Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

1.Titta och diskutera

Titta på bilderna i den här artikeln ”AI and the american smile”. Bilderna är AI-genererade och föreställer krigare under olika tidsperioder som tar en ”selfie”. Diskutera tillsammans.

  1. Vad tycker ni om AI-teknologins förmåga att generera realistiska bilder och videor?
  2. Vad kan autogenererade bilder och videor användas till? Vilka möjliga fördelar respektive nackdelar kan ni se med tekniken?
  3. Enligt artikeln är det vanligt att amerikaner förväntas le på ett visst sätt. Vilka andra normer och förväntningar finns det kring utseende som kan påverka AI-teknologins förmåga att generera realistiska bilder och videor?
  4. Med AI-teknologins förmåga att skapa bilder och videor tillkommer en del etiska överväganden. Hur kan man säkra att tekniken används på ett ansvarsfullt sätt.

2. Utforska AI-genererade bilder

Pröva att generera egna AI-bilder. Sök efter fria AI-verktyg, nya tillkommer hela tiden, eller prövaverktyg som Dall-E eller Midjourney. Öva på att skriva instruktioner (prompts) och jämför bilderna ni får fram med varandra.

  1. Har bilderna kvalitéer som överraskar er?
  2. Finns det något i bilderna som “avslöjar” att de är AI-genererade?

3. Vilka normer följer AI?

Bilder som är skapade i Midjourney samlas här. Diskutera om ni kan se några tydliga normer i de bilder som skapas.

  1. Vad har bilderna för stil?
  2. Hur ser människor i bilderna ut?
  3. Finns det några fördomar som reproduceras?
  4. Kan ni se något som är normbrytande?

4. Granska bilder som ett proffs

I Sveriges Radio P1 diskuterades en bild föreställandes Vladimir Putin som knäböjer för Kinas premiärminister Xi Jinping. I Aftonbladet spreds bilder på en skådespelare som dog efter tolv skönhetsoperationer. Men det fanns en hake – båda bilderna var skapade med AI och var helt och hållet fejk. Arbeta med uppgifterna tillsammans i mindre grupper.

  1. Diskutera hur man kan undvika att luras av bilder. Kom överens i gruppen om tre råd som ni skulle ge till andra.
  2. Granska AI-bilder med hjälp av denna bildsökningsguide från Källkritikbyrån. Förslag på bilder är den här som ska föreställa Julian Assange, eller den här på Påven, eller något aktuellt som finns i era flöden just nu.
  3. Presentera vad ni har kommit fram till för klassen. Fokusera på att beskriva er väg fram till svaret.

5. Har tidningen AI-genererade bilder?

  1. Undersök er lokaltidning och några av rikstidningarna för at ta reda på om de använder AI-genererade bilder. Titta på bilder, läs bildtexter eller sök för att se om tidningen har någon AI-policy.
  2. Samtala om:
    • Visar ett fotografi sanningen? Förklara hur du tänker.
    • Är ett arrangerat fotografi med filter mer “sant” än en AI-genererad bild? Vad tycker du?
    • Vid rättegångar där det råder fotoförbud använder tidningar ibland illustratörer för att ge läsarna en bild av det som händer i rättssalen. Skulle sådana illustrationer kunna ersättas med AI-genererade bilder. Förklara hur du tänker.

6. Exit-ticket

  1. Efter att ha lärt dig mer o AI och bilder, kommer du att granska och tolka bilder i tidningar, tv och sociala medier annorlunda än vad du gjorde tidigare?

Tänk er ett scenario där Sveriges regering beslutar om nybyggnation av kärnkraften. “Sverige behöver fler pålitliga energikällor!”, säger en av de mer profilerade ministrarna i frågan. Det är en av de viktigaste frågorna för regeringen och nya reaktorer börjar omgående byggas vid både Ringhals och Forsmark. Fredliga protester bryter ut från unga klimataktivister utanför byggområdet. Men våldsverkare som vill annat har infiltrerat gruppen och skapar tumult. Det blir fullt slagsmål mellan aktivister, polis och säkerhetspersonal på området.

Hur skulle nyhetsmedia bevaka händelsen?

Men först…

Som undervisande lärare kan man fundera på följande innan ni sätter igång.

Vilka är dessa unga människor som fredligt protesterar?

Vilka samhällsgrupper tillhör de?

Hur ser de ut? Och hur beter de sig vid protesterna?

Det kommer sannolikt ha betydelse för hur nyheten presenteras och kan hjälpa eleven att upptäcka när stereotypa föreställningar används.

Att diskutera

Hur skulle det här händelsen presenteras i nyheterna? I tidningen? På radio? På TV?

Skulle de presenteras på olika sätt och i så fall varför?

Har olika medieformer olika karaktär som kan påverka hur nyheten presenteras? Hur? Kan innehållet skiljas åt? Varför?

Uppgift

Nu är det dags att i grupp själva börja producera nyheter baserat på nämnda case och den diskussion de tidigare har fört.

Varje grupp gör följande…

Skapa en nyhetsberättelse som presenteras som en notis i tidningen (max 210 tecken), ett 20-30 sekunders långt radioinslag och ett 1-2 minuter långt inslag för tv.  Försök, i den mån det är möjligt, att besvara de journalistiska frågorna Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför? och lyft fram den viktigaste informationen först.

Skriv manus och fundera på varje mediums särskilda karaktäristik.

Läs upp notisen och radioinslaget för resten av klassen. Radioinslaget kan även, om tid finns, spelas in.

Visa tv-inslaget som ett rollspel eller spela in och redigera utifrån de tekniska möjligheter som finns, till exempel med en mobiltelefon.

Återgå sedan till den tidigare diskussionen. Finns det något mer att säga om medieformernas olika karaktär? Hur märktes det av i gruppens presentationer? Vilka koder och konventioner brukar följas i förhållande till de olika medieformerna?

Material

Mediekompass lektionstips om nyhetsnotiser 

Mediekompass skrivarskola: Om notiser. 

Den här uppgiften är baserad på modul 7 i UNESCO:s riktlinjer för god MIK-undervisning, samlat i antologin “Media and Information Literate Citizens: Think Critically, Click Wisely!“. Den matiga texten finns sammanfattad av Digiteket på svenska här.