A Introduktion
Ja, hur ska det bli med vintern i år? Kanske är vi många som vill att den ska bli precis som i youtube-klippet, Nej, se det snöar. I helgen som gick snöade det i nästan hela Sverige. Men i södra Sverige fortsatte det att vara mild för årstiden, medan det i norr var riktigt kallt, mer än 20 minusgrader.
Lite bondepraktika kanske passar så här inför onsdagen och Karldagen. Om det snöar hos er då fortsätter samma väder i sju veckor, alltså till mitten av mars. Regnar det den dagen så kan ni inte förvänta er någon vit vinter. Hur blir vädret på onsdag? Gå in på SMHI och kolla deras prognos för Sverige. Om bondepraktikan stämmer, vilken vinter får vi då? Var ska vi bo eller vart ska vi åka för att få uppleva snö och kyla?
SMHI presenterar en Sverigekarta där vi kan se snödjupet dag för dag. Där ser ni att det bara var området längst ner i söder som inte hade ett snötäcke söndagen den 25 januari. Studera och tolka kartan. Gör beräkningar och jämförelser.
– När kom den första snön? Var?
– Vilket datum i oktober fick många sin första snö?
– Vilken månad fick Götaland sin första snö?
– När snöade det första gången där ni bor?
– Vilket är det största snödjupet i dag? Vilka har så mycket snö?
B Fördjupning
Helgen som gått har fågelvänner räknat vinterfåglar vid våra fågelbord. Sveriges Ornitologiska Förenings årliga räkning, Vinterfåglar inpå knuten, inbjuder även skolor och förskolor att delta. Därför har de förlängt årets räkning med två dagar, fredagen den 23 januari och måndagen den 26 januari. Än finns chansen att delta! Kanske ett bra tillfälle att studera de fåglar som finns utanför klassrummet!? På samma webbplats finns en fågelskola att ta hjälp och lära av.
Lyssna gärna på Leif Ekblom, entusiastisk fågelräknare, och hör vad han har att säga om våra vinterfåglar.
C Aktivitet
Leta efter vinterbilder i tidningar och använd dessa till diskussion om hur kyla påverkar vårt sätt att leva. Hur skiljer sig årstiden, vinter, från andra årstider? Låt eleverna arbeta vidare med sina bilder till en faktabok om vintern. Uppmana dem att formulera frågor som de vill svar på utifrån de bilder och nyheter de har tagit del av. Det kan ge goda kunskaper i allt från isvett till hur och var fåglarna sover kalla vinternätter.
Eleverna kan också göra ett collage med tidningsbilder och berätta:
• hur djur och människor klarar kylan.
• vilka faror som finns med kyla, snö och is.
• vilken glädje vi har av vintern.
• hur vacker vintern är.
De flesta dagstidningar har webbtidningar. Det gör det lätt att hitta vinterbilder från hela Sverige. Välj några dagstidningar från söder till norr och titta på deras utomhusbilder. Hur ser vintern ut i Sverige? Här finns en lista på lokala och regionala dagstidningar i Sverige.
D Länkar
Youtube Ja se det snöar
Nordiska museet Karldagen
SMHI – Vädret i Stockholm
SMHI Snödjup
SOFNET – Vinterfåglar inpå knuten
Sveriges radio – Snön välkommen för de som räkna fåglar
Wikipedia – Dagstidningar i Sverige
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Lgr 11 NO
Lgr 11 Kursplanen i Biologi
Centralt innehåll i årskurs 1-3
Året runt i naturen:
Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
Centralt innehåll i årskurs 4-6
Natur och samhälle
Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar
Det finns misstankar om att det för första gången kan ha fötts en kull mårdhundar i Västerbotten. En mårdhundsvalp har skjutits i skogarna runt Burträsk i Västerbotten. Nu uppmanas jägare och svampplockare att hålla utkik efter fler djur. I Norrbotten kring Tornedalen finns cirka 100 djur. Ett mårdhundsprojekt arbetar för att stoppa spridningen söderut.
A Introduktion
Visa Norrans bild på en mårdhund utan att avslöja vilket djur det handlar om. Fråga eleverna om de känner igen djuret. Fritt fram för gissningar. Fortsätt att ge ledtrådar och låt eleverna fortsätta att gissa.
Exempel på ledtrådar:
• Saknar fiender.
• Lever på fåglar och groddjur.
• Djuret hör inte hemma i vår natur.
• Djuret rubbar balansen i naturen. Svårt för häckande markfåglar och groddjur.
• Människor kan också drabbas, då den kan sprida dvärgbandmask, som är dödlig för oss.
• Kommer från östra Asien.
• Togs in i Ryssland och utplanterades för pälsens skull.
• Har spridit sig till Finland och norra Sverige, Norrbotten och Västerbotten.
• Djuret sprider sig snabbt och lever tätt i stora flockar.
• Ett projekt pågår för stoppa spridningen av djuret.
• Jägare uppmanas att försöka fånga in djuret eller skjuta det.
Källa:
Naturvårdsverket: Fakta om mårdhunden
Lyckades eleverna identifiera mårdhunden? Kanske hade de hört senaste nyheten om mårdhundsvalpen? Om du vill avsluta lektionen här så återberättar du nyheten för eleverna.
B Fördjupning
Fortsätt och läs artikeln tillsammans. Titta på kartan. Diskutera mårdhundsprojektet och deras metoder för stoppa spridningen.
C Aktivitet
Läs mer om mårdhundar. Kolla i er nättidning eller gp.se efter tidigare nyheter. Där får klassen en bredare information, hur vi i Sverige arbetar för att förhindra spridning.
D Uppföljning
När kommer nästa nyhet om mårdhunden? Kommer älgjägare eller svampplockare att lyckas fånga en mårdhund i nacken? Eller måste någon skjuta? Var någonstans påträffas nästa djur? Häng med i nyhetsrapporteringen!
Länkar/Förberedelser
Norrans artikel “Mårdhund väcker oro i Västerbotten”
Bernkonventionen – Om skydd av växter, djur och miljö
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Naturorienterande ämnen
Biologi
Syfte
Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Sommaren står för dörren och alla går på en välbehövlig ledighet. Det innebär dock inte att den medborgerliga ”plikten” att följa med upphör. Genom att följa nyheterna, både lokalt och internationellt, gör att man kan vara en del av det offentliga samtalet – inte känna sig utanför, inte känna sig dum!
Tidsåtgång: En stund varje dag med lokaltidningen, en vana eleverna delar med en stor majoritet av Sveriges befolkning. Dessutom en lektion i augusti där ni sammanfattar det viktigaste som hänt under sommaren som rör just ditt ämne.
Passar: Alla ämnen i årskurs 7-9 samt gymnasiet
Behövs: Tillgång till lokaltidningen i någon version, papper eller digitalt.
1. Ett smörgåsbord av nyheter
Välj sommarens viktigaste eller roligaste lokala nyhet. Låt valet av nyhet vara helt subjektivt vilket förhoppningsvis gör att när ni sammanfattar i augusti så har ni ett smörgåsbord att välja ur och diskutera kring. Begränsa valet till det som rör just ditt ämne. Följer man nyhetsflödet under en hel sommar så lär det bli åtskilliga artiklar och bilder som rör exempelvis historia, samhällskunskap, biologi, fysik, etc.
2. Bästa svenska nyhet
Välj sommarens viktigaste eller roligaste svenska nyhet. Med samma utgångspunkter som under punkt 1.
3. Sommarens bästa internationella nyhet
Välj sommarens viktigaste eller roligaste internationella nyhet. Med samma utgångspunkter som under punkt 1.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Alla som arbetar i skolan ska
– verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö
Gymnasieskolan
Skolan kan inte ensam förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade förutsättningarna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I det sammanhanget ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället
Vilka vårtecken upptäcker dina elever? De tidiga vårtecknen dyker upp i medierna lika säkert som att det blir vår varje år! Det kan gälla tidiga blommor, tranor vid Hornborgasjön, snödrivorna som smälter bort, eller människor som vänder ansiktet mot solen.
A Introduktion
Gemensamt
1. Samtala om vilka vårtecken som eleverna redan har upptäckt.
2. Visa några exempel på vårtecken ur dagstidningar från olika delar av landet.
B Fördjupning
1. Gå igenom vilka de fyra årstiderna är och vilka månader som räknas till de olika årstiderna.
2. Använd gärna bilder för att visa vad som är typiskt för de olika årstiderna.
C Aktivitet
Alternativ 1, leta vårtecken i närmiljön.
1. Välj en solig vårvinterdag och låt eleverna ge sig ut på vårteckenjakt i närheten av skolan. De ska välja var sitt vårtecken. Det kan vara en vårfågel, en spirande vårväxt, en halvt bortsmält snögubbe, eller ett ansikte vänt mot solen. Släpp loss fantasin!
2. Fotografera, eller teckna bilder.
3. Skriv en kort artikel.
4. Sätt en passande och lockande rubrik.
Alternativ 2, leta vårtecken i tidningarna.
1. Ge några elever i klassen i uppdrag att veckovis samla och redovisa nyheter och tidningsbilder med anknytning till våren. De kan handla om allt från vårtecken i naturen till premiärmatcher i fotboll.
2. Använd materialet i undervisningen. Läs om våren! Räkna med våren! Lär mer om våren!
D Uppföljning
Sammanställ klassens arbeten och samtala om dem.
Knyt i första hand an till det som läroplanen skriver om djurs och växter livscykler och anpassning till olika årstider.
Om klassen tycker att någon lyckats särskilt bra med sin artikel så sänd in en eller flera av dem till lokaltidningen.
Bakgrund
SMHI, Kunskapsbanken, Vår
Här är några tips på tidningsartiklar som tar upp vårtecken. De kan ligga bakom betalvägg, men har ni tillgång till Retriever/Mediearkivet kommer ni alltid åt dem. Ni hittar många fler genom att skriva “vårtecken” i det anpassade Google-sökfältet längst ned på sidan, som enbart ger träffar från nyhetstidningar.
Göteborgsposten: Bilder: Vårtecken från läsarna
Göteborgsposten: Efter snön – här är årets första vårtecken
Helsingborgs Dagblad: Flera vårtecken på rovfågelspaning
Ystads Allehanda: Våren står redan i blom – se läsarnas tidiga vårtecken
Västerbottens-Kuriren: Nu blommar det i Umeå
GT/Expressen: Nu börjar tranfestivalen vid Hornborgasjön
NSD, Norrländska Socialdemokraten: Potthål tidigt vårtecken
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i naturorienterande ämnen, årskurs 1–3
Året runt i naturen
- Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
Läroplanen i geografi år 4-6 säger:
Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion och vilka konsekvenser detta får för människor och natur
UPPGIFT 1: Svenskar stannar i Sendai
Diskutera först bakgrunden till artikeln i Dagens Nyheter. Titta var Japan ligger på kartan. Berätta om jordbävningen som följdes av en tsunami och att ett kärnkraftverk har exploderat. Förklara att man mäter jordbävningens kraft med en skala som heter Richter. Säkert vet många vad en tsunami är (en enorm flodvåg).
Sedan läser ni artikeln gemensamt. Låt eleverna i par diskutera och besvara nedanstående frågor.
1. I vilket land ligger Sendai?
2. En av er pekar ut landet på en karta. Den andre pekar på Sverige.
3. Hur lång tid tror ni att det tar att flyga dit?
4. Vad arbetar man med på en ambassad?
5. Anders Jörle är presschef. Vad gör en sådan? Tänk på att det är ett sammansatt ord. Vad betyder ordet press? Vad betyder chef? Lägg ihop dem!
6. Hur många svenskar fanns det i Sendai?
7. Hur många åkte med bussen?
8. Hur många åkte inte med bussen?
9. Hur många svenskar saknas i Sendai enligt UD (Utrikesdepartementet)?
10. Robin Björnberg är mangatecknare. Vad betyder det?
11. Varför tackade han nej till att lämna Sendai?
12. Han säger att han är mest orolig för kärnkraftverket. Varför det? Vad är det som är farligt?
13. Hur har han förberett sig? Vad har han köpt hem?
14. Verkar det som att han litar på informationen som myndigheterna ger eller inte? Motivera ditt svar.
15. Skriv ett brev till Robin och förklara varför han borde åka hem. Du får bara 40 ord, varken fler eller färre. Såhär kan du börja (om du vill)
Kom hem, Robin! Det kan vara…
Om du inte tycker att han borde åka hem kan du förstås skriva ett sådant brev istället.
16. Vad tror du de andra svenskarna hade för anledning till att inte lämna Sendai? Ge exempel!
Här finns en artikel i Dagens Nyheter om strålningsskador som kan vara bra.
UPPGIFT 2: Han styrde mot flodvågen
Skriv först ut denna artikel i Dagens Nyheter.
Förberedelser
Klipp artikeln i åtta delar, en del som innehåller rubriken, en del som innehåller bilden, en del som innehåller bildtexten, en del som innehåller ingressen (den fetstilta texten) och sen delar du själva brödtexten i fyra delar där den första slutar med orden “tre meter höga tsunamin”, den andra med orden “som han misstänkte skulle komma”, den tredje med orden “bara små tilldelningar av övriga varor”. Den fjärde biten blir slutet. Låt bylinen vara kvar på den sista delen.
Utförande
Dela ut de åtta delarna till åtta grupper med två eller tre i varje. Låt dem läsa igenom. Sedan frågar du om någon tror att han har del ett, alltså rubriken och låter honom komma fram och läsa den. Sen frågar du efter del två o s v. Skriv upp tidningsorden på tavlan (rubrik, bild, bildtext, ingress, brödtext, byline) Läs gärna ihop hela artikeln. Ge dem gärna tidningsorden i läxa!
Sedan kan alla elever få artikeln i läxa tillsammans med frågorna nedan. Dagen efter kan de jämföra svaren med en kamrat och ni kan prata vidare om den.
1. Vad är Masao Okawas yrke?
2. Varför var han ute på havet i två nätter?
3. Hur hög var tsunamin?
4. Vad hände med deras bostad?
5. Masao styrde ut båten tio minuter efter “skalvet”. Vad är det?
6. Varför blir flodvågen mindre längre ut på havet?
7. Varför valde resten av familjen att fly till ett berg, tror du?
8. Det råder både vatten- och matbrist i området. Mat ransoneras. Vad betyder det ordet? (En ledtråd är att man gör det för att maten ska räcka till alla.)
9. Vad heter valutan (pengarna) i Japan?
10. Varför applåderar de när en gatsten baxas på plats, tror du?
11. Rita en bensindunk
UPPGIFT 3: Hyllorna gapar tomma i Tokyo
Läs först artikeln i Svenska Dagbladet och diskutera den. Prata gärna om vad de skulle hamstra om Sverige blev drabbat och hur myndigheterna kan göra för att rättvist fördela mat, bensin, filtar och liknande vid en katastrof. Förklara gärna soldaternas roll i artikeln.
Vill du kan du skriva ut artikeln och låta dem leta upp och stryka under svarsorden innan ni läser den gemensamt. Diskutera vad orden betyder och slå gärna upp dem.
Låt sedan eleverna två och två göra ett korsord som innehåller fyra eller fler av nedanstående svar. Sen kan de fylla på med egna frågor som artikeln ger svar på.
Tips: Innan ni börjar med korsordet så påminn att det lättaste sättet att göra ett korsord är att börja med en lodrät fråga med ett svar som innehåller minst sex bokstäver (annars blir det för trångt). Sen bygger man vågräta ord som passar till det lodräta. Låt eleverna ge exempel på frågor eller påståenden som kan passa till ett av orden så att de ser hur man kan variera frågorna.
T ex kan följande frågor alla passa till svaret “tsunami”.
Annat namn på stor flodvåg
Fiskaren flydde ut på havet för att undgå en…
Det var en stor … i Thailand 2004
En sådan kan svepa med sig hus och båtar
Här kommer svarsorden:
- Tsunami
- Elektricitet
- Hamstra
- Strömavbrott
- Transport
- Richterskala
- Jordbävningen
- Ambassad
- Soldat
- Katastrofområde
- Kärnkraftskris
- Myndigheter
När eleverna gjort klart korsorden kan du samla in dem (med tomma svarsrutor) och kopiera upp till de andra i klassen.
FLER ARTIKLAR OM KATASTROFEN I JAPAN
Expressen
Katastrofen i Japan – detta har hänt
Experten: Det är lika allvarligt som Tjernobyl
Dagens Nyheter
Han flyr från kärnkraftverket
Så graderas olyckor i kärnkraftverk
Vad är en härdsmälta?
Sydsvenskan: Ny explotion i kärnkraftverk i Japan
BAKGRUND
Den stora jordbävning som inträffade i Japan i fredags har förstört stora områden. Hittills har fler än tusen döda människor hittats. En del dog av nedfallande hus och många av den stora tsunamivågen som kom efter jordbävningen. Flera små orter och samhällen är helt förstörda.
Ett kärnkraftverk har exploderat och giftig gas läcker ut. Japanska myndigheter bedömer att olyckan ligger på nivå 4 av 7 på Inesskalan som är den skala som används för att mäta skadehalten av radioaktiv strålning. Oron över en s k härdsmälta med stora strålningsskador till följd är stor. Den svenska ambassaden försöker hitta alla svenskar som befann sig i området och erbjuda dem tryggare boende eller hemresor.
