Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

En mycket stor del av vår demokrati handlar om åsiktsfrihet, att vi är fria att uttrycka våra åsikter utan att vara oroliga för att bli straffade för det. Medierna erbjuder olika plattformar där vi kan dela våra åsikter, dels via insändare, men när mer utrymme behövs och när olika samhällsfrågor ska diskuteras finns tidningarnas debattsidor. De möjliggör ett demokratiskt samtal där någons åsiktstext kan bemötas med en replik av någon som har en annan uppfattning i frågan.

En välskriven debattartikel har många likheter med annan journalistisk text och ska vara korrekt och faktakontrollerad. Den följer också helst en viss logisk form där man kort och slagkraftigt presenterar det man vill diskutera, driver en tes och sedan argumenterar för sin åsikt genom att stapla olika argument. Därefter presenterar man en slutsats och avslutar med ett förslag på förbättring. I Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden, där du i kapitel 10 får tips på hur man skriver olika journalistiska texter, bland annat åsiktstexter.

Syftet med denna övning är att utveckla elevernas förmågor att uttrycka sina åsikter och ståndpunkter i skrift, samt att få ökad förståelse för mediernas uppdrag och former för det offentliga samtalet.

1. Samla idéer

  • Börja med att samla in idéer till möjliga debattämnen. Hämta gärna inspiration från dagstidningen, till exempel DN och Arbetarbladet, beställ åtkomst till tidningen här.  Gå också igenom några aktuella politiska frågor där eleverna kan ha en uppfattning och hjälp dem genom att prata igenom vilken tes som är möjlig att driva.

2. Arbeta i par och anteckna

  1. Skriv ned er tes och försök att samla olika argument som stödjer er tes. Ta hjälp av UR för att lära er hur man argumenterar på ett bra sätt. Här finns en förklarande film och en övning för att bygga argumentation.
  2. Därefter är det dags att formulera och rangordna olika argument med det starkaste först och med de stödjande argumenten i fallande skala.
  3. Försök även att bemöta olika möjliga motargument i texten.

3. Byt texter med en annan grupp

  1. När eleverna är nöjda med sin text är det dags att byta med en annan grupp för att ge feedback på varandras texter.
  2. Arbeta ordentligt med att sätta rubriken så att den speglar innehållet i texten. Tänk också igenom argumenten så att det starkaste argumentet kommer först.

4. Läs igenom texten

  1. När ni fått tillbaka texterna är det bra att vässa argumenten ytterligare så att texten går lätt att läsa. I slutet är det bra att sammanfatta texten kort, att presentera en slutsats och en möjlig åtgärd som löser problemet man presenterar.
  2. Skicka in texten till din lokaltidning.

2024 är ett supervalår då val hålls i över 50 länder. I juni var det val till EU-parlamentet och dessförinnan var det val i bl.a. Finland, Pakistan, Slovakien och Indien. I november är det presidentval i USA. Det har kommit många rapporter om hur desinformation och falska påståenden med avsikt att påverka människor och styra opinioner, har spridits i olika kanaler. I den här övningen får du hjälp med hur du ska tänka för att upptäcka desinformation och undvika att bli lurad.

1. Gör kortkurs om desinformation

Mobile stories som stöttar unga att delta i det demokratiska samtalet, har skapat en kortkurs som hjälper dig att känna igen desinformation när du möter den. Gör kortkursen här.

Svara på frågorna under kursens gång:

  1. Vilken är skillnaden mellan desinformation och misinformation?
  2. Hur definieras informationspåverkan?
  3. Ge exempel på vad olika sorters desinformation kan vara.
  4. I avsnittet om konspirationsteorier: Vilka är de frågor du bör ställa dig? Försök att ge exempel på kända konspirationsteorier som spreds till exempel under pandemin eller under det förra amerikanska valet 2020.
  5. Förklara vad som menas med lateral granskning.

3. Kontrollera fakta

Tucker Carlson är en amerikansk journalist som tidigare arbetade för den amerikanska TV-kanalen Fox News. Tidigare i år gjorde han en uppmärksammad intervju med Rysslands president Vladimir Putin. I samband med intervjun dök det upp påståenden om att Tucker Carlson var utsatt för säkerhetshot av Ukraina. Du ska nu undersöka vad som skrevs om dessa hot och hur trovärdiga uppgifterna är.

  1. I nättidningen Miami Chronicle dök det upp en artikel som beskrev att Tucker Carlson skulle ha varit utsatt för en av Ukraina planerad attack. Undersök vad detta är för tidning. Klicka upp en nyhetsartikel. Får du veta när artiklarna är skrivna (datum) och står det vem som skrivit artikeln?
  2. Leta upp artikeln om Tucker Carlson som finns här. Sök efter samma uppgifter som i föregående punkt. Vad tänker du om att uppgifterna saknas? Vad säger detta om möjligheterna att faktakolla om uppgifterna i artikeln stämmer?
  3. Nu ska du göra en egen faktakoll. Skriv in ”fact check” och till exempel ”Tucker Carlson attack”. Hittar du några trovärdiga källor som beskriver om attacken var planerad eller inte?
  4. Vad finns det för möjliga tolkningar till varför dessa rykten uppkom?

3. Sammanfatta

Diskutera och sammanfatta vad ni har lärt er av kortkursen och faktakontroller.

Daniel Andersson är wallraffande reporter i Kalla faktas Undercover i trollfabriken. Foto: TV4

TV4:s Kalla faktaprogram Undercover i trollfabriken har fått stort genomslag i samhällsdebatten. De två avsnitten bygger på att en wallraffande reporter har tagit sig in på Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning. Syftet har varit att avslöja att partiet står bakom den desinformation som pumpas ut genom en mängd anonyma konton, s.k. trollkonton, skapade av samma kommunikationsavdelning. Medierna har fyllts av reaktioner både från politiker och allmänhet. Hur påverkas Tidöpartiernas samarbete av avslöjandet? Hur påverkas opinionen inför EU-valet?

Att reportrar använder sig av dold kamera händer inte alltför ofta, men skedde inför riksdagsvalet 2002 med det så kallade Valstugereportaget som SVT:s Uppdrag granskning gjorde. Avsluta gärna med att jämföra de bägge avslöjandena och vilka konsekvenser de ledde till.

Gå igenom följande begrepp:

Propaganda
Desinformation
Under cover
Wallraff
Nättroll
Memes
Påverkansoperation – läs vad Källkritikbyrån skriver om flera av begreppen

 

1. Titta på programmet Undercover i trollfabriken (två avsnitt)

Instuderingsfrågor

  • På vilket sätt lyckas reportern ta sig in på kanalen Riks?
  • Hur kan man bäst beskriva den verksamhet som pågår?
  • Vad är fördelarna med att använda den journalistiska metod som wallraff är?
  • Vilka nackdelar finns?

2. Läs och diskutera

  • Hur reagerar statsminister Ulf Kristersson på avslöjandet?
  • Hur reagerar Sverigedemokraternas ledare Jimmy Åkesson på avslöjandet?
  • Andra partiledares reaktioner på det som framkommit i programmen?
  • Finns det några mätningar på hur avslöjandet påverkar opinionen, framför allt Sverigedemokraterna?

3. Jämför

  • Går det att koppla händelserna med anonyma konton till andra partier? Se vad Emanuel Karlsten, ordförande i Medieakademin säger om detta i SVT:s Agenda.
  • Läs vad Expressen skrev om Socialdemokraterna och deras Facebook-inlägg 2018.
  • Jämför gärna med Valstugereportaget och diskutera vad som hände då. Vilka konsekvenser fick avslöjandet?

Källor
Omni samlade artiklar
DN: SD:s ”trollfabrik” – detta har hänt – DN.se
Sverigedemokraternas youtubekanal
SvD: SD-väljarna opåverkade av TV4:s granskning

2024 är ett supervalår. Aldrig någonsin tidigare har så många människor haft möjlighet att rösta i olika val. I 76 länder i världen är val implanerade. I EU väljer medborgarna sina ledamöter till EU-parlamentet mellan den 6 och den 9 maj. Totalt ska 720 ledamöter väljas.

I Sverige är det EU-val den 9 juni och Sverige har 21 ledamöter i EU-parlamentet. Sedan Sverige gick med i EU 1995 har valdeltagandet var mycket lägre än vid riksdagsval då cirka 85 procent brukar rösta. I det senaste valet till EU-parlamentet 2019 var valdeltagandet 55,3 procent, vilket ändå är högre än i andra EU-länder.

Svenska tidningar skriver mycket om EU-valet, både på nyhetsplats och på ledarsidor. Vilka EU-frågor skrivs det mest om på nyhetsplats och vilka EU-frågor kommenteras på ledarplats?

1. Skaffa en bakgrund om EU-valet.

  • Den svenska EU-representationen i EU-parlamentet har tagit fram ordentligt med bakgrundsmaterial. Börja med att se denna video om varför det är viktigt att rösta.
  • Ta reda på fakta om hur mandatfördelningen i parlamentet ser ut. Är den rättvis? Får stora Tyskland för få mandat eller är t. ex. lilla Malta överrepresenterat.
  • Vilka politiska grupper finns i EU-parlamentet? Läs om partigrupperna och diskutera var de finns på den politiska höger-vänsterskalan.

2. Granska de svenska partierna

  • Gå in på riksdagspartiernas hemsidor och undersök var de står i olika EU-frågor. Du hittar även andra partier som kandiderar till EU-parlamentet här. Låt eleverna läsa in sig på vad partierna tycker i olika frågor. Dela in eleverna i partigrupper och låt dem få redogöra för hur deras respektive parti resonerar i olika frågor.

3. Diskutera

  • Låt eleverna sitta i olika grupper och agera partidebatt där ni utser utfrågare/moderator och representanter från de olika partierna som får förklara sitt partis respektive politik.

4. Läs och analysera

  • Googla och läs nyhetstexter för att se vilka EU-frågor som behandlas. Vad tycker eleverna själva i dessa frågor?
  • Försök att hitta ledartexter för att koppla ihop partiernas åsikter med de åsikter som finns på tidningarnas ledarsidor.

Medielänkar:
DN
SvD
Arbetarbladet

5. Gör valkompasser

1.Titta och diskutera

Titta på bilderna i den här artikeln ”AI and the american smile”. Bilderna är AI-genererade och föreställer krigare under olika tidsperioder som tar en ”selfie”. Diskutera tillsammans.

  1. Vad tycker ni om AI-teknologins förmåga att generera realistiska bilder och videor?
  2. Vad kan autogenererade bilder och videor användas till? Vilka möjliga fördelar respektive nackdelar kan ni se med tekniken?
  3. Enligt artikeln är det vanligt att amerikaner förväntas le på ett visst sätt. Vilka andra normer och förväntningar finns det kring utseende som kan påverka AI-teknologins förmåga att generera realistiska bilder och videor?
  4. Med AI-teknologins förmåga att skapa bilder och videor tillkommer en del etiska överväganden. Hur kan man säkra att tekniken används på ett ansvarsfullt sätt.

2. Utforska AI-genererade bilder

Pröva att generera egna AI-bilder. Sök efter fria AI-verktyg, nya tillkommer hela tiden, eller prövaverktyg som Dall-E eller Midjourney. Öva på att skriva instruktioner (prompts) och jämför bilderna ni får fram med varandra.

  1. Har bilderna kvalitéer som överraskar er?
  2. Finns det något i bilderna som ”avslöjar” att de är AI-genererade?

3. Vilka normer följer AI?

Bilder som är skapade i Midjourney samlas här. Diskutera om ni kan se några tydliga normer i de bilder som skapas.

  1. Vad har bilderna för stil?
  2. Hur ser människor i bilderna ut?
  3. Finns det några fördomar som reproduceras?
  4. Kan ni se något som är normbrytande?

4. Granska bilder som ett proffs

I Sveriges Radio P1 diskuterades en bild föreställandes Vladimir Putin som knäböjer för Kinas premiärminister Xi Jinping. I Aftonbladet spreds bilder på en skådespelare som dog efter tolv skönhetsoperationer. Men det fanns en hake – båda bilderna var skapade med AI och var helt och hållet fejk. Arbeta med uppgifterna tillsammans i mindre grupper.

  1. Diskutera hur man kan undvika att luras av bilder. Kom överens i gruppen om tre råd som ni skulle ge till andra.
  2. Granska AI-bilder med hjälp av denna bildsökningsguide från Källkritikbyrån. Förslag på bilder är den här som ska föreställa Julian Assange, eller den här på Påven, eller något aktuellt som finns i era flöden just nu.
  3. Presentera vad ni har kommit fram till för klassen. Fokusera på att beskriva er väg fram till svaret.

5. Har tidningen AI-genererade bilder?

  1. Undersök er lokaltidning och några av rikstidningarna för at ta reda på om de använder AI-genererade bilder. Titta på bilder, läs bildtexter eller sök för att se om tidningen har någon AI-policy.
  2. Samtala om:
    • Visar ett fotografi sanningen? Förklara hur du tänker.
    • Är ett arrangerat fotografi med filter mer ”sant” än en AI-genererad bild? Vad tycker du?
    • Vid rättegångar där det råder fotoförbud använder tidningar ibland illustratörer för att ge läsarna en bild av det som händer i rättssalen. Skulle sådana illustrationer kunna ersättas med AI-genererade bilder. Förklara hur du tänker.

6. Exit-ticket

  1. Efter att ha lärt dig mer o AI och bilder, kommer du att granska och tolka bilder i tidningar, tv och sociala medier annorlunda än vad du gjorde tidigare?

1. Påverkar AI journalistiken?

Läs artikeln ”AI-kriget och ChatGPT – det betyder det för journalistiken” och ”Kommer ”gammelmedierna” överleva AI?” av Martin Schori i Aftonbladet. Diskutera frågorna tillsammans.

  1. Vad är ChatGPT och hur fungerar det?
  2. Vilken roll kan AI spela i journalistik, enligt skribenten? Vilka är fördelarna och nackdelarna med att använda AI i nyhetsrapportering?
  3. Författaren talar om AI-kriget som pågår mellan olika företag. Vad innebär detta och vilka konsekvenser kan det ha för journalistiken och media som helhet?
  4. Enligt artikeln kan AI användas för att generera nyheter och skapa innehåll som lockar läsare. Vilka utmaningar finns det med att använda AI för att skapa journalistiskt innehåll, och hur kan man säkerställa att kvaliteten på innehållet inte påverkas?
  5. Martin Schori talar om vikten av att människor har förmågan att förstå vad som är sant och falskt när det gäller nyheter. Hur kan användningen av AI i journalistik påverka detta och vad kan man göra för att inte bli lurad?
  6. Slutligen, hur menar Schori att ”gammelmedier” ska få tillit från publiken? Vilka bevis använder han för sin tes?

2. AI i dagens tidning

Titta i din lokaltidning, antingen på papper eller på nätet, och diskutera frågorna tillsammans.

  1. Vilket innehåll, om något, tror ni skapas av AI redan idag?
  2. Vad i tidningen kommer att skapas av AI i framtiden?
  3. Har de tidningar ni tittar i och läser någon AI-polycy? Hur vet ni det? Undersök om ni kan hitta information om det via tidningens sajt på nätet.

3. Framtidens nyheter

Aftonbladet har frågat unga personer från Stockholms ytterstadsområden om hur de skulle bli mer intresserade av att ta del av nyheter. En idé, som nu blivit verklighet, är att få nyheter presenterade som musik. Läs mer här. Diskutera följande tillsammans.

  1. Vad krävs för att få er intresserade av nyheter?
  2. Vilka initiativ och innovationer skulle ni önska att medierna kom med? Skicka era förslag till oss på mediekompass@tu.se eller till er lokaltidning.

När journalister infiltrerar företag eller partier och i smyg gör bandupptagningar på det som sägs, är det en typisk metod för grävande journalister. Metoden används då och då inom journalistiken för att komma bakom stängda dörrar, bortom eviga telefonsvarare och innanför slutna miljöer. Många människor reagerar starkt mot mediernas envetna grävande efter sanningar och tycker ibland att man borde låta människor vara ifred när de inte vill exponera sig för medierna.

De som utsätts för granskningen, men även journalisterna, kan uppleva obehag när de närmar sig ett avslöjande där de vet att något eller några huvuden kan komma att rulla. Vad kommer det här att betyda för personen i fråga, för anhöriga och speciellt för barnen? Metoder där journalister utger sig för att vara någon annan för att ta sig in i slutna miljöer kallas att Wallraffa, efter den tyske journalisten Wallraff. Men grävande journalistik är kostsamt. En eller några journalister blir ofta upptagna en längre tid med ett uppdrag och det är kanske inte alltid som det visar sig bli det avslöjande som man tror.

Årligen delas priset Guldspaden ut på Föreningen grävande journalisters Grävseminariet. 2021 fick Anna Bengtsson och Jonas Ekelund på Borås Tidning ta emot priset i kategorin Mindre dagstidning. Deras gräv handlade om kommunala chefer i Borås som drev företag vid sidan om – så kallade bisysslor – på ett oetiskt vis. Läs en del av reportaget, som kan ligga till grund för övningen nedan, här.

Fakta som ledstjärna

Grunden för ett bra gräv är att ta emot tips från allmänheten och att kontrollera sin fakta noggrant. Enligt lagen får man ta kontakt med exempelvis en tidning för att tala om något som man tycker att tidningen borde skriva om, utan att riskera något straff för det, det som vi kallar meddelarfrihet. Den som kontaktar en tidning omfattas av meddelarskyddet.

I meddelarskyddet ingår efterforskningsförbudet, som innebär att företag och myndigheter inte får försöka ta reda på vem det var som lämnade informationen till tidningen. Där ingår också den skyldighet journalister har att inte tala om var de fått informationen ifrån, det vi kallar källskydd.

Inled lektionen med att låta Jonas Andersson, grävande reporter på NWT, berätta varför och hur han tillämpar metoder för faktakontroll i filmen nedan.

Gör i klassen

1. Leta i tidningen efter nyheter som ni bedömer har krävt lite större insatser av journalisterna eller använd det tidigare exemplet i Borås Tidning. Det kan handla om att man måste söka i många källor för att få fram uppgifter som artikeln baseras på. Det kan handla om en intervju med någon som varit svår att få tag på eller inte velat ställa upp.
Diskutera: Vilka egenskaper krävs av en journalist för att klara ett sådant uppdrag? Vilka av de egenskaperna anser du att du har och vilka skulle vara svåra för dig att klara?

Kom överens om tre goda råd till en journalist som ska genomföra en intervju och vill få den intervjuade person att berätta ganska fritt och öppet.

2. Diskutera Wallraffmetoder. Vad tycker ni om att journalister ibland utger sig för att vara något annat för att komma åt uppgifter som han/hon annars inte skulle få tag i? Är det alltid en bra metod? Kan det vara bra ibland men inte alltid? Borde det aldrig få förekomma? Motivera era svar och samla argument för och emot dolda metoder.

3. Leta i tidningen efter människor som ni tror är glada över att bli omskrivna, och efter andra som ni tror inte vill figurera i tidningen i det här sammanhanget. Diskutera: Hur stor hänsyn ska journalister ta till att någon inte vill att man skriver om dem i tidningen när de gjort något dumt? Ska vissa människor slippa bevakning och andra inte? Ska människor som gärna vill synas i tidningen i trevliga sammanhang tåla att vara med även när sammanhangen inte är så roliga?

4. Använd samma nyheter från första punkten eller hitta nya exempel i tidningen. Diskutera: Hur tror ni att journalisten har fått reda på sitt gräv? Har det krävt att någon inifrån ett företag eller offentlig verksamhet har avslöjat något? Vilka är fördelarna för individ och samhälle med det källskydd som finns i vår grundlag? Finns några nackdelar?

"Man får inte bli för enkelspårig och bestämma sig för en slutsats innan man har undersökt det man ska undersöka."

Jonas Andersson på NWT om den grävande journalistikens process.

Koppling till styrdokument

Svenska, åk 7-9, Centralt innehåll (reviderad 2022-06-22)

Läsa och skriva

  • Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Samhällskunskap, åk 7-9, Centralt innehåll (reviderad 2022-06-22)

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

Granskning av samhällsfrågor

  • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Svenska 1, Gymnasiet, Centralt innehåll

  • Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.

Samhällskunskap 1b, Gymnasiet, Centralt innehåll

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.

Journalistik, reklam och information 1, Centralt innehåll

  • Analys av olika budskapsinnehåll, avseende språk och gestaltning, som är riktade mot en tänkt målgrupp.

ChatGPT från företaget OpenAI har sedan sin lansering i december 2022 fört upp AI:ns möjligheter, risker och konsekvenser på agendan. I skolans värld pratas om hur man ska handskas med AI-genererade uppsatser och inom journalistiken vilken potential AI kan ha för nyhetsförmedling framöver, men också farorna med fake news och desinformation som kan komma med den nya tekniken. I den här uppgiften får eleverna undersöka hur de tror att framtiden för en AI-driven journalistik kan komma att se ut.

Diskutera

Diskutera i grupper och skriv ner några förslag.

  • Hur tror ni att AI används inom nyhetsjournalistiken idag? Och vad kan den göra i framtiden? Till exempel hur den kan vara till stöd för journalisten, eller hjälpa läsaren?
  • Finns några risker med att låta AI ta över hela eller delar av det journalistiska arbetet? Vilka? Hur kan nyhetsmedierna komma runt dessa problem?
  • Kan journalistiken behålla sin trovärdighet när AI blir vanligare? Hur?

Använd Chat-GPT i klassrummet

Utforska ChatGPT i klassrummet, Du hittar den här. Verktyget är än så länge gratis att testa via OpenAI:s lekplats, men tänk på att användarvillkoren kräver att man är 18 år. Förslagsvis tar du som lärare fram kopieringsunderlag från ChatGPT innan lektionen som elevgruppen sedan kan arbeta med.

Nedan finns några förslag på sådant ni kan undersöka. Övningen kan göras enskilt eller i par, det är upp till varje lärare.

  • Klistra in en längre text, till exempel från en tidning, och be om en sammanfattning av texten. Jämför med originaltexten och se om informationen stämmer.
  • Klistra in brödtext från en nyhetsartikel och be om fem förslag till rubrik och ingress. Diskutera i grupper vilket förslag ni anser är bäst. Motivera svaret.
  • Fråga efter en sammanfattning av en historisk händelse. Jämför med en trovärdig källa. Vad stämmer? Vad stämmer inte? Vilka perspektiv lyfts fram? Vilka osynliggörs?
  • Klistra in en text på engelska och be om en översättning till svenska eller vice versa. Jämför språket.
  • Be chattbotten om förslag till intervjufrågor till ett reportage eller en artikel som ni ska genomföra. Elevgruppen kan få i uppgift att välja ut frågor och komplettera med egna.

Lästips

Koppling till styrdokument

Den här uppgiften kan genomföras som en del av undervisningen i en rad olika ämnen, till exempel svenska eller engelska, eller samhällskunskap och medieämnen på gymnasienivå. I övningen får eleven bekanta sig med en aktuell samhällsfråga, diskutera och analysera konsekvenserna av den, på engelska eller svenska. De får pröva tillförlitligheten av ny teknik och utforska den med ett källkritiskt förhållningssätt. Eleverna kan även pröva teknikens historiebruk inom ramen för historieundervisningen.

Tänk er ett scenario där Sveriges regering beslutar om nybyggnation av kärnkraften. ”Sverige behöver fler pålitliga energikällor!”, säger en av de mer profilerade ministrarna i frågan. Det är en av de viktigaste frågorna för regeringen och nya reaktorer börjar omgående byggas vid både Ringhals och Forsmark. Fredliga protester bryter ut från unga klimataktivister utanför byggområdet. Men våldsverkare som vill annat har infiltrerat gruppen och skapar tumult. Det blir fullt slagsmål mellan aktivister, polis och säkerhetspersonal på området.

Hur skulle nyhetsmedia bevaka händelsen?

Men först…

Som undervisande lärare kan man fundera på följande innan ni sätter igång.

Vilka är dessa unga människor som fredligt protesterar?

Vilka samhällsgrupper tillhör de?

Hur ser de ut? Och hur beter de sig vid protesterna?

Det kommer sannolikt ha betydelse för hur nyheten presenteras och kan hjälpa eleven att upptäcka när stereotypa föreställningar används.

Att diskutera

Hur skulle det här händelsen presenteras i nyheterna? I tidningen? På radio? På TV?

Skulle de presenteras på olika sätt och i så fall varför?

Har olika medieformer olika karaktär som kan påverka hur nyheten presenteras? Hur? Kan innehållet skiljas åt? Varför?

Uppgift

Nu är det dags att i grupp själva börja producera nyheter baserat på nämnda case och den diskussion de tidigare har fört.

Varje grupp gör följande…

Skapa en nyhetsberättelse som presenteras som en notis i tidningen (max 210 tecken), ett 20-30 sekunders långt radioinslag och ett 1-2 minuter långt inslag för tv.  Försök, i den mån det är möjligt, att besvara de journalistiska frågorna Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför? och lyft fram den viktigaste informationen först.

Skriv manus och fundera på varje mediums särskilda karaktäristik.

Läs upp notisen och radioinslaget för resten av klassen. Radioinslaget kan även, om tid finns, spelas in.

Visa tv-inslaget som ett rollspel eller spela in och redigera utifrån de tekniska möjligheter som finns, till exempel med en mobiltelefon.

Återgå sedan till den tidigare diskussionen. Finns det något mer att säga om medieformernas olika karaktär? Hur märktes det av i gruppens presentationer? Vilka koder och konventioner brukar följas i förhållande till de olika medieformerna?

Material

Mediekompass lektionstips om nyhetsnotiser 

Mediekompass skrivarskola: Om notiser. 

Den här uppgiften är baserad på modul 7 i UNESCO:s riktlinjer för god MIK-undervisning, samlat i antologin ”Media and Information Literate Citizens: Think Critically, Click Wisely!”. Den matiga texten finns sammanfattad av Digiteket på svenska här.

I den här övningen får eleverna lära sig att kritiskt läsa reportage i dagstidningar, och öva på att själva förbereda ett reportage. Personporträttet och reportaget är ganska lika varandra, men skiljer sig åt i den mening att reportaget kan handla om lite vad som helst. En plats, en händelse, som uppföljning av en nyhet. Reportaget fördjupar gärna ett ämne som många redan känner till och ger nya perspektiv. Precis som personporträttet förutsätter reportaget att personen har varit på plats för att kunna beskriva saker i detalj. Här ges journalisten möjlighet till ett längre och mer personligt berättande, och kan skriva i jagform.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Läraren förbereder genom att samla ihop ett passande antal reportage.

Välj ett eller flera reportage och läs och undersök följande:

  • Beskrivs miljön där reportaget utspelar sig? Var i artikeln? Ge exempel?
  • Beskriver journalisten personliga drag eller speciella egenheter hos de som intervjuas? Ge exempel.
  • Vilka fakta finns med om händelsen? Ge exempel.
  • Finns närvarokänsla i texten i form av pratminus? Skriver journalisten i jag-form?
  • Vilket fokus har artikeln? En händelse? En plats? En eller flera personer?
  • Hur slutar artikeln? Varför har skribenten valt att sluta så?
  • Finns bild/er till artikeln? Förstärker bilden något som beskrivs i artikeln?

Att diskutera

  • Används yttre faktorer som miljö eller utseende för att förstärka vissa drag hos personen eller platsen?
  • Skiljer sig reportagen åt beroende på vad det gäller? Hur skildras exempelvis män respektive kvinnor? Förstärker artikeln känslan av makt eller utsatthet, framgång eller misslyckande?
  • Är det, baserat på vad som framgår, en rättvis bild som målas upp? Är den kanske förskönande?

Förbered ditt eget reportage

Välj ett ämne, en plats eller en person som du är nyfiken på. Fundera på vilka platser du vill besöka, vilken person eller personer som behöver intervjuas och vilken research du behöver göra.

  • Gör en kom ihåg lista om vad du ska lägga märke till under intervjun eller på platsen du ska skriva om. Skriv ner dina sinnesintryck!
  • Välj en intervjuperson som du helst inte känner. Bestäm vilket fokus du ska ha.
  • Anteckna några intervjufrågor som du absolut vill ha svar på.
  • Genomför intervjun, ställ följdfrågor, som du vill ha svar på även om du inte skrivit ner dem.
  • Kom ihåg kamera. Försök att ta en bild, som stämmer med dina intryck av personen, platsen eller händelsen. Ta gärna flera bilder till ditt reportage.

Skriv ditt reportage

Sätt upp text och bilder i klassrummet så att alla kan läsa. Diskutera vad som blev bra och vad som skulle kunna förbättras. Förbättra din text enligt den respons du har fått innan du skickar in ditt reportage tillsammans med dina bilder till Unga journalistpriset.

Unga Journalistpriset är en skrivartävling för elever i högstadiet och gymnasiet arrangerad av Aftonbladet, Mediekompass och Mobile Stories sedan 2019. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här.