alternativen är – vad vi har vi lagt in i vår budget och vad alternativet i budgeten är?
Mikael Damberg, (S) näringsminister :
– Jag tror att vi klarar det om inte Sverigedemokraterna bestämmer sig för att behandla detta som en lekstuga
– Alliansen måste fundera över hur de ska agera om regeringens budget faller.
– Vi kommer inte att fortsätta att regera i all oändlighet om vi ser att det inte går.
Magdalena Andersson, (S) finansminister:
– SD får oerhört svårt att förklara att de fäller regeringen, för de pensionärer som har röstat på dem i förhoppning att få sänkt skatt.
– Vi ser stora utmaningar där vi behöver modernisera Sverige och göra investeringar i skola, utbildning och i att ungdomar får jobb. Där är vi naturligtvis intresserade av att söka stöd utanför blockgränserna för det.
Oscar Sjöstedt, SD:s ekonomiska politiska talesperson
– Jag kan konstatera att Magdalena Andersson sänker skatten för pensionärer men höjer skatten för pensionärer som är kvar på arbetsmarknaden ännu mer. Så totalt sett får pensionärskollektivet ännu högre skatt i hennes budget.
– Det finns en sådan risk alldeles oavsett hur vi beter oss. Men jag tror att väljarna förstår att det som ställs mot varandra är två helhetsalternativ och vi har ingen möjlighet att rycka ut en enskild fråga.
Henrik Vinge, (SD) pressekreterare :
– Det är uppenbart att det finns en samsyn mellan regeringen och oss om att man bör sänka pensionärsskatten och höja a-kassan. Men att försöka framhålla att det är vi som förhindrar när anledningen till att de här satsningarna eventuellt inte blir verklighet är att regeringen vägrar tala med oss.
Jonas Sjöstedt, (V) partiledare
– Alliansen måste redovisa en plan för vad som händer om Alliansen vinner omröstningen och regeringens budgetproposition faller.
– Hur ska de genomföra sin politik, vem ska regera Sverige, har de en statsministerkandidat? Om de inte kan svara på det här, då faller ju frågan, vill de tvinga fram ett nyval, i och med att de inte har en plan för att styra Sverige?
Annie Lööf, (C) partiledare och Anna Kinberg Batra, (M) gruppledare i riksdagen:
– Det är upp till regeringen att ta ansvar för hur regeringens budget ska gå igenom.
Annie Lööf, (C) partiledare:
– Om vi vinner är det Stefan Löfvens ansvar att lösa situationen. Han är statsminister.
Anna Kinberg Batra, (M) gruppledare i riksdagen:
– Det jag har att ta ansvar för det är att vi har lagt ett alliansförslag. Vi skulle svika väljarna om vi inte också röstade för det.
– Om Löfven inte får igenom sin budgetproposition, så har han problem som han måste fundera på hur han ska lösa, och vad vägen vidare därfrån är.
Emil Källström , (C), ekonomiskpolitisk talesperson:
– Frågan är vad man ska prata om. Det är vårt förslag, det är regeringens och det är Sverigedemokraternas och de ska ställas mot varandra. Vi har inte varit med och bidragit till regeringens budget på något sätt och nu är den lagd.
Erik Ullenhag (Fp) ekonomiskpolitisk talesperson :
– Trots detta är vi i alliansen beredda att tala om enskilda sakfrågor som energipolitiken, men först måste ju regeringen vara överens om vad de själva vill.
Göran Hägglund, (Kd) partiledare :
– Jag vet lika lite som någon annan utanförstående hur Sverigedemokraternas riksdagsgrupp kommer att landa diskussionen inför onsdagens budgetomröstning. Praxis är att partierna röster för sina egna förslag, och efter det att ett eget förslag fallit så lägger man ner sina röster. Sverigedemokraterna har antytt att de kan komma att andrahandsrösta på näst bästa alternativ vid avgörandet om statsbudgeten för 2015. Mot ett sådant agerande finns inget förbud men det bryter, som sagt, mot vedertagen praxis. (Inlägg på Facebook)
C Omröstningen i riksdagen den 3 december
Följ nättidningarnas eller övriga mediers direktsändningar från riksdagen eller ta del av omröstningen i efterhand på nätet.
– Vilket budgetförslag vann i riksdagen?
– Hur röstade pertierna?
– Vad innebär det? Kan regeringen sitta kvar eller blir det andra lösningar?
– Följ de första uttalandena och analyserna från politiker, ”vanliga” svenskar och experter.
D Hur rapporterar medierna?
Omröstningen var en stor politisk händelse som berörde alla svenskar och det parlamentariska läget i Sverige var på grund av valresultatet i september minst sagt svårt. Hur blir det nu? Fortsätt att bevaka! Om regeringens budget föll, kan det bli en segdragen historia. Gick regeringens budget igenom kanske rapporteringen avtar inom några dagar?
E Uppföljning
Efter den här omröstningen kan det vara läge för vidare studier om riksdagen och den budgetpropositionen som omröstningen gällde. Här är några förslag på länkar:
Bakgrund
Koppling till skolans styrdokument Lgr 11
Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4–6
Samhällsresurser och fördelning
• Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
• Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.
Beslutsfattande och politiska idéer
• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas.
Foto: Melker Dahlstrand/Riksdagsförvaltningen
Detta är ett ständigt aktuellt ämne för den som vill öva upp ett kritiskt öga vad gäller mediekunskap. Begreppet allmänintresse är centralt i publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv. Där står bland annat att man ska avstå från publicering om inte uppenbart allmänintresse föreligger. Försök att ta reda på vad begreppet innebär och titta lite noggrannare på etiska frågor!
1 De etiska reglerna
Inledningen på Medieombudsmannens sida om publicitetsreglerna är värt att läsa extra noga och diskutera:
”Press, TV och radio skall ha största frihet inom ramen för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för att kunna tjäna som nyhetsförmedlare och som granskare av samhällslivet och för att kunna publicera det som är av vikt och betydelse för medborgarna. Det gäller dock att skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet.”
Låt eleverna läsa igenom reglerna och plocka fram tre av de sjutton punkterna som de tycker är extra viktiga. Sammanställ resultatet för hela klassen och skaffa er en bild av vad eleverna tycker.
Om inte eleverna lyfter fram de punkter där allmänintresset nämns så poängtera dessa:
7. Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.
15. Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.
OBS: Lyft även fram motsatsförhållandet mellan allmänintresse och nyfikenhet. Allmänintresse betyder att något är så viktigt att allmänheten ”måste få veta”. Nyfikenhet är ”kul att veta” men inte nödvändigt. Är det nödvändigt att få veta namnet på en brottsling, även om denne begått allvarliga brott?
Avsluta med att ge en definition av allmänintresse och försök ge exempel på vad som är av allmänintresse, och vad som inte är det.
Länk: Medieombudsmannen – Publicitetsregler
2 Ensamansvar
Varje tidning, radio- och tv-program har en ansvarig utgivare som är ensamt ansvarig för innehållet. Nu har varje elev chansen att bli ansvarig utgivare. Granska en eller flera dagars tidningar och leta efter exempel på där tidningen utelämnat namn eller andra uppgifter som de uppenbarligen känner till.
Diskutera igenom dessa fall och bedöm riktigheten mot bakgrund av vad som står i de etiska reglerna.
Extrauppgift: Tänker alla på det här ansvaret när man agerar på sociala medier? Är man en hänsynsfull ”ansvarig utgivare”?
3 Sajter helt utan ansvar
I dag finns på nätet sajter som påstår sig bedriva ”journalistik”, men det är sajter där anonymitet och ansvarslöshet är själva idén. En sådan sajt är ”Flashback forum” (flashback.org) som huserar under rubriken ”Yttrandefrihet på riktigt”.
Ta en titt på några aktuella exempel på flashback. Vilka överträdelser gentemot de etiska reglerna hittar ni?
Dessutom brukar det finnas flera uttalanden på den här sajten som kunde bedömas som ”hets mot folkgrupp”. Diskutera sådana exempel!
Kopplingar till skolans styrdokument
Samhällskunskap i grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Samhällskunskap i gymnasieskolan
Centralt innehåll:
Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.
Här återkommer vi med en gammal idé, men en som blir lika aktuell varje år.
Advent betyder ”ankomst” och syftar på Jesu födelse. Liksom andra perioder och högtider som har en religiös bakgrund har advent alltmer blivit en kommersiell företeelse. Under 24 dagar öppnar svenska barn (och andra?) sina luckor i kalendern. Följ nyhetsflödet under december genom att göra en egen nyhetskalender.
Passar: Det här rör flera skolämnen, beroende på vilka nyheter som eleverna väljer, men förmodligen i första hand samhällskunskap, och svenska förstås eftersom sista biten i det här gäller skrivande.
Tidsåtgång: Det första upplägget bör kunna genomföras som läxa med korta kontrollpunkter under lektionstid någon eller några gånger per vecka. Upplägg 2 tar en till två lektioner och samma sak gäller upplägg 3.
1 Samla nyheter
Förbered eleverna på att de ska välja en nyhet varje dag under december, till och med den 24:e, för att göra en egen nyhetskalender. För att göra det hela så mångfacetterat som möjligt så använd en modell där man väljer en sportnyhet på måndagen, en lokal nyhet på tisdagen, inrikes på onsdag, utrikes på torsdag och på fredagen utses veckans viktigaste nyhet. Den senare behöver inte finnas med bland de redan valda men kan göra det. Skulle det inträffa något riktigt stort i veckan så kan man naturligtvis skifta dag för att få med ”kioskvältaren”.
Samla ”kalendrarna” i en mapp, på papper eller i digital form.
2 Följ upp kalendrarna!
Jämför i klassen och diskutera vad som är en nyhet. Diskussionen bör leda fram till klassens gemensamma kalender. På vägen har ni skaffat er en nutidsorientering som heter duga! Leder detta till att eleverna i fortsättningen blir bättre nyhetsbevakare, omvärldsbevakare, så har ni nått mycket långt!
Länkar: Vad är en nyhet (lektionstips arkivet på mediekompass.se)
3 Skriv
Skriv ner dina tankar om advent i form av en krönika. I en krönika har man friheten att uttrycka egna åsikter, det är ungefär som att skriva en blogg.
Tips får du via de här länkarna:
http://www.skriva.info/skriv-en-kronika.aspx
http://spraktidningen.se/artiklar/2009/08/kronikor
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Kursplan för samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Kursplan för svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasieskolan
Ämnesplan för samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
Ämnesplan för svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.
År 2002 bildades den nigerianska islamistgruppen Boko Haram. Gruppen har sedan dess spridit skräck i hemlandet – och omvärlden. Boko Haram önskar att flickor inte ska få någon utbildning alls och pojkar enbart ska lära sig om islam.
1 Bakgrund
Vad är Boko Haram?
A. Sök efter tidningsartiklar som ger en bra bild av vad Boko Haram är. Ett exempel kommer här: Svt.se: ”Bakgrund Boko Haram”
B. Leta efter fler bra länkar, läs och anteckna viktiga fakta.
C. Redovisa i klassen och diskutera gemensamt.
2 Sök och jämför
Vidga sökandet till andra extrema rörelser med påstådd religiös förankring. Låt alla göra uppgifterna eller dela upp dem mellan grupper i klassen för att spara tid.
A. Vad är IS? Läs tidningsartiklar.
B. Vad är Al Shaabab? Läs tidningsartiklar.
C. Vad är ”Herrens motståndsarmé”? Läs tidningsartiklar.
D. Diskutera och jämför dessa rörelser. Vad är gemensamt, vad skiljer?
3 Skriv själv
Skriv en nyhetsartikel eller en krönika om Boko Haram. Tänk på att nyhetsartikeln ska vara fri från egna åsikter och innehålla fakta. Krönikan kan innehålla skribentens egna åsikter men bör, om de ska vara trovärdiga, vara väl underbyggda.
Ta en titt i Mediekompass Skrivarskola.
Om nyhetsartiklar: Nyhetsartikel
Om krönikor: Krönika
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Kursplan för samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Kursplan för svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasieskolan
Ämnesplan för samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
Ämnesplan för svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.
Än kan vi inte säga att hela landet har vinter. Kanske trodde vi det efter förra veckans snöfall ända ner i Götaland. Meteorologer definierar vinter som den period då dygnets medeltemperatur i minst fem dygn, är noll grader eller lägre. I Norra Norrland har vi vinter och kanske i Södra Norrland också, men där trycker mildluft på och temperaturen kan gå över nollstrecket. I Södra Götaland är vi i gränslandet mellan sommar och höst. Vid mer än 10-grader i femdagar har vi sommar!
Sommar är det fortfarande i Falsterbo och Ölands södra udde.
A Introduktion
Diskutera med eleverna vilken årstid vi har på platsen där de bor. Sverige är cirka 1 572 km långt från Treriksröset i norr till Smygehuk i söder. Det blir 1 571 930 meter eller cirka 157,2 mil.
– Har alla i Sverige samma årstid?
Nej
– Vad bestämmer vilken årstid vi har?
Sommar: Vid mer än tio grader fem dagar i följd.
Höst: Noll till tio plusgrader fem dagar i följd.
Vinter: Noll grader eller kallare fem dagar i följd.
Vår: När temperaturen är stigande upp till tio grader sju dagar i följd.
Vid bakslag räknar ändå den årstid som vi var inne i. På Årstider SMHI: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/arstider-1.1082 finns en längre förklaring hur vi beräknar våra årstider.
– Vem arbetar med att göra väderprognoser?
Meteorologer samlar in och sammanställer väderobservationer från exempelvis väderstationer, vädersatelliter och väderballonger. De gör väderprognoser och varnar oss om vädret
– Hur får vi reda på hur vädret ska bli?
Dagstidningar, radio, TV och internet.
– Vad är SMHI?
En statlig myndighet med uppgift att ta fram uppgifter för, vind, vatten, väder, klimat och miljö. Finns i Norrköping med lokalkontor i Göteborg, Malmö, Upplands Väsby och Sundsvall.
–Var ligger snön idag?
Här finns en karta som dagsläget: http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/snodjup
B Fördjupning
Kolla väderläget i Sverige
På startsidan till klart.se finns en Sverigekarta där man kan se vädret i hela Sverige. Den är indelad länsvis och visar var det är varmast, kallast och blåsigast dag för dag. Där kan man också följa meteorolog Martin Hedberg som ständigt kommenterar dagens och veckan väder. Utgå från denna karta och få dagens väderrapport en dag eller under en längre tid. Förslag på uppgifter att arbeta:
– Kolla var de aktuella platserna ligger. Arbeta med kartan eller kartor.
– Jämför med den egna platsen eller länet.
– Hur många grader skiljer platserna sig åt.
– Ta reda på vilka landskap som ingår i varje län.
– För statistik kring uppgifterna. Arbeta med tabeller och diagram.
C Aktivitet
Tolka dagstidningens väderkartor
Tidningarnas väderleksrapporter kan ligga till grund för samtal och beräkningar om temperatur, vindriktning och nederbörd. Solens uppgång och nedgång finns också i de flesta tidningar.
Lär eleverna att tolka grafiken för att sedan sammanställa resultat i tabeller och diagram.
Var i Sverige är det kallast idag? Var är det varmast? Hur många grader skiljer det mellan den kallaste och den varmaste platsen? Vilken färg markerar att det är väldigt kallt? Vilken markerar att det är väldigt varmt? Vad betyder symbolerna? När går solen upp och ner? Hur förlängs respektive förkortas dagarna hos er och på andra platser i Sverige.
D Uppföljning
Jämför dagens väder med platser i världen
Låt eleverna välja en plats på Sveriges väderkarta och jämföra den med en annan plats i världen. På www.klart.se kan eleverna välja bland platser i världen. Förslagsvis beskriver de var deras platser ligger, världsdel och land, och talar om var det är varmast, kallast, torrast och våtast. Detta kan bli en väderbok kryddat med en nyhetsrapportering. På denna hemsida finns inte bara dagens väder utan också en flik med nyheter.
Bakgrund
Länkar
Meteorolog, http://sv.wikipedia.org/wiki/Meteorolog
SMHI:http://www.smhi.se/#ort=2673730,Stockholm,Stockholm,Sverige,59.32/18.06
Här ligger snön: http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/snodjup
Vädret: Klart.se
Årstider SMHI: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/arstider-1.1082
Nu är det höst i syd: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nu-ar-det-host-i-syd_4087873.svd
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Lgr 11 geografi:
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor. Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor.
Kunskapskrav i slutet av årskurs 3
Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden, och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder och andra för eleven betydelsefulla platser och länder
Centralt innehåll i naturorienterande ämnen
Årskurs 1–3
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
årskurs 4–6
• Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
Centralt innehåll i matematik
Årskurs 1–3
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.
• Årskurs 4–6
• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.
Val rörande självständighet i delar av länder har inträffat flera gånger i år, nu senast i Spaniens nordöstra provins Katalonien. Är det rätt eller fel?
1 Motsättningen Madrid – Katalonien, finns den?
Skaffa dig en bakgrund!
Spanien är inte den absoluta helhet som vi svenskar ofta betraktar den som. Den rikaste delen av landet, Katalonien, har sedan gammalt legat i fejd med centralmakten i Madrid. Spåren efter inbördeskriget 1936–1939 sitter kanske kvar?
Ge dig själv en bakgrund till folkomröstningen i Katalonien.
A. Läs: http://www.ui.se/blog/2012/1/28/Spanska_inbordeskrigetleverkvarar2012.aspx
B. Sök fakta kring motsättningen Madrid – Katalonien. Hur omfattande är den?
2 Tag ställning: Var det okej med val eller ej?
Vid omröstningar av den här karaktären hävdar nästan alltid centralmakten att detta är mot lagarna. Att ta ställning för eller emot är ofta svårt. Vi hade tidigare i år fallet Skottland.
Är det så att det rikare Katalonien vill behålla sina pengar? Är det naturligt eller bara brist på solidaritet? Eller är det bara ”frihetstörst”?
A. Sök efter artklar i ämnet. Exempel: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/katalonien-rostar-om-sjalvstyre_7697466.svd
Bevaka nyhetsmedia den här veckan. Vad skrivs om valet i Katalonien?
B. Skriv en krönika med dina egna åsikter om valet i Katalonien. Om krönikor.
3 El Clasico
Den största fotbollsmatchen i Spanien varje säsong är mötet mellan Real Madrid och FC Barcelona. Den här matchen är mycket mer än bara en fotbollsmatch.
A. Läs länkarna här nedan och ta reda på mer om motsättningarna mellan klubbarna.
Länkar:
http://www.offside.org/helgens-hojdare/2012/sondag-22-april-ett-parallellt-el-clasico
http://www.svenskafans.com/spanien/75276.aspx
B. Det finns ett annat hett derby i Europa med politiska och religiösa undertoner som kallas ”The Old Firm”. Hur ställde sig klubbarna i The Old Firm till Skottlands folkomröstning om självständighet?
Ta reda på mer!
Länk (på engelska men mycket att läsa): http://www.vice.com/en_uk/read/will-glasgows-old-firm-rivalry-sway-the-independence-referendum-920
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.
Gymnasiet
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna
Varje svensk lokaltidning, med något undantag, ägnar en eller flera sidor åt nyheter som kommer från nyhetsbyråer – byråmaterial. Rikstidningarna ägnar naturligtvis än mer material åt den här typen av nyheter. Genom att följa dessa nyheter kontinuerligt håller du dig orienterad om vad som händer. Du kan delta i det offentliga samtalet! Du behöver inte känna dig dum!
1 Introduktion
Introducera uppgifterna samt gå igenom de viktigaste internationella nyhetsbyråerna och deras uppgifter.
Byråer: AFP, Reuters, AP, TT, FNB, etc.
Länk: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Nyhetsbyråer
Ta upp begreppet gatekeepers (portvakter).
Länk: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gatekeeper
2 Uppgift
Ge eleverna i uppgift att granska inrikes- och utrikesnyheterna i en vecka. Lista alla nyheter på sidorna och placera in händelserna på en världskarta.
3 Diskussion
Be varje elev välja de tre viktigaste inrikes- och utrikesnyheterna under veckan och motivera varför just de här nyheterna valts. I den avslutande diskussionen blir det här den viktigaste punkten. Diskutera samsyn och skillnader i elevernas val, och inte minst vad som avgör vad som är en ”viktig nyhet”.
Länk: Kurs i medborgarjournalistik/Vad är en nyhet?
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Inför FN-dagen den 24 oktober har Svenska FN-förbundet tagit fram ett alldeles nytt material för grundskolan. Materialet utgår från ett av FN:s mest långvariga och framgångsrika utvecklingsprojekt, FN:s skolmatsprogram. Eleverna får ta del av berättelser om barn som fått skolmat genom projektet. I materialet ingår också förslag på fördjupning och en tävling.
A Introduktion
Inled arbetet med berättelserna om Gelito, Nat och Fatuma, som är tre av de nästan 20 miljoner barn runt om i världen som får skolmat genom FN:s livsmedelsprogram. Berättelserna har olika längd och svårighetsgrad. Välj den som passar dina elever. Det finns förslag på uppföljningsfrågor till varje text. Ladda ner projektet här:
Fira FN-dagen i skolan
B Fördjupning
Här ger vi exempel på några sätt att gå vidare. På sidan Fira FN-dagen i skolan finns fler.
Världskoll
Besök FN-förbundets webbsida Världskoll som handlar om utvecklingen i världen. Här kan klassen jämföra levnadsvillkoren i Sverige med andra länder i världen. Där finns också Världskolls podcast där Svenska FN-förbundet bjuder in olika gäster för att diskutera globala frågor. Under Index finns flera videoklipp varav ett om FN:s skolmatsprogram i Demokratiska republiken Kongo.
Arbeta gemensamt i klasser eller låt grupper av elever fördjupa sig och redovisa var sin del av Världskoll.
Skolmat bli kunskap
Varje dag går 66 miljoner barn i låginkomstländer hungriga till skolan. 58 miljoner barn i grundskoleålder tar sig inte till skolbänken alls. Fattigdom och svält är oftast anledningen till att barn inte får möjlighet till utbildning. Här finns fyra videoklipp att titta på. Välj ett eller flera och bestäm vem som presentera dem för klassen, du eller några elever.
Quiz – Världskoll
Detta är ett webbspel där eleverna får jämföra, rangordna och hitta sanningar om olika länder, inom allt från internetanvändande till vattentillgång. Alla frågor handlar om världen på ett eller annat sätt, men är uppdelade i fyra frågetyper som besvaras på olika sätt. Programmet ska laddas ner.
C Aktivitet
Svenska FN-förbundet inbjuder alla klasser på grundskolan att delta i tävlingen:
Varför är utbildning så viktigt?
Eleverna ska på ett kreativt sätt illustrera varför de tycker att det är viktigt att gå i skolan. De kan till exempel:
• skriva en berättelse
• göra en sång
• ta ett foto
• spela in en film
• rita en teckning
• göra ett collage.
De rekommenderar också en utställning på skolan med alla elevers bidrag.
Tips:
• Arbeta som journalister med kamera, block och penna. Intervjua barn och vuxna om varför det är så viktigt med utbildning. Förbered frågor, boka intervjutid och/eller låt eleverna hitta personer i skolan eller hemma att intervjua. Hur ska arbetet presenteras? En film, en tidningssida, ett bildspel eller annat som klassen eller grupper av elever bestämmer.
• Göra ett collage av tidningsbilder som visar varför det är så viktigt med utbildning. Sortera bilderna på ett sätt som gör budskapet tydligt. Fyll på med egna teckningar, texter och färger!
• Skapa engagemang för hjälpinsatser för utsatta barn! Vad kan klassen göra? Kan eleverna använda sig av sociala medier, skriva debattinlägg, komma på en genial idé (typ ishinken och nyvakna bilder) som gör skillnad för barn utan möjlighet till utbildning?
• Göra arbeten med egna fotografiska bilder.
• …
Klassen kan välja att skicka in ett individuellt bidrag, ett gruppbidrag eller ett bidrag från hela klassen. Bidraget ska skickas elektroniskt till fndagen@fn.se senast den 7 november. Ange skola, klass, antal deltagare och kontaktuppgifter. Stora filer skickas via https://www.wetransfer.com/ eller http://www.sprend.se istället för i mejl. En vinnare utses på lågstadiet, mellanstadiet och på högstadiet.
D Uppföljning
Hur bevakar medierna FN-dagen, den 24 oktober? Låt gärna några elever ansvara för en mer allmän FN-bevakning. Eleverna kommer att hitta exempel om de googlar på till exempel Nyheter om FN-dagen eller gör samma sökning i nättidningar.
E Bakgrund
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällsorienterande ämne
Centralt innehåll årskurs 1-3
• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Centralt innehåll årskurs 7-9
• Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende
på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk
bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och
jämställdhet.
Svenska
Centralt innehåll årskurs 1-3
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp¬byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Centralt innehåll årskurs 7-9
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp¬byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Ebolaepidemin berör alla. Varje dag kommer nyheter om stigande dödsfall, nya fall utanför Afrika, hjälpinsatser och nyhetsbevakningar ur olika perspektiv, till exempel hur svårt barnen i de drabbade länderna har det. Många elever har säkert frågor och kanske också är oroliga för egen del. Ge fakta och belys hur vi är rustade, tack vare forskning och kunskap, men också hur utsatta vi är när en sådan här allvarlig epidemi drabbar oss.
A Introduktion
Inled lektionen med att visa nyhetsbilder om ebola. På den här sidan finns en stor mängd nyhetsbilder samlade. Bilderna är hämtade från dagstidningar och deras rapporteringar. Till varje bild finns den aktuella artikeln kopplad. Välj hur du vill använda dig av denna sida. Nedan har vi samlat fakta om ebola som kan vara till hjälp när ni pratar om bilderna.
Fakta om ebola
- Ebola tillhör en grupp virussjukdomar som brukar kallas blödarfebrar. Kroppens förmåga att stoppa blödningar fungerar inte. Patienterna blöder från alla delar av kroppen. Dödligheten är mycket hög.
- De första dokumenterade fallen av ebolafeber hos människor noterades i Zaire och fick namnet efter floden Ebola. Utbrottet skedde 1976 då 318 människor insjuknade. Av dessa avled cirka 90 procent.
- Ebola smittar bara vid nära kontakt med personer som har sjukdomen. Smittorisken är som störst vid fysisk kontakt med döda kroppar, till exempel vid begravningar och andra avsked.
- Ebolavirus smittar mellan människor genom infekterade kroppsvätskor som saliv och blod.
- Vårdpersonal måste arbeta i skyddsdräkter och iaktta försiktighetsårgärder.
- Smittade personer som ännu inte insjuknat smittar inte.
- Feber, kräkningar och inre blödningar är symtom på sjukdomen.
- Idag finns inget godkänt läkemedel som kan förhindra eller bota sjukdomen.
- Det finns fem typer av ebolavirus.
- Den som tillfrisknar från ebola blir immun mot just den typen av ebola som de insjuknade i.
- Flyghundar, en typ av fladdermöss, bär på viruset, smittar apor och andra djur. Apor verkar vara den vanligaste smittkällan för människor, i samband med kötthantering från schimpanser och gorillor men även andra djur som skogsantiloper.
- Senaste utbrotten av ebola kom vid årsskiftet 2013-2014, men uppmärksammades i mars 2014. Det utbrottet startade i gränstrakterna mellan Guinea, Sierra Leone och Liberia.
- Sverige har beredskap för denna typ av sjukdomar sedan 1990-talet. På infektionskliniken på Universitetssjukhuset i Linköping finns en speciell enhet med möjlighet att vårda ebolapatienter under längre tid. Man har i Linköping tillgång till en speciellt anpassad ambulans och kan även hämta patienter med flygplan från övriga delar av landet.
Källor: Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten: Bra att veta om ebola
Socialstyrelsens rekommendationer till hälso- och sjukvården
Ur nyhetsmaterialet:
• Antalet fall av ebola i Guinea, Sierra Leone och Liberia uppgår till över 8 000. Av dem har nästan hälften avlidit, de flesta i Liberia.
• Två kända fall är hittills smittade utanför Afrika, ett i Spanien och ett i USA.
• Enligt FN skulle en miljard dollar behövas för att bemästra ebolakatastrofen. Världens länder har hittills bidragit med 250 miljoner.
• Svenska regeringen har skickat sin första specialist till Liberia. I veckan ska ytterligare sju åka. Det är frivilligt för var och en att åka.
• Överallt i Västafrika är ebolan närvarande, inte hälsa i hand, undvika kramar, inte ta i saker, tvätta händer och fötter, kontroll av kroppstemperatur med mera.
B Fördjupning
Arbeta med artikeln Trauma för barnen
Många dagstidningar publicerade en TT-artikel om barnen i Västafrika. Sök den i er lokala nättidning eller hämta den via länken ovan. Då kommer ni till gp.se. Läs artikeln gemensamt eller låt eleverna i par läsa och svara på de frågor som vi föreslår. Börja med att visa var Liberia, Sierra Leone och Guinea ligger och förklara några svåra ord: trauma, traumatiserade, stigmatiserade
, isolerade
, överbelastade sjukvården, epidemi
och sociala gemenskapen.
Förslag på frågor:
• Vem har journalisten Marlene Eriksson talat med?
• Från vilken hjälporganisation kommer hon?
• Vilka är barnen på bilden? Vad får vi veta om deras livsöde?
• Varför hjälper ingen nioåriga Mercy Kennedy, trots att det är tradition att människor hjälper varandra och tar hand om varandras barn? Ange två skäl!
• Hur länge ska barn hållas isolerade från sina föräldrar om någon av dem blivit smittad?
• Varför får smittade barn inte behålla sina leksaker och gosedjur?
• Hur gamla är de flesta som dör i ebola? Varför är det särskilt svårt för barnen?
• Vilka andra sjukdomar hotar barnen i de drabbade länderna?
• Hur hoppas du att det ska gå för den pojke, som fick en ny extramamma? Berättar varför!
• Varför är situationen så annorlunda all annan hjälpverksamhet?
C Aktivitet
Jämför ebola med digerdöden som drabbade Sverige över 20 gånger mellan 1350 och 1713. Stora döden eller Stora pesten som digerdöden kallades då, är en av de värsta farsoter som drabbat Europa. På SO-rummet finns fakta om digerdöden. Längre ner på den sajten finns enkel fakta om digerdöden som kan passa dina elever.
Ta reda på:
– hur digerdöden kom till Europa och Sverige.
– varifrån smittan kom.
– vilka sjukdomstyper/pester av digerdöden som fanns.
– hur sjukdomen yttrade sig.
– dödlighet och antal döda.
– folktro kring digerdöden.
– digerdödens följder.
Fundera på varför vi borde klara av att hantera dagens ebolasituation bättre än vi gjorde med digerdöden under medeltiden.
D Uppföljning
Följ händelseutvecklingen kring ebola. Hjälps åt att gör en lista med daterade rubriker. Stäm av en gång i veckan eller fyll på allt eftersom.
E Bakgrund
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällsorienterande ämne
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Biologi
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
I fredags presenterade Stefan Löfven sin regering. Eftersom han fått i uppdrag av talmannen att bilda regering är det han som utser ministrar. Följ den nya regeringens första stapplande steg!
1 Följ en minister
Följ någon/några av de nya ministrarna i nyhetsflödet under en vecka. Välj gärna en av de ”tunga” ministrarna, det vill säga finansministern, utrikesminister eller utbildningsminister.
Har ni någon ”lokal” minister där ni bor så följ den ministern i den lokala/regionala medievärlden.
2 Vilka syns i medierna?
Försök att mäta den uppmärksamhet ministrarna fått i medierna sedan fredagen den 3 oktober då Stefan Löfven presenterade ministerlistan.
A. Gör en topplista efter den publicitetsmängd ministrarna fått.
B. Vilka ministrar har fått mest negativ kritik
C. Vilka ministrar verkar vara populärast?
D. Vilka är mest anonyma, dvs syns minst i tidningarna?
3 De tar över UD
Det har pratats mycket om feminism inför valet. Nu tar kvinnor över UD. Det är inte bara Margot Wallström som blir utrikesminister utan de fyra ledande posterna i ”Arvfurstens palats” innehas av kvinnor – det har aldrig inträffat tidigare.
A. Ta reda på mer om UD:s ledning, de två ministrarna, kabinettsekreteraren och statssekreteraren. Sök i nyhetsmedierna efter material om dessa kvinnor.
B. Margot Wallström har utsatts för viss kritik nu när hon återvänder till svensk politik. Ta reda på mer om detta.
C. Det har genom åren funnits flera kända kabinettssekreterare på UD. Undersök!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Centralt innehåll: Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Centralt innehåll: Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå.