Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

Introduktion

De globala målen är ambitiösa i sin utformning. Målet är att avskaffa extrem fattigdom, minska orättvisor, främja fred och lösa klimatkrisen innan 2030. Agenda 2030 är fortsättningen på det som kallades Milleniemålen och världens ledare beslutade under en konferens i Rio De Janeiro 2012 att de nya målen skulle antas. I september 2015 blev det verklighet, när FN utformade de 17 globala målen. Under varje mål finns även flera delmål som staterna ska leva upp till.

Agenda 2030 har inneburit att stat, regioner och kommuner har blivit tvungna att växla upp sitt hållbarhetsarbete. Sverige har skrivit under dokument där de har åtagit sig att arbeta med att leva upp till målen. Det gäller alla dimensioner av hållbarhet: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.

Läs mer om Agenda 2030 och de globala målen här.

I den här uppgiften ska klassen få utforska hur deras kommun arbetar med de globala målen och vilka försök de gör för att leva upp till Agenda 2030.

Uppgift

Nu är det dags att ta reda på hur din kommun arbetar för att leva upp till Agenda 2030. Hållbarhetsbegreppet är ett paraplybegrepp som innefattar mycket. Under varje globalt mål finns det därför delmål. Välj ut ett eller flera för att hitta en vinkel till din granskning.

Börja med att ta reda på om din kommun gör ett hållbarhetsarbete. Sök på kommunens hemsida. Vad har de för ambitioner och mål?

Använd sedan din lokaltidning för att hitta artiklar som är kopplade till ditt ämne. Vad står det där?

Har kommunen en hållbarhetssamordnare? Kolla om du kan kontakta personen och få till en intervju. I Publicistguiden kan du läsa mer om intervjuteknik.

För dig som väljer något riktat mot miljö och ekologi finns Miljöbarometern. Den rankar varje år, tillsammans med Aktuell hållbarhet, Sveriges kommuner i deras miljöarbete. Bäst 2021 var Malmö, följt av Helsingborg och Karlstad. Börja med att titta på var din kommun ligger på listan. Du hittar den här. Sammanställ informationen i ett dokument eller på papper.

När du har samlat tillräcklig information så att du kan bilda dig en uppfattning om din kommuns arbete är det dags att fråga invånarna vad de tycker.

Två flickor planterar ett träd i skogen.

Intervju

Känner medborgarna i din kommun till det hållbarhetsarbete som görs? Tycker de att det är tillräckligt? Vad saknas eller vad vill de ha mer av? Genomför 2-3 korta intervjuer med personer från orten, antingen någon du är bekant med eller ”mannen på gatan”. Förbered frågor, anteckna eller spela in svaren och sammanställ sedan i text, antingen som citat eller referat.

Presentation

Uppgiften kan presenteras på olika sätt. Antingen som en journalistisk text i form av en nyhetsartikel eller reportage. Den kan också presenteras som en skriftlig rapport, muntlig framställning eller någon annan typ av medieproduktion. Uppgiftens omfattning och presentationssätt är upp till varje lärare att avgöra.

Utförliga tips om hur man skriver journalistiska texter, genomför intervjuer och hur man gör god informationssökning hittar ni i vår skrivarskola Publicistguiden.

Koppling till styrdokument

Biologi, årskurs 7 – 9, Centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)

  • Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
  • Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör biologi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.

Naturkunskap 1b, gymnasiet, Centralt innehåll

  • Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.
  • Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.

Det här lektionsförslaget aktualiseras av Världsvattendagen som återkommer med ett sötvattentema varje år den 22 mars. Under 2023 års tema; ”Påskynda omställningen”  kommer fokus ligga på att uppmana alla som kan att agera för att lösa vatten- och sanitetskrisen. FN:s organ UN-Water stödjer kampanjen på internationell nivå och bestämmer varje årstema. Vi knyter ihop den här dagen med vattenfrågan hos oss och ute i världen.

A Introduktion

Vårt dagliga vatten

Många skolbarn tar vattenfrågan som självklar. Inled lektionen med en diskussion om hur de dagligen använder vatten och hur vårt samhälle är uppbyggt kring vattenförsörjning.

Koppla samtalet till fakta om vatten. Detta är hämtat ur Vattenskolan.se:

” Vattnet tar inte slut och det bildas inget nytt vatten på jorden. Det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan.

Vattnet är i ständig rörelse. När det är varmt och solen skiner avdunstar vatten från växter, hav och sjöar, vi kallar det för vattenånga. Vattnets ånga stiger upp i luften och formas till moln. Kylan i atmosfären får molnen att släppa ifrån sig vattendroppar i form av regn eller snö. Så fortsätter vattnet sitt eviga kretslopp.

Om vi är rädda om vattnet och inte smutsar ner det, kommer vi att kunna använda vattnet i framtiden. Vi behöver din hjälp för att få ett renare vatten”.

Alla har inte tillgång till vatten

Hos WaterAid kan eleverna läsa om hur brist på rent vatten drabbar människor i runt om världen. Be eleverna att sammanställa en lista med fem punkter som innehåller fakta om vattentillgången i världen. Berätta att de ska föreställa sig att mottagarna av deras listor är politiker med makt att förändra och förbättra vattentillgången. Vilka fem punkter väljer de att ta med på sina listor? Låt dem jämföra med varandra och motivera sina val.

B Aktivitet

Vad skriver tidningarna om vatten?

Ge eleverna i uppdrag att leta i tidningar och andra medier efter nyheter om vatten. Vi tror att de kan hitta nyheter om dricksvatten, avloppsvatten, vattendrag och sjöar, snö och regn, naturkatastrofer, översvämningar, torka och annat. 

Följande frågeställningar kan tjäna som en mall när eleverna redovisar vilka nyheter de funnit. De fyra första punkterna bör, om möjligt ingå vid varje redovisning. De övriga kan vara grundfrågor vid den fortsatta diskussionen i klassen/elevgruppen.

• Vad har hänt? 

• Varför har det hänt? 

• Vilken betydelse har vattnet i sammanhanget? 

• Varför skriver tidningen om den här händelsen/det här förhållande? 

• Vad är bra? Dåligt? 

• Hur påverkar detta dig? 

• Vad kan/bör vi göra? Hur ska vi förhålla oss? 

• Vilka ansvariga myndigheter, organisationer, etc kan kopplas till händelsen/förhållandet?

Fortsätt gärna att regelbundet leta efter artiklar, bilder och annonser som handlar om vatten. Det kan ske i samband med klassens gemensamma nyhetsbevakning eller individuellt. En idé är att låta en grupp elever ansvara för “vattenbevakning” under en period.

C Fördjupning

På Världsvattendagens hemsida finns gott om fördjupningsuppgifter som ni kan arbeta vidare med i klassen. Där finns också tips och material för att användas i undervisningen för olika årsklasser. Du hittar dem här.

Hos The Water Project finns ett antal online-spel för yngre elever, men de är alla på engelska. Du hittar dem här.

Länksamling

Världsvattendagen 

WaterAid

Vattenskolan

Vattenvårdsspel för yngre (på engelska)

Koppling till skolans styrdokument. 

Lgr 11 Kursplanen i Biologi, ur centralt innehåll

Årskurs 4–6

  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när
    vi nyttjar den.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Årskurs 7–9

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som
    konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika
    källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Lgr 11 Kursplanen i Geografi, ur centralt innehåll

Årskurs 4–6

  • Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
  • Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
  • Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta.
  • Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

Årskurs 7–9

  • Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
  • Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
  • Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
  • Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.

Tidsåtgång: ca 1,5-2 lektioner + tid att för eleverna att föra loggbok över sina inköp. Detta sker utanför skoltid.

Om övningarna:
Lektionstipset består av ett inledande moment, filmklipp och diskussionsfrågor, ett moment som eleverna ska utföra själva under en veckas tid (skriva logg) och ett avslutande ihopsamlande moment.
Steg 1-3 sker under ett lektionstillfälle och steg 4 sker efter ca en veckas tid (gärna efter den 24:e november så eleverna testat att inte köpa något på ”En köpfri dag”).

Steg 1: Introduktion

A. Inled momentet genom att ställa frågan nedan. Låt varje svarsalternativ representera ett hörn i klassrummet. Be eleverna ta ställning genom att placera sig i rummet och lyft några tankar från varje hörn.

Fråga: Hur viktigt är det för dig att kunna köpa det du vill?
Hörn 1: Mycket viktigt
Hörn 2: Lite viktigt
Hörn 3: Ganska oviktigt
Hörn 4: Eget förslag

B. Berätta kort om ”En köpfri dag” och det som är tanken med dagen.

C. Diskutera gemensamt varför det är viktigt eller oviktigt att kunna köpa saker. Skriv upp elevernas motiveringar på tavlan.
Tror eleverna att motveringarna skulle se likadana ut på olika platser på jorden? På vilket sätt skulle de vara lika eller skilja sig åt?

Steg 2: Filmklipp och frågor

A. Se gemensamt filmen: The high price of materialism (klippet är 5.37 min. och på engelska)

B. Diskutera:

  • Vad finns det för samband mellan starka materialistiska värderingar och andra typer värderingar?
  • Vilka förslag ges i filmen för att få människor att inte fokusera så starkt på materialistiska värden? Har eleverna några andra/egna förslag?
  • Instämmer eleverna i att barn och unga inte ska utsättas för reklam i skolan?
  • I filmen talas det om ”intrinsic values” – vad är det för slags värden?

Steg 3. Loggbok

Introducera loggen och gå igenom kopieringsunderlaget: Kopieringsunderlag En köpfri dag 2012
Ge eleverna i uppgift att hålla koll på sin konsumtion under en veckas tid. Vid varje inköp ska de skriva logg över köpet och den 24:e november är deras utmaning att inte köpa någonting alls.

Kopieringsunderlaget innehåller dessa frågor och uppgifter:

Varje gång du köper något, skriv upp i loggen:
1. Vad är det för sorts inköp? Är det ett verkligt behov eller något du vill ha men egentligen inte behöver?
2. Vad får du för känsla i samband med köpet?
3. Hur länge tror du att du kommer att behålla det du köpt?
Vid veckans slut, gör en sammanställning över hur många inköp som handlade om verkliga behov och hur många som var saker som du egentligen inte behövde.
Under lördagen den 24 november är utmaningen att inte köpa någonting alls.

Steg 4. Avslutning och uppsamling

Lyft elevernas svar från veckan som gått.

A. Gör en gemensam sammanställning över vilken typ av inköp eleverna gjort. Rita förslagsvis ett cirkeldiagram på tavlan. Hur stor del av köpen var behov och hur stor del var ren tillfredsställelse-shopping?

B. Diskutera:

  • Vad gav shoppingen upphov till för känslor? Vad var positivt/negativt?
  • Varför är det viktigt att reflektera över på vilket sätt man konsumerar?
  • Hur stor roll tycker eleverna att reklam spelar för vad de väljer att köpa för produkter?
  • Vilken sorts reklam ger starkast intryck på deras köpbeteende tror de? Är det kändisar som visar upp sig i olika kläder? Annonser på stan eller s.k. dold reklam i filmer? Varför är den typen av reklam ”bäst”?
  • Är det viktigt att ha märkesvaror? Varför/varför inte?
  • Hur var det att inte köpa någonting under lördagen den 24:e november?
  • Kan de tänka sig att minska sin konsumtion? På vilket sätt?
  • Vad kan ni komma på för förslag för att minska skräpberget i världen och de negativa konsekvenser konsumtionen har på miljön?

Länkar

http://enkopfridag.se/
Kortfilm om konsumtionen och dess effekter på miljön
Expressen: MP-politikerna vill ha “köpfri söndag”
Wikipedia: Buy nothing day

Kopplingar till skolans styrdokument

Skolan har enligt läroplanen (såväl gymnasieskola 2011 som Lgr 11) i uppdrag att anlägga ett övergripande miljöperspektiv. På så vis ges eleverna möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

Hem – och konsumentkunskap, Lgr 11
Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser.
Centralt innehåll årskurs 7-9
Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.