Det här är en fortsättning på våra lektionstips med utgångspunkt i DN:s artikelserie ”Vi och demokratin”. Klicka här för del 1, här för del 2 eller här för del 3.
Lektion 4: Fördjupning
Med utgångspunkt i föregående lektioner är det dags för fördjupning. Be eleverna att välja en diktatur i världen, som den utgår ifrån i sitt arbete, det vill säga de länder som är lila, ”Not Free”, på Freedom House karta. De ska redogöra för grunderna i systemet och belysa skillnaderna och likheterna mellan demokrati och diktatur.
De kan sedan besvara följande frågor med etablerade källor som grund som till exempel Landguiden eller Freedom House.
- Varför klassas Sverige som en demokrati?
- Vilka kännetecken för en diktatur hittar man i ditt valda land? Vad krävs för att landet ska bli en demokrati? Alltså – vilka grundläggande kriterier måste finnas i en fungerande demokrati?
- Jämför diktaturen med ett land som är ”delvis fritt”, alltså ett land som har både demokratiska och diktatoriska inslag. Vilka likheter och skillnader kan du se, till exempel i hur människor har det?
- Jämför diktaturen med Sverige. Vilka likheter och skillnader kan du se, till exempel i hur människor har det?
Uppgiften kan vara examinerande för området och kan göras både skriftligt och muntligt, enskilt och i grupp. Det är upp till varje lärare att avgöra hur och om området ska examineras.
Användbara källor
Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex
Transparency Internationals korruptionsindex
Det här är en fortsättning på våra lektionstips med utgångspunkt i DN:s artikelserie ”Vi och demokratin”. För att komma till del 1 klickar du här, eller här för del 2.
Lektion 3: Att växa upp i en diktatur
Lektionen har utgångspunkt i tredje delen av artikelserien ”Vi och demokratin”. Texten handlar om Zsolt Czinkóczky som växte upp i ett icke-demokratiskt Ungern men som nu bor i Sverige.
Läs texten tillsammans eller var för sig. Låt eleverna identifiera följande…
- Vad minns Zsolt från sin barndom i Ungern?
- Hur skildes minnena sig åt från hans upplevelser av Sverige?
- Vad får vi veta om Ungern idag?
Ungern är ett av få länder i Europa som räknas som ”Delvis fritt”, enligt Freedom House demokratiindex. Vilka skäl ligger bakom? Låt eleverna undersöka frågan med utgångspunkt i texten från Freedom House eller exempelvis på Landguiden för text på svenska.
Sammanfatta vad eleverna har tagit reda på om landet gemensamt innan lektionen avslutas.
Fler lektioner
Det här är en fortsättning på våra lektionstips med utgångspunkt i DN:s artikelserie ”Vi och demokratin”. För att komma till del 1 klickar du här.
Lektion 2: Demokrati på schemat
Det politiska intresset bland ungdomar är förhållandevis stort, visar en mätning från Ungdomsbarometern. 38 procent av de unga är politiskt intresserade, vilket förvisso är en minskning med 12 procentenheter jämfört med senaste valåret 2018.
I andra delen av DN:s artikelserie möter journalisten åttondeklassare som har deltagit i ett demokratiprojekt. Där har de fått chansen att presentera sina frågor till de kommunala beslutsfattarna.
Under den här lektionen ska eleverna själva få fundera på vilka frågor de tycker är viktiga i sitt lokalsamhälle. Vilka frågor skulle eleverna vilja lyfta till sina kommunala politiker? Låt eleverna spåna tillsammans och lyft sedan i helklass. Om de har svårt att komma på frågor kan exempel lyftas från artikeln. Låt eleverna argumentera för sin sak, varför är frågan viktig för samhället? Om många frågor lyfts kan en omröstning ske i klassen. Vilka fem frågor tycker de gemensamt är viktigast?
Under resterande delen av lektionen kan eleverna hjälpas åt, i grupper, att skriva e-post till de politiskt förtroendevalda i sin kommun om de valda frågorna. De kan gå in på kommunens hemsida och leta fram vilka som är demokratiskt valda och sedan formulera sina önskemål. Be dem att argumentera för sin sak innan e-posten skickas till politikerna.
Följ upp eventuella svar under nästkommande lektion. Vilka svarade och vad skrev politikerna?
Fler lektioner
Introduktion
Demokratiutvecklingen i världen har vänt. Flera demokratiska länder har blivit rejält skadeskjutna under de senaste 15 åren, visar en rad olika rapporter. Autokratiska länder kommer allt längre ifrån att bli demokratiserade. Enligt V-Dem institutes mätningar, ett oberoende forskningsintitut på Göteborgs universitet, är vi tillbaka på samma demokratinivåer som rådde 1990. Endast 14 % av världens invånare lever idag i liberala demokratier.
Med utgångspunkt i DN:s artikelserie Vi och demokratin syftar den här uppgiften till att låta eleverna fördjupa sig i vad som är demokratins kännetecken. Det här är Del 1. För att komma till nästa del i lektionsserien kan du gå ner till slutet av den här texten.
Lärarens förberedelse
Börja med att läsa igenom DN:s artikelserie ”Vi och demokratin”. Du hittar första delen här. För att få tillgång till DN för dig och dina elever behöver konton registreras här som ger tillgång till DN under skoltid. Förbered material om demokratins kännetecken. Riksdagen har bra material för området.
Lektion 1: Demokrati under press
Påbörja lektionen med att skriva upp begreppet ”demokrati” på tavlan. Låt eleverna associera fritt på begreppet och skriv upp det de kommer på. Skriv sedan upp diktatur. Vad tänker eleverna på då? Hjälp till och fyll på där det är behövligt. Introducera artikelserien för klassen.
Läs första delen i artikelserien gemensamt eller var och en för sig. Läraren hjälper till med att förklara svåra begrepp som kan skrivas upp på tavlan.
Låt sedan eleverna svara på frågor som…
- Vilka länder nämns som autokratier? Varför då?
- Vilka kännetecken finns för länder som utvecklas bort från demokrati, enligt artikeln?
- Hur menar forskare att demokratier kan stärkas?
Dela sedan in klassen i mindre grupper. Låt dem titta tillsammans på den interaktiva kartan som finns hos forskningsinstitutet Freedom House och svara på frågorna nedan.
- Vilka delar av världen är demokratier? Vad krävs för att anses vara en demokrati?
- Vilka är autokratier? Vad är det dessa länder saknar?
- En del länder är gula, ”delvis fria”. Vad innebär det? Ukraina, Mexiko och Indien är några exempel.
Avsluta lektionen med att sammanfatta vad de har kommit fram till och återkoppla till inledningen av lektionen. Har eleverna funnit fler exempel på vad som kännetecknar demokratier och diktaturer?
Fler lektioner
Del 2: Demokrati på schemat
Del 3: Att växa upp i en diktatur
Del 4: Fördjupning
Introduktion
Pandemin har inneburit hemarbete för många. Mängder av tidningsartiklar om olika kreativa lösningar på hemkontor har fyllt spalterna under de senaste två åren. Men för mångahar pandemin trots restriktionerna inneburit arbete på plats. Dessa grupper har inte fått ta lika stor plats i medierna, kan en ny undersökning som Kantar Public gjort på beställning av LO visa. Drygt 90 000 artiklar om hemarbete har skrivit under perioden. Samtidigt har det skrivits 40 000 artiklar om risk att smittas på jobbet. Gapet har också ökat över tid.
Susanna Gideonsson, ordförande för LO, menar i en debattartikel att de miljoner arbetare som fortsatt arbeta har hamnat i medieskugga. Bland LO:s medlemmar har 93 % inte kunnat arbeta hemma under pandemin, men detta har alltså inte återspeglats i mediebevakningen.
I den här uppgiften ska eleverna få analysera hur olika yrkesgrupper i samhället har porträtterats i medierna under pandemin.
Lärarens förberedelser
Ta fram lämpliga artiklar om arbete under pandemin som kan användas som exempel.
Här är några förslag men flera är låsta bakom betalvägg.
DN: Så klär vi oss på kontoret efter pandemin
GP: Anna-Karin har jobbat på plats under hela pandemin
UNT: Hemmajobbaren: ”Jag får inte en rast på samma sätt”
Genomförande
Låt eleverna läsa Susanna Gideonssons debattartikel i Dagens arena eller gå igenom texten tillsammans. Låt dem söka svaret på frågorna nedan.
- Varför är det ett problem att olika grupper syns olika mycket, enligt Gideonsson?
- Vilka klyftor finns på arbetsmarknaden, enligt artikeln?
- Diskussion: Varför tror ni att medierna inte bevakar arbetares villkor lika frekvent som tjänstemän?
Sedan kan eleverna ta del av en artikel eller reportage där hemarbetare porträtteras. Läs därefter en text om arbetare. Eleverna kan försöka hitta skillnader i hur grupperna porträtteras.
- Vad handlar artiklarna om?
- Vem är subjektet?
- Vad är artikelns vinkel?
- Vilka problem eller svårigheter för personen eller gruppen betonas?
- Hur skiljer sig artiklarna eller reportagen åt?
Som fördjupning kan eleverna låtas läsa SCB:s snabbfakta om yrken i Sverige. Här kan eleverna få diskutera sig fram till om de vanligaste yrkesgrupperna har kunnat arbeta hemifrån eller inte. Man kan också titta på skillnaderna mellan kvinno- och mansdominerande yrken. Tror de att fler kvinnor än män har kunnat arbeta hemifrån eller tvärtom?
Avslutning
Avsluta lektionen med att klassen tillsammans får sammanfatta vad de har kommit fram till. Eventuella frågetecken kan redas ut och i mån av tid kan eleverna också få diskutera om de håller med Susanna Gideonsson eller inte.
Läs mer
Katalys: Arbetarklassens symboliska utplåning i medelklassens medier
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)
Samhällsresurser och fördelning
- Orsaker till och konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster och förmögenheter mellan människor i Sverige och i olika delar av världen.
- Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel med avseende på lönebildning, arbetsmiljö och arbetsrätt
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.
Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll
- Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller ocsh betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
- Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.s
De Olympiska Vinterspelen är i full gång i Peking, Kina. Förutom de hinder som coronapandemin har inneburit för tävlingarna har valet av plats varit i fokus. Kina är ett land som ofta kritiseras för att bryta mot mänskliga rättigheter. Rapporter gör gällande att etniska minoriteter förtrycks och massfängslas i stora omskolningsläger i regionen Xinjiang, den svenske förläggaren Gui Minhai sitter fortsatt fängslad på grumliga grunder och friheten för folket i Hong Kong håller på att kapas.
Vad vet vi om Kina?
Låt eleverna ta reda på fakta om Kina och diskutera sedan med klassen. Vad vet de om Kinas relation till mänskliga rättigheter? För grundskolan kan man ta hjälp av Globalis. För äldre elever kan Freedom House karta användas, där Kina kännetecknas av stäpeln ”Not Free”. Transparency International har en karta som mäter hur hög korruption det är i olika länder. Även den kan användas som faktagrund.
- Är Kina en demokrati eller diktatur?
- Flera länder har valt att diplomatiskt bojkotta OS. Vad innebär det?
- Är det rätt eller fel att Sverige deltar? Vilka argument finns för och emot?
Övervakade journalister
Börja med att lyssna på Medierna i P1:s inslag från den 15 januari 2022 om hur nyhetsmedierna försöker skydda sig mot den kinesiska statens övervakning. Inslaget börjar 01.50 in i programmet. Diskutera sedan följande med klassen.
- Vilka risker finns för journalister och nyhetsmedier när de bevakar OS, enligt reportaget?
- Vad innebär källskydd och varför är det viktigt?
- Flera stora medier kommer inte att vara på plats. Är det bra eller dåligt?
Debatten
Vad har svenska medier eller lokaltidningen skrivit om OS i Peking? Här är två exempel. Sök efter fler eller kolla igenom lokaltidningen från de senaste veckorna.
DN Ledare: Kina tar OS-guld – åtminstone i diktatur – DN.SE
Snart inleds OS – i en blodtörstig diktatur | Strömstads tidning (stromstadstidning.se)
Idrottsevenemang och diktaturer
Nästa vinter är det dags för fotbolls-VM i ytterligare en diktatur, Qatar. Många menar att både OS i Peking och VM i Qatar är s.k. ”sportwashing”. Diskutera följande med klassen.
- Bör diktaturer få arrangera stora idrottsevenemang?
- Tusentals gästarbetare ska, enligt rapporter, ha dött i bygget av de nya fotbollsarenorna. Vad kan omvärlden göra för att Qatar ska förbättra sig?
- Varför tror ni att diktaturer så gärna vill arrangera dessa stora och ofta dyra evenemang?
I en artikel i Aftonbladet uppmärksammades nyligen att Engelska skolan i Täby har strikta regler för hur eleverna får klä sig. Samma situation ska ha uppstått på Engelska Skolan i Borås, enligt Sveriges Radio. Som exempel nämndes att kjolar inte får vara för korta, tröjor inte för urringade eller byxorna för långt ner på rumpan. Skolministern Lina Axelsson Kihlbom sa dagen efter i ett uttalande på twitter att ”…mäta kjollängder på elever hör inte hemma i svensk skola”. Tidigare har en skola i Göteborg uppmärksammas för att de ville förbjuda så kallade ”becknarväskor”.
I den här uppgiften ställer vi oss frågan: Borde skolor få lov att bestämma vilka kläder elever ska ha på sig?
Vad säger lagen
Att få uttrycka sig fritt är grundlagsskyddat och gäller såväl i tal, skrift som i hur du klär dig.
I Skollagen står följande: Skolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Vidare ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet.
I Läroplanen, Lgr 11, kap 1 går följande att läsa:
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.
Enligt skollagen 5 kap. 5 § får skolan lov att ha ordningsregler som ska utarbetas tillsammans med eleverna. Dessa får dock inte gå i strid med grundlagen. Kläder som uttrycker sexistiska åsikter eller hets mot folkgrupp kan dock förbjudas med hänvisning till brottsbalken. Att ha klädkod i exempelvis labbsalar är också tillåtet med hänsyn till arbetsmiljön.
Argument för och emot klädkod
Borde det vara tillåtet för skolor att bestämma hur elever och personal klär sig?
Vilka argument finns för?
Vilka argument finns emot?
Med utgångspunkt i den senaste tidens nyheter om Engelska skolans klädkoder kan eleverna tillsammans få hitta argument för och emot klädkod i skolan. Antingen kan uppgiften genomföras skriftligt, dvs att eleverna skriver en debattartikel, eller som ett muntligt anförande enskilt eller i grupp. Hur man skriver en debattartikel finner du i Publicistguiden som du hittar här.
Som förberedelse kan eleverna läsa en debattartikel av Barbara Bergström, VD och grundare av Engelska skolan.
1 Genusperspektivet
Granska rubriker och bilder i din tidning, eller i flera tidningar under en vecka. Klipp ut eller (om det är digitalt) kopiera rubriker och bilder från veckans tidningar – eller för bara statistik. Gör statistik på hur många män och kvinnor som förekommer i rubriker eller på bilder. Försök även notera vilken social roll dessa människor har i samhället.
Sammanställ era resultat och diskutera varför det är som det är. Bör det ske en ändring eller är det okej som det är? Se till att motivera era åsikter noga!
2 Ungdomar i rubriker och bilder
Upprepa konceptet från 1. men ta reda på hur ofta människor under 20 år förekommer i rubriker eller på bilder. Ta med även sportsidorna. Traditionellt brukar de sidorna höja andelen ungdomar.
Sammanställ era resultat och diskutera varför det är som det är. Bör det ske en ändring eller är det okej som det är? Se till att motivera era åsikter noga!
3 Egna rubriker
Klipp bort rubriker och skriv egna. Det här är en klassisk övning för att öva läsförståelse. Den går att använda i svenska som övning i ren läsförståelse, eller i andra ämnen för att vinkla rubriker mot speciell ämneskunskap. Låt eleverna välja intressanta artiklar under en vecka och sedan ta bort rubriken så att andra elever sedan kan skriva nya.
Arbetsgång:
A. Arbeta gärna två och två och låt varje elevpar välja ut tio artklar från vilka de sedan tar bort rubriken.
B. Låt alla elever läsa dessa texten i dessa länkar för att skaffa sig kunskap om hur man skriver en rubrik:
C. Elevparen byter sedan artiklar och skriver egna rubriker.
D. Visa de bortklippta rubrikerna och jämför.
Den 27 januari hedras minnet av alla de som föll offer under Förintelsen. Sedan 2001 har den varit en nationell minnesdag. År 2022 är det 77 år sedan förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades men än idag existerar antisemitiska föreställningar i samhället. Den här uppgiften grundar sig i att elever ska skapa sig förståelse för hur antisemitiska konspirationsteorier används i den rådande vaccindebatten.
Bakgrund
Inled passet med att eleverna tillsammans, eller enskilt, får läsa igenom materialet från Antisemitism då och nu, framtaget av Svenska Kommittén mot Antisemitism och Levande historia, för att bilda sig en uppfattning om vad antisemitism är och hur det verkar idag. Materialet går även att lyssna på. Efter läsningen kan elevernas kunskaper lyftas till helgrupp.
- Vad vet eleverna om antisemitism?
- Varför är det en aktuell fråga än idag?
Antisemitism och vaccinskeptiker
I många länder i Europa har det skett demonstrationer mot vaccinering och vaccinpass. I Tyskland, Tjeckien och Sverige har proteströrelsernas anhängare ibland använt en gul stjärna, mycket likt den som judar tvingades bära i ockuperade områden och i Nazityskland, tillsammans med ordet ”ovaccinerad”. De jämför sig med nazisternas förföljelser av judar. Låt eleverna läsa en debattartikel av Caroline Källner på Forum för Levande Historia om varför det är att förvanska Förintelsen. Följande kan sedan diskuteras i grupper eller i helklass.
- Hur menar Caroline Källner att användandet av symbolerna förminskar historisk fakta?
- Källner skriver att antisemitiska föreställningar finns således i Sverige i dag. Därför är det allvarligt att vaccinmotståndare relativiserar Förintelsen, kanske utan att veta om det, och utan att vilja bidra till antisemitism. Vad menar hon med det?
- Vem är Caroline Källner? Ta reda på så mycket som möjligt om skribenten. Vad gör henne till en trovärdig debattör?
- Caroline Källner arbetar på Forum för levande historia. Vad är det för organisation? Vad gör den trovärdig?
Upptäck konspirationsteorier
En konspirationsteori skapas av att individer eller grupper tror att händelser och omständigheter, som exempelvis beslutet att Sverige har infört vaccinpass, är ett slags komplott som styrs av hemliga krafter. Hur upptäcker man konspirationsteorier eller att man för den delen själv sprider vilseledande information?
Europeiska kommissionen har tillsammans med Unesco tagit fram ett ramverk för hur man kan genomskåda konspirationsteorier och stoppa spridningen av dem. Förbered dig som lärare med att läsa igenom materialet innan passet påbörjas. Tänk på att det kan finnas elever som själva tror på konspirationsteorier, se därför till att planera ett pass som du tror kan passa den grupp som ska undervisas. Ett sätt att skapa möjlighet för dig att förbereda dig för diskussionerna kan vara att du själv väljer vilken konspirationsteori som klassen ska arbeta med. Ett exempel som har florerat på sociala medier både i Sverige och utomlands är konspirationsteorin Qanon. Du kan också låta eleverna välja vilken konspirationsteori ni ska arbeta med om du anser att det är lämpligt.
Låt eleverna ta reda på så mycket som möjligt om den valda konspirationsteorin och låt dem besvara frågorna nedan, som utgår från ovan nämnda ramverk.
- Vilka ”bevis” läggs fram för att stödja konspirationsteorin?
- Utpekas någon som ond eller god av de som sprider konspirationsteorin?
- Skuldbeläggs någon människa eller grupp i konspirationsteorin?
- Går det att finna något ursprung till var och när konspirationsteorin startade?
- Hur och var sprids konspirationsteorin?
- Vad säger etablerade medier, forskning och myndigheter om konspirationsteorin?
Uppgiften kan presenteras på olika sätt, t.ex. som individuell skriftlig inlämning eller muntligt i grupp. Kanske kan vissa av frågorna mynna ut i helklassdiskussioner om hur konspirationsteorier får fäste och vad man som medborgare kan göra för att synliggöra och säga ifrån.
Läs mer
Forum för levande historia: Förintelsens minnesdag
Forum för levande historia: Webbkurs för lärare – Svåra frågor i klassrummet
Fler och fler svenskar har en vänligare inställning till NATO-medlemskap. Det visar en SIFO-undersökning som TV4 har beställt. När en liknande undersökning genomfördes 2018 var 48 procent av de tillfrågade negativa till NATO-medlemskap, idag svarar 33 procent nej. Frågan har aktualiserats efter att Ryssland har ställt krav på NATO att inte värva nya medlemmar.
Bakgrund
Ge en kort introduktion till ämnet. Beskriv varför frågan är aktuell just nu och visa eventuellt klippet från TV4 om SIFO:s studie. SVT har också ett kortare inslag med en tidslinje om Sveriges säkerhetspolitik sedan Andra Världskriget. Låt sedan eleverna ta reda på fakta och information om försvarsalliansen.
- Vad är NATO?
- Vilka länder ingår i samarbetet?
- När tillkom NATO?
- Vad är alliansens syfte?
Vad skriver ledarsidorna?
Tidningens ledarsidor är en del av tidningen där egna åsikter får lov att uttryckas. Låt eleverna enskilt eller tillsammans läsa igenom en eller flera artiklar där åsikter om försvarsalliansen uttrycks. Har er lokaltidning skrivit om NATO under tidningens ledarsidor? Om inte finns några förslag till artiklar nedan.
- Vad tycker ledarskribenten i frågan?
- Vad använder den för argument? Lista de argument du kan hitta.
- Vad har tidningens ledarsida för politisk färg? Hur kan det påverka åsikterna som uttrycks?
- Hur skiljer sig ledarartiklar från vanligt redaktionellt innehåll?
Ledarartiklar på ämnet
DN Ledare: Vad Putin fruktar mest är hotet på hemmaplan (DN, 2022-01-12)
Adam Cweijman: NATO-medlemskap borde vara självklart för Sverige (GP, 2022-01-15)
Lena Mellin: I bästa fall helt meningslös – i sämsta farlig (Aftonbladet, 2022-01-17)
Vad tycker partierna?
Ta reda på vad riksdagspartierna tycker i frågan. Låt eleverna genom dator, mobiltelefon eller surfplatta gå in på partiernas hemsidor. Dela upp klassen i åtta grupper som tillsammans får ta reda på var varje enskilt parti står i frågan och vilka argument de använder. Uppgiften kan även fördjupas genom att grupperna tar kontakt med representanter från de olika partiernas lokala företrädare och ställer frågor direkt till dem.
Debattartiklar på ämnet
Ebba Busch, Mikael Oscarsson (KD): Natomedlemskap krävs för att avskräcka Ryssland (DN, 2022-01-10)
Egen undersökning
Efter att eleverna har blivit mer pålästa kan en undersökning ske i klassrummet. Vad tycker eleverna själva, ska Sverige gå med i NATO? Vilka är mediernas och partiernas starkaste argument? Frågan skulle sedan kunna fördjupas till en debatt på området.
Undersökningar kan även genomföras bland elevernas föräldrar, syskon, vänner eller grannar. Vad tycker dem? Stämmer deras resultat med det som SIFO kom fram till i januari 2022? Varför eller varför inte?