Fotbollssäsongen är igång. Män, kvinnor, pojkar och flickor tränar och spelar matcher på olika nivåer. Men vem ska döma alla dessa matcher? De senaste årens trend håller i sig. Allt fler domare slutar och färre utbildar sig. Finns det något samband mellan Zlatans ilska mot sitt straff på avstängningen i fyra matcher? Diskutera domarnas situation med dina elever och be dem fundera på vilka regler som ska gälla på och utanför spelplaner.
A – Introduktion
Zlatan rasar
Zlatan accepterade inte sitt straff för dåligt uppförande i samband med förlustmatchen mot Bordeaux och menar att ”Situationen har blivit till ett skämt, löjligt och oprofessionellt. En skam för fotbollen”.
Lång avstängning
Efter Zlatans avstängning bojkottar hans lag PSG TV-kanalen franska Canal Plus, som fångade Zlatans utbrott, som fick honom avstängd. Nu väljer PSG att bojkotta dem fram till den 30 maj. ”Anledningen till att vi tar till den här säkerhetsåtgärden är att Canal Plus-gruppen har så många mikrofoner och kameror runt laget hela tiden, vilka kan i efterhand kan användas som bevis för de som dömer vår fotboll” skriver klubben.
Diskutera med eleverna
• Är Zlatans agerande OK? Varför – varför inte?
• Handlar hans klubb PSG korrekt? Varför – varför inte?
• Zlatan är en världsstjärna och idol för många unga. Hur påverkar hans agerande unga spelare som följer hans framgång?
• Kommer den här händelsen att få någon betydelse för Zlatan personligen? Hur?
• Får den här händelsen någon betydelse för domarkåren? Hur?
• Påverkar sådana här händelser inställningen till sporten fotboll?
Akut brist på domare inför fotbollspremiären i Sverige
Fredrik Isacson på Västergötlands Fotbollförbund berättar för Skaraborgsbygden om domarsituationen inför årets fotbollsmatcher i Västergötland:
• Det har blivit en annan attityd på senare år, framför allt i juniormatcherna. Domarna får höra väldigt mycket och vem vill stå och ta emot spott och spe hela tiden? De flesta vet att det är så och det gör att många inte vill bli domare.
• De domare vi har får döma väldigt många matcher. Det finns de som dömer sex, sju matcher i veckan och det är inte bra. Det optimala är att man har två eller tre matcher per vecka. Det är en svår ekvation för oss, det gäller att inte slita ut de domare vi har.
• Vi behöver 100 nya domare.
• Om alla klubbar kunde få fram en person som vill gå domarkursen så skulle det innebära att vi får 270 nya domaraspiranter. Då skulle läget se helt annorlunda ut. Men problemet är att vi och klubbarna jagar samma personer, de som är duktiga och vill framåt vill klubbarna behålla som tränare eller styrelsemedlemmar.
• Just nu utbildar sig 31 personer till domare. Utmaningen för förbundet är inte bara att locka nya domare utan även behålla de som redan finns. 50 procent av domarna försvinner varje år.
• En nyhet för året är att domarna har en fadder med sig vid matcherna som de kan prata med. Det är något vi hoppas mycket på. Det kan vara skönt att ha någon med sig som man kan diskutera matchen med. Faddrarna behöver nödvändigtvis inte vara domare själva, det räcker att de kan och är intresserade av fotboll. De ska finnas med som stöd för domarna.
Diskutera med eleverna
• Kan någon i klassen ge exempel på någon situation som de varit med om eller sett? Vad hände och varför hände det?
• Vems är felet när det blir problem? Vilka är vanliga fel hos domarna? Vilka är vanliga fel hos spelarna?
• Är situationen så allvarlig med spott och spe, som Fredrik Isacson på Västergötlands fotbollsförbund säger?
• Hur kan spelarna hjälpa till att vända trenden med domaravgångar?
Möt Amane Kandas och Besnik Sahiti
Helsingborgs Dagblad har träffat två blivande domare som inte är oroliga inför sina domaruppdrag. Nej, de ser en framtid som domare högt upp i serierna. Läs varför de vill bli domare och hur tänker inför uppdraget.
Diskutera med eleverna
Vad är det som får oss att tro att dessa två kommer att lyckas och gå långt inom domarkåren?
B – Aktivitet
Fair Play inte bara på spelplaner
Låt eleverna gå till sig själva och ge förslag på hur de kan ta avstånd från spott och spe, fusk, våld och mobbning inte bara på fotbollsplanen utan också i skolan och i umgänget med kompisarna.
Förslag på arbetsgång:
1. Låt eleverna formulera minst ett förslag på hur de ska uppföra sig i umgänge med andra unga. Det kan vara i skolan, i något idrottssammanhang, i en förening eller i kamratkretsen.
2. De skriver sina förslag på lappar. Endast ett förslag på varje lapp.
3. När alla är klara får de i tur och ordning läsa upp sina förslag och anslå dem. Gruppera de som är lika.
4. Sammanfatta elevernas förslag.
5. Avsluta med att varje elev väljer det förslag som de känner berör dem starkast. Det förslaget skriver de ner och bär med sig som en överenskommelse med sig själva att försöka följa.
C – Fördjupning
Landslagets Fair Play Trophy
Svenska mästare i Fair Play 2014 är klass 6A från Per Olsskolan i Fagersta, Västmanland. Din klass kan bli svenska mästare i Fair Play 2015. Fair Play betyder ärlig, schysst och hjälpsam – och är turneringens motto. I stället för gula och röda kort får man i den här turneringen grönt kort om man uppträtt extra sportsligt. Men framförallt betyder ett deltagande i Landslagets Fair Play Trophy att man har kul tillsammans. Även om alla spelar för att vinna, så vinner vi något extra om alla från början spelar schysst. En god förlorare kan vara en större vinnare än vinnaren.
D – Länkar
Lång avstängning – Zlatan rasar
Fotbollskanalen, ”PSG bojkottar tv-kanal”
Skaraborgsbygden.se Akut brist på domare inför fotbollspremiären
Hd.se Spring domare spring,
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i Samhällskunskap
Årskurs 1-3
• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.
Lgr 11 Kursplanen i religion
Årskurs 4-6
• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller,
jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
Lördagen den 11 april möttes USA:s president Barak Obama och Kubas president Raul Castro i Panama City. Det var det första mötet mellan grannländernas presidenter på över 60 år. Använd den aktuella situationen för att skaffa dig kunskap om varför de två länderna inte haft några egentliga kontakter med varandra.
Tidsåtgång: Uppgift 1 och 2 bör klaras av på en lektion. Skrivuppgiften tar minst en lektion.
1 Vad skrevs om mötet i Panama City?
Undersök hur svenska medier rapporterade från det historiska mötet. Sök även efter åsiktstexter i ämnet, exempelvis ledare, debattartiklar och/eller insändare.
Leta också i utländska medier i texter som du kan förstå.
Sammanställ de viktigaste fakta du hittar kring mötet och jämför med övriga i klassen. Diskutera!
Länkexempel: https://www.gp.se/nyheter/varlden/1.2683160-obama-kubapolitiken-en-vandpunkt
http://www.newsday.co.tt/news/0,209558.html
http://www.theguardian.com/world/2015/apr/11/raul-castro-barack-obama-summit-americas-cuba
2 Ta reda på bakgrunden
För att förstå förhållandet USA–Kuba måste man gå tillbaka till 1950-talet – minst. Vad skriver tidningarna om historian? Vad innebär namn och begrepp som Fulgencia Batista, Fidel Castro, Che Guevara, Grisbukten, Kubakrisen
Länkexempel: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/islossning-mellan-usa-och-kuba_4197143.svd
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/usa-och-kuba-narmar-sig-varandra_4197507.svd
Det finns många fler källor. Googla namnen ovan och ta reda på mera. Diskutera i klassen. Är utvecklingen bra eller dålig?
3 Uttryck din åsikt!
När du skaffat dig kunskap om förhållandet USA-Kuba så kan det vara dags att uttrycka en egen åsikt eller bara berätta så neutralt du kan om konflikten.
Det förstnämnda gör du genom att skriva en egen krönika. Ta en titt här för att förbereda dig: http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/09/Kronika.pdf
En nyhetsartikel är en text som ska vara fri från dina egna åsikter, bara referera fakta. Läs mer om nyhetsartikeln här: http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/09/Nyhetsartikel.pdf
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
- Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld.
Historia
- Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.
- Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.
Svenska
- Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
- Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
- Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.
Historia
- Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.
Svenska
- Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
Fotbollssäsongen är på gång och medierna hårdbevakar inför starten på årets allsvenska. Passa på!
Fotboll är idag verkligen samhällskunskap. Lagen fungerar som företag, det köps och säljs, och dessutom är fotboll en social företeelse, både vad gäller olika spelares yrkesroller och det engagemang som sporten väcker hos allmänheten. Den 3 april 2022 spelas årets första match i fotbollsallsvenskan för herrar, damerna började redan den 26 mars. Dags att ta reda på fakta kring lagen!
Introduktion
Elitfotboll för herrar har mycket blivit en fråga om ekonomisk makt. Det betyder att den rikaste klubben kan köpa spelare som fattigare klubbar inte har råd med och det innebär samtidigt att allsvenskan riskerar att koncentreras till de större städerna där den större publiken finns och där de största sponsorerna finns.
Sök reda på förra årets sluttabell. Arbeta i grupper eller par och låt varje grupp eller par ta reda på fakta om en klubb. Sök på klubbarnas hemsidor och via respektive klubbs ”lokaltidningar”. Ta reda på hemkommunens invånarantal, klubbarnas publikgenomsnitt samt hur mycket pengar varje klubb får in från sponsorer.
Slutresultatet ska bli tre tabeller:
- Den verkliga sluttabellen 2021.
- Tabellen efter hemkommunens invånarantal. Djurgården bör toppa den tabellen!
- Tabell efter ”ekonomiska muskler”, dvs den rikaste klubben först och den fattigaste sist.
Stämmer påståendet att klubbarna från de folkrikaste kommunerna och de med mest pengar dominerar den verkliga tabellen?
Undersökning
Dags att göra lite undersökande journalistik! Varifrån kommer spelarna? Gör listor. Går vi 50 år tillbaka i tiden byggde ofta de allsvenska lag på lokala spelare, idag är allsvenskan globaliserad. Hur ser ”ditt” lags sammansättning ut?
Redovisa följande fakta kring ditt lag:
- Spelarnas moderklubb?
- Vilka klubbar har spelarna representerat tidigare? Är det spelare som ”åker runt” bland många klubbar?
- Finns det egna produkter? Jämför era resultat i klassen, vilken klubb har flest egna produkter, eller åtminstone spelare från hemtrakten?
- Finns det proffs från utlandet? Från vilka länder och klubbar kommer dem?
Granskning
Nu är du granskande journalist igen. Vad tjänar spelarna i ditt favoritlag eller det lag som finns närmast din hemort? Sök på tidningarnas hemsidor efter uppgifter om vad spelarna har i lön.
Tips: Vad gäller de som tjänar allra mest så brukar kvällstidningarna göra listor. Men vad gäller ditt lag så kan det löna sig än mer att söka i lokaltidningarna. Googla lagets namn, löner, spelares namn, etc. I sociala medier finns säkert en del uppgifter, men kan du lita på siffrorna? Var kritisk! Kolla dina källor och redovisa om siffrorna är osäkra, eller utelämna dem.
Sammanställ och redovisa.
Fördjupning
Damfotbollen har också sin allsvenska, den startade i år den 23 mars då Hammarby tog emot Eskilstuna. Klubbarna, och spelarna, lever under helt andra villkor än sina motsvarigheter i herrallsvenskan. Fram tills för några år sedan har flera av de stora klubbarna med herrlag lagt ner damfotbollen och det har varit i första hand ”mindre” klubbar i högsta serien. Hur ser det ut idag? Hur klarar klubbar som Vittsjö att finnas med på elitnivå?
Gör motsvarande uppgifter som i fördjupning 1 och 2 om ditt lag i damallsvenskan.
Damallsvenskan har länge varit en av världens främsta ligor för damfotboll men har blivit utmanade av de stora herrklubbarna i Europa som startat nya lag. Vad har det inneburit för Damallsvenskan? SVT Play har en kortare introduktion till ämnet här.
Grundfakta för Allsvenskan hittar du här. På sidan finns länkar till klubbarnas hemsidor, klicka på klubbmärkena. Och här finns Damallsvenskan.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
Gymnasiet
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.
Sveriges utrikesminister Margot Wallström hindrades från att tala vid arabförbundets möte i Kairo och Saudiarabien kallar hem sin ambassadör i Sverige. Vad händer? Vad är viktigast: Exportinkomster eller mänskliga rättigheter?
Undersök, diskutera – ta ställning!
1 Avtal
Sverige och Saudiarabien har haft ett samarbetsavtal som Sverige nu beslutat säga upp. Detta och det faktum att Sverige kritiserat bristen på mänskliga rättigheter i Saudiarabien verkar ligga bakom konflikten. Var det rätt att bryta avtalet? Här hittar du argument för och emot:
http://www.dn.se/debatt/sveriges-trovardighet-som-handelspartner-star-pa-spel-1/
http://www.dn.se/debatt/sveriges-militara-avtal-med-saudiarabien-maste-brytas/
Bägge debattartiklarna är publicerade på DN Debatt. Den första skriven av makthavare inom
Svenskt näringsliv, den andra av socialdemokratiska riksdagsmän.
Här finns mer om andra länder: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/pengarna-och-jobben-trumfar-lidandet_4401175.svd
Läs och diskutera!
2 Kvinnors rättigheter
Många svenska debattörer har också kritiserat Saudiarabien för bristen på rättigheter för kvinnor och inte minst behandlingen av bloggaren Raif Badawi.
a. Hur är det med kvinnors rättigheter i Saudiarabien? Får de köra bil? Får de vistas ute ensamma? Får de gå på fotboll? Läs här: http://www.varldenskvinnor.n.nu/saudi
Sök mer fakta genom att googla ”kvinnors rättigheter” Saudiarabien.
b. Bloggaren Raif Badawi har dömts till 1000 piskrapp och tio års fängelse. Ta reda på mer om Badawi här:
http://www.msn.com/sv-se/nyheter/other/wallstr%25c3%25b6m-medeltida-bestraffning/ar-AA8kPt9
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/avfardar-kritik-mot-saudiskt-spostraff_4395059.svd
Det finns mycket skrivet om Raif Badawi. Googla hans namn och läs mer!
Var det rätt av Sverige att lägga sig i frågorna om kvinnors rättigheter och Badawis straff eller är det Saudiarabiens ensak? Diskutera!
3 Vad är det för regim som styr Saudiarabien?
Granska regimen och skaffa er en åsikt om den. Här kommer några exempel på källor – det finns fler: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20204573.ab
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/nye-kung-salman-inga-forandringar_4275161.svd
Vad tycker du om Saudiarabiens regim? Uttryck din åsikt! Diskutera i klassen!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Tidsåtgång: Uppgift 1 tidsbegränsad bevakning av medier under en vecka – eller mer. Uppgift 2 max en lektion. Uppgift 3 minst en lektion.
Det som i första hand påverkar människors liv bestäms på det lokala politiska planet, inte i riksdagen eller i FN. Ofta missar vi att granska och diskutera dessa alldagliga frågor som ligger på kommunernas bord att besluta, det kan gälla skola, omsorg eller den lokala ekonomin. Passa på att lyfta dessa frågor som knappast tar upp plats i läroböckerna men väl i de lokala medierna.
1
Bevaka den lokala tidningens rapportering om allt som rör den lokala politiken i din kommun. Använde en längre period, gärna en hel månad så att du får ett brett material. Titta inte bara på vad som rapporteras från kommunfullmäktige och andra politiska instanser utan även frågor som borde kunna påverkas av den lokala demokratin.
Sammanställ era resultat och diskutera i klassen hur lokalmedierna lyckas i sin rapportering.
2
Gör er egen topplista över den bevakade periodens tio viktigaste nyheter. Vad är en viktig nyhet? Diskutera!
Här hittar ni lite underlag för er diskussion: Vad är en nyhet? eller den här finska länken: Vad är bara tjafs?
3
Skriv en egen nyhetsartikel kring det du tycker är viktigast. Använd dig av de regler för att skriva en nyhetsartikel som redogörs för i den här länken.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
A Introduktion
Ge en bakgrund till brevet, Åtta år och ständigt rädd för att gå till skolan, som GP publicerade i förra veckan. Läs det högt för dina elever. Välj de delar som du tycker passar. Brevet är starkt och det kan bli för känslomässigt. Samtala om innehållet utifrån flera perspektiv. Låt eleverna ge förslag på lösningar för åtta-åringen. Vad kan hans klasskamrater göra? Vad kan föräldrarna göra som de inte redan har gjort? Vad kan skolan göra? Vad kan åtta-åringen göra själv? Hur ser skolan och klassen antimobbningsregler ut? Ger det här samtalet upphov till en revidering?
B Aktivitet
Avsluta samtalet med en skrivuppgift. Låt eleverna skriva ett brev till mamman, åtta-åringen, skolans rektor, en politiker eller till någon av de pojkar som är inblandade i mobbningen. Gå igenom hur man skriver ett brev. Läs och diskutera innehållet i elevernas brev.
C Fördjupning
• Mer våld i svenska skolor Förra veckan rapporterade Sveriges Radio Ekot att antalet anmälningar om våld i skolan har ökat med 40 procent mellan åren 2012 och 2014. Med så tydliga siffror menar Ingela Eriksson Settergren på Arbetsmiljöverket, att det måste ha blivit en ökning, men säger att skolor också blivit bättre på att anmäla.
– Det som inte är tillåtet utanför skolan får heller inte vara tillåtet i skolan.
Läs mer om våld i skolan på svd
• Värner Rydénskolan i Rosengård stänger I Malmö stängde skyddsombudet Värner Rydénskolan i Rosengård efter våld, hot och besök av kriminella vuxna. Till slut blev det för mycket för elever och personal på skolan. Eleverna är informerade om stängningen, men har ännu inte fått besked hur det ska bli med deras skolgång.
Läs mer om detta på Sydsvenskan
• Arbetsmiljökunskap
Tre tips på olika nivåer
1. Samla på nationell nivå lättillgänglig kunskap och konkreta verktyg som kan användas i förebyggande och efterhjälpande arbete.
2. Omsätt de nationella riktlinjerna till lokala rekommendationer på kommunal nivå. Rektor och lärare på respektive skola behöver stöd i hur de nationella riktlinjerna ska användas lokalt.
3. Ta fram en aktuell policy för varje skola. Här ska det stå:
– vilka beteenden som definieras som hot och våld, trakasserier och mobbning.
– vilket ansvar elever, lärare och ledning har.
– hur man anmäler och vad anmälan innebär i konkreta handlingar.
– hur man anmäler utan att ”straffas” och blir ännu mer utsatt.
D Länkar
GP Åtta år och ständigt rädd för att gå till skolan
Sydsvenskan Skola stängs i Malmö
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 SO/RE
Årskurs 1-3
• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt,
kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.
Årskurs 4-6
• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller,
jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
Svenska – Syfte
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
1
Läs in dig på läget för Grekland. Vad är det som lett fram till dagens situation. Här kommer länkar som är bra att läsa:
http://www.dn.se/ekonomi/greklands-skuldberg-vaxer/
http://www.dn.se/ekonomi/grekland-far-fyra-manaders-respit/
Googla fram fler artiklar! Följ också vad som händer i Tyskland och Finland, deras parlament måste ju godkänna det nya avtalet.
2
Greklands premiärminister Alexis Tsipras och hans parti Syrizas vann parlamentsvalet i Grekland i slutet av januari. Gå tillbaka lite i tiden och granska tidningsartiklar om valet i Grekland. Nedan hittar du några länkar, men sök efter fler:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/ wolfganghansson/article20233416.ab
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/syriza-tar-historisk-seger-i-grekland_4280999.svd
Lovade Tsipras för mycket? Kan han hålla sina löften?
3
Ta ställning! Är EU för hårt mot Grekland eller måste grekerna bita i det sura äpplet när ekonomin gått över styr? Är Alexis Tsipras och hans parti Syrizas bara populister utan möjlighet att genomföra det de lovat eller kommer de att kunna uppnå resultat som gör livet lite lättare för genomsnittsgreken?
Skriv en insändare eller krönika där du motiverar dina åsikter noga. Använd de kunskaper du skaffat dig i uppgift 1 och 2.
Skaffa dig grundläggande kunskaper om hur man skriver här:
Så här skriver man en insändare
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
A Introduktion
Börja med att hämta några nyheter om VM. Välj medium gärna Dalarnas Tidningar, Falu-Kuriren, som är den mest lokala tidningen under VM. Vilka lyckas/misslyckas? Hur går det för svenskarna? Vad händer utanför arenorna? Vad har fått stora rubriker? Alla elever kanske inte känner till att vi har ett VM i Sverige och de som hängt med kan berätta och kommentera utifrån nyhetsmaterialet.
B Svenska
Förslag på elevuppgifter i svenska
Olika VM-texter
Samla på tidningstexter om VM i Falun. Vilka typer av texter hittar eleverna? Sortera i:
FAKTATEXTER; notiser, artiklar, reportage, referat, intervjuer och personporträtt
ÅSIKTSTEXTER; insändare, debattartiklar, bloggar och krönikor.
Vad kännetecknar olika texterna? Läs mer här I olika slags texter.
Passa på och lär eleverna lite norska
Välj någon av Norges dagstidningar, exempelvis Aftenposten, http://www.aftenposten.no/100Sport/ och läs vad tidningen skriver om det som händer i Falun. Översätt rubriker och hela eller delar av artiklar till svenska. Jämför vad norska journalister skriver om händelser, som också finns i svenska medier. Samla på norska ord och uttryck. Lyssna också på videoklipp och hjälps åt att återberätta vad som sades.
En VM-stjärna
Följ en tävlande i nyhetsrapporteringen och på sociala medier och ta reda på så mycket som möjligt om personen. Använd insamlat fakta till ett porträtt. Det kan innehålla egna texter, tidningsklipp, faktaruta, citat, egna åsikter och teckningar.
C Samhällskunskap
Förslag på elevuppgifter i samhällskunskap
VM-korsord
Samla på nyheter från VM och gör ett VM-korsord. På Discovery Education http://puzzlemaker.discoveryeducation.com/CrissCrossSetupForm.asp finns ett gratis underlag för att göra korsord digitalt.
• 700 aktiva från 55 nationer deltar i VM
Vilka är de 55 länderna? Leta i nyhetsrapporteringen och i start – och resultatlistor! Gör sju listor med deltagande länder, en lista från varje världsdel. Arbeta parallellt kartor. Hittade klassen de 55 nationerna? Finns det deltagarländer som överraskar klassen? Vilka är självklara länder beroende på geografiskt läge? Vilka länder förutom Sverige och Norge får plats i medierna?
D Bild
Förslag på elevuppgifter i bild
Vilka pressfotografer gillar klassen?
Analysera några VM-bilder tillsammans i klassen. Ta hjälp av dessa frågor:
Vad händer i bilden? Vilka känslor väcker bilden? Vad gör bilden bra/dålig? Ge sedan eleverna i uppgift, gärna i läxa, att välja var sin VM-bild och presentera den för klassen. Jämför gärna bilder som beskriver samma händelser. Utöver en analys ska de också ange tidning och fotograf. Avsluta med en omröstning om Bästa VM-bild.
E Länkar
Koppling till skolans styrdokument.
Lgr 11
Svenska
Årskurs 1-3
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
Årskurs 4-6
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Samhällskunskap
Syfte
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet
Årskurs 1-3
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
Årskurs 4-6
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt
förhållningssätt.
Bild
Syfte: Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. … Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier.
Årskurs 1-3
• Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från hemorten och konstbilder.
Årskurs 4-6
• Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.
När det gällde terrordåden i Paris skulle det enligt psykologen Åsa Landberg vara bra att visa bilder från demonstrationerna efter terrordåden. – Det är ofta tryggt för barnen att få reda på att vuxna protesterar mot det fruktansvärda, säger hon i Ducka inte för barnens frågor i DN, publicerad den 16 januari i år.
A Introduktion
Vi måste våga tala med barnen om det svåra. Det menar tre experter med lång erfarenhet av arbete med barn. Här ger de råd om hur föräldrar och personal kan tänka. Dessa råd gav de i anslutning till terrorattackerna i Paris och är hämtade ur DN, 16 januari, Ducka inte för barnens frågor.
A. Råd från psykologen Martin Forster som svarat på frågor på Insidan, DN:
• Generellt sett ska föräldrar och andra vuxna begränsa de allra yngsta barnens intryck av bilder, i till exempel tv-nyheterna och i tidningar. Just bilder tycks framkalla oro och rädsla hos små barn.
• Men om ett förskolebarn ändå fått information, gäller det att sakligt berätta om det som hänt – och att inte låtsas som om inget hänt.
• Studier har visat att barn mår sämre både i familjer där man lägger locket på negativa känslor och i familjer där känslorna får svalla fullständigt fritt. Det gäller både när till exempel någon anhörig dött och efter ett blodigt terrorattentat
• Han påpekar vikten av att sätta in terrorattentaten i Paris i ett större sammanhang och framhålla att även om det är mycket rapportering i tidningar, radio och tv är liknande händelser mycket ovanliga. Risken att drabbas är därför otroligt liten.
• Jag brukar säga att det grundläggande är att alltid lugnt och sansat försöka svara på barnens frågor. Det är också viktigt att som förälder i förväg reflektera en stund över vad barnet vill och tål att höra. Då blir man inte ställd om det kommer en oväntad fråga.
A. Råd från psykologen Åsa Landberg som under flera år arbetade som psykolog på Rädda Barnen:
• Hon tycker att det är viktigt att tala om det som hände i Paris utan att gå in på alla detaljer. Berätta att några män gick in på en tidningsredaktion och i en butik och dödade andra människor. Men betona samtidigt att det är en ytterst ovanlig händelse, understryker även Åsa Landberg.
• Efter terrorattacken i Paris spreds många obehagliga bilder i tv, i tidningar och på nätet. För bara några år sedan räckte det med att föräldrarna stängde av nyhetssändningen och gömde undan tidningen för att barnen skulle vara ”skyddade”. Möjligen kunde de läskunniga påverkas av tidningarnas löpsedlar. I dag har även ganska små barn tillgång till datorer, smarta telefoner och läsplattor och kan själva hitta bilder från det som hände i Paris. Det gör det ännu viktigare att våga prata om otäcka saker i vår omvärld. Men vuxna får aldrig pressa på barn och unga informationen, betonar hon. En del barn vill verkligen inte ta del av det hemska, och kan bli ännu oroligare av att få höra en massa detaljer. Andra vill ha reda på så mycket som möjligt.
• Hur ska vi då tala med barn om döden och andra svåra saker? Vi vuxna ska ge utrymme för barnens frågor och tankar. Det handlar om att finnas till hands när barn kommer med sina funderingar. I det aktuella fallet skulle jag kanske visa bilder från när miljoner människor demonstrerade på Paris gator mot det som hänt. Det är ofta tryggt för barnen att få reda på att vuxna protesterar mot det fruktansvärda.
Psykoterapeuten Börje Svensson arbetar sedan många år bland annat med utsatta pojkar. Han har ingått i Räddningsverkets stödstyrka för svenskar som drabbas av krig eller katastrofer utomlands, exempelvis i samband med terroristattacken i Londons tunnelbana 2005. • Vad vi berättar måste anpassas till barnets ålder. Pojkar och flickor som inte är läskunniga bör om möjligt skyddas från all information. Barn som är sex–sju år kan själva ha läst om det som inträffade i Paris eller ha pratat om det i skolan. Då gäller det att lyhört lyssna in barnet.
• Han säger att när barnen blir äldre, kanske mellan nio och elva år, står moralutvecklingen på topp. De vill resonera om vad som rätt och fel. Varför gör vissa onda saker? Hur kan någon döda en annan människa?
• Unga i den här åldern vill ofta ha reda på detaljer och få veta hur det är i den stora världen. Då är det viktigt att vara förberedd och ha tänkt igenom svaren, kanske till och med innan frågorna kommer.
Texten är hämtad ur artikeln Ducka inte barnens frågor, skriven av Thomas Lerner thomas.lerner@dn.se
I Norge är man på väg att förbjuda tiggeri för att få bort tiggarna som sitter utanför affärerna. Ska Sverige göra likadant eller ska vi hjälpa de här stackars människorna på så många sätt vi kan. Vad tycker du? Ta medierna till hjälp för att skaffa dig argument! Träna ditt kritiska öga mot tvivelaktig information.
Tidsåtgång: Uppgift 1 och 2 tidsbegränsad bevakning av medier under en vecka. Uppgift 3 1-2 lektioner.
1
Följ medierna på nyhetsplats under en vecka och undersök vad som skrivs och/eller sägs om tiggarna i Sverige. Prioritera de lokala medierna för att se om det skrivs något lokalt men följ även de stora tidningarna, radio och tv samt olika sociala medier.
Gör en sammanställning och svara på:
A. Får tiggarna stort eller litet utrymme.
B. Skildras tiggarna positivt eller negativt – eller rent av neutralt!
C. Är det skillnad på hur rapporteringen ser ut i traditionella medier och på nätet.
2
Gör samma granskning som ovan fast nu enbart i åsiktstexter som ledare, insändare och debatt. Gör som i uppgift 1, dvs prioritera de lokala medierna. Titta även på de kommentarer till texterna som publiceras.
Gör en sammanställning och svara på:
A. Får tiggarna stort eller litet utrymme.
B. Skildras tiggarna positivt eller negativt
C. Är det skillnad på hur tiggarna skildras på ledarplats och på insändarplats.
3
Skriv en egen insändare i ämnet. Har ni gjort uppgift 1 och 2 bör det finnas många argument att tillgå.
Ta hjälp av följande länkar då det gäller att skriva insändare:
http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/08/Insandare.pdf
http://opinionsskrivaren.blogspot.se
Skicka gärna era insändare till den lokala tidningen!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.