Med anledning av att Reportrar utan gränser i samband med Pressfrihetens dag den 3 maj presenterar sin rapport och interaktiva karta Pressfrihetsindex har vi en lektionsövning som riktar sig främst till grundskolans högre årskurser och gymnasiets högskoleförberedande program.

I denna övning om pressfrihet ska eleverna själva söka och tolka information om olika journalister och de demokratiska funktionerna i de länder där de verkat. I en förlängning kan de också analysera och diskutera den undersökning från Reportrar utan gränser som ligger till grund för övningen. Informationen är till stor del på engelska . Det förutsätter att eleverna är bekanta med engelsk text på något mer avancerad nivå, och till stor del själva kan söka, bedöma och tolka information.

Övningen finns även i en enklare version där eleverna får diskutera pressfrihet. Du finner den här.

Lärarens förberedelser

• Läs igenom lektionsplaneringen och anpassa den efter klassens förutsättningar. Bestäm om eleverna ska jobba individuellt eller i grupp, och vilken presentationsform som passar klassen bäst.
• Gå igenom pristagarna på Unescos sida som länkas här nedanför. Antingen väljer läraren pristagare eller låter eleverna välja själva.
• Läs på om press- och tryckfrihet under Moment 1 här nedan för en inledande genomgång och diskussion.
• Beroende på tillgång till tidningar, ge eleverna att läsa:
  • “Pressfriheten måste försvaras”, en ledare i Värmlands Folkblad.
  • “Sverige tredje bäst – men hoten mot journalister ökar” i Expressen.
  • “Pressfriheten minskar i världen under pandemin” i Dagens Nyheter.
  • “Försämrad pressfrihet i Ungern och Polen väcker oro” hos Europaportalen.

Moment 1 – Vad är pressfrihet?

Läraren presenterar press- och tryckfrihet för klassen enligt nedan, eller ger eleverna att läsa själva.

Pressfriheten i Sverige regleras av Tryckfrihetsförordningen, en av Sveriges fyra grundlagar. Hos Regeringen kan man läsa om vad som särskiljer grundlagarna: Länk!
Då tryckfriheten i Sverige reglerades redan 1766, gör det den till världens äldsta tryckfrihetslagstiftning. Lagstiftningen i sin helhet finns här (Länk!), där de två första paragraferna är de väsentligaste.

”Tryckfriheten är en viktig demokratisk rättighet i Sverige. Det betyder att du fritt kan ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Myndigheterna har ingen rätt att i förväg granska eller censurera det du skrivit.
Du har rätt att sprida vilken information du vill i tryckt form så länge du följer lagen. Samtidigt som tryckfrihetsförordningen ger oss frihet att uttrycka oss fritt skyddar den oss mot förtal och kränkningar. Skriver du något som kan betraktas som hets mot folkgrupp, till exempel rasistiska inlägg, eller publicerar bilder med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot tryckfrihetsförordningen. Det gäller också om staten och samhället skadas genom att något som innebär landsförräderi eller spioneri publiceras.” Från Regeringen.

Notera att tryckfriheten är både en rättighet att uttrycka sig, och ett skydd för individer.

Vidare framgår det av FN:s konventioner om de mänskliga rättigheternas artikel 19 (Länk!) att:
”Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.”

Rätten att uttrycka sin åsikt och sprida den med tryckt media betonas alltså av såväl de mänskliga rättigheterna som Sveriges grundlag.

Låt eleverna diskutera och förklara:

• Varför är pressfrihet så viktigt?
• Om vi tog bort artikel 19 från de mänskliga rättigheterna, hur skulle vi då få veta om någon bryter mot de övriga artiklarna?
• Vad hävdas i de artiklar eleverna läst?
• Hur beskrivs och förklaras hoten mot pressfrihet?

Moment 2 – Pressfrihet i praktiken

Introducera Reportrar utan gränsers svenska pressfrihetspris som sedan 2003 årligen delas ut till en person, organisation eller institution som kämpat för pressfrihet någonstans i världen, läs mer här. Där finns även en förteckning över tidigare pristagare.

Ge varje elev/grupp en pristagare att arbeta med.

Reportrar utan gränser har en interaktiv världskarta, där de rankar länder efter graden av pressfrihet (Länk!). Visa den för eleverna och ge dem webbadressen.

Elevernas uppgift, läraren väljer presentationsform och omfång:

• Presentera sin pristagare.
  • Vilken information kan ni få fram om pristagaren?
  • Vad har pristagaren gjort och hur har det bemötts av publik och regim?
  • Har pristagarens arbete lett till någon förändring i det samhälle hen varit verksam?
• Vilket land var pristagaren aktiv i?
  • Hur placerar sig landet i Reportrar utan gränsers lista?
  • Vilka inskränkningar i pressfriheten rapporteras om?
  • Vad kan ni i övrigt säga om situationen i landet? Hur ser den demokratiska situationen ut? Är det ett land i krig och/eller konflikt?

Använd, förutom Reportrar utan gränser, källor som Landguiden, Globalis, Human Rights Watch och andra trovärdiga källor. Granska kritiskt och motivera källmaterialet.

Moment 3 – Fördjupande överkurs: Analysera och diskutera pressfrihetsindex

Reportrar utan gränser beskriver den metodologi som ligger bakom deras undersökning (Länk!). Där finns sju kategorier för kriterierna listade och en beskrivning av hur index beräknas. I detta moment ska eleverna fördjupa sina kunskaper i hur statistiskt arbete kan utformas, och utveckla sina förmågor att kritiskt granska en undersökning. Texten är på engelska.
Hur detta presenteras, exempelvis genom diskussion eller inlämning, avgör läraren själv.

Elevernas uppgift

• Läs och tolka beskrivningen av metodologin bakom undersökningen. Hur beräknas ländernas index? Vilka kriterier avgör index? Vad betyder de? Var uppmärksam på det sjunde kriteriets betydelse.
• Vilka av dessa kriterier är viktigast tycker ni? Rangordna dem och motivera era val!
• Valfri fördjupning: Undersökningen bygger på ett frågeformulär som finns längst ned på metodologi-sidan, eller här: rsf_survey_en (1). Hur har detta formulär använts? Vilka frågor i formuläret kan ni koppla till de sju olika kriterierna?

Kopplingar till Skolverkets styrdokument, reviderade 2018-07-01

Samhällskunskap 1b, ur centrala innehållet

• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
• Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter.
• Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
• Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
• Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.

Medier, samhälle och kommunikation 1, Centralt innehåll

• Mediernas tillkomst, utveckling och påverkan ur ett historiskt och dagsaktuellt perspektiv. Mediernas roll i samhället och deras betydelse för demokratin och samtidskulturen.
• Analys av nationella och internationella mediestrukturer samt pågående förändringar inom dem.
• Lagar och andra bestämmelser samt internationella överenskommelser och etiska regler inom kommunikationsområdet.

Journalistik, reklam och information 1, Centralt innehåll

• Kommunikation inom journalistik, information och reklam via olika medier i nationellt och internationellt perspektiv.
• Informationssökning via olika kanaler, källor och digitala medietillämpningar samt grundläggande metoder för kritisk granskning av deras relevans och trovärdighet.
• Lagstiftning, etiska regler och internationella överenskommelser som berör kommunikationsområdet, till exempel marknadsföringslagen, pressetiska regler och erkända internationella regler för reklam.