Med ett utgivningsbevis omfattas webbplatser, som till exempel massmedier på nätet, av grundlagsskydd. Som privatperson kan man ansöka om ett frivilligt utgivningsbevis, men massmedier kan utifrån vissa förutsättningar omfattas automatiskt av det grundlagsskydd som ges.

I den här uppgiften ska ni få lära er mer om utgivningsbevis och ansvarig utgivare. Vad är en ansvarig utgivare? Vad ger det för typ av grundlagsskydd? Och på vilket sätt är det viktigt för yttrandefrihet och demokrati att massmedier har en ansvarig utgivare?

Ett utgivningsbevis ger grundlagsskydd enligt Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Då gäller andra lagar om brott har begåtts än vad som gäller för andra webbplatser. Myndigheter har till exempel inte rätt till att granska innehåll på förhand (censurförbud) och andra regler för personuppgifter som annars skulle vara skyddade av GDPR gäller på webbplatsen. Rätten till yttrandefrihet väger större.

Med ett utgivningsbevis bär man med sig ett större ansvar för innehåll som publiceras. Det är utgivaren som ansvarar för det publicerade innehållet och uppgiftslämnare har rätt till att vara anonyma om den eller de begär det. Det innebär att den ansvarige utgivaren kan ställas in för rätta om ett yttrandefrihetsbrott har begåtts. Exempel på yttrandefrihetsbrott kan vara förtal, hets mot folkgrupp eller spioneri.

Massmedier omfattas, som tidigare nämnt, av grundlagsskyddet automatiskt. Myndigheten för Press, Radio och TV, som utfärdar utgivningsbevis, definierar massmedier som till exempel radio- och tv-stationer, musik- eller bokförlag eller en nyhetsbyrå. Däremot omfattas inte stora sociala medier som Facebook och Youtube.

Önskar man ett frivilligt utgivningsbevis till exempelvis sin blogg kan man ansöka om det. Ett antal kriterier måste uppfyllas, som att den är tillgänglig för allmänheten och att det ska finnas en registrerad ansvarig utgivare.

Film och instuderingsfrågor

Se filmen med Ola Vigström, jurist på Myndigheten för Press, Radio och TV, där han beskriver vad utgivningsbevis är, vad det innebär och vilka rättigheter och skyldigheter som kommer med en ansvarig utgivare. Instuderingsfrågorna kan delas med eleverna innan filmen sätts i gång.

 

  • Vad är ett utgivningsbevis?
  • Vad är en databas?
  • Kan vem som helst ansöka om utgivningsbevis?
  • Vilka skyldigheter finns om man har utgivningsbevis?
  • Varför saknar sociala medier utgivningsbevis?
  • Vad är en ansvarig utgivare?
  • Varför är det bra för massmedia och journalister att det finns en ansvarig utgivare?

Frågorna kan fungera som utgångspunkt till diskussion om ansvarigt utgivarskap. Hur skulle våra informationsflöden se ut om systemet med utgivningsbevis inte fanns? Hade det varit bättre om journalister och skribenter själva tog ansvar för vad som skrivs på webbplatser med utgivningsbevis? Hur tror ni att redaktioner och den ansvarige utgivaren försäkrar sig om att journalisten har kontrollerat fakta och citat?

Ett lektionstips om ansvarigt utgivarskap hittar du här, där Felicia Ferreira, ansvarig utgivare på tidningen Dagen, förklarar sin roll på tidningen.

Läs mer

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap 1b, centralt innehåll

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Medier, samhälle och kommunikation 1, centralt innehåll

  • Mediernas tillkomst, utveckling och påverkan ur ett historiskt och dagsaktuellt perspektiv. Mediernas roll i samhället och deras betydelse för demokratin och samtidskulturen.
  • Lagar och andra bestämmelser samt internationella överenskommelser och etiska regler inom kommunikationsområdet.
  • Analoga och digitala medietillämpningars betydelse för medieutvecklingen såväl historiskt som nationellt och globalt samt som plattform för nationell och internationell opinionsbildning.

Introduktion

Mediestöd finns till för att stötta nyhetsmedier med ekonomiska medel i de fall där de inte själva klarar av att bedriva sin verksamhet på helt egna ben. Stödet har helt och hållet ett demokratiskt syfte och finns till för att stärka närvaron av medier på lokalområden som annars är svagt bevakade men också för att främja en mångfald av medier både nationellt och lokalt. Myndigheten för press, radio och tv är de som beviljar stöden och delar ut medel till medierna.

I korthet delas två typer av stöd ut till medier. Det ena kallas presstöd och riktar sig till nyhetstidningar med betalande prenumeranter. Det andra är ett mediestöd som riktar sig till nyhetsmedier av olika karaktär men vars huvudsyfte är att förmedla nyhetsjournalistik.

Läs mer om de olika stöden och vilka kriterier som medierna måste uppfylla för att få stöden här eller se filmen från MPRT nedan där juristen Ida Nilsson förklarar hur presstödet fungerar.

Film

Ida Nilsson, handläggare och jurist på MPRT, förklarar hur press- och mediestödet fungerar och vad som väntar stödet i framtiden.

Låt eleverna svara på följande frågor:

  1. Vad är press- och mediestöd och vad skiljer dem åt?
  2. Vad är en myndighet och vilken myndighet delar ut stödet?
  3. Varför får inte myndigheter censurera medier?
  4. Vad är kraven för att bli tilldelad press- eller mediestöd?

Diskutera: Ska vilka medier som helst få mediestöd?

Frågan om vilka medier som ska kunna beviljas ekonomiskt stöd är vida omdebatterat. Traditionellt har andratidningen på en ort varit den som fått presstöd men i takt med att medielandskapet har förändrats har också kraven blivit annorlunda. 2019 beviljades som exempel Göteborgs-Posten, Göteborgs största tidning, presstöd. Nättidningen Bulletin fick mediestöd för 2021 och 2022 trots att de har dragits med stora ekonomiska problem. Publikationer som står långt ut på den politiska höger- och vänsterkanten har även de tilldelats stöd vid flertalet tillfällen. Här finns en lista på de medier som har beviljats stöd.

Samtidigt finns det flera kommuner i landet som har svag eller ingen bevakning, något som kan få demokratiska konsekvenser. Se det här inslaget från SVT om hur Skånska Dagbladet återigen finns i Höörs kommun efter att ha tilldelats ett särskilt mediestöd för ”vita fläckar”.

Diskutera följande med klassen.

  1. Varför är det viktigt med lokal journalistik?
  2. Bör medier klara sig på egen hand ekonomiskt eller är det rätt att staten bekostar mediernas utgifter?
  3. Vilka krav bör ställas på medier för att tilldelas stöd? Ska vilka medier som helst kunna få stödet eller bara små lokala redaktioner?

Fördjupning: Nytt typ av stöd

I oktober 2021 gav Regeringskansliet den tidigare chefredaktören för SvD, Mats Svegfors, i uppgift att utreda hur press- och mediestödet kan anpassas till det moderna medielandskapet. Utredningen presenterades den 27 juni 2022 och förändringarna ska kunna träda i kraft senast 1 januari 2024.

I promemorian ”Ett hållbart mediestöd för hela landet” redovisas förslaget som bland annat innebär att det tidigare stödet från 1970-talet skrotas och ersätts med ett nytt redaktionsstöd. Stödet ska baseras på kostnader för den redaktionella personalen.

Förslaget är teknikneutralt och innehåller en särskilt demokratiparagraf, som ska hindra medier som inte lever upp till demokratiska principer att ta del av stödet.

I ett särskilt kapitel har Finansdepartementet avrått från nollmoms för tidningar, något som efterfrågas av tidningsbranschen. Nollmoms innebär att tidningar skulle bli undantagna att betala moms (mervärdesskatt) på sin försäljning av lösnummer och prenumerationer.

Låt återigen eleverna diskutera med varandra.

  1. Vad skulle ni göra om ni fick forma om presstödet? Ni kan exempelvis diskutera om presstödet bör finnas över huvud taget eller om det ska ges större anslag till tidningarna.
  2. Vilka kriterier tycker ni ska gälla för att få stöd? Är till exempel förslaget om en demokratiparagraf rätt eller fel?

Det är upp till varje lärare om man vill utforma uppgiften till ett större skriftligt eller muntligt arbete. Frågorna kan även användas som läxförhör eller som delar av ett prov.

En kvinna som läser tidningen vid ett skrivbord.

Koppling till styrdokument

Medier, samhälle och kommunikation 1, centralt innehåll

  • Mediernas tillkomst, utveckling och påverkan ur ett historiskt och dagsaktuellt perspektiv. Mediernas roll i samhället och deras betydelse för demokratin och samtidskulturen.
  • Analys av nationella och internationella mediestrukturer samt pågående förändringar inom dem.

Samhällskunskap 1b, centralt innehåll

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Bild: Reportrar utan gränser

Den 3 maj är det dags för Pressfrihetens dag. Dagen brukar uppmärksammas av Reportrar utan gränser, dels genom publicering av organisationens uppdaterade Pressfrihetsindex, dels genom tillkännagivandet av årets Pressfrihetspristagare. Förra året fick Telex.hu priset för sin orädda aktion att med hjälp av crowdfunding, skapa en ny oberoende och opartisk nyhetssajt i Ungern där regeringen i många år undergrävt pressfriheten och makthavarna kontrollerar 80 procent av all media.

– Om det är något vi behöver mer av inom EU i dessa tider är det fler modiga och hängivna journalister som vågar stå upp mot auktoritära makthavare, organiserad brottslighet, korrupta företagsledare och de digitala medieplattformarnas trollsvansar, sa Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige, då.

RSF:s pressfrihetsindex firar 20 år i år. 2022 tillkommer en del nyheter i indexet. Förutom den generella uppdelningen av länder kommer de även att rankas i sex olika indikatorer. De är medielandskap, politik, ekonomi, juridik, säkerhet och sociokulturell kontext.

Det uppdaterade indexet med indelning efter kategori

Börja med att titta på kartan gemensamt. Red ut hur färgindelningen ska förstås. Be sedan eleverna svara på följande.

  1. Är det något eller några länder som sticker ut som förbättrat i år?
  2. Kan ni se något land som har försämrat sin ranking?
  3. Vilka är indexets kriterier och vad innebär dem?
  4. Hur ligger Sverige till i det generella indexet? Titta sedan på de sex indikatorerna. Skiljer sig positionerna åt och i så fall, vad beror det på?

Jämför

Givetvis har stort fokus hamnat på Ryssland och Ukraina i årets index. Jämför Ryssland, Ukraina och Sverige.

  1. Hur har Ryssland invasion av Ukraina påverkat pressfriheten i länderna?
  2. Hur står de sig i jämförelse med Sverige?
  3. Vilka skäl anges för ländernas ranking? Alltså, vilken roll har kriget spelat för ländernas placering och hur placerades dem förra året?
  4. Jämför med tillförlitliga källor som Landguiden, Globalis och Ne.se. Kan ni hitta stöd för Reportrar utan gränsers beslut i andra texter?

Årets pressfrihetspristagare

RSF:s pressfrihetspris 2022 tilldelas det belarusiska journalistförbundet BAJ. Förbundet bildades 1995 som en reaktion mot den belarusiske ledaren Lukasjenkos inskränkningar av fria medier. Priset delas ut i samband med Pressfrihetens dag den 3 maj 2022. Låt eleverna utforska pristagaren.

  1. Vem eller vilka blev pristagare och från vilket land?
  2. Vilka skäl ger RSF till att dela ut priset till årets pristagare?
  3. Vad kan ni ta reda på om pristagaren? Googla, men tänk på källkritiken och använd källor som etablerade nyhetsmedier, Ne.se eller Landguiden.
  4. Om möjligt, vad kan ni ta reda på om landet som personen, organisationen eller företaget kommer från? Vad har landet för ranking i pressfrihetsindex? Hur ser den demokratiska situationen ut? Vilka inskränkningar i pressfrihetens rapporteras det om?

Uppgiften kan presenteras i olika former och kan genomföras både i grupp och individuellt. Lämpligast är att eleverna tillsammans får utforska kartan och att de i par eller grupp kan fördjupa sig i olika frågor och redovisa svaren för varandra.

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-06-23)

Rättigheter och rättsskipning

  • Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
  • Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.

Samhällskunskap 1b, centralt innehåll

  • Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
  • Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.

Medier, samhälle och kommunikation 1, centralt innehåll

  • Mediernas tillkomst, utveckling och påverkan ur ett historiskt och dagsaktuellt perspektiv. Mediernas roll i samhället och deras betydelse för demokratin och samtidskulturen.
  • Analys av nationella och internationella mediestrukturer samt pågående förändringar inom dem.

Den här övningen tar sin utgångspunkt i texter som du hittar i skrivarskolan Publicistguiden.

Introduktion

En ansvarig utgivare är enligt tryckfrihetsförordningen juridiskt ansvarig för tidningens innehåll. Det är tidningens ägare som utser vem som ska vara ansvarig utgivare, och ofta är det tidningens chefredaktör som får den rollen. Det betyder också att en reporter inte kan hållas ansvarig för innehållet i en artikel.

När du väl har börjat arbeta som journalist och skapat dina första verk vill du naturligtvis sprida dina nyhetsartiklar, krönikor, personporträtt och recensioner. Det finns många olika sätt att göra det på, och det journalistiska arbetet skiljer sig inte åt i någon större utsträckning beroende på om du väljer den ena eller den andra plattformen. En journalist som arbetar med digitala medier bedriver sitt arbete i huvudsak på samma sätt som den som ser sina texter i tryck, eller den som jobbar som radioreporter.

Eftersom det finns en mängd olika tekniker och plattformar för att publicera och distribuera journalistiskt arbete, finns inga möjligheter att här gå igenom alla verktyg och hur de fungerar. Det finns däremot två huvudprinciper som gäller beroende på vilken form man vill publiceras på. För bägge gäller att det måste finnas en ansvarig utgivare för att publikationen ska omfattas av antingen Tryckfrihetsförordningen eller Yttrandefrihetsgrundlagen. Du kan läsa mer om lagarna i ett annat avsnitt här i Publicistguiden.

Om du vill trycka din tidning hos ett tryckeri och räknar med att den ska komma ut minst fyra gånger per år, är det en så kallad periodisk skrift du skapar. För att din periodiska skrift ska omfattas av Tryckfrihetsförordningen behöver du ett utgivningsbevis. Du ansöker om ett sådant hos Patent- och registreringsverket, PRV. Även om du inte trycker din tidning, utan i stället skriver ut den själv, kan du ansöka om utgivningsbevis hos PRV. Du måste då ange i tidningen: hur många exemplar du skrivit ut, vem som skrev ut den samt var och när det gjordes.

Det krävs ytterligare en sak för att din tidning ska omfattas av Tryckfrihetsförordningen, den måste spridas till allmänheten. Det betyder att tidningen måste delas eller säljas så att andra kan läsa den.

Om du i stället vill arbeta med en digital journalistik som internetpublicering, webbsänd radio eller tv eller en podd, och fortfarande omfattas av grundlagsskyddet för journalistik, är det Yttrandefrihetsgrundlagen som gäller. Den är i princip identisk med Tryckfrihetsförordningen, men gäller för all journalistik som inte är tryckt. Det innebär att även sådan publicering behöver ett utgivningsbevis och ha en ansvarig utgivare. Ansökan om utgivningsbevis och annan information kring detta finns hos Myndigheten för press, radio och tv.

Film

Låt Felicia Ferreira på tidningen Dagen, en politiskt oberoende tidning på kristen grund, förklara vad det innebär att vara ansvarig utgivare på en tidning.


Instuderingsfrågor

Be eleverna utgå från texten från introduktionen och filmen med Felicia Ferreira på tidningen Dagen i sina svar.

  • Vad är en ansvarig utgivare och vad har den för roll på tidningen?
  • Vilka är de två huvudprinciperna för publicering och vad skiljer dem åt?
  • Vilka lagar skyddar den tidning som har en ansvarig utgivare?
  • Vad krävs för att en tidning ska omfattas av skyddet?

Diskussion

  • Vad tycker ni om systemet med ansvarigt utgivarskap? Vilka är fördelarna med att en person står som ansvarig för allt som publiceras i tidningen? Nackdelar?
  • Är det viktigt att medier har ett starkt grundlagsskydd? Varför? Varför inte?

Koppling till styrdokument

Medier, samhälle och kommunikation 1, centralt innehåll

  • Mediernas tillkomst, utveckling och påverkan ur ett historiskt och dagsaktuellt perspektiv. Mediernas roll i samhället och deras betydelse för demokratin och samtidskulturen.
  • Analys av nationella och internationella mediestrukturer samt pågående förändringar inom dem.

Samhällskunskap 1b, centralt innehåll

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Med anledning av att Reportrar utan gränser i samband med Pressfrihetens dag den 3 maj presenterar sin rapport och interaktiva karta Pressfrihetsindex har vi en lektionsövning som riktar sig främst till grundskolans högre årskurser och gymnasiets högskoleförberedande program.

I denna övning om pressfrihet ska eleverna själva söka och tolka information om olika journalister och de demokratiska funktionerna i de länder där de verkat. I en förlängning kan de också analysera och diskutera den undersökning från Reportrar utan gränser som ligger till grund för övningen. Informationen är till stor del på engelska . Det förutsätter att eleverna är bekanta med engelsk text på något mer avancerad nivå, och till stor del själva kan söka, bedöma och tolka information.

Övningen finns även i en enklare version där eleverna får diskutera pressfrihet. Du finner den här.

Lärarens förberedelser

  • Läs igenom lektionsplaneringen och anpassa den efter klassens förutsättningar. Bestäm om eleverna ska jobba individuellt eller i grupp, och vilken presentationsform som passar klassen bäst.
  • Gå igenom pristagarna på Unescos sida som länkas här nedanför. Antingen väljer läraren pristagare eller låter eleverna välja själva.
  • Läs på om press- och tryckfrihet under Moment 1 här nedan för en inledande genomgång och diskussion.
  • Beroende på tillgång till tidningar, ge eleverna att läsa:
    • ”Pressfriheten måste försvaras”, en ledare i Värmlands Folkblad.
    • ”Sverige tredje bäst – men hoten mot journalister ökar” i Expressen.
    • ”Pressfriheten minskar i världen under pandemin” i Dagens Nyheter.
    • ”Försämrad pressfrihet i Ungern och Polen väcker oro” hos Europaportalen.

Moment 1 – Vad är pressfrihet?

Läraren presenterar press- och tryckfrihet för klassen enligt nedan, eller ger eleverna att läsa själva.

Pressfriheten i Sverige regleras av Tryckfrihetsförordningen, en av Sveriges fyra grundlagar. Hos Regeringen kan man läsa om vad som särskiljer grundlagarna: Länk!
Då tryckfriheten i Sverige reglerades redan 1766, gör det den till världens äldsta tryckfrihetslagstiftning. Lagstiftningen i sin helhet finns här (Länk!), där de två första paragraferna är de väsentligaste.

”Tryckfriheten är en viktig demokratisk rättighet i Sverige. Det betyder att du fritt kan ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Myndigheterna har ingen rätt att i förväg granska eller censurera det du skrivit.
Du har rätt att sprida vilken information du vill i tryckt form så länge du följer lagen. Samtidigt som tryckfrihetsförordningen ger oss frihet att uttrycka oss fritt skyddar den oss mot förtal och kränkningar. Skriver du något som kan betraktas som hets mot folkgrupp, till exempel rasistiska inlägg, eller publicerar bilder med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot tryckfrihetsförordningen. Det gäller också om staten och samhället skadas genom att något som innebär landsförräderi eller spioneri publiceras.” Från Regeringen.

Notera att tryckfriheten är både en rättighet att uttrycka sig, och ett skydd för individer.

Vidare framgår det av FN:s konventioner om de mänskliga rättigheternas artikel 19 (Länk!) att:
Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.”

Rätten att uttrycka sin åsikt och sprida den med tryckt media betonas alltså av såväl de mänskliga rättigheterna som Sveriges grundlag.

Låt eleverna diskutera och förklara:

  • Varför är pressfrihet så viktigt?
  • Om vi tog bort artikel 19 från de mänskliga rättigheterna, hur skulle vi då få veta om någon bryter mot de övriga artiklarna?
  • Vad hävdas i de artiklar eleverna läst?
  • Hur beskrivs och förklaras hoten mot pressfrihet?

Moment 2 – Pressfrihet i praktiken

Introducera Reportrar utan gränsers svenska pressfrihetspris som sedan 2003 årligen delas ut till en person, organisation eller institution som kämpat för pressfrihet någonstans i världen, läs mer här. Där finns även en förteckning över tidigare pristagare.

Ge varje elev/grupp en pristagare att arbeta med.

Reportrar utan gränser har en interaktiv världskarta, där de rankar länder efter graden av pressfrihet (Länk!). Visa den för eleverna och ge dem webbadressen.

Elevernas uppgift, läraren väljer presentationsform och omfång:

  • Presentera sin pristagare.
    • Vilken information kan ni få fram om pristagaren?
    • Vad har pristagaren gjort och hur har det bemötts av publik och regim?
    • Har pristagarens arbete lett till någon förändring i det samhälle hen varit verksam?
  • Vilket land var pristagaren aktiv i?
    • Hur placerar sig landet i Reportrar utan gränsers lista?
    • Vilka inskränkningar i pressfriheten rapporteras om?
    • Vad kan ni i övrigt säga om situationen i landet? Hur ser den demokratiska situationen ut? Är det ett land i krig och/eller konflikt?

Använd, förutom Reportrar utan gränser, källor som Landguiden, Globalis, Human Rights Watch och andra trovärdiga källor. Granska kritiskt och motivera källmaterialet.

Moment 3 – Fördjupande överkurs: Analysera och diskutera pressfrihetsindex

Reportrar utan gränser beskriver den metodologi som ligger bakom deras undersökning (Länk!). Där finns sju kategorier för kriterierna listade och en beskrivning av hur index beräknas. I detta moment ska eleverna fördjupa sina kunskaper i hur statistiskt arbete kan utformas, och utveckla sina förmågor att kritiskt granska en undersökning. Texten är på engelska.
Hur detta presenteras, exempelvis genom diskussion eller inlämning, avgör läraren själv.

Elevernas uppgift

  • Läs och tolka beskrivningen av metodologin bakom undersökningen. Hur beräknas ländernas index? Vilka kriterier avgör index? Vad betyder de? Var uppmärksam på det sjunde kriteriets betydelse.
  • Vilka av dessa kriterier är viktigast tycker ni? Rangordna dem och motivera era val!
  • Valfri fördjupning: Undersökningen bygger på ett frågeformulär som finns längst ned på metodologi-sidan, eller här: rsf_survey_en (1). Hur har detta formulär använts? Vilka frågor i formuläret kan ni koppla till de sju olika kriterierna?

Kopplingar till Skolverkets styrdokument, reviderade 2018-07-01

Samhällskunskap 1b, ur centrala innehållet

  • Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
  • De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
  • Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter.
  • Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
  • Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.

Medier, samhälle och kommunikation 1, Centralt innehåll

  • Mediernas tillkomst, utveckling och påverkan ur ett historiskt och dagsaktuellt perspektiv. Mediernas roll i samhället och deras betydelse för demokratin och samtidskulturen.
  • Analys av nationella och internationella mediestrukturer samt pågående förändringar inom dem.
  • Lagar och andra bestämmelser samt internationella överenskommelser och etiska regler inom kommunikationsområdet.

Journalistik, reklam och information 1, Centralt innehåll

  • Kommunikation inom journalistik, information och reklam via olika medier i nationellt och internationellt perspektiv.
  • Informationssökning via olika kanaler, källor och digitala medietillämpningar samt grundläggande metoder för kritisk granskning av deras relevans och trovärdighet.
  • Lagstiftning, etiska regler och internationella överenskommelser som berör kommunikationsområdet, till exempel marknadsföringslagen, pressetiska regler och erkända internationella regler för reklam.