Varje dag den senaste tiden har svenska medier rapporterat om oroligheter i det afrikanska landet Burundi. Ägna en stund åt detta avlägsna, och för oss ganska okända, land. Följ rapporteringen och lär er förstå vad som händer.

1 Skaffa fakta

Skaffa er fakta om landet Burundi. Geografiska, samhällsrelaterade och historiska fakta ger en bakgrund till dagens händelser.

Svenska freds: http://www.svenskafreds.se/sites/default/files/burundi_0.pdf 

Fakta om Burundi: http://www.globalis.se/Laender/Burundi 

Aktuella länkar:

DN Oppositionsledare mördad i Burundi

Södermanlands Nyheter Oppositionsledare mördad i Burundi

GP Nya sammandrabbningar i Burundi

ETC 100 000 människor har flytt Burundi i panik

Det finns fler länkar, sök!

Efter att ha sökt och läst – diskutera situationen i Burundi.

2 Jämför

Korruption anges ofta som ett problem i afrikanska länder. Var hittar du Burundi på Transparency Internationals lista över världens länder?

Länk: http://www.transparency.org/cpi2014/results 

a. Varför ligger Burundi så långt ner?

Länk: http://fufkorrespondenterna.com/2012/04/21/de-som-tar-fran-de-fattiga/ 

Sök fler länkar!

b. Jämför Burundi med andra centralafrikanska länder på TI:s lista. 

c. Det tidigare så härjade grannlandet Rwanda skiljer sig markant från Burundi. Varför är det så?

Länk: http://www.svd.se/naringsliv/rwanda-har-inte-glomt-men-gar-vidare_8144734.svd 

Sök fler länkar!

3 Skriv

Skriv en nyhetsartikel om Burundi som innehåller det du tycker är viktigast. Använd gärna citat du skaffat från andra håll och använd dem som om du intervjuat personerna i fråga. Använd även de fakta ni fått fram i uppgift 2. Var noga med din rubrik, den visar vad du tycker är viktigast.

Här får du råd hur du ska skriva din artikel: http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/09/Nyhetsartikel.pdf 

Jämför era artiklar i klassen och diskutera vad ni själva tror om utvecklingen i landet. Och självfallet, fortsätt följa nyhetsflödet från det centralafrikanska landet!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.

Svenska

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Gymnasiet

Samhällskunskap

Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Svenska

Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.

Det här lektionsförslaget ger förslag på hur hela klassen snabbt kan genomföra en nyhetsbevakning med utgångspunkt från olika perspektiv. Vi ger också förslag på en enkel källkritisk granskning och referatskrivande. För den som vill kan övningen förenklas och endast genomföras under lärarens ledning.

A Introduktion

Förslag på en lärarledd inledning

Titta på nyhetsrapporteringen i någon eller några nättidningar. Visa hur nyheterna är grupperade utifrån olika teman som inrikes, lokala, sport och så vidare. Stanna upp vid någon nyhet som intresserar eleverna. Läs och diskutera den tillsammans.

• Har journalisten tagit reda på det viktigaste? Finns svaren på dessa sex grundläggande journalistiska frågor?
1. Vad handlar det om?
2. Vem/vilka handlar det om?
3. När hände det?
4. Var hände det?
5. Hur gick det till?
6. Varför hände det?

• Vilka källor har journalisten använt?
• Saknas källor för en saklig och korrekt bevakning? Vem/vilka mer kunde journalisten i så fall ha intervjuat?
• Har rubriken täckning i texten? Varför – varför inte? Ge gärna ett nytt och kanske ett bättre rubrikförslag.
• Hur illustreras nyheten? Finns fler möjligheter? Vilka hade passat bra?
• Har journalisten gjort ett gott jobb? Varför – varför inte?

Här kan lektionen avslutas eller fortsätt och låta eleverna arbeta på samma sätt med egna nyheter.

B Aktivitet

Gör en gruppvis ”senaste nytt-bevakning”

Dela in klassen i grupper och ge varje grupp i uppgift att referera och presentera nyheter för klassen. Bestäm antal nyheter som varje grupp ska redovisa. Låt gärna eleverna söka nyheter i flera nättidningar, i den lokala tidningen, i någon kvällstidning och i någon av de stora morgontidningarna.
Förslag på gruppindelning:
Nyheter om
• politiker och politik
• sport
• djur och natur
• barn och ungdomar
• nöjen
• människor i nöd
• glada människor
• berömda människor
• överraskningar
• …

Låt eleverna göra samma granskning, som ni gjorde gemensamt under introduktionen, till en eller flera nyheter beroende hur mycket tid övningen kan ta. Bestäm om eleverna ska redovisa sina nyheter muntligt för klassen eller använda nyheterna till att träna på att skriva referat. För att spara tid kan eleverna skriva referat till en nyhet och presentera de andra muntligt.

Att skriva ett referat
Ta hjälp av de sex journalistiska frågorna. Svaren från dessa ger ett tillräckligt underlag för ett kort referatet på ett par meningar. Eleverna kan använda sig av rubriken som överskrift till respektive nyhet.

Redovisning
När grupperna redovisar kan de använda sig av nyheten på nätet och visa den eller de bilder som finns där. Tips! Be eleverna att spara länkar så att de hittar snabbt hittar vid redovisningen. Stimulera eleverna att reflektera över sina nyheter.

C Fördjupning

Hur mycket kommer eleverna ihåg?
Skriv ner några frågor under redovisningarnas gång och avsluta med ett skriftligt eller muntlig förhör.

Den 7 maj går Storbritannien till val. Det blir ett extra intressant val och liknar på många sätt valen i flera andra europeiska val. Följ utvecklingen och resultatet i medierna.

Förutsättningar: För att täcka hela uppgiften bör ni ha tillgång till papperstidningar från dagarna innan valet samt dagarna efter, men huvudsaken är att ni har tillgång till tidningarnas nätsidor.

Att starta med:

dn.se ”Valet i Storbritannien 2015”

1 Partierna

Traditionellt domineras brittisk politik av två partier, Tories (De konservativa) och Labour.

a. Vad skiljer Tories och Labour? Vilka är deras viktigaste valfrågor?

b. Liknar skillnaderna mellan Tories och Labour skillnaden mellan vänster och höger i svensk politik?

c. I Storbritannien har de enmansvalkretsar. Vad innebär det?

2 Outsiders

Två outsiders deltar i årets val, UKIP och SNB (Scottish National Party)

a. Vad står UKIP för? Vilka är deras viktigaste valfrågor? Sök upp resultatet i tidningarna.

b. Vilka är SNB:s viktigaste valfrågor? Sök upp resultatet i tidningarna.

c. Hur påverkar SNB:s resultat Labours resultat i Skottland?

3  Hur blev resultatet?

Sök upp resultatet i tidningarna. Varför gick det som det gick?

a. Läs analyser och försök skapa dig en bild av varför det gick som det gick.

b. Hur gick det för Eukip? Analysera deras resultat.

c. Hur gick det för SNP och övriga partier i Skottland? Analysera resultatet.

d. Stämmer det med de odds som fanns några dagar innan valet?

braodds.com ”Nästa parlamentsval i Storbritannien”

http://www.braodds.com/nasta-parlamentsval-i-storbritannien#

e. Om valresultatet hade räknats om efter vårt valsystem hur hade det påverkat läget i brittiska parlamentet?

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.

Gymnasieskolan

Samhällskunskap

Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

 

Det här lektionsförslaget har fokus på jordbävningen i Nepal. Vi ger förslag på länkar som berättar vad som hände i Nepal för drygt en vecka sedan och hur världens länder därefter deltagit i det akuta räddningsarbetet. Avsluta med att låta eleverna läsa om tolvårige Suraj som räddade livet på sig själv och sin farmor, då han inte kunde slita sig från sitt mobilspelande och gå hem och äta.

A – introduktion

Detta hände och händer i Nepal

En vecka har gått sedan jordbävningen i Nepal, den värsta i landet på 80 år. Nepals regering anser att hoppet om att hitta fler överlevande är ute. Antalet döda tros nu vara uppe i minst 7000, men fortfarande är ödet för tusentals människor i avlägsna och svårtillgängliga byar okänt. Räddningsteam från över 20 länder har deltagit med värmesökande kameror och sökhundar. Ingen överlevande hade hittats sedan i torsdag, men under helgen hittades Pemba Tamang,15 år, som gjorde det omöjliga. Han överlevde fem dygn under ett raserat sjuvåningshus genom att äta smör  och blev en världsnyhet. FN räknar med att åtta miljoner människor påverkats av jordbävningen. 2,8 miljoner har tvingats lämna sina hem och 3,5 miljoner är i behov av livsmedel.

Titta på några länkar om själva jordbävningen.

• Svenska Dagbladet
Bilder före och efter raset

• Dagens Nyheter
Interaktiv grafik från jordbävningsområde

• Aftonbladet
Karta över jordbävningen och efterskalven 25-27 april

Pemba Tamang, 15, gjorde det omöjliga Han överlevde fem dygn under ett raserat sjuvåningshus genom att äta smör – och blev en världsnyhet.

Räddningsarbete i Nepal

Många vill hjälpa på olika sätt, men räddningsinsatserna har försvårats på grund av en liten flygplats, dåliga vägar, förstörd infrastruktur och skyfall och åska. FN samordnar hjälparbetet och många räddningsteam trappar ner sökandet efter överlevande och åker hem eller hjälper på annat sätt. Här kommer en lista med några exempel på hjälpinsatser:

• Sveriges hjälp
Svenska hjälpinsatsen får nytt fokus,

• Så arbetar svenska hjälporganisationer
Svenska hjälporganisationer samlar in pengar till de drabbade,

• Facebook och Google
Facebook och Google hjälper människor att hitta varandra och söka efter sina anhöriga.
http://www.idg.se/2.1085/1.622993/sa-hjalper-facebook-och-google-offren-for-jordbavningen-i-nepal

• Wikimedia Sverige
Det saknas kartor i Nepal och här uppmanas allmänheten att hjälpa till att rita kartor. Det enda de behöver är en dator och lite utbildning.
Hjälp räddningsarbetet i Nepal med kartor, 

B – aktivitet

Läs om tolvårige Suraj och hur han och farmor överlevde skalvet

Lyssna på videoklippet på DN.TV om Suraj och hur hans mobilspelande räddade livet på honom och hans farmor. Fortsätt och läs hela artikeln som berättar om livet i en liten bergsby i Nepal. Låt eleverna ta reda på:
• hur mobiltelefonen räddade deras liv.

• hur de lever efter jordbävningen.

• vilken roll farmor spelar i Surajs liv.

• var Surajs föräldrar är och hur deras arbeten kan vara.

• hur det gick för Surajs skola.

• hur Suraj mår.

C – fördjupning

Varför bildas jordbävningar?

SO-rummet finns fakta om jordbävningar. Där förklaras vad en jordbävning är och berättas om kända jordbävningar genom historien.

 

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11 Kursplanen i geografi

Syfte

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om vilka mänskliga verksamheter, och av naturen framkallade processer, som påverkar jordytans former och mönster. Den ska även bidra till att eleverna får erfarenheter av att tolka och bedöma konsekvenser av olika förändringar som sker i det geografiska rummet.

Kommande fredag, första maj, är alla lediga från arbete och skola och på torsdagskvällen hälsar många våren välkommen med sång, tal och eldar. Varför, kanske många elever undrar? Ge eleverna en kort bakgrund om varför vi firar och hur traditionerna har förändrats genom åren. Vi föreslår också en aktivitet med våren som tema, där eleverna själva med kamera ska berätta vad våren betyder för dem.

A Introduktion

Berätta kort om valborgsmässofirande och första maj. Vilka minnen har eleverna av dessa dagar? Brukar de fira? Hur?

Valborgsmässofirande

Enligt Nordiska museet började firandet på medeltiden. Folk, främst ungdomar, hälsade den kommande våren och sommaren välkommen med dans och fest och tände eldar för att skydda boskap och djur från rovdjur och magiska krafter.
Idag är valborgsmässofirandet en stor vårfest i hela vårt land. Från att ha varit en ungdomens fest samlas alla åldrar för att hälsa våren välkommen med vårsånger, vårtal och eldar. Detta firandes tog ny fart efter andra världskriget när arbetar- och folkrörelseorganisationer arrangerade valborgseldarna i olika bostadsområden.

Första maj


1886 – 400 000 amerikanska arbetare gick ut i strejk för 8-timmars arbetsdag

1889 – Arbetarinternationalen bestämde vid en kongress i Paris 1889 att just denna dag skulle arbetarna världen runt samlas och demonstrera för att få åtta timmars arbetsdag.

1939 – Första maj blev en helgdag i Sverige.

2015 – I dag firar man över de politiska gränserna.

SO-rummet: Mer fakta om valborgsmässofirande och förstamaj.

Hur bevakar lokaltidningen?

Lokaltidningar på alla orter speglar kontinuerligt samhället och berättar vad som händer där vi bor. Det är inte ovanligt att förstamajtåget hamnar som ”ettanbild” på första sidan och med stor säkerhet kommer det att finnas många eldar, vårtalare och körer på mer än en plats i tidningen. Kolla i veckans tidningar hur våren ska hälsas/hälsades välkommen på er ort.

B Aktivitet

Den personliga våren berättat i bilder
För ett samtal med eleverna om vad våren betyder för dem. Ge dem sedan i uppdrag att ta bilder på sådant som får dem att känna våren i hela kroppen. Sätt deadline när de ska vara klara och ha valt den bild som de vill presentera för klassen. De kan med fördel använda mobilen, men andra kameror går förstås också bra. Se till att alla elever får tillgång till en kamera vi något tillfälle.
Bestäm hur klassen ska presentera sina bilder, till exempel ett bildspel med musik och text och/eller intalade speakertexter.

Minikurs i fotografering:
Så tar du bra bilder med mobilen
Ta bättre bilder med mobilen

C Fördjupning

Klassens demonstrationståg
Idag kan nästan vem som helst delta i ett demonstrationståg på första maj. Tänk er att klassen skulle delta. Vad skulle det stå på elevernas skyltar? Vilka reformer vill klassen kämpa för? Gå igenom elevernas förslag och ta ställning till vilka som är de mest angelägna, vilka som kan vänta och vilka som bör hamna i papperskorgen.

D Länkar

Nordiska museet, http://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/valborgsmassoafton
Historien bakom valborgsmässofirande och första maj,  http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/historien-bakom-valborgsfirandet-och-forsta-maj
Så tar du bra bilder med mobilen, http://chic.se/fredrik-etoall-sa-tar-du-bra-bilder-med-mobilen/
Ta bättre bilder med mobilen, http://apeloga.se/ta-battre-bilder-med-mobilen/

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11 Kursplanen i historia
Årskurs 4-6
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan
avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer
och gränser.

Kursplanen i bild
Årskurs 4-6
• Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.

 

Natten mellan den 24 och 25 april 1915, för exakt ett hundra år sedan inleddes det som skulle bli ett folkmord på armenier inom det Ottomanska riket. Det som är kvar idag av det riket är Turkiet. Bevaka medierna under den här veckan. Vad skrivs om detta fortfarande öppna sår i regionen?

Tidsåtgång: Uppgift 1 och 2 bör klaras av på en lektion. Uppgift 3 tar något längre tid.

1 Diskutera

Sätt er in i vad folkmordet egentligen innebar.
Granska:
Forum för levande historia, Folkmordet 1915
http://www.folkmordet1915.se
Det finns fler länkar, googla!
Diskutera det ni fått fram.

2 Ta reda på mer

Det är fortfarande så gott som tabu att prata om ”händelserna 1915” i Turkiet än mindre att erkänna att ett folkmord ägt rum.
Länkar:
Europaportalen, Turkiet beklagar folkmord på armenier

Aftonbladet, Turkisk vrede över ”folkmordsstaty”

Det finns fler länkar, googla!

A. Sök efter mer material och diskutera innebörd av begreppet folkmord.
B. Varför vill inte dagens Turkiet erkänna att ett folkmord ägt rum? Det har ju gått 100 år!
C. Hur har ett land som Rwanda behandlat arvet efter folkmordet på tutsier 1994? Har försök till försoning gjorts?
Länk:
Forum för levande historia, 20 år efter folkmordet i Rwanda
Det finns fler länkar, googla!

3 Folkmordet i svensk press

Sök och samla artiklar i svensk press som behandlar folkmordet 1915. Finns ämnet behandlat i åsiktstexter, dvs ledare, debattartiklar eller insändare?
Diskutera texterna ni samlat och löst och svara på:
1. Var det rätt av Sverige att erkänna att ett folkmord begåtts? Eller var det ”bara” ett inbördeskrig?
2. Borde Turkiet erkänna folkmordet?

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld.

Historia
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.
Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Historia
Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.

Vårbudgeten var förra veckans stora ”snackis”. Hur mycket kan eleverna? Hur mycket förstår de? Hur mycket tycker du att de bör känna till? Varje dagstidning och andra medier ser vårbudgeten som en stor händelse och har gjort sitt bästa för att förklara. Vi ger exempel på länkar att välja mellan när du förklarar för eleverna.

A Introduktion

Vad vet eleverna om vårbudgeten?
 Ta pulsen på eleverna! Har de hört talas om förra veckans vårbudget? Inled med ett samtal. Visa gärna bilder eller videoklipp på Magdalena Andersson. Här finns ett exempel från DN.se.

20 frågor och svar om vad en vårbudget är


Aftonbladet samlade 20 vanliga frågor från läsare kring regeringens vårbudget. Använd dessa frågor när du förklarar vad en budget är, vad den innehåller och hur den påverkar oss. Här är frågorna. Svaren finns i artikeln.
• Vad är skillnaden mellan höst- och vårbudgeten?

• Vad händer med budgeten nu?

• När börjar budgeten gälla?

• Hur finansieras alla reformer?

• Vilka är de stora vinnarna och förlorarna?

• När kommer den bortre gränsen för sjukförsäkringarna försvinna?

• Vad händer med pensionärsskatten?

• Vad händer med fas3?

• Kan SD eller Alliansen fälla den här budgeten?

• Hur blir det för pensionärerna?

• Höjs tv-avgiften?

• Hur mycket höjs a-kassan?

• Hur dyr blir bensinen?

• Hur mycket kostar alla reformer?

• Vad innehåller budgeten för jobbsatsningar?

• Kommer arbetslösheten att minska?

• Vad händer med momsen på second hand-butiker?

• Hur mycket satsas det på skolan?

• När blir det klart hur mycket pengar försvaret ska få?

Svaren på frågorna ger mycket samhällskunskap och kräver säkert förklaringar. Det handlar om mycket stora summor pengar. Diskutera till exempel hur mycket åtta miljarder är?

Elevernas egna frågor
Avsluta med att eleverna ställer sina egna frågor muntligt eller skriftligt. Hjälps åt att ge svar och förklara.

Läs och tolka diagram
Svenska Dagbladet visar vårbudgeten i diagram med kommentarer. Fortsätt samtalen genom att tillsammans titta på några diagram.

B Aktivitet

Gör en familjebudget
Fortsätt arbetet med en för eleverna mer bekant budget. Vilka intäkter och utgifter har en familj varje månad? Lista tänkbara poster i grupp eller tillsammans i klassen, till exempel lön, barnbidrag och så vidare. Knyt ihop dessa poster med vårbudgeten. Hur påverkas familjers intäkter och utgifter av vårbudgeten?

C Fördjupning

regeringen hemsida finns en pdf som förklarar vårbudgeten på fem minuter. Denna kan vara en bra läxa eller ett underlag till ett förhör eller prov.

DLänkar

Aftonbladet, http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20631921.ab
DN, http://www.dn.se/nyheter/politik/ris-och-ros-till-regeringens-varbudget/
Svenska Dagbladet, http://www.svd.se/nyheter/inrikes/varbudgeten_4484947.svd
Regeringens hemsida, http://www.regeringen.se/content/1/c6/25/70/58/3cff4016.pdf

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11 Kursplanen i Samhällskunskap
Årskurs 4-6
• Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.
• Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.

 

Fotbollssäsongen är igång. Män, kvinnor, pojkar och flickor tränar och spelar matcher på olika nivåer. Men vem ska döma alla dessa matcher? De senaste årens trend håller i sig. Allt fler domare slutar och färre utbildar sig. Finns det något samband mellan Zlatans ilska mot sitt straff på avstängningen i fyra matcher? Diskutera domarnas situation med dina elever och be dem fundera på vilka regler som ska gälla på och utanför spelplaner.

A – Introduktion

Zlatan rasar
Zlatan accepterade inte sitt straff för dåligt uppförande i samband med förlustmatchen mot Bordeaux och menar att ”Situationen har blivit till ett skämt, löjligt och oprofessionellt. En skam för fotbollen”.

Lång avstängning
Efter Zlatans avstängning bojkottar hans lag PSG TV-kanalen franska Canal Plus, som fångade Zlatans utbrott, som fick honom avstängd. Nu väljer PSG att bojkotta dem fram till den 30 maj. ”Anledningen till att vi tar till den här säkerhetsåtgärden är att Canal Plus-gruppen har så många mikrofoner och kameror runt laget hela tiden, vilka kan i efterhand kan användas som bevis för de som dömer vår fotboll” skriver klubben.

Fotbollskanalen

Diskutera med eleverna
• Är Zlatans agerande OK? Varför – varför inte?
• Handlar hans klubb PSG korrekt? Varför – varför inte?

• Zlatan är en världsstjärna och idol för många unga. Hur påverkar hans agerande unga spelare som följer hans framgång?

• Kommer den här händelsen att få någon betydelse för Zlatan personligen? Hur?

• Får den här händelsen någon betydelse för domarkåren? Hur?

• Påverkar sådana här händelser inställningen till sporten fotboll?

Akut brist på domare inför fotbollspremiären i Sverige

Fredrik Isacson på Västergötlands Fotbollförbund berättar för Skaraborgsbygden om domarsituationen inför årets fotbollsmatcher i Västergötland:

• Det har blivit en annan attityd på senare år, framför allt i juniormatcherna. Domarna får höra väldigt mycket och vem vill stå och ta emot spott och spe hela tiden? De flesta vet att det är så och det gör att många inte vill bli domare.

• De domare vi har får döma väldigt många matcher. Det finns de som dömer sex, sju matcher i veckan och det är inte bra. Det optimala är att man har två eller tre matcher per vecka. Det är en svår ekvation för oss, det gäller att inte slita ut de domare vi har.

• Vi behöver 100 nya domare.

• Om alla klubbar kunde få fram en person som vill gå domarkursen så skulle det innebära att vi får 270 nya domaraspiranter. Då skulle läget se helt annorlunda ut. Men problemet är att vi och klubbarna jagar samma personer, de som är duktiga och vill framåt vill klubbarna behålla som tränare eller styrelsemedlemmar.

• Just nu utbildar sig 31 personer till domare. Utmaningen för förbundet är inte bara att locka nya domare utan även behålla de som redan finns. 50 procent av domarna försvinner varje år.

• En nyhet för året är att domarna har en fadder med sig vid matcherna som de kan prata med. Det är något vi hoppas mycket på. Det kan vara skönt att ha någon med sig som man kan diskutera matchen med. Faddrarna behöver nödvändigtvis inte vara domare själva, det räcker att de kan och är intresserade av fotboll. De ska finnas med som stöd för domarna.

Diskutera med eleverna

• Kan någon i klassen ge exempel på någon situation som de varit med om eller sett? Vad hände och varför hände det?

• Vems är felet när det blir problem? Vilka är vanliga fel hos domarna? Vilka är vanliga fel hos spelarna?

• Är situationen så allvarlig med spott och spe, som Fredrik Isacson på Västergötlands fotbollsförbund säger?

• Hur kan spelarna hjälpa till att vända trenden med domaravgångar?

Möt Amane Kandas och Besnik Sahiti

Helsingborgs Dagblad har träffat två blivande domare som inte är oroliga inför sina domaruppdrag. Nej, de ser en framtid som domare högt upp i serierna. Läs varför de vill bli domare och hur tänker inför uppdraget.

Diskutera med eleverna

Vad är det som får oss att tro att dessa två kommer att lyckas och gå långt inom domarkåren?

B – Aktivitet

Fair Play inte bara på spelplaner

Låt eleverna gå till sig själva och ge förslag på hur de kan ta avstånd från spott och spe, fusk, våld och mobbning inte bara på fotbollsplanen utan också i skolan och i umgänget med kompisarna.

Förslag på arbetsgång:

1. Låt eleverna formulera minst ett förslag på hur de ska uppföra sig i umgänge med andra unga. Det kan vara i skolan, i något idrottssammanhang, i en förening eller i kamratkretsen.

2. De skriver sina förslag på lappar. Endast ett förslag på varje lapp.

3. När alla är klara får de i tur och ordning läsa upp sina förslag och anslå dem. Gruppera de som är lika.

4. Sammanfatta elevernas förslag.

5. Avsluta med att varje elev väljer det förslag som de känner berör dem starkast. Det förslaget skriver de ner och bär med sig som en överenskommelse med sig själva att försöka följa.

C – Fördjupning

Landslagets Fair Play Trophy

Svenska mästare i Fair Play 2014 är klass 6A från Per Olsskolan i Fagersta, Västmanland. Din klass kan bli svenska mästare i Fair Play 2015. Fair Play betyder ärlig, schysst och hjälpsam – och är turneringens motto. I stället för gula och röda kort får man i den här turneringen grönt kort om man uppträtt extra sportsligt. Men framförallt betyder ett deltagande i Landslagets Fair Play Trophy att man har kul tillsammans. Även om alla spelar för att vinna, så vinner vi något extra om alla från början spelar schysst. En god förlorare kan vara en större vinnare än vinnaren.

D – Länkar

Lång avstängning – Zlatan rasar

Fotbollskanalen, ”PSG bojkottar tv-kanal”

Skaraborgsbygden.se Akut brist på domare inför fotbollspremiären 

Hd.se Spring domare spring,

Fair Play 2015

 

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11 Kursplanen i Samhällskunskap

Årskurs 1-3

• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.

Lgr 11 Kursplanen i religion

Årskurs 4-6

• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.

• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller,

jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.

 

Lördagen den 11 april möttes USA:s president Barak Obama och Kubas president Raul Castro i Panama City. Det var det första mötet mellan grannländernas presidenter på över 60 år. Använd den aktuella situationen för att skaffa dig kunskap om varför de två länderna inte haft några egentliga kontakter med varandra.

Tidsåtgång: Uppgift 1 och 2 bör klaras av på en lektion. Skrivuppgiften tar minst en lektion.

1 Vad skrevs om mötet i Panama City?

Undersök hur svenska medier rapporterade från det historiska mötet. Sök även efter åsiktstexter i ämnet, exempelvis ledare, debattartiklar och/eller insändare.

Leta också i utländska medier i texter som du kan förstå.

Sammanställ de viktigaste fakta du hittar kring mötet och jämför med övriga i klassen. Diskutera!

Länkexempel: https://www.gp.se/nyheter/varlden/1.2683160-obama-kubapolitiken-en-vandpunkt

http://www.newsday.co.tt/news/0,209558.html

http://www.theguardian.com/world/2015/apr/11/raul-castro-barack-obama-summit-americas-cuba

2 Ta reda på bakgrunden

För att förstå förhållandet USA–Kuba måste man gå tillbaka till 1950-talet – minst. Vad skriver tidningarna om historian? Vad innebär namn och begrepp som Fulgencia Batista, Fidel Castro, Che Guevara, Grisbukten, Kubakrisen

Länkexempel: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/islossning-mellan-usa-och-kuba_4197143.svd

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/usa-och-kuba-narmar-sig-varandra_4197507.svd

Det finns många fler källor. Googla namnen ovan och ta reda på mera. Diskutera i klassen. Är utvecklingen bra eller dålig?

3 Uttryck din åsikt!

När du skaffat dig kunskap om förhållandet USA-Kuba så kan det vara dags att uttrycka en egen åsikt eller bara berätta så neutralt du kan om konflikten.

Det förstnämnda gör du genom att skriva en egen krönika. Ta en titt här för att förbereda dig: http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/09/Kronika.pdf

En nyhetsartikel är en text som ska vara fri från dina egna åsikter, bara referera fakta. Läs mer om nyhetsartikeln här: http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/09/Nyhetsartikel.pdf

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

  • Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld.

Historia

  • Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.
  • Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Svenska

  • Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Gymnasiet

Samhällskunskap

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  • Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
  • Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
  • Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Historia

  • Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.

Svenska

  • Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström hindrades från att tala vid arabförbundets möte i Kairo och Saudiarabien kallar hem sin ambassadör i Sverige. Vad händer? Vad är viktigast: Exportinkomster eller mänskliga rättigheter?
Undersök, diskutera – ta ställning!

1 Avtal

Sverige och Saudiarabien har haft ett samarbetsavtal som Sverige nu beslutat säga upp. Detta och det faktum att Sverige kritiserat bristen på mänskliga rättigheter i Saudiarabien verkar ligga bakom konflikten. Var det rätt att bryta avtalet? Här hittar du argument för och emot:

http://www.dn.se/debatt/sveriges-trovardighet-som-handelspartner-star-pa-spel-1/ 

http://www.dn.se/debatt/sveriges-militara-avtal-med-saudiarabien-maste-brytas/ 

Bägge debattartiklarna är publicerade på DN Debatt. Den första skriven av makthavare inom 

Svenskt näringsliv, den andra av socialdemokratiska riksdagsmän.

Här finns mer om andra länder: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/pengarna-och-jobben-trumfar-lidandet_4401175.svd 

Läs och diskutera!

2 Kvinnors rättigheter

Många svenska debattörer har också kritiserat Saudiarabien för bristen på rättigheter för kvinnor och inte minst behandlingen av bloggaren Raif Badawi.

a. Hur är det med kvinnors rättigheter i Saudiarabien? Får de köra bil? Får de vistas ute ensamma? Får de gå på fotboll? Läs här: http://www.varldenskvinnor.n.nu/saudi

Sök mer fakta genom att googla ”kvinnors rättigheter” Saudiarabien.

b. Bloggaren Raif Badawi har dömts till 1000 piskrapp och tio års fängelse. Ta reda på mer om Badawi här: 

http://www.msn.com/sv-se/nyheter/other/wallstr%25c3%25b6m-medeltida-bestraffning/ar-AA8kPt9 

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/avfardar-kritik-mot-saudiskt-spostraff_4395059.svd 

Det finns mycket skrivet om Raif Badawi. Googla hans namn och läs mer!

Var det rätt av Sverige att lägga sig i frågorna om kvinnors rättigheter och Badawis straff eller är det Saudiarabiens ensak? Diskutera!

3 Vad är det för regim som styr Saudiarabien?

Granska regimen och skaffa er en åsikt om den. Här kommer några exempel på källor – det finns fler: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20204573.ab 

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/nye-kung-salman-inga-forandringar_4275161.svd 

Vad tycker du om Saudiarabiens regim? Uttryck din åsikt! Diskutera i klassen!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.

Gymnasieskolan

Samhällskunskap

Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.