Som förbundskansler i EU:s folkrikaste land är Angela Merkel kanske Europas mäktigaste politiker. Hon har dessutom suttit på positionen i över tio år, vilket förmodligen ytterligare stärker hennes ledande position. I och med flyktingsituationen i Europa tycks hon numera ständigt figurera i nyhetsflödet. Ta reda på mer om denna mäktiga politiker.
Syfte: Att lära sig mer om Angela Merkel men naturligtvis också om tysk och europeisk politik som på många sätt är så viktig för Sverige.
Passar: Årskurs 7-9 och gymnasiet i samhällskunskap och tyska.
1 Skaffa dig en bild av Angela Merkel.
A. Sök fakta om Merkels personliga och politiska liv. Skriv ner din bild av denna mäktiga kvinna.
B. På senare tid har Merkel ofta hamnat i centrum på grund av sin hållning i flyktingfrågan. Läs och diskutera det hon sagt!
Länkar:
Aftonbladet, Merkel: Flyktingar måste återvända hem efter kriget
Yle: Flyktingfrågan hotar Merkels position
Googla. Det finns fler exempel!
C. De tyska partierna CDU och CSU brukar kallas systerpartier. Vad skiljer dem åt? Sök på faktasidor och i nyhetsartiklar.
2 Vad skriver svenska tidningar på ledarplats och i övriga åsiktstexter om Angela Merkel.
A. Sök bland svenska tidningars ledare efter åsikter om Merkel.
Länkar:
DN, Frågan: Hur länge sitter Merkel kvar
Aftonbladet Ledare, Tyskland är det goda undantaget
B. Leta efter insändare som har åsikter om Angela Merkel.
Länkar:
Västerviks-Tidningen, Sverige kan lära av Merkel
Hela Hälsingland, Merkel är för tuffare flyktingpolitik
Östersunds-Posten, Angela Merkel vill ha mera makt
Det finns många fler! Läs och diskutera åsikter om Merkel!
C. På diverse sajter på nätet sluggas det vilt om både det ena och det andra, bland annat mot Angela Merkel. Läs inläggen på den här diskussionstråden: https://www.flashback.org/t2613338
Finns där inlägg som strider mot god journalistisk sed. Diskutera den här trådens innehåll och den här typen av sajt över huvud taget.
3 Läs vad tyska tidningar skriver om Angela Merkel och flyktingspolitiken.
Skiljer sig synen på Merkel mot den som redovisas i svenska medier?
Länkar:
Sueddeutsche Zeitung, Angela Merkel
Berliner Zeitung, Wie lange hat Merkel noch seit sote?
Hamburger Abendblatt, Zwischen Merkel un der CSU droht eine eskalation
Det finns fler länkar!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs:
• kunna förstå hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden har format och ständigt påverkar såväl vårt eget samhälle som det internationella samhället
• kunna använda olika kunskapskällor och metoder vid arbetet med samhällsfrågor
Vi följer upp förra veckans lektionsförslag rörande granskande journalistik den här veckan och använder oss som utgångspunkt av en artikel som Aftonbladets förre chefredaktör, Jan Helin, skrev den 21 januari 2016.
1 Diskutera
Läs igenom artikeln och diskutera i första hand citatet från den amerikanske journalisten Dan Rather: ”Journalister ska ta fram och publicera information som någon form av makt av någon anledning vill ska förbli okänd. Annan typ av information kan hanteras av andra.”
Länk till Jan Helins artikel på aftonbladet.se: Om Richard Aschberg och oberoende journalistik
Självklart innehåller tidningar, radio och tv mycket mer än granskande journalistik så där kanske Rather skjuter över målet, men vad som är viktigast prickar han säkert in. Eller?
2 Lokal granskning
Vad har din lokaltidning gjort då det gäller granskande journalistik? Det behöver inte röra sig om några stora grejor, för det är det sällan på lokal nivå. Det kan vara viktigt ändå!
Googla tidningens (tidningarnas) namn, eller den lokala radio/tv-kanalen och ordet granskning. Använd sökord som politik, ekonomi, etc. Har ni möjlighet så kontakta de lokala medierna och be dem medverka i er undersökning. I så fall kan de också bidra till diskussionen under punkt 1.
Diskutera sedan i klassen vilken inverkan journalistiken haft på ditt lokalsamhälle.
3 Skriv
Formulera dina tankar kring granskande journalistik. Är den viktig eller kan det kvitta?
Skriv en insändare eller krönika.
Följ gärna tipsen i de här länkarna:
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Även i årskurserna 7–9 ska mediernas roll som informationsspridare och opinionsbildare behandlas i undervisningen, men innehållet vidgas här till att dessutom omfatta de roller medierna har som underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.
Svenska
Undervisningen i svenska ska behandla följande centrala innehåll:
Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion.
Under början av januari började tidningen Aftonbladet att publicera artiklar om fackförbundet Kommunal. Var historien slutar vet vi inte i skrivande stund. Att avslöja oegentligheter är förmodligen journalistikens viktigaste uppgift. Aftonbladets artiklar är ett utmärkt exempel på detta. I länder som Polen riskerar istället journalistiken att ställas på undantag. Granska, diskutera och skaffa er välgrundade åsikter.
1 Vad är det egentligen som Aftonbladet har grävt fram?
A. Hur tror du att journalisterna arbetat för att få fram alla fakta? Läs igenom AB:s artiklar och diskutera hur fakta kommit fram.
Länkar:
Aftonbladet granskar Kommunal, det senaste innehållet
B. Är det viktigt att journalister jobbar på det här sättet och avslöjar oegentligheter. Diskutera för och emot.
C. Medielandskapet förändras snabbt just nu och exempelvis dagstidningar har svårt att behålla annonsörer och får därför kanske svårt att överleva. Var ska man hitta seriös journalistik på Internet?
2 Hur långt får man gå?
A. Har Aftonbladet gått för långt i sina avslöjanden? Eller är det just det här som är journalistikens viktigaste uppgift? Diskutera!
B. Jakten på Håkan Juholt som en kort tid var ordförande i Socialdemokraterna var intensiv från mediernas sida. Titta på länkarna nedan och diskutera: Var detta något av ”allmänintresse” (ett centralt begrepp inom journalistiken) eller var det en privatsak för Håkan Juholt?
Länkar:
Så avslöjades Juholts fusk av Aftonbladet
Expressen, Svenska turister hörde Juholt håna partikamrater öppet
3 Vad händer egentligen i Polen?
A. Googla nyheter om Polens nya massmedielagar, läs och diskutera vad lagarna kommer att innebära.
Länkexempel: Dagens Nyheter, Ny medielag signerad i Polen
B. Vad skulle det innebära om lagarna infördes i Sverige? Diskutera!
C. Varje år kommer det en lista över världens länder från Transparency International som listar länderna beroende på hur mycket korruption det finns. Nummer ett på listan bedöms ha minst korruption. Eftersom fria, oberoende medier granskar just korruption är det kanske också en lista över de länder som har den bästa granskande journalistiken.
Ta en titt på listan och diskutera. Vad förvånar och vad förvånar inte? Var finns Polen? Kommer landet att hamna nedåt på listan nästa år?
Länk: Transparency International Corruption Index 2014
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Även i årskurserna 7–9 ska mediernas roll som informationsspridare och opinionsbildare behandlas i undervisningen, men innehållet vidgas här till att dessutom omfatta de roller medierna har som underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.
Den stora invandringen under 2015 fick till följd att regeringen införde gränskontroller i november 2015. Den 4 januari i år förstärktes kontrollen med utökade ID-kontroller. Då följde även Danmark efter. Hur påverkar det här flyktingströmmen till Sverige? Vad tycker du? Följ nyheterna i ämnet!
1 Vad säger de som är för kontrollerna?
A. Vad innebär den svenska gränskontrollen? Skaffa dig faktabakgrund innan du skaffar dig åsikter!
Exempel:
http://www.svd.se/11-fragor-och-svar-om-granskontrollerna#sida-3
Migrationsverket, Så kan dansk gränskontroll påverka Sverige
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22035049.ab
Det finns säkert fler exempel!
B. Morgan Johansson och Anders Ygeman är ansvariga ministrar vad gäller införandet av gränskontroller. Granska deras uttalanden via tidningsklipp som citerar honom.
Exempel:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22047245.ab
http://www.sydsvenskan.se/sverige/johansson-har-varit-genuint-oroad/
http://www.di.se/artiklar/2016/1/4/morgan-johansson-valkomnar-danska-granskontroller/
http://www.expressen.se/nyheter/regeringen-infor-granskontroller/
Det finns säkert fler exempel!
C. Vad säger Sverigedemokraterna?
Exempel:
https://sd.se/jimmie-akesson-kommenterar-regeringens-beslut-om-granskontroller/
Det finns säkert fler exempel!
2 Vad har gränskontrollerna inneburit?
A. Har flyktingströmmen minskat?
Googla!
B. Hur påverkade det vanliga resenärer?
http://www.svd.se/id-kontrollerna-blir-nastan-omojligt-att-pendla
http://oresundsrevolutionen.se/2015/12/29/oresundsrevolutionen-vilka-ar-vi/
C. Följ utvecklingen!
https://www.facebook.com/oresundsrevolutionen/
Sök i nyhetsfloden!
3 Vad tycker du?
Skriv en insändar- eller debattartikel om vad du tycker.
Följ gärna anvisningarna här: Insändare
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Svenska
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Centralt innehåll: Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.
Dagstidningarna är fulla av personer som på ett eller annat sätt har en roll i det lokala samhället, i Sverige eller internationell. Låt eleverna skriva fiktiva julhälsningar till utvalda, där de uttrycker sin tacksamhet eller tveksamhet för vad personerna gör eller har gjort.
A Introduktion
INLEDNING
Skriv fiktiva julhälsningar till personer som är aktuella i medierna. Välj en dagstidning, bläddra igenom den och berätta för eleverna om olika nyheter, där personer är inblandade. Diskutera vilken roll personen/personerna har och låt eleverna värdera deras insatser. Vad vill eleverna att det ska stå i deras julhälsningar?
B Aktivitet
SKRIV FIKTIVA JULHÄLSNINGAR
Låt eleverna fortsätta på egen hand, gärna i par. Samla senaste tidens dagstidningar, lokala/regionala/ riks, morgon – och kvällstidningar eller använd nättidningar. Det är inte nödvändigt med dagsfärska tidningar. Se till att alla har någon tidning att bläddra i, antingen i papper eller på nätet. Uppmana eleverna att först gå igenom tidningen och snabbläsa rubriker, bilder, bildtexter och ingresser, samtidigt som de markerar tänkbara personer att skriva julhälsningar till. För att få spridning på julhälsningarna kan varje elevpar få i uppgift att välja minst fyra personer/grupper av människor, från sporten, det lokala samhället, Sverige och utlandet. Innan de börjar skriva är det viktigt att de läser igenom artiklarna noga, så att de har sammanhanget klart för sig.
Uppmana eleverna att skriva personligt och göra fina julkort. Julhälsningarna kan innehålla:
• något om nyheterna
• någon fråga till personerna
• en uppmuntran
• en åsikt
• önskan om en GOD jul
Samla alla julhälsningar tillsammans med tidningsbilderna på lämplig vägg i klassrummet eller på skolan. Vika personer förtjänar en tomteluva? Inbjud till läsning!
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i samhällskunskap
Syfte
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv.
Att vecka 50 blir en stor nyhetsvecka vet vi redan nu. Klimatmötet i Paris avslutas med förhoppningsvis ett bindande klimatavtal som ska bromsa uppvärmningen. I Stockholm välkomnar vi nobelpristagarna med stor fest. Vi kommer att kunna läsa om luciafirande och andra julförberedelser. Sporten går vidare precis som oförutsedda nyheter som vi inte vet något om ännu. Vi föreslår därför en veckobevakning, där eleverna berättar vad som händer under veckan. Vi ger också förslag på hur de kan fördjupa nyhetsarbetet.
AIntroduktion
INLEDNING
Ge eleverna ett exempel på hur veckobevakningen kan gå till. Välj en nyhet som intresserar dig. Sök på nätet och visa en bild som du tycker bäst beskriver själva nyheten. Berätta vad som hänt, var, när, vilka som är inblandade, hur det gick och varför det hände. Bestäm dig för en ”nyfikenfråga”, något som du vill veta mer om och som inte står i artikeln. Berätta för eleverna om din fråga och vad du fick reda på när du sökte svaret på den.
B Aktivitet
ELEVERNA VÄLJER VAR SIN NYHET ATT FÖRDJUPA SIG I
Låt eleverna arbeta på samma sätt som du med fokus på en nyhet och en nyhetsbild som illustrerar händelsen. Valet av nyheter kan vara fritt, men om du vill styra bevakningen så dela in klasser i olika redaktioner som sport, inrikes, utrikes och lokala nyheter.
Att tänka på:
• Ska eleverna söka nyheterna på nätet och/eller i papperstidningar?
• Ska arbetet ske i skolan eller hemma?
• Vilka medier kan de söka i?
• Bestäm hur de ska redovisa, muntligt med stödord eller skriftligt.
• Ska elevernas arbeten sparas på något sätt?
Elevernas ”nyfikenfrågor” kan kretsa kring:
• geografiska platser
• personer
• miljöer
• tidigare händelser
• orsaker och konsekvenser
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Syfte
Kursplanen i samhällskunskap
• Söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom olika samhällsstrukturer.
Den 30 november samlas världens länder för ett kanske avgörande klimatmöte. Mötet som ska pågå till den 11 december. Förhoppningarna är att länderna för första gången på över två decennier ska komma överens om ett globalt klimatavtal. Sätt er in i omständigheterna kring mötet och följ förhandlingarna.
1 Skaffa dig en bakgrund innan du går vidare
A. genom att läsa olika bakgrundsartiklar.
http://www.svt.se/nyheter/utrikes/det-har-ar-klimatmotet-i-paris
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/klimatmotet-cop21-i-paris/
http://klimatsverige.se
2 Följ utvecklingen i medierna under mötesperioden
A. Följ riksmedia under konferensens gång och välj ut de tre viktigaste.
B. Vad skriver din lokaltidning om klimatmötet? Gör den någon lokal koppling?
C. Vad blev resultatet? Diskutera i klassen. Var det här en besvikelse, eller kan mötet betraktas som en framgång?
3 Vad säger man i Vanuatu?
Det här landet är ett av de mest hotade av stigande nivåer i världshavet.
A. Skaffa dig fakta om Vanuatu. Varför bör just det landet vara intresserat av att det händer något positivt i Paris?
B. Vad säger man i Vanuatu om Pariskonferensen?
Läs: http://dailypost.vu
https://vanuatudaily.wordpress.com
Googla också efter röster från Vanuatu i andra medier.
C. Hur reagerade man på konferensens resultat? Titta i ovanstående medier.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
Gymnasiet
Det är skolans ansvar att varje elev:
har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv, kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling.
Det är nästan exakt ett år kvar till nästa presidentval i USA. Valet hålls den 8 november 2016 men själva processen med primärval och debatter startar långt innan. Redan håller de olika kandidaterna på att profilera sig och får mycket uppmärksamhet i medierna.
Genom att följa processen fram till valet kan man lära sig mycket om amerikansk politik, en politik som också påverkar resten av världen.
1 Bakgrund USA-val
För att skaffa dig bakgrundsfakta om presidentval i USA så gå igenom vad som sker under tiden fram mot valet nästa år. Läs gärna följande länk: http://www.usaval.se
Följ också utvecklingen i våra viktigaste medier.
2 Demokrater
Demokraterna innehar presidentposten genom Barack Obama som vunnit de två senaste valen. Det innebär att han nu inte får ställa upp igen. Endast en gång i historien har en president i USA omvalts mer än två gånger. När var det? Och varför?
A. Gå igenom de demokratiska kandidaterna och ge korta fakta om var och en.
B. Vilken av kandidaterna skulle du föredra? Jämför gärna med svensk politik och försök att placera in ditt val i det svenska politiska systemet. Går det över huvud taget?
C. Vem blir demokraternas slutliga kandidat nästa år? Motivera dit val!
D. I amerikansk politik kallas den avgående presidenten ibland för ”A Lame Duck”. Förklara begreppet!
Förslag på länkar:
http://www.usaval.se/presidentkandidaterna/
http://www.svt.se/nyheter/utrikes/presidentvalet-i-usa-har-ar-de-hetaste-kandidaterna
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3304&grupp=22370
http://www.svd.se/obama-allt-annat-an-en-lame-duck
http://qz.com/457693/barack-obamas-lame-duck-period-could-be-one-of-the-least-lame-ever/
http://2016.democratic-candidates.org
Det finns flera! Glöm inte bort de engelskspråkiga!
3 Republikaner
Republikanerna betraktas ofta som de mer konservativa i politiken. I de två senaste valen har de förlorat mot Barack Obama. Kandidaterna då hette John McCain (2008) och Mitt Romney (2012). Vilka blir det 2016?
A. Gå igenom de republikanska kandidaterna och ge korta fakta om var och en.
B. Vilken av kandidaterna skulle du föredra? Jämför gärna med svensk politik och försök att placera in ditt val i det svenska politiska systemet. Går det över huvud taget?
C. Vem blir republikanernas slutliga kandidat nästa år? Motivera dit val!
Länkar:
http://www.usaval.se/presidentkandidaterna/
http://www.dn.se/nyheter/varlden/sakpolitik-i-fokus-i-republikanernas-debatt/
http://www.dn.se/nyheter/varlden/rekordmanga-republikaner-in-i-valkampen/
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20545882.ab
http://2016.republican-candidates.org
Det finns flera! Glöm inte bort de engelskspråkiga!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs:
• kunna förstå hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden har format och ständigt påverkar såväl vårt eget samhälle som det internationella samhället
• kunna använda olika kunskapskällor och metoder vid arbetet med samhällsfrågor
30 november – 11 december samlas världens länder i Paris till COP21. Alla hoppas på att länderna ska kunna komma överens om ett globalt, rättvist och rättsligt bindande klimatavtal där den globala uppvärmningen ska ligga så långt under två grader som möjligt. Alla medier har börjat sin rapportering inför mötet och det ger oss i skolan en möjlighet till en aktuell bild av läget för vår planet och vilka möjligheter vi har att bromsa uppvärmningen.
AIntroduktion
INLEDNING
Om knappt en vecka inleds FN:s klimatmöte i Paris, där kungen tillsammans med en rad andra regenter, presidenter och statsministrar deltar vid invigningen för att markera vikten av lyckade förhandlingar. Inför detta fick Svenska Dagbladet en intervju med honom. Klimatet är en av de frågor som står kungen närmast och under intervjun presenterade hkungen en av sina idéer för att minska den globala uppvärmningen. Vilken? Läs artikeln!
Låt eleverna också fundera på vad de kan bidra med utifrån: ”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något”.
BFördjupning
LÄRARLEDDA LEKTIONER OM KLIMATMÖTET
Tidningsredaktioner och andra medier har redan nu lagt ut massor av informativa sajter inför klimatmötet. Välj och vraka och använd dessa i undervisningen! Vi tipsar här om några sajter med det finns fler. De flesta dagstidningar bevakar, var och en på sitt sätt, om inte annat med TT-material.
• Sveriges Radio: Guider till klimatmötet
• Sveriges Radio: Jordens uppvärmning till två grader nu halvvägs
• Svenska Yle: Nio frågor om klimatmötet i Paris
CAktivitet
ELEVERNA NYHETSBEVAKAR INFÖR, UNDER OCH EFTER MÖTET
Sätt eleverna på klimatspaning och ge tid till deras redovisningar. Sortera deras nyheter, förslagsvis:
• drabbade av klimatet
• hotade av klimatförändringar
• goda förslag, möjliga att genomföra
• uttalanden från makthavare
• händer under mötet
• händer utanför möteslokalerna
• aktioner, demonstrationer med mera
• resultat av mötet
• eftersnack
RAPPORTSKRIVANDE
Låt eleverna avsluta sin bevakning med en rapportskrivning som kan innehålla följande:
• kort redovisning om själva mötet
• vilken roll Sverige och andra länder hade
• resultat av mötet, lyckat – misslyckat, varför – varför inte
• vad ett eventuellt avtal innehåller
• hur globaliseringen kommer att påverkas av de beslut som fattades eller inte fattades
• fick mötet godkänt eller icke godkänt? Varför – varför inte?
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i biologi
Årskurs 4-6
• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
Lgr 11 Kursplanen i geografi
Årskurs 4-6
• Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
Över ett hundra människor fick sätta livet till och ett par hundra skadades vid terrordåden i Paris. Dessa fruktansvärda dåd dominerar nyhetsflödet och ska naturligtvis också tas upp i skolans undervisning. Utnyttja alla de rapporter som nu kommer oss till dels och lär er mer och få en större förståelse om vad som hände och vilka följder det kan få.
1 Följ utvecklingen i våra massmedier!
När det här skrivs har terrordåden just inträffat och vi vet en del men mycket kommer säkert att uppdagas.
A. Vilka nyheter kommer/har kommit från IS som i skrivande stund verkar stå bakom dåden?
B. Vilka åtgärder mot IS kommer stormakterna överens om?
C. Diskutera: Vad måste göras för att stoppa IS terror? Försök att tänka realistiskt och inte bara komma med mer eller mindre ogenomtänkta hämndaktioner? Tidigare invasioner i Irak och Afghanistan har knappast lett till några helt igenom positiva följder.
2 Hur påverkar dåden Sverige, övriga EU, Ryssland och USA?
A. Vi har en intensiv debatt om flyktingmottagande i Sverige. Tror du att attentaten i Paris påverkar svenskarnas vilja att ta emot flyktingar?
B. Nu kommer förmodligen attackerna mot IS att öka. Följ utvecklingen och leta uttalanden från EU-länder, från Ryssland och USA i medierna. Vad händer?
C. Hur påverkar händelserna i Paris, Beirut och Ankara, samt det förmodade attentatet mot det ryska planet i Egypten dig? Vågar du resa till turistorter i exempelvis Egypten, och hur kommer det att kännas att besöka centrala Paris eller London? Diskutera!
3 Sociala medier
Redan medan attacken mot konsertlokalen Le Bataclan pågick tvittrade personer inne i lokalen om vad som hände. Information av olika slag, sörjande, deltagande, m.m. explodera i sociala medier. Vilken roll spelar sociala medier idag? Granska och diskutera!
A. Spelade sociala medier en viktig roll i nyhetsförmedlingen redan från början? Ge exempel.
B. #PrayforParis och #ParisAttacks skapades snabbt, bilder och tweets därifrån förmedlades snabbt ut på sociala medier. Ge exempel på extra gripande bilder och uttalanden som påverkar dig. Samla dem och diskutera deras påverkan.
C. Det dyker säkert upp meddelanden på sociala medier som hyllar dåden. Försök att granska sådana. Diskutera vad som kan ligga bakom dessa meddelanden.
D. Flera korta filmer som ger en bild av desperata människor finns på både sociala medier och hos traditionella mediers webbsidor. Ska man lägga ut sådana filmer?
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten.
Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.