Sedan år 2005 är den 6 juni en helgdag. Tidigare kallades dagen Svenska flaggans dag men numera även Sveriges nationaldag. Är det bra att fira en nationaldag? Behövs den? Ta reda på mer om debatten kring nationaldagar och nationalism genom att följa med i medierna och/eller leta efter äldre inslag i debatten.
1 Samla in fakta
Ta reda på fakta om varför vi firar Sveriges nationaldag den 6 juni – man brukar ange två skäl. Kanske hittar du äldre tidningsartiklar som ger en bra bakgrund.
Länkförslag:
Sveriges nationaldag på Nordiska museet
Det finns fler bra länkar. Sök!
Diskutera i klassen vad som är det viktigaste skälet till att fira den 6 juni.
2 Bra eller dåligt?
Många svenskar tycker att vi ska fira Sverige och vara stolta över vår nation och vår nationstillhörighet, medan andra är kritiska och tycker att nationalism är något dåligt. Vad tycker du? Sök bland medietexter och formulera dina argument. Här finns mycket att hämta bland olika bloggare. När du läst in dig så försök att lista fem goda argument för just din inställning. Avsluta med att jämföra i klassen och diskutera för och emot.
Länkförslag:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/darfor-ar-svenskarna-sa-daliga-pa-att-fira-nationaldagen
Försvar av dagen:
https://www.di.se/debatt/stark-den-nationella-gemenskapen/
https://www.expressen.se/gt/kronikorer/christer-el-mochantaf/darfor-borde-vi-fira–nationaldagen-i-dag/
Nyansering:
https://www.dn.se/kultur/per-svensson-alska-nationen-och-avsky-nationalismen/
Det finns fler länkar. Sök!
3 Skriv!
Vad tycker du om firandet av nationaldagen. Är det enbart positiva känslor eller känner du en viss tveksamhet. Formulera dina argument, skriv en krönika. Här hittar du lite enkla tips om hur du kan skriva:
Publicistguiden Kapitel 10: Journalistiskt skrivande
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv.
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasiet
Samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
Vi avslutar läsåret med en stor medial händelse, bröllopet mellan Carl Philip och Sofia Hellqvist den 13 juni i Slottskyrkan i Stockholm. Förutom nyhetsdiskussioner ger vi förslag på studier om statsskick, kungafamiljer, släktträd och ger eleverna ett förslag att med hjälp av sin egen släkt skapa sitt egna släktträd.
A – Introduktion
Carl Philip och Sofia Hellqvist gifter sig i sommar
Visa bilder på Carl Philip och Sofia Hellqvist och fråga eleverna vilka de är och varför de står i fokus. Bilder finns på kungahuset hemsida och i dagspressen. Redan nu finns en hel del att läsa på om bröllopet, alla fester och förberedelser. Googla på: Bröllopet mellan Carl Philip och Sofia Hellqvist och ta del nyheter inför bröllopet!
Fröken Sofia Hellqvist blir prinsessa
Vad innebär det för Sofia att gå från fröken till prinsessa? Läs artikeln, Så drillas vår nästa prinsessa och diskutera!
• Vem bestämmer om hon får kallas prinsessa?
• Många kanske tycker att hon inte levt som en prinsessa. Varför då?
• Vad måste Sofia kunna och ändra på när hon nu gifter sig med en prins?
• Vilka är hennes lärare?
• Avundas ni henne? Varför – varför inte?
B – Aktivitet
Sverige är en monarki
Sök mer fakta om monarki, vårt kungahus och republik.
Ta reda på:
• hur Sverige blev en monarki.
• vilka uppgifter kungahuset har.
• vilka andra länder som har monarki.
• vilka nu levande som ingår i vårt kungahus.
• vilka våra kungliga slott är.
• vad som skiljer monarki från republik.
• några länder som har republik.
• varför Victoria ska efterträda kungen och inte Carl Philip.
Diskutera för – och nackdelar med att födas och växa upp i en kunglig familj. Hur viktig är monarkin för Sverige? Ska vi behålla vårt statsskick? Varför – varför inte?
C – Fördjupning
Kungafamiljens släktträd
Titta på ätten Bernadottes släktträd. Vem är barn till vem? Vem är/var gift med vem? När levde de? Hur gamla blev de? Googla gärna och försök hitta mer om personerna.
Mitt eget släktträd
Låt eleverna göra sitt eget släktträd med hjälp av den egna familjen och släkten. Rita och skriv och fyll på med bilder som finns på familjemedlemmar. Skriv namn, årtal, boende med mera.
C – Länkar
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Syfte samhällskunskap
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv
Det här lektionsförslaget handlar om båtflyktingarna i Medelhavet och Indiska Oceanen. Vi ger förslag på hur ni kan arbeta med deras svåra situation utifrån en nyhetssammanfattning och barnkonventionens artiklar. Spelar barnkonventionen någon roll när FN, EU och berörda länder försöker fatta beslut i frågan?
A – Introduktion
Visa bilder på båtflyktingar
Välj någon bild på båtflyktingar som samtalsbild. Hur mycket känner eleverna till. Låt eleverna berätta och svara på deras frågor. Om du vill ge mer fakta har vi samlat på artiklar som du snabbt kan visa eleverna. Länkarna börjar i april och fortsätter framåt i maj. Om du vill ha det allra senaste kan du själv gå till Google Alerts, https://www.google.se/alerts och skapa en avisering: Båtflyktingar. Alerts håller koll på nytt intressant innehåll på webben och skickar ett mejl när något händer. Vid aviseringen finns en liten penna. Om du klickar på den kan du själv bestämma hur du vill ha din rapportering.
Exempel på nyheter om båtflyktingar i Medelhavet
2/4 Fler flyktingar dör i Medelhavet
11/4 Nära 1000 människor räddade i havet på bara ett dygn
16/4 Italien hårt pressat av rekordstor flyktingvåg
8/4 Flyktingvågen sätter press på Italien
20/4 Kaoset i Libyen öppnar för flyktingar
20/4 Medelhavet dödligaste gränsen i hela världen
21/4 ”Ett mörkt hav fullt av lik”
22/4 Överlevande vittnar om skräckfärden
22/4 Catania protesterar mot rasismen
22/4 Lång väntan på asylbesked för migranterna
23/4 FN varnar: En halv miljon kan vara på väg över havet
26/4 Gränspoliserna: Stärkta insatser mot smugglarna hjälper bara på kort sikt
26/4 Desperata flyktingar ser ingen annan utväg
3/4 Nästan 5 800 migranter räddade
13/5 Krigsfartyg räddade 400 båtflyktingar
21/5 900 flyktingar räddade
21/5 Svensk hjälp till Medelhavet
Exempel på nyheter om båtflyktingar utanför Thailand, Malaysia och Indonesien
17/5 Flyktingkris i Sydostasien växer
19/5 Tusentals båtflyktingar fast till havs
20/5 Ett viktigt steg för Asiens båtflyktingar
20/5 Möjlig lösning för flyktingar i nöd
21/5 Här är båtflyktingar inte välkomna
22/5 Burma räddar båtflyktingar för första gången
23/5 FN: En skyldighet att hjälpa
23/5 ”Jag gråter och tackar Gud för att vi kom hit”
– Vilka rättigheter har barn på flykt?
Diskutera problemet med båtflyktingar ur ett barnperspektiv. 195 stater har skrivit under barnkonventionen. Vilka artiklar i barnkonventionen talar för att FN, EU och berörda länder snabbt måste komma överens om en strategi för att rädda utsatta människor på flykt? Vilken roll verkar barnkonventionen ha i båtflyktingfrågan? Vilka artiklar borde makthavarna tänka på? Varför?
1. Ett barn är varje människa under 18 år.
2. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.
3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.
4. Politiker som styr länder ska ansvara för att alla barn får det som de har rätt till. När det gäller barnets ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska staten utnyttja det yttersta av sina resurser. Där så behövs ska man samarbeta internationellt.
5-54. UNICEF barnkonventionen, https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten
B – Aktivitet
Låt klassen ge förslag på lösningar
Gruppera klassen och ge varje grupp i uppgift att ge minst ett förslag på hur EU, FN och berörda länder ska agera för att rädda utsatta människor. Tänk på frågan ur olika perspektiv som fattigdom, rättvisa, krig, humanitet och medmänsklighet. Redovisa varje förslag och diskutera. Är gruppernas förslag rimliga? Varför – varför inte?
C – Fördjupning
Individuell skrivuppgift
Ge varje elev i uppgift att skriva om situationen med båtflyktingar. Begränsa tiden till 10 minuter och uppmana till privat tankeskrivande, där tankarna får flöda och pennan glöda. Här tillåts ofullständiga meningar, stavfel och andra språkfel. Det är innehållet som räknas. Detta skrivande ger eleverna en chans att skriva av sig utan krav på redovisning.
C – Länkar
Karta på stater som undertecknat barnkonventionen
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Skolans värdegrund
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.
…
Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
…
I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv.
Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser.
Varje dag den senaste tiden har svenska medier rapporterat om oroligheter i det afrikanska landet Burundi. Ägna en stund åt detta avlägsna, och för oss ganska okända, land. Följ rapporteringen och lär er förstå vad som händer.
1 Skaffa fakta
Skaffa er fakta om landet Burundi. Geografiska, samhällsrelaterade och historiska fakta ger en bakgrund till dagens händelser.
Svenska freds: http://www.svenskafreds.se/sites/default/files/burundi_0.pdf
Fakta om Burundi: http://www.globalis.se/Laender/Burundi
Aktuella länkar:
DN Oppositionsledare mördad i Burundi
Södermanlands Nyheter Oppositionsledare mördad i Burundi
GP Nya sammandrabbningar i Burundi
ETC 100 000 människor har flytt Burundi i panik
Det finns fler länkar, sök!
Efter att ha sökt och läst – diskutera situationen i Burundi.
2 Jämför
Korruption anges ofta som ett problem i afrikanska länder. Var hittar du Burundi på Transparency Internationals lista över världens länder?
Länk: http://www.transparency.org/cpi2014/results
a. Varför ligger Burundi så långt ner?
Länk: http://fufkorrespondenterna.com/2012/04/21/de-som-tar-fran-de-fattiga/
Sök fler länkar!
b. Jämför Burundi med andra centralafrikanska länder på TI:s lista.
c. Det tidigare så härjade grannlandet Rwanda skiljer sig markant från Burundi. Varför är det så?
Länk: http://www.svd.se/naringsliv/rwanda-har-inte-glomt-men-gar-vidare_8144734.svd
Sök fler länkar!
3 Skriv
Skriv en nyhetsartikel om Burundi som innehåller det du tycker är viktigast. Använd gärna citat du skaffat från andra håll och använd dem som om du intervjuat personerna i fråga. Använd även de fakta ni fått fram i uppgift 2. Var noga med din rubrik, den visar vad du tycker är viktigast.
Här får du råd hur du ska skriva din artikel: http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/09/Nyhetsartikel.pdf
Jämför era artiklar i klassen och diskutera vad ni själva tror om utvecklingen i landet. Och självfallet, fortsätt följa nyhetsflödet från det centralafrikanska landet!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
Det här lektionsförslaget ger förslag på hur hela klassen snabbt kan genomföra en nyhetsbevakning med utgångspunkt från olika perspektiv. Vi ger också förslag på en enkel källkritisk granskning och referatskrivande. För den som vill kan övningen förenklas och endast genomföras under lärarens ledning.
A Introduktion
Förslag på en lärarledd inledning
Titta på nyhetsrapporteringen i någon eller några nättidningar. Visa hur nyheterna är grupperade utifrån olika teman som inrikes, lokala, sport och så vidare. Stanna upp vid någon nyhet som intresserar eleverna. Läs och diskutera den tillsammans.
• Har journalisten tagit reda på det viktigaste? Finns svaren på dessa sex grundläggande journalistiska frågor?
1. Vad handlar det om?
2. Vem/vilka handlar det om?
3. När hände det?
4. Var hände det?
5. Hur gick det till?
6. Varför hände det?
• Vilka källor har journalisten använt?
• Saknas källor för en saklig och korrekt bevakning? Vem/vilka mer kunde journalisten i så fall ha intervjuat?
• Har rubriken täckning i texten? Varför – varför inte? Ge gärna ett nytt och kanske ett bättre rubrikförslag.
• Hur illustreras nyheten? Finns fler möjligheter? Vilka hade passat bra?
• Har journalisten gjort ett gott jobb? Varför – varför inte?
Här kan lektionen avslutas eller fortsätt och låta eleverna arbeta på samma sätt med egna nyheter.
B Aktivitet
Gör en gruppvis ”senaste nytt-bevakning”
Dela in klassen i grupper och ge varje grupp i uppgift att referera och presentera nyheter för klassen. Bestäm antal nyheter som varje grupp ska redovisa. Låt gärna eleverna söka nyheter i flera nättidningar, i den lokala tidningen, i någon kvällstidning och i någon av de stora morgontidningarna.
Förslag på gruppindelning:
Nyheter om
• politiker och politik
• sport
• djur och natur
• barn och ungdomar
• nöjen
• människor i nöd
• glada människor
• berömda människor
• överraskningar
• …
Låt eleverna göra samma granskning, som ni gjorde gemensamt under introduktionen, till en eller flera nyheter beroende hur mycket tid övningen kan ta. Bestäm om eleverna ska redovisa sina nyheter muntligt för klassen eller använda nyheterna till att träna på att skriva referat. För att spara tid kan eleverna skriva referat till en nyhet och presentera de andra muntligt.
Att skriva ett referat
Ta hjälp av de sex journalistiska frågorna. Svaren från dessa ger ett tillräckligt underlag för ett kort referatet på ett par meningar. Eleverna kan använda sig av rubriken som överskrift till respektive nyhet.
Redovisning
När grupperna redovisar kan de använda sig av nyheten på nätet och visa den eller de bilder som finns där. Tips! Be eleverna att spara länkar så att de hittar snabbt hittar vid redovisningen. Stimulera eleverna att reflektera över sina nyheter.
C Fördjupning
Hur mycket kommer eleverna ihåg?
Skriv ner några frågor under redovisningarnas gång och avsluta med ett skriftligt eller muntlig förhör.
Den 7 maj går Storbritannien till val. Det blir ett extra intressant val och liknar på många sätt valen i flera andra europeiska val. Följ utvecklingen och resultatet i medierna.
Förutsättningar: För att täcka hela uppgiften bör ni ha tillgång till papperstidningar från dagarna innan valet samt dagarna efter, men huvudsaken är att ni har tillgång till tidningarnas nätsidor.
Att starta med:
dn.se ”Valet i Storbritannien 2015”
1 Partierna
Traditionellt domineras brittisk politik av två partier, Tories (De konservativa) och Labour.
a. Vad skiljer Tories och Labour? Vilka är deras viktigaste valfrågor?
b. Liknar skillnaderna mellan Tories och Labour skillnaden mellan vänster och höger i svensk politik?
c. I Storbritannien har de enmansvalkretsar. Vad innebär det?
2 Outsiders
Två outsiders deltar i årets val, UKIP och SNB (Scottish National Party)
a. Vad står UKIP för? Vilka är deras viktigaste valfrågor? Sök upp resultatet i tidningarna.
b. Vilka är SNB:s viktigaste valfrågor? Sök upp resultatet i tidningarna.
c. Hur påverkar SNB:s resultat Labours resultat i Skottland?
3 Hur blev resultatet?
Sök upp resultatet i tidningarna. Varför gick det som det gick?
a. Läs analyser och försök skapa dig en bild av varför det gick som det gick.
b. Hur gick det för Eukip? Analysera deras resultat.
c. Hur gick det för SNP och övriga partier i Skottland? Analysera resultatet.
d. Stämmer det med de odds som fanns några dagar innan valet?
braodds.com ”Nästa parlamentsval i Storbritannien”
http://www.braodds.com/nasta-parlamentsval-i-storbritannien#
e. Om valresultatet hade räknats om efter vårt valsystem hur hade det påverkat läget i brittiska parlamentet?
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Det här lektionsförslaget har fokus på jordbävningen i Nepal. Vi ger förslag på länkar som berättar vad som hände i Nepal för drygt en vecka sedan och hur världens länder därefter deltagit i det akuta räddningsarbetet. Avsluta med att låta eleverna läsa om tolvårige Suraj som räddade livet på sig själv och sin farmor, då han inte kunde slita sig från sitt mobilspelande och gå hem och äta.
A – introduktion
Detta hände och händer i Nepal
En vecka har gått sedan jordbävningen i Nepal, den värsta i landet på 80 år. Nepals regering anser att hoppet om att hitta fler överlevande är ute. Antalet döda tros nu vara uppe i minst 7000, men fortfarande är ödet för tusentals människor i avlägsna och svårtillgängliga byar okänt. Räddningsteam från över 20 länder har deltagit med värmesökande kameror och sökhundar. Ingen överlevande hade hittats sedan i torsdag, men under helgen hittades Pemba Tamang,15 år, som gjorde det omöjliga. Han överlevde fem dygn under ett raserat sjuvåningshus genom att äta smör och blev en världsnyhet. FN räknar med att åtta miljoner människor påverkats av jordbävningen. 2,8 miljoner har tvingats lämna sina hem och 3,5 miljoner är i behov av livsmedel.
Titta på några länkar om själva jordbävningen.
• Svenska Dagbladet
Bilder före och efter raset
• Dagens Nyheter
Interaktiv grafik från jordbävningsområde
• Aftonbladet
Karta över jordbävningen och efterskalven 25-27 april
Pemba Tamang, 15, gjorde det omöjliga Han överlevde fem dygn under ett raserat sjuvåningshus genom att äta smör – och blev en världsnyhet.
Räddningsarbete i Nepal
Många vill hjälpa på olika sätt, men räddningsinsatserna har försvårats på grund av en liten flygplats, dåliga vägar, förstörd infrastruktur och skyfall och åska. FN samordnar hjälparbetet och många räddningsteam trappar ner sökandet efter överlevande och åker hem eller hjälper på annat sätt. Här kommer en lista med några exempel på hjälpinsatser:
• Sveriges hjälp
Svenska hjälpinsatsen får nytt fokus,
• Så arbetar svenska hjälporganisationer
Svenska hjälporganisationer samlar in pengar till de drabbade,
• Facebook och Google
Facebook och Google hjälper människor att hitta varandra och söka efter sina anhöriga.
http://www.idg.se/2.1085/1.622993/sa-hjalper-facebook-och-google-offren-for-jordbavningen-i-nepal
• Wikimedia Sverige
Det saknas kartor i Nepal och här uppmanas allmänheten att hjälpa till att rita kartor. Det enda de behöver är en dator och lite utbildning.
Hjälp räddningsarbetet i Nepal med kartor,
B – aktivitet
Läs om tolvårige Suraj och hur han och farmor överlevde skalvet
Lyssna på videoklippet på DN.TV om Suraj och hur hans mobilspelande räddade livet på honom och hans farmor. Fortsätt och läs hela artikeln som berättar om livet i en liten bergsby i Nepal. Låt eleverna ta reda på:
• hur mobiltelefonen räddade deras liv.
• hur de lever efter jordbävningen.
• vilken roll farmor spelar i Surajs liv.
• var Surajs föräldrar är och hur deras arbeten kan vara.
• hur det gick för Surajs skola.
• hur Suraj mår.
C – fördjupning
Varför bildas jordbävningar?
På SO-rummet finns fakta om jordbävningar. Där förklaras vad en jordbävning är och berättas om kända jordbävningar genom historien.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i geografi
Syfte
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om vilka mänskliga verksamheter, och av naturen framkallade processer, som påverkar jordytans former och mönster. Den ska även bidra till att eleverna får erfarenheter av att tolka och bedöma konsekvenser av olika förändringar som sker i det geografiska rummet.
Kommande fredag, första maj, är alla lediga från arbete och skola och på torsdagskvällen hälsar många våren välkommen med sång, tal och eldar. Varför, kanske många elever undrar? Ge eleverna en kort bakgrund om varför vi firar och hur traditionerna har förändrats genom åren. Vi föreslår också en aktivitet med våren som tema, där eleverna själva med kamera ska berätta vad våren betyder för dem.
A Introduktion
Berätta kort om valborgsmässofirande och första maj. Vilka minnen har eleverna av dessa dagar? Brukar de fira? Hur?
Valborgsmässofirande
Enligt Nordiska museet började firandet på medeltiden. Folk, främst ungdomar, hälsade den kommande våren och sommaren välkommen med dans och fest och tände eldar för att skydda boskap och djur från rovdjur och magiska krafter.
Idag är valborgsmässofirandet en stor vårfest i hela vårt land. Från att ha varit en ungdomens fest samlas alla åldrar för att hälsa våren välkommen med vårsånger, vårtal och eldar. Detta firandes tog ny fart efter andra världskriget när arbetar- och folkrörelseorganisationer arrangerade valborgseldarna i olika bostadsområden.
Första maj
1886 – 400 000 amerikanska arbetare gick ut i strejk för 8-timmars arbetsdag
1889 – Arbetarinternationalen bestämde vid en kongress i Paris 1889 att just denna dag skulle arbetarna världen runt samlas och demonstrera för att få åtta timmars arbetsdag.
1939 – Första maj blev en helgdag i Sverige.
2015 – I dag firar man över de politiska gränserna.
SO-rummet: Mer fakta om valborgsmässofirande och förstamaj.
Hur bevakar lokaltidningen?
Lokaltidningar på alla orter speglar kontinuerligt samhället och berättar vad som händer där vi bor. Det är inte ovanligt att förstamajtåget hamnar som ”ettanbild” på första sidan och med stor säkerhet kommer det att finnas många eldar, vårtalare och körer på mer än en plats i tidningen. Kolla i veckans tidningar hur våren ska hälsas/hälsades välkommen på er ort.
B Aktivitet
Den personliga våren berättat i bilder
För ett samtal med eleverna om vad våren betyder för dem. Ge dem sedan i uppdrag att ta bilder på sådant som får dem att känna våren i hela kroppen. Sätt deadline när de ska vara klara och ha valt den bild som de vill presentera för klassen. De kan med fördel använda mobilen, men andra kameror går förstås också bra. Se till att alla elever får tillgång till en kamera vi något tillfälle.
Bestäm hur klassen ska presentera sina bilder, till exempel ett bildspel med musik och text och/eller intalade speakertexter.
Minikurs i fotografering:
Så tar du bra bilder med mobilen
Ta bättre bilder med mobilen
C Fördjupning
Klassens demonstrationståg
Idag kan nästan vem som helst delta i ett demonstrationståg på första maj. Tänk er att klassen skulle delta. Vad skulle det stå på elevernas skyltar? Vilka reformer vill klassen kämpa för? Gå igenom elevernas förslag och ta ställning till vilka som är de mest angelägna, vilka som kan vänta och vilka som bör hamna i papperskorgen.
D Länkar
Nordiska museet, http://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/valborgsmassoafton
Historien bakom valborgsmässofirande och första maj, http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/historien-bakom-valborgsfirandet-och-forsta-maj
Så tar du bra bilder med mobilen, http://chic.se/fredrik-etoall-sa-tar-du-bra-bilder-med-mobilen/
Ta bättre bilder med mobilen, http://apeloga.se/ta-battre-bilder-med-mobilen/
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i historia
Årskurs 4-6
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan
avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer
och gränser.
Kursplanen i bild
Årskurs 4-6
• Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
Natten mellan den 24 och 25 april 1915, för exakt ett hundra år sedan inleddes det som skulle bli ett folkmord på armenier inom det Ottomanska riket. Det som är kvar idag av det riket är Turkiet. Bevaka medierna under den här veckan. Vad skrivs om detta fortfarande öppna sår i regionen?
Tidsåtgång: Uppgift 1 och 2 bör klaras av på en lektion. Uppgift 3 tar något längre tid.
1 Diskutera
Sätt er in i vad folkmordet egentligen innebar.
Granska:
Forum för levande historia, Folkmordet 1915
http://www.folkmordet1915.se
Det finns fler länkar, googla!
Diskutera det ni fått fram.
2 Ta reda på mer
Det är fortfarande så gott som tabu att prata om ”händelserna 1915” i Turkiet än mindre att erkänna att ett folkmord ägt rum.
Länkar:
Europaportalen, Turkiet beklagar folkmord på armenier
Aftonbladet, Turkisk vrede över ”folkmordsstaty”
Det finns fler länkar, googla!
A. Sök efter mer material och diskutera innebörd av begreppet folkmord.
B. Varför vill inte dagens Turkiet erkänna att ett folkmord ägt rum? Det har ju gått 100 år!
C. Hur har ett land som Rwanda behandlat arvet efter folkmordet på tutsier 1994? Har försök till försoning gjorts?
Länk:
Forum för levande historia, 20 år efter folkmordet i Rwanda
Det finns fler länkar, googla!
3 Folkmordet i svensk press
Sök och samla artiklar i svensk press som behandlar folkmordet 1915. Finns ämnet behandlat i åsiktstexter, dvs ledare, debattartiklar eller insändare?
Diskutera texterna ni samlat och löst och svara på:
1. Var det rätt av Sverige att erkänna att ett folkmord begåtts? Eller var det ”bara” ett inbördeskrig?
2. Borde Turkiet erkänna folkmordet?
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld.
Historia
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.
Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
Historia
Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.
Vårbudgeten var förra veckans stora ”snackis”. Hur mycket kan eleverna? Hur mycket förstår de? Hur mycket tycker du att de bör känna till? Varje dagstidning och andra medier ser vårbudgeten som en stor händelse och har gjort sitt bästa för att förklara. Vi ger exempel på länkar att välja mellan när du förklarar för eleverna.
A Introduktion
Vad vet eleverna om vårbudgeten?
Ta pulsen på eleverna! Har de hört talas om förra veckans vårbudget? Inled med ett samtal. Visa gärna bilder eller videoklipp på Magdalena Andersson. Här finns ett exempel från DN.se.
20 frågor och svar om vad en vårbudget är
Aftonbladet samlade 20 vanliga frågor från läsare kring regeringens vårbudget. Använd dessa frågor när du förklarar vad en budget är, vad den innehåller och hur den påverkar oss. Här är frågorna. Svaren finns i artikeln.
• Vad är skillnaden mellan höst- och vårbudgeten?
• Vad händer med budgeten nu?
• När börjar budgeten gälla?
• Hur finansieras alla reformer?
• Vilka är de stora vinnarna och förlorarna?
• När kommer den bortre gränsen för sjukförsäkringarna försvinna?
• Vad händer med pensionärsskatten?
• Vad händer med fas3?
• Kan SD eller Alliansen fälla den här budgeten?
• Hur blir det för pensionärerna?
• Höjs tv-avgiften?
• Hur mycket höjs a-kassan?
• Hur dyr blir bensinen?
• Hur mycket kostar alla reformer?
• Vad innehåller budgeten för jobbsatsningar?
• Kommer arbetslösheten att minska?
• Vad händer med momsen på second hand-butiker?
• Hur mycket satsas det på skolan?
• När blir det klart hur mycket pengar försvaret ska få?
Svaren på frågorna ger mycket samhällskunskap och kräver säkert förklaringar. Det handlar om mycket stora summor pengar. Diskutera till exempel hur mycket åtta miljarder är?
Elevernas egna frågor
Avsluta med att eleverna ställer sina egna frågor muntligt eller skriftligt. Hjälps åt att ge svar och förklara.
Läs och tolka diagram
Svenska Dagbladet visar vårbudgeten i diagram med kommentarer. Fortsätt samtalen genom att tillsammans titta på några diagram.
B Aktivitet
Gör en familjebudget
Fortsätt arbetet med en för eleverna mer bekant budget. Vilka intäkter och utgifter har en familj varje månad? Lista tänkbara poster i grupp eller tillsammans i klassen, till exempel lön, barnbidrag och så vidare. Knyt ihop dessa poster med vårbudgeten. Hur påverkas familjers intäkter och utgifter av vårbudgeten?
C Fördjupning
På regeringen hemsida finns en pdf som förklarar vårbudgeten på fem minuter. Denna kan vara en bra läxa eller ett underlag till ett förhör eller prov.
DLänkar
Aftonbladet, http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20631921.ab
DN, http://www.dn.se/nyheter/politik/ris-och-ros-till-regeringens-varbudget/
Svenska Dagbladet, http://www.svd.se/nyheter/inrikes/varbudgeten_4484947.svd
Regeringens hemsida, http://www.regeringen.se/content/1/c6/25/70/58/3cff4016.pdf
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i Samhällskunskap
Årskurs 4-6
• Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.
• Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.