Efter att vi i de tidigare övningarna gått igenom de olika riksdagspartierna och deras politik, är det nu dags för röstning till riksdag, region och kommun. I den här övningen får eleverna undersöka vilka som får rösta i de olika valen, hur det går till och vad som händer efter omröstningen. Bra källor att hämta information från är Valmyndigheten och riksdagen. Se också vad tidningarna skriver om att rösta i valet. Läraren kan dela in eleverna i grupper som jobbar med några frågor var, och sedan berättar för de andra i en gemensam diskussion.
Innan ni börjar är det bra att gå igenom vad riksdagen ansvarar för, respektive region och kommun. Låt gärna eleverna fundera på vilken församling som ansvarar för att:
- Bygga en ny skola.
- Bestämma om att ändra eller stifta nya lagar.
- Sköta sjukhus och vårdcentraler.
- Ta hand om äldreomsorgen.
- Bestämma om Sveriges försvar.
- Ansvara för kollektivtrafiken.
- Bygga lekplatser.
- Bestämma skatter för kommunen.
1. Vilka får rösta?
Låt eleverna använda sig av riksdagens och Valmyndighetens hemsidor för att svara på:
Vilka har rösträtt i de olika valen för riksdag, kommun och region.
Får alla i Sverige rösta?
Vad är ett röstkort?
Vad är en valkrets?
Vad menas med valdistrikt?
2. Hur röstar man och på vad?
På Valmyndighetens och riksdagens hemsidor hittar man också information om hur valet går till. Låt eleverna undersöka och svara på:
Var röstar man?
Hur röstar man?
Vad är en valsedel?
Vad röstar man på?
Vad är personval?
Vem kan man rösta på?
3. Vad händer sedan med rösterna?
Vad händer med rösterna när vi lagt dem i valurnorna? Både hos Valmyndigheten och riksdagen finns information om vägen från vallokalen till riksdagssammansättning och regeringsbildning. Riksdagen förklarar här.
Frågor att försöka besvara är:
Hur räknas rösterna och när presenteras resultatet?
Hur fördelas riksdagens 349 mandat?
Vad menas med spärregeln?
Vi röstar till riksdagen, men hur bildas en regering?
4. Vad skriver tidningarna om att rösta?
Låt eleverna gå igenom veckans tidningar. Vad skriver de om själva röstningen? Har de frågat folk på stan vad de ska rösta på? Diskuterar man rösträtten eller antalet förstagångsväljare? Presenteras några opinionsundersökningar eller funderingar om hur valresultatet kommer att bli?
I den här övningen ska eleverna undersöka hur bilder används i den politiska debatten. Vilka skildras och hur framställs de? Hur använder de politiska partierna sig av bilder för att föra fram sitt budskap? Genom en enkel bildanalys får eleverna upptäcka att bilder ibland säger mer än de först visar.
En bildanalys kan göras i tre steg. Betrakta en bild och ställ följande frågor:
- Vad känner du? Vilka känslor väcker bilden? Varför?
- Vad ser du på bilden? Sätt ord på allt som finns på bilden. Tänk på kameravinkel, omgivning, ljus och skugga.
- Varför har fotografen tagit bilden tror du? Vad tror du avsändaren vill säga med bilden?
Hos UR finns en film på dryga fyra minuter om att göra bildanalys: UR Skola
1. Se på bilder och kommentera
Samla ett antal bilder som har koppling till politiska frågor som berör eleverna. Det kan vara både nyhetsbilder och reklambilder (valkampanjer). Förklara skillnaden! Här nedan finns några länkar till partierna och deras bilder.
Visa några bilder och låt eleverna komma med spontana kommentarer.
2. Leta bilder och analysera
Låt eleverna leta bilder i tidningar och på nätet. Förslagsvis arbetar de i grupper med varsitt parti. Eleverna söker efter: 1 – nyhetsbilder som har politisk anknytning, 2 – bilder i annonser som har ett politiskt budskap.
Låt eleverna analysera några bilder enligt de tre steg som beskrivits här ovan. Läraren avgör om detta ska presenteras skriftligt, muntligt eller i annan form.
3. Ser alla samma sak i bilderna?
Låt grupperna redogöra för varandra vad de kommit fram till i sina bildanalyser. Diskutera mellan grupperna: gör alla samma analys av de olika bilderna? Kan man tolka bilderna på något annat sätt? Väcker bilderna olika känslor hos olika elever? Varför?
Källor:
UR Skola, om att göra bildanalys
Respektive partis hemsida, dels på riksnivå men även distriktssidorna
Hitta din tidning
Länkar till bildförslag:
Vänsterpartiet
Skolan: Skolan – Vänsterpartiet
Arbetstid: Arbetstidsförkortning – Vänsterpartiet
Socialdemokraterna
Vår politik | Socialdemokraterna
Klimat, miljö och natur, jämlikhet: Miljöpartiets politik inför valet 2026
Moderaterna
Integration: Integration | Moderaterna
Jobb och arbetsmarknad: Jobb och arbetsmarknad | Moderaterna
Centerpartiet
Bostadspolitik: Bostäder | Centerpartiet
Vapen: Vapen | Centerpartiet
Liberalerna
Klimatet:Klimatet behöver en effektiv politik. Liberalerna är alliansens grönaste röst!
Om liberalismen:Liberalismen – Liberalerna
Kristdemokraterna
Arbete och företagande: Arbete & företagande | Kristdemokraterna
Jordbruk: Jord & skogsbruk | Kristdemokraterna
Sverigedemokraterna:
Vilka vi är: https://sd.se/vilka-vi-ar/
Vad vi vill: Vad vi vill | Sverigedemokraterna
Sverigedemokratiskt politik: https://sd.se/wp-content/uploads/2018/08/Sverigedemokratisk-politik.png
I de andra övningarna inför valet undersökte vi de olika politiska partierna och vad som menas med en politisk ideologi. Vi tittade på vilken ideologi de olika partierna har och hur detta syns i media.
I den här övningen ser vi närmare på vilka särskilda frågor partierna vill lyfta inför valet, och vilka frågor som får mest uppmärksamhet i media. Det finns ofta tydliga kopplingar mellan ett partis politiska ideologi och de frågor som partiet driver hårdast; ett uttalat liberalt parti värnar ofta om personlig valfrihet och en fri företagsamhet. Medan ett parti på vänsterkanten värnar om en stark stat som ansvarar för en väl utbyggd välfärd såsom skola, barnomsorg och vård.
1. Partiernas valprogram
Läraren avgör om eleverna ska arbeta med samma parti under hela Tidningsveckan, eller om de ska byta mellan grupperna/eleverna. Oavsett vilket tilldelas varje grupp eller elev varsitt parti från riksdagen och/eller kommunen.
De olika partierna formulerar de frågor de anser viktigast inför valet i sin valplattform eller i sitt valprogram, som man hittar på partiernas hemsidor. Låt eleverna använda sig av dessa för att undersöka vilka frågor de olika partierna vill föra fram. Tänk på att det kan vara skillnad på vilka frågor som är viktigast på nationell respektive regional nivå.
Vilka frågor tycker de olika partierna är viktigast?
Varför tycker de att just dessa frågor är viktiga?
Vad vill de i dessa frågor och hur argumenterar de?
Kan eleverna se hur partiernas valprogram stämmer överens med den ideologi de beskrev i den tidigare övningen?
2. Vilka frågor får mest plats i media?
Använd dagstidningen för att se vilka valfrågor som får mest uppmärksamhet. Lokalpressen har oftast större kunskap och intresse av regionalpolitiken än rikspressen.
Eleverna bör söka svar på frågor som:
I vilken utsträckning får de olika partiernas valfrågor utrymme i media?
Är det några frågor som syns mer? Fundera gärna på vilken typ av frågor som bevakas mest. Är det kanske frågor om vård och omsorg, infrastruktursatsningar eller brott och trygghet?
Varför skrivs det olika mycket om olika frågor?
Vilket partis frågor får mest respektive minst utrymme?
3. Redogör för partiernas huvudfrågor
I den form som läraren väljer redogör eleverna för sina respektive partiers valfrågor, hur de argumenterar för dem samt hur och vilken utsträckning frågorna syns i medierna.
Källor:
Använd respektive partis hemsida, både på riksnivå, men även distriktssidorna.
Begär åtkomst till er lokaltidning här.
Vi har olika partier för att det finns olika sätt att se på hur Sverige ska fungera. Olika frågor är olika viktiga för människor, och det finns olika sätt att se på hur man bäst löser problem, och vad som är ett problem. Det är det som utgör de politiska partiernas olika ideologier, synen på hur samhället bör vara ordnat. Det är också utgångspunkten för vilka frågor de engagerar sig i, och hur de argumenterar i dessa frågor. I den här övningen tittar eleverna närmare på partiernas ideologiska ståndpunkt.
1. Undersök ideologierna
Låt eleverna arbeta med de partierna de hade i den tidigare övningen eller gör en ny indelning i grupper. Beroende på elevernas förkunskaper om informationssökning är det bra att arbeta med källkritik. De viktiga frågorna att ställa är: Vem är avsändaren? Vilket är syftet? Vilken är målgruppen? Finns samma information på andra ställen? Mer information om källkritik hittar du i Publicistguiden.
Låt eleverna identifiera vilken ideologisk tillhörighet de olika partierna har. De kan använda sig av partiernas egna hemsidor. Frågor som ska besvaras är:
Vad är en ideologi egentligen?
Vilken politisk ideologi har partiet?
Vad är det centrala i den ideologin?
Finns det andra partier som har samma ideologi?
2. Hur syns partiernas ideologi?
Låt eleverna använda dagstidningar och förbered inlogg till er lokaltidning. Leta i annonser, artiklar och debattexter för att se hur partiernas olika ideologier syns.
Vilken typ av bilder används?
Vilket budskap försöker partierna få fram?
Hur argumenterar de?
3. Redogör för partiernas ideologi
I den form som läraren väljer redogör eleverna för sina respektive partiers ideologier, vad denna ideologi innebär och på vilket sätt man kan se i tidningarna hur partierna presenterar sin ideologi.
Källor att använda:
Internetstiftelsen om källkritik
Partiernas hemsidor: moderaterna, kristdemokraterna, liberalerna, centerpartiet, sverigedemokraterna, socialdemokraterna , miljöpartiet, vänsterpartiet
Sverige går mot ett val där hoten om valpåverkan är högst påtaglig. Digitaliseringen och minskad moderering på sociala medier tillsammans med AI-genererat innehåll ökar också risken. Falska konton som sprider desinformation ökar samtidigt. Enligt Myndigheten för psykologiskt försvar har det blivit mycket lättare att AI-generera eller manipulera ljud, video och bild sedan valet 2022 och EU-valet 2024. Men Sverige har även tidigare varit ett mål för påverkan. Enligt en rapport från Internetstiftelsen tar varannan svensk del av politiskt innehåll på sociala medier och det är känt att algoritmerna styr vilket innehåll som visas.
Syftet med denna övning är att ta reda på hur valpåverkan kan se ut och i synnerhet inför höstens val.
Kolla betydelsen av följande ord:
Cyberattack
Desinformation
Misinformation
Deep fakes
Propaganda
Narrativ
Undersök tidigare utländsk påverkan
Koranbränningarna och LVU-kampanjen tas ofta upp som händelser av utländsk påverkan mot Sverige. Ta reda på vad som hände. På vilket sätt påverkades Sverige och svenska intressen? Hur påverkade dessa händelser bilden av Sverige?
Vad är MPF:s, Myndigheten för psykologiskt försvars lägesbedömning inför valet?
Titta gärna på vad MPF:s expert säger också om val i andra länder som har utsatts för påverkan. Se inslag i SVT.
Undersök i mindre grupp
Vem eller vilka utgör störst hot och skulle kunna påverka valet i Sverige?
Vilka länder som haft val i närtid har varit med om valpåverkansoperationer?
MPF har ett antal knep att ta till för att inte bli lurad. Vilka är de? Gå igenom alla knep och fundera över hur du själv brukar göra när du tar del av ny information.
Hur agerar regeringen?
Läs debattartikeln i DN av statsminister Ulf Kristersson.
Vilka exempel på valpåverkan i andra länder tar statsminister Ulf Kristersson upp? Vad skedde i de länder som nämns?
Cybersäkerhet tas upp i artikeln. Vad är det? Varför är det viktigt att arbeta med cybersäkerhet?
Aftonbladets ledarskribent Susanna Kierkegaard framför kritik mot debattartikeln. Vad handlar den om? Håller du med om kritiken?
Vad säger forskare om valpåverkan?
Lyssna på Ola Svenonius, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Hur ser den aktuella hotbilden ut just nu enligt honom? (Sveriges Radios seminarium om desinformation inför valrörelse, 12.20 min in i samtalet)
Vilka ämnen nämner han som vi ska hålla ögonen på när det gäller desinformation?
Gör det amerikanska faktagranskningsföretaget Newsguards quiz för att se om du kan skilja på en äkta nyhet från en falsk: Quiz: Can You Spot a Russian Fake?
Hur påverkar algoritmerna i sociala medier valet och väljarna?
Ta del av vad forskare säger om hur algoritmer och sociala medier påverkar väljarna.
På vilket sätt blir vi påverkade och hur kan vi undvika att bli det?
Lyssna även på Sofia Tordai, reporter på tidningen Resumé om den undersökning som gjorts på Tiktok om förstagångsväljare. Vad visar den om hur algoritmerna styr hur tjejer och killar röstar?
Hur påverkas du själv av innehållet på sociala medier? Kan du ge exempel på politiskt innehåll du har sett? Vad tänkte du? Finns det någon särskild fråga som påverkat dig på t. ex. Tiktok?
Sättet vi konsumerar nyheter på i dag ser mycket annorlunda ut i jämförelse med för bara 10-15 år sedan. Tidigare var vi vana vid att ta del av nyheterna via TV, radio och tidningar. I dag är vi ständigt uppkopplade via våra mobiltelefoner och andra digitala plattformar. Nyheter sprids så mycket snabbare i dag och många unga befinner sig enbart på sociala medier och tar del av nyheter där. Numera finns alla redaktionella medier också på sociala medier.
Men vilka är skillnaderna mellan sociala medier och redaktionella medier? I den här övningen får eleverna undersöka också hur svenskarnas medievanor ser ut.
1. Arbeta i grupper och undersök
Låt eleverna arbeta i smågrupper och undersöka rapporten Svenskarna och internet.
- Hur många av svenskarna använder sociala medier?
- Vilka skillnader finns mellan olika åldersgrupper?
- Hur skiljer sig användningen mellan män och kvinnor?
- Vilka sociala medier är störst för äldre, vilka är störst för yngre?
- Diskutera vilka sociala medier ni själva använder och varför?
- Många menar att vi snart kommer att lämna sociala medier. Håller ni med forskaren som uttalar sig i Göteborgsposten?
2. Läs på och förklara hur algoritmerna styr
Läs på hur algoritmerna i sociala medier fungerar och låt eleverna förklara för varandra i gruppen. Hur påverkar algoritmerna oss? Läs till exempel här:
3. Undersök hur redaktionella medier styrs
Våra redaktionella medier har alla en ansvarig utgivare. Läs på om vad detta innebär här. Svara på frågorna:
- Vad är en ansvarig utgivare och vad har den personen för roll på tidningen?
- Vilka är de två huvudprinciperna för publicering och vad skiljer dem åt?
- Vilka lagar skyddar den tidning som har en ansvarig utgivare?
- Vad krävs för att en tidning ska omfattas av skyddet?
- De publicistiska reglerna eller det medieetiska systemet reglerar även hur de redaktionella medierna arbetar. Läs om dem här.
4. Avsluta med att peka ut skillnader
Diskutera de stora skillnaderna mellan sociala och redaktionella medier.
- Vad innebär det att det inte finns någon redaktör eller ansvarig utgivare i sociala medier?
- Vilka etiska regler finns i sociala medier? Jämför med dem som finns för de redaktionella medierna.
Får man sprida vad som helst i sociala medier? Titta på filmen från Nyhetskoll här. Diskutera om de regler som trots allt finns kan upprätthållas.
Stora mediala granskningar kan få mycket uppmärksamhet och leda till omfattande förändringar både i lagstiftning och nya arbetssätt. Om medierna inte hade sin granskande roll skulle vi medborgare inte ha samma insyn i saker som inte fungerar i samhället. I den här övningen får eleverna titta närmare på större och uppmärksammade granskningar för att se vilka följder de fick.
Tidningen Corren har nominerats till Föreningen grävande journalisters guldspade för en stor granskning inom vården. Låt eleverna läsa denna granskning och även ta del av andra granskningar som tidningen gjort.
1. Läs granskningen
Läs granskningen i Corren: Larmet inifrån Universitetssjukhuset: Kirurg opererar – när han är onykter
2. Diskutera i smågrupper
a. Vad handlar granskningen om?
b. Diskutera varför kirurgen inte har stoppats tidigare.
c. Hur har reportern gått till väga, vilka har intervjuats?
d. Ge exempel på fakta eller uppgifter som samlats in.
e. Hur har reportern fått tag på dessa uppgifter?
f. Tycker du att någon annan borde intervjuats? Varför? Varför inte?
3. Diskutera i helklass.
a. Vilka följder fick granskningen?
b. Varför är en sådan här granskning viktig tycker ni?
c. Hur tas granskningen emot av de ansvariga?
d. Hur tas granskningen emot av politikerna i regionen/länet?
e. Vilka åtgärder beslutar politikerna om efter granskningen?
f. Vad är bra eller kanske mindre bra med granskningen?
g. Finns det andra åtgärder som ni tycker att granskningen skulle ha lett till?
4. Titta på andra granskningar
Undersök andra granskningar som Corren har gjort. Använd samma frågor som i ovanstående punkt när ni arbetar med dessa granskningar.
Explosioner och gängkriminalitet
Regionresor och offentlighetsprincip
5. Summera
Samla ihop era synpunkter på de granskningar ni har tagit del av. Fundera över vilka frågor ni vill ställa till de ansvariga i reportagen och till ansvariga politiker. Vad skulle ni vilja ha för förändringar när det gäller lagar och regler?
Alla nyhetsmediers uppgift är att granska makten, men att ägna sig åt grävande journalistik är något som tar tid och som inte alltid är lätt gjort. Det krävs duktiga och engagerade journalister samt extra resurser som kanske inte alla redaktioner har råd att lägga ner, både i tid och pengar. I den här uppgiften får eleverna undersöka vad medierna själva säger om just grävande journalistik. De får också ta reda på mer om granskningarna och undersöka om grävjobben fick några betydelsefulla konsekvenser.
1. Läs och definiera begreppet
Börja med att definiera vad som är grävande journalistik och vad som skiljer grävande journalistik från vanlig granskande journalistik. Titta gärna på UR:s film om hur den grävande reportern från SVT definierar begreppet.
2. Dela in eleverna i grupper
Varje grupp får läsa om varsin grävredaktion som berättar om sitt arbete i Dagens Media. Grupperna ska svara på följande frågor:
Vilka egna gräv lyfter grävredaktionen/redaktören fram?
Vilka problem med granskningar listar medierna själva?
Hur mycket resurser läggs på undersökande journalistik?
Finns det något samarbete mellan redaktioner och hur ser det ut?
Vilka gräv hos konkurrenterna är cheferna avundsjuka på?
3. Redovisa svaren och diskutera
Låt eleverna redovisa vad de har kommit fram till och diskutera likheter och skillnader hos de olika redaktionerna när det gäller problem, resurser och deras syn på konkurrenternas gräv. Uppmuntra även eleverna att kolla upp de gräv som de olika redaktionerna väljer så att eleverna vet vad de handlar om. Försök att ta reda på om granskningarna fick några konsekvenser.
I samband med skolskjutningen i Örebro var behovet av information kring händelserna enormt. Alla medier rapporterade intensivt med att få ut nyheter och en hel del misstag begicks. Hur hanterade medierna den värsta masskjutningen i svensk historia? I den här lektionen undersöker vi hur medierna förhöll sig till medieetiken under den intensiva mediebevakningen.
Publicistklubben bjöd in de rikstäckande medierna för att diskutera mediebevakningen under dåden i Örebro. Bild: Mediekompass
1. Läs om de pressetiska och yrkesetiska reglerna
a. Börja med att läsa om de pressetiska reglerna, alltså hur tidningarna bör arbeta och vad de ska tänka på vid publiceringar. Skriv ner vilka de är.
b. Läs också om vilka arbetsmetoder som journalister har att förhålla sig till, de yrkesetiska reglerna som finns på Journalistförbundets hemsida.
2. Lyssna på avsnittet i SR:s Medierna
Aftonbladet valde att publicera en intervju med en närstående till gärningsmannen. Lyssna på vad Martin Schori, ställföreträdande ansvarig utgivare på Aftonbladet säger till radioprogrammet Medierna här. Varför drogs publiceringen tillbaka? Var det på grund av kritiken som kom externt från läsarna? Diskutera hur medierna ska tänka när det gäller liknande händelser.
a. Läs också vad Aftonbladets chefredaktör Lotta Folcker säger till tidningen Journalisten. Vem är ansvarig för vad en enskild journalist publicerar? Vems ansvar är det när en publicering blir fel?
3. Diskutera de yrkesetiska reglerna
Yrkesetiska nämnden har fått ta emot en mängd anmälningar för Aftonbladets publicering. Diskutera vilken av de yrkesetiska reglerna som Aftonbladet kan ha brutit mot.
4. Titta på TV4:s klipp
a. TV4 publicerade ett ljudklipp där man påstår att det är gärningsmannens röst som hörs. Hur motiverar TV4-Nyheternas chef, Fredrick Malmberg, denna publicering?
b. TV4:s publicering har kritiserats framför allt på sociala medier, eftersom ljudet på klippet är så otydligt. Vad säger experten Sofia Strömbersson i SR:s program Medierna om ljudklippet? Diskutera om publiceringen var rätt eller inte. Vilka konsekvenser har publiceringen fått?
5. Diskutera
a. Vad tycker ni om dessa publiceringar? Motivera gärna era svar med utgångspunkt från Journalistförbundets yrkesetiska regler samt de pressetiska reglerna.
b. Det finns inget uttalat motiv till dådet och just detta spekuleras det om. Läs hur olika opinionsbildare kommenterar händelserna i Örebro och ett eventuellt motiv. Håller ni med – varför, varför inte?
Nyligen friades tidningen Expressen för förtal av Svea hovrätt. Tidningen hade hösten 2022 skrivit om en klimataktion på E4 utanför Stockholm som bland annat hindrat en ambulans med en akut sjuk patient att komma fram. Granskningen beskrev aktivisternas övertygelse och deras bakgrund. En av dem var Viktor Jonsson. I en faktaruta beskrevs vilka brott han var misstänkt och åtalad för efter tidigare aktioner, bland annat sabotage och brott mot luftfartslagen. Där ingick en uppgift om åtal för våldsamt motstånd, men den åtalspunkten hade lagts ner, i en dom som kom dagen före publicering. Viktor Jonsson valde att stämma Expressens ansvariga utgivare för grovt förtal. Att en publicist stäms i domstol är dock inte lika vanligt som att en publicering granskas av Medieombudsmannen. Medieombudsmannen, MO, granskar om en medieorganisation ska klandras för en publicering eller inte.
I denna lektion tittar vi närmare på de medieetiska reglerna.
- Börja med att läsa om medieetikens historia här.
- Vilka är de medieetiska reglerna? Läs om dem här på MO:s sida. Titta också på hur Medieombudsmannen, Caspar Opitz, förklarar hur de medieetiska reglerna fungerar i praktiken här i TV4.
- Vad betyder det att det medieetiska systemet är självsanerande?
- Hur förklarar Medieombudsmannen sina dubbla roller?
- Vad måste mediehuset göra om de klandras?
- Skriv ner de kriterier som finns att beakta när det gäller en publicering.
- Vad är Mediernas etiknämnd?
- Vad är Granskningsnämnden? Vad är det för skillnad mellan Medieombudsmannen och granskningsnämnden?
- Vilka är de vanligaste missförstånden om Medieombudsmannen (enligt MO i inslaget)?
- Undersök olika beslut från Medieombudsmannen som du hittar här nedan:
- Jämför MO:s motivering med de medieetiska reglerna. Håller eleverna med MO i sin bedömning? Varför eller varför inte? Motivera svaren.