Stora mediala granskningar kan få mycket uppmärksamhet och leda till omfattande förändringar både i lagstiftning och nya arbetssätt. Om medierna inte hade sin granskande roll skulle vi medborgare inte ha samma insyn i saker som inte fungerar i samhället. I den här övningen får eleverna titta närmare på större och uppmärksammade granskningar för att se vilka följder de fick.

Tidningen Corren har nominerats till Föreningen grävande journalisters guldspade för en stor granskning inom vården. Låt eleverna läsa denna granskning och även ta del av andra granskningar som tidningen gjort.

1. Läs granskningen

Läs granskningen i Corren: Larmet inifrån Universitetssjukhuset: Kirurg opererar – när han är onykter

2. Diskutera i smågrupper

a. Vad handlar granskningen om?

b. Diskutera varför kirurgen inte har stoppats tidigare.

c. Hur har reportern gått till väga, vilka har intervjuats?

d. Ge exempel på fakta eller uppgifter som samlats in.

e. Hur har reportern fått tag på dessa uppgifter?

f. Tycker du att någon annan borde intervjuats? Varför? Varför inte?

 

3. Diskutera i helklass.

a. Vilka följder fick granskningen?

b. Varför är en sådan här granskning viktig tycker ni?

c. Hur tas granskningen emot av de ansvariga?

d. Hur tas granskningen emot av politikerna i regionen/länet?

e. Vilka åtgärder beslutar politikerna om efter granskningen?

f. Vad är bra eller kanske mindre bra med granskningen?

g. Finns det andra åtgärder som ni tycker att granskningen skulle ha lett till?

 

4. Titta på andra granskningar

Undersök andra granskningar som Corren har gjort. Använd samma frågor som i ovanstående punkt när ni arbetar med dessa granskningar.

El-miljonerna som försvann

Hundattackerna

Explosioner och gängkriminalitet
Regionresor och offentlighetsprincip

5. Summera

Samla ihop era synpunkter på de granskningar ni har tagit del av. Fundera över vilka frågor ni vill ställa till de ansvariga i reportagen och till ansvariga politiker. Vad skulle ni vilja ha för förändringar när det gäller lagar och regler?

Alla nyhetsmediers uppgift är att granska makten, men att ägna sig åt grävande journalistik är något som tar tid och som inte alltid är lätt gjort. Det krävs duktiga och engagerade journalister samt extra resurser som kanske inte alla redaktioner har råd att lägga ner, både i tid och pengar. I den här uppgiften får eleverna undersöka vad medierna själva säger om just grävande journalistik. De får också ta reda på mer om granskningarna och undersöka om grävjobben fick några betydelsefulla konsekvenser.

1. Läs och definiera begreppet

Börja med att definiera vad som är grävande journalistik och vad som skiljer grävande journalistik från vanlig granskande journalistik. Titta gärna på UR:s film om hur den grävande reportern från SVT definierar begreppet.

2. Dela in eleverna i grupper

Varje grupp får läsa om varsin grävredaktion som berättar om sitt arbete i Dagens Media. Grupperna ska svara på följande frågor:

Vilka egna gräv lyfter grävredaktionen/redaktören fram?

Vilka problem med granskningar listar medierna själva?

Hur mycket resurser läggs på undersökande journalistik?

Finns det något samarbete mellan redaktioner och hur ser det ut?

Vilka gräv hos konkurrenterna är cheferna avundsjuka på?

Göteborgsposten

Svenska Dagbladet

Dagens Nyheter

Expressen

Aftonbladet

SVT

TV4

 

3. Redovisa svaren och diskutera

Låt eleverna redovisa vad de har kommit fram till och diskutera likheter och skillnader hos de olika redaktionerna när det gäller problem, resurser och deras syn på konkurrenternas gräv. Uppmuntra även eleverna att kolla upp de gräv som de olika redaktionerna väljer så att eleverna vet vad de handlar om. Försök att ta reda på om granskningarna fick några konsekvenser.

 

I samband med skolskjutningen i Örebro var behovet av information kring händelserna enormt. Alla medier rapporterade intensivt med att få ut nyheter och en hel del misstag begicks. Hur hanterade medierna den värsta masskjutningen i svensk historia? I den här lektionen undersöker vi hur medierna förhöll sig till medieetiken under den intensiva mediebevakningen.

Publicistklubben bjöd in de rikstäckande medierna för att diskutera mediebevakningen under dåden i Örebro. Bild: Mediekompass

1. Läs om de pressetiska och yrkesetiska reglerna

a. Börja med att läsa om de pressetiska reglerna, alltså hur tidningarna bör arbeta och vad de ska tänka på vid publiceringar. Skriv ner vilka de är.

b. Läs också om vilka arbetsmetoder som journalister har att förhålla sig till, de yrkesetiska reglerna som finns på Journalistförbundets hemsida.

2. Lyssna på avsnittet i SR:s Medierna

Aftonbladet valde att publicera en intervju med en närstående till gärningsmannen. Lyssna på vad Martin Schori, ställföreträdande ansvarig utgivare på Aftonbladet säger till radioprogrammet Medierna här. Varför drogs publiceringen tillbaka? Var det på grund av kritiken som kom externt från läsarna? Diskutera hur medierna ska tänka när det gäller liknande händelser.

a. Läs också vad Aftonbladets chefredaktör Lotta Folcker säger till tidningen Journalisten. Vem är ansvarig för vad en enskild journalist publicerar? Vems ansvar är det när en publicering blir fel?

3. Diskutera de yrkesetiska reglerna

Yrkesetiska nämnden har fått ta emot en mängd anmälningar för Aftonbladets publicering. Diskutera vilken av de yrkesetiska reglerna som Aftonbladet kan ha brutit mot.

4. Titta på TV4:s klipp

a. TV4 publicerade ett ljudklipp där man påstår att det är gärningsmannens röst som hörs. Hur motiverar TV4-Nyheternas chef, Fredrick Malmberg, denna publicering?

b. TV4:s publicering har kritiserats framför allt på sociala medier, eftersom ljudet på klippet är så otydligt. Vad säger experten Sofia Strömbersson i SR:s program Medierna om ljudklippet? Diskutera om publiceringen var rätt eller inte. Vilka konsekvenser har publiceringen fått?

5. Diskutera

a. Vad tycker ni om dessa publiceringar? Motivera gärna era svar med utgångspunkt från Journalistförbundets yrkesetiska regler samt de pressetiska reglerna.

b. Det finns inget uttalat motiv till dådet och just detta spekuleras det om. Läs hur olika opinionsbildare kommenterar händelserna i Örebro och ett eventuellt motiv. Håller ni med – varför, varför inte?

DN

Värmlands Folkblad

Flamman

Proletären

Nyligen friades tidningen Expressen för förtal av Svea hovrätt. Tidningen hade hösten 2022 skrivit om en klimataktion på E4 utanför Stockholm som bland annat hindrat en ambulans med en akut sjuk patient att komma fram. Granskningen beskrev aktivisternas övertygelse och deras bakgrund. En av dem var Viktor Jonsson. I en faktaruta beskrevs vilka brott han var misstänkt och åtalad för efter tidigare aktioner, bland annat sabotage och brott mot luftfartslagen. Där ingick en uppgift om åtal för våldsamt motstånd, men den åtalspunkten hade lagts ner, i en dom som kom dagen före publicering. Viktor Jonsson valde att stämma Expressens ansvariga utgivare för grovt förtal. Att en publicist stäms i domstol är dock inte lika vanligt som att en publicering granskas av Medieombudsmannen. Medieombudsmannen, MO, granskar om en medieorganisation ska klandras för en publicering eller inte.

I denna lektion tittar vi närmare på de medieetiska reglerna.

  • Börja med att läsa om medieetikens historia här.
  • Vilka är de medieetiska reglerna? Läs om dem här på MO:s sida. Titta också på hur Medieombudsmannen, Caspar Opitz, förklarar hur de medieetiska reglerna fungerar i praktiken här i TV4.
  • Vad betyder det att det medieetiska systemet är självsanerande?
  • Hur förklarar Medieombudsmannen sina dubbla roller?
  • Vad måste mediehuset göra om de klandras?
  • Skriv ner de kriterier som finns att beakta när det gäller en publicering.
  • Vad är Mediernas etiknämnd?
  • Vad är Granskningsnämnden? Vad är det för skillnad mellan Medieombudsmannen och granskningsnämnden?
  • Vilka är de vanligaste missförstånden om Medieombudsmannen (enligt MO i inslaget)?
  • Undersök olika beslut från Medieombudsmannen som du hittar här nedan:

Insikt 24

Sveriges Radio

Dagens Nyheter

  • Jämför MO:s motivering med de medieetiska reglerna. Håller eleverna med MO i sin bedömning? Varför eller varför inte? Motivera svaren.

Medierna arbetar varje dag med nyhetsvärdering, alltså väljer ut vilka händelser som ska publiceras som nyheter. En nyhet ska vara aktuell och intressera många. Ju närmare läsaren är händelsen desto mer intressant är den. Men ibland blir en händelse en nyhet av andra skäl. Nyheten om jämställdhetsministerns bananfobi är ett sådant exempel. Är det ett allmänintresse att Sveriges jämställdhetsminister har utvecklat en fobi mot bananer? I den här övningen tittar vi närmare på vilka kriterier som gäller för redaktioners arbete med att välja ut nyheter. Vi undersöker också den debatt som följde efter den första publiceringen av nyheten om ministerns bananfobi.

1. Läs om vad som blir en nyhet

Läs om vad som blir en nyhet i publicistguiden. Ge sedan flera exempel på de nyheter som till exempel kvällstidningarna publicerar och koppla dem till de kriterier ni just läst om. Går det att tydligt koppla de nyheter ni väljer ut med kriterierna som finns om vad som blir en nyhet?

2. Analysera nyheten

Dela in klassen i grupper. Läs nyheten om ministerns bananfobi i Expressen som var först med publiceringen. Använd er av kriterierna om vad som blir en nyhet. Vad kan man säga om nyhetsvärderingen? Varför blir detta en nyhet just nu?

3. Hur rapporterar andra medier?

Ta reda på hur många medier som publicerat samma nyhet. Finns det någon skillnad i rapporteringen? Har man valt att vinkla nyheten på något annat sätt? Försök att hitta flera olika exempel på hur medierna rapporterar med utgångspunkt från samma nyhet.
Det riktas också kritik mot rapporteringen i sociala medier till exempel. Mot vem riktar sig kritiken? Nedan finns några kritiska artiklar:

Norrbottenskuriren

Kristianstadsbladet

4. Diskutera i helklass

Diskutera hur olika medier har rapporterat om händelsen. Varför blev jämställdhetsministerns bananfobi en stor nyhet tror ni? Har den ett allmänintresse? Om ni själva var redaktörer och skulle ta ställning till att publicera denna nyhet, hade ni publicerat den eller inte?

En mycket stor del av vår demokrati handlar om åsiktsfrihet, att vi är fria att uttrycka våra åsikter utan att vara oroliga för att bli straffade för det. Medierna erbjuder olika plattformar där vi kan dela våra åsikter, dels via insändare, men när mer utrymme behövs och när olika samhällsfrågor ska diskuteras finns tidningarnas debattsidor. De möjliggör ett demokratiskt samtal där någons åsiktstext kan bemötas med en replik av någon som har en annan uppfattning i frågan.

En välskriven debattartikel har många likheter med annan journalistisk text och ska vara korrekt och faktakontrollerad. Den följer också helst en viss logisk form där man kort och slagkraftigt presenterar det man vill diskutera, driver en tes och sedan argumenterar för sin åsikt genom att stapla olika argument. Därefter presenterar man en slutsats och avslutar med ett förslag på förbättring. I Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden, där du i kapitel 10 får tips på hur man skriver olika journalistiska texter, bland annat åsiktstexter.

Syftet med denna övning är att utveckla elevernas förmågor att uttrycka sina åsikter och ståndpunkter i skrift, samt att få ökad förståelse för mediernas uppdrag och former för det offentliga samtalet.

1. Samla idéer

  • Börja med att samla in idéer till möjliga debattämnen. Hämta gärna inspiration från dagstidningen, till exempel DN och Arbetarbladet, beställ åtkomst till tidningen här.  Gå också igenom några aktuella politiska frågor där eleverna kan ha en uppfattning och hjälp dem genom att prata igenom vilken tes som är möjlig att driva.

2. Arbeta i par och anteckna

  1. Skriv ned er tes och försök att samla olika argument som stödjer er tes. Ta hjälp av UR för att lära er hur man argumenterar på ett bra sätt. Här finns en förklarande film och en övning för att bygga argumentation.
  2. Därefter är det dags att formulera och rangordna olika argument med det starkaste först och med de stödjande argumenten i fallande skala.
  3. Försök även att bemöta olika möjliga motargument i texten.

3. Byt texter med en annan grupp

  1. När eleverna är nöjda med sin text är det dags att byta med en annan grupp för att ge feedback på varandras texter.
  2. Arbeta ordentligt med att sätta rubriken så att den speglar innehållet i texten. Tänk också igenom argumenten så att det starkaste argumentet kommer först.

4. Läs igenom texten

  1. När ni fått tillbaka texterna är det bra att vässa argumenten ytterligare så att texten går lätt att läsa. I slutet är det bra att sammanfatta texten kort, att presentera en slutsats och en möjlig åtgärd som löser problemet man presenterar.
  2. Skicka in texten till din lokaltidning.

Den svenska EU-kommissionären, Ylva Johansson, lade under våren 2022 fram ett lagförslag som innebär att leverantörer av e-post, chattar, spel och filhanteringslösningar ska tvingas skanna privat innehåll för att filtrera ut material som innehåller sexuella övergrepp mot barn.

Lagförslaget kallas för Chat Control 2.0 och omfattar allt från röstsamtal och videosamtal till textmeddelanden och e-postmeddelanden, inklusive krypterade tjänster och sparade filer – både i molntjänster och på hårddiskar. Förhoppningen är att filtreringen ska fånga upp misstänkt material och hjälpa polisen i sitt arbete med att bekämpa övergrepp mot barn.

Förslaget har blivit hårt kritiserat för att vara ett intrång i den personliga integriteten och debattörer har kallat det massövervakning av vår digitala kommunikation.

Nu har Riksdagens justitieutskott sagt ja till ett regeringsförslag om att ställa sig bakom ett nytt försök att driva igenom förslaget. Detta dels efter att Europaparlamentet tidigare har avvisat stora delar av förslaget och att Sveriges riksdag tidigare har avstått från att ta tydlig ställning.

I den här lektionen får eleverna undersöka vad lagen om chat control är och vad den får för konsekvenser.

Låt eleverna bilda mindre grupper där de undersöker:

  1. Hur togs förslaget emot när det presenterades av Ylva Johansson från början? Vilken kritik framfördes? Vilka argument fanns som stöttade förslaget?
  2. EU-parlamentet röstade nej till förslaget i november 2023. Ta reda på vad som hände med förslaget.
  3. Vad består kritiken av? Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter driver den politiskt oberoende webbplatsen chatcontrol.se och länkar till många olika kritiska röster till förslaget. Läs där vad olika debattörer tycker om förslaget. Här är fler exempel på kritiska röster: SVT, Bohuslänningen, Emanuel Karlsten (fri debattör som bevakar sociala medier),  Journalistförbundet.
  4. Vad tycker du om förslaget? Varför är det bra? Varför är det dåligt? Hur påverkar det yttrandefriheten tror du? Skriv ner alla dina argument.
  5. Diskutera i helklass vad förslaget om chat control innebär, både positiva och negativa argument.

Daniel Andersson är wallraffande reporter i Kalla faktas Undercover i trollfabriken. Foto: TV4

TV4:s Kalla faktaprogram Undercover i trollfabriken har fått stort genomslag i samhällsdebatten. De två avsnitten bygger på att en wallraffande reporter har tagit sig in på Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning. Syftet har varit att avslöja att partiet står bakom den desinformation som pumpas ut genom en mängd anonyma konton, s.k. trollkonton, skapade av samma kommunikationsavdelning. Medierna har fyllts av reaktioner både från politiker och allmänhet. Hur påverkas Tidöpartiernas samarbete av avslöjandet? Hur påverkas opinionen inför EU-valet?

Att reportrar använder sig av dold kamera händer inte alltför ofta, men skedde inför riksdagsvalet 2002 med det så kallade Valstugereportaget som SVT:s Uppdrag granskning gjorde. Avsluta gärna med att jämföra de bägge avslöjandena och vilka konsekvenser de ledde till.

Gå igenom följande begrepp:

Propaganda
Desinformation
Under cover
Wallraff
Nättroll
Memes
Påverkansoperation – läs vad Källkritikbyrån skriver om flera av begreppen

 

1. Titta på programmet Undercover i trollfabriken (två avsnitt)

Instuderingsfrågor

  • På vilket sätt lyckas reportern ta sig in på kanalen Riks?
  • Hur kan man bäst beskriva den verksamhet som pågår?
  • Vad är fördelarna med att använda den journalistiska metod som wallraff är?
  • Vilka nackdelar finns?

2. Läs och diskutera

  • Hur reagerar statsminister Ulf Kristersson på avslöjandet?
  • Hur reagerar Sverigedemokraternas ledare Jimmy Åkesson på avslöjandet?
  • Andra partiledares reaktioner på det som framkommit i programmen?
  • Finns det några mätningar på hur avslöjandet påverkar opinionen, framför allt Sverigedemokraterna?

3. Jämför

  • Går det att koppla händelserna med anonyma konton till andra partier? Se vad Emanuel Karlsten, ordförande i Medieakademin säger om detta i SVT:s Agenda.
  • Läs vad Expressen skrev om Socialdemokraterna och deras Facebook-inlägg 2018.
  • Jämför gärna med Valstugereportaget och diskutera vad som hände då. Vilka konsekvenser fick avslöjandet?

Källor

Emil Hellerud förklarar hur man gjorde granskningen på UR (ca 4 min in i programmet)
Omni samlade artiklar
DN: SD:s ”trollfabrik” – detta har hänt – DN.se
Sverigedemokraternas youtubekanal
SvD: SD-väljarna opåverkade av TV4:s granskning

2024 är ett supervalår. Aldrig någonsin tidigare har så många människor haft möjlighet att rösta i olika val. I 76 länder i världen är val implanerade. I EU väljer medborgarna sina ledamöter till EU-parlamentet mellan den 6 och den 9 maj. Totalt ska 720 ledamöter väljas.

I Sverige är det EU-val den 9 juni och Sverige har 21 ledamöter i EU-parlamentet. Sedan Sverige gick med i EU 1995 har valdeltagandet var mycket lägre än vid riksdagsval då cirka 85 procent brukar rösta. I det senaste valet till EU-parlamentet 2019 var valdeltagandet 55,3 procent, vilket ändå är högre än i andra EU-länder.

Svenska tidningar skriver mycket om EU-valet, både på nyhetsplats och på ledarsidor. Vilka EU-frågor skrivs det mest om på nyhetsplats och vilka EU-frågor kommenteras på ledarplats?

1. Skaffa en bakgrund om EU-valet.

  • Den svenska EU-representationen i EU-parlamentet har tagit fram ordentligt med bakgrundsmaterial. Börja med att se denna video om varför det är viktigt att rösta.
  • Ta reda på fakta om hur mandatfördelningen i parlamentet ser ut. Är den rättvis? Får stora Tyskland för få mandat eller är t. ex. lilla Malta överrepresenterat.
  • Vilka politiska grupper finns i EU-parlamentet? Läs om partigrupperna och diskutera var de finns på den politiska höger-vänsterskalan.

2. Granska de svenska partierna

  • Gå in på riksdagspartiernas hemsidor och undersök var de står i olika EU-frågor. Du hittar även andra partier som kandiderar till EU-parlamentet här. Låt eleverna läsa in sig på vad partierna tycker i olika frågor. Dela in eleverna i partigrupper och låt dem få redogöra för hur deras respektive parti resonerar i olika frågor.

3. Diskutera

  • Låt eleverna sitta i olika grupper och agera partidebatt där ni utser utfrågare/moderator och representanter från de olika partierna som får förklara sitt partis respektive politik.

4. Läs och analysera

  • Googla och läs nyhetstexter för att se vilka EU-frågor som behandlas. Vad tycker eleverna själva i dessa frågor?
  • Försök att hitta ledartexter för att koppla ihop partiernas åsikter med de åsikter som finns på tidningarnas ledarsidor.

Medielänkar:
DN
SvD
Arbetarbladet

5. Gör valkompasser

Varje år i samband med Pressfrihetens dag presenterar Reportrar utan gränser sin rapport och interaktiva karta Pressfrihetsindex. Den här lektionen riktar sig främst till grundskolans högre årskurser och gymnasiet, men kan med anpassningar genomföras även i mellanstadiet. Du kan använda följande källor i ditt arbete med att undersöka och analysera pressfrihetsindex: Landguiden, Globalis, Human Rights Watch.

1. Vad är pressfrihetsindex?

Läs om vad pressfrihetsindex är och vad man kan läsa ut av det. Du hittar information om det hos Reportrar utan gränser.

2. Undersök pressfrihetskartan tillsammans

Undersök några delar av indexet tillsammans. Förklara vad färgerna på kartan betyder och visa exempel på hur Reportrar utan gränser har analyserat informationen. Ni hittar det senast pressfrihetsindex här.

  • Vilket land toppar listan?
  • Vilket land ligger sist?
  • Var hamnar Sverige på listan?
  • Jämför ett grönt och ett rött land. Vilka är de främsta skälen till att de två länderna skiljer sig åt?

2. Undersök och analysera pressfrihetskartan

Undersök vidare kring en eller flera av frågeställningarna.

  • Titta på Pressfrihetsindex från de senaste tre åren.
    • Undersök om det har skett några förändringar i toppen och botten av listan. Vilka länder har rört sig mest? Vad kan vara förklaringen till det?
    • Har Sverige gått upp eller ner? Vilka skäl anger Reportrar utan gränser till Sveriges placering i år? Vad kan Sverige göra för att förbättra sin position?
    • Har några länder förbättrat eller försämrat sin position sedan förra året? Vilka och vad kan det bero på?
  • Jämför två valda länder, förslagsvis ett grönt/gult och ett orange/rött.
    • Vad skiljer de två länderna åt? Vilka olika samhällsutmaningar finns i respektive land?
  • Ta reda på några länder som nyligen har genomfört val eller genomgått andra politiska förändringar i närtid.
    • Kan du med hjälp av kartan se om det har påverkat pressfriheten i landet? Beskriv och ge exempel.

3. Länder där pressfriheten är hotad

  • Hitta och beskriv ett land där en eller flera journalister är fängslade.
    • På vilka grunder är de fängslade?
  • Hitta och beskriv ett land där hat och hot mot journalister är vanligt förekommande.
  • Hitta och beskriv ett land där pressfriheten begränsas i lagar och regler.

4. Undersök årets pressfrihetspristagare

Den 23 september delar Reportrar utan gränser ut pris till en person eller organisation som har gjort insatser för pressfriheten. Ta reda på vem eller vilka förra årets pristagare är.

  • Varför har pristagarna fått priset?
  • Vilken information kan ni få fram om pristagarna?
  • Har pristagarnas arbete lett till någon förändring i det samhälle de är verksamma i?
  • Vilka inskränkningar i pressfriheten eller andra demokratiska rättigheter råder i det land pristagarna kommer ifrån?

5. Framtidens pressfrihet

Resonera tillsammans.

  • Vilka förändringar tror ni krävs för att kartan som visar pressfrihetsindex ska bli övervägande grön och gul?
  • Vem bär ansvar för att genomföra förändringar som kan leda till att press- och yttrandefriheten ökar i samhället? Vilket ansvar har: FN och världssamfundet; stater och regeringar; de stora mediebolagen; chefer och anställda inom press och media; enskilda medborgare och mediekonsumenter?