Mediemätaren, som görs av Kantar Sifo för Sveriges Radio Ekot, visar hur partierna får genomslag i media under perioden januari – mars 2022. Vilka politiska frågor diskuteras? Vilka partier får störst utrymme i nyhetsmedier? På Facebook? Och vilken partiledare är den som syns mest? I den här övningen får eleverna bekanta sig med statistik och dra slutsatser om hur genomslaget i medierna påverkar opinionssiffror och i förlängningen valutgången.
Introduktion till läraren
Börja med att läsa igenom Mediemätaren 2022 här. För den som inte har så lång tid kan man nöja sig med att läsa sammanfattningen. Det kan även vara en god idé att läsa resterande rapporter i uppgiften. Läs Polls of polls, som är en sammanslagning av alla opinionsundersökningar som genomförts av olika institut. Kantar SIFO har även en väljarbarometer som är något enklare att tyda och som kan fungera som alternativ. Den hittar du här. Hur det gick i valet 2018 hittar du här.
Svaren till faktafrågorna presenteras längst ner i uppgiften.
Hitta siffror
Börja med att titta på Mediemätaren och svara sedan på frågorna nedan. När ni har svarat på frågorna går läraren igenom svaren med er.
1. Vilka partier får störst utrymme i nyhetsmedier under januari – mars 2022? Hur stort? Skriv ner!
2. Hur ser det ut i sociala medier och poddar? Skiljer det sig åt från nyhetsmedierna?
3. Vilka partier får minst utrymme i medierna?
4. Hur synliga är partiledarna i medierna? Vilka syns mest? Och minst? Syns någon oftare i nyhetsmedier än i sociala medier och tvärtom?
5. Vilka politiska ämnen diskuteras mest i nyhetsmedier under januari – mars 2022?
Jämför
Nu är det dags att titta på hur mediebilden av politiken stämmer överens med de faktiska siffrorna över hur folket röstar och hur de tänker sig rösta om det vore val idag.
6. Hur väl stämmer partiernas utrymme i nyhetsmedier med det faktiska valresultatet 2018? Du hittar valresultatet här. Hur stämmer det med opinionssiffrorna idag? En sammanslagning av alla de opinionsundersökningar som görs finns här och kan ge en något bättre bild av hur valutgången skulle se ut om det var val idag.
7. Titta även på sociala medier och poddar och gör samma jämförelse.
8. Enligt de senaste opinionssiffrorna är det flera partier som inte klarar riksdagsspärren på 4 %. Vilka då? Och hur märks det i Mediemätarens undersökning? Jämför med dina svar ovan.
Diskussion
Nu är det dags att diskutera konsekvenserna av hur media rapporterar kring politiken och om verkligheten stämmer överens med det som händer i nyhetsmedier och på sociala medier. Låt eleverna diskutera i par eller grupper. Välj sedan om uppgiften ska presenteras i någon skriftlig eller muntlig form.
- Är det viktigt att nyhetsmedier speglar de faktiska förhållandena i landet? Hur tror ni medierna resonerar när de väljer ämnen och vinkel?
- Varför har vissa partier och politiker större genomslag? Hur kan exempelvis Magdalena Andersson vara så överlägset störst? Varför är Sverigedemokraterna så stora i sociala medier?
- Varför har försvar och utrikespolitik varit stora frågor under januari – mars? Hur kan det påverka valspurten? Stämmer det överens med de frågor som är viktigast för er?
- Kan man förlita sig helt och hållet på statistik för att ta reda på hur valet kommer gå? Motivera!
Förslagsvis sammanfattas några av svaren i helklass innan lektionen rundas av.
Facit
1. Socialdemokraterna (25 %), Moderaterna (17 %) och Sverigedemokraterna (12 %).
2. Socialdemokraterna (27 %), Sverigedemokraterna (20 %), Moderaterna (15 %). Liberalerna och Kristdemokraterna har större genomslag i nyhetsmedier medan Sverigedemokraterna tar betydligt större plats i sociala medier.
3. Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet tar minst plats i traditionella medier liksom sociala medier.
4. Magdalena Andersson är klart störst med 53 % synlighet i traditionella nyhetsmedier och 38 % i sociala medier. I nyhetsmedierna följer Ulf Kristersson på 12 % och i sociala medier Jimmie Åkesson på 18 %. Centerpartiets Annie Lööf och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson syns mer i sociala medier än i nyhetsmedierna.
5. Försvar, utrikespolitik och lag och ordning är de vanligast förekommande ämnena i nyhetsmedier under januari – mars 2022.
6. I valet 2018 fick Socialdemokraterna 28 %, Moderaterna 20 %, Sverigedemokraterna 17,5 %, Centerpartiet 8,5 %, Vänsterpartiet 8 %, Kristdemokraterna 6,5 %, Liberalerna 5,5 %, Miljöpartiet 4,5 %. En slutsats som kan dras är att de mindre partierna är de som syns mest i medierna i proportion till antalet röster. I de senaste opinionssiffrorna (4 maj 2022) hade de tre största partierna högre procentandel än under valet.
7. I sociala medier står Socialdemokraterna och Sverigedemokraternas utrymme i proportion med det faktiska valresultatet, men dock något lägre i jämförelse med opinionssiffrorna för Socialdemokraterna. Moderaterna är de stora förlorarna och Miljöpartiet de stora vinnarna.
8. Enligt den senaste Väljarbarometern (4 maj 2022) skulle inte Liberalerna och Miljöpartiet klara Riksdagsspärren om det vore val idag. I både sociala medier och nyhetsmedier får de större genomslag än vad opinionsmätningarna kan ge en indikation om.
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap 1b, Gymnasieskolan, centralt innehåll
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
- Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
- Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys.
- Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.
I den här uppgiften ska eleverna ta reda på fakta om förra årets fredspristagarna och diskutera vikten av journalistik i fredsarbetet.
Introduktion
Journalisterna Maria Ressa och Dimitrij Muratov tilldelades Nobels fredspris 2021. Maria Ressa grundade 2012 nyhetssajten Rappler i Filippinerna och är en vida känd yttrandefrihetsförespråkare.
Dimitrij Muratov är chefredaktör för den ryska oberoende tidningen Novaja Gazeta där han tidigare hade journalisten Anna Politskovskaja som kollega. Politskovkaja var känd för sitt motstånd mot Tjetjenienkriget och var en stark förespråkare för mänskliga rättigheter. Novaja Gazeta har i snart trettio år ägnat sig åt att granska den ryska statens korruption och brott mot mänskliga rättigheter.
”För deras ansträngningar att värna yttrandefriheten, som är en förutsättning för demokrati och varaktig fred”, löd Nobelkommitténs motivering.
Ta reda på fakta
Börja med att undersöka vilka Maria Ressa och Dimitrij Muratov är. Använd funktionen ”Nyheter” om ni söker på Google. Ett tips är att angränsa sökningen till de veckor i oktober där priset tillkännagavs för att se vad som skrevs då.
- Ta reda på fakta om Maria Ressa och Dimitrij Muratov.
- Ta reda på fakta om Rappler och Novaja Gazeta.
- Var kommer de ifrån och vad vet vi om landet där de verkar? Kolla Pressfrihetsindex och andra säkra källor som Landguiden, Ne eller Globalis för att ta reda på hur det ligger till med press- och yttrandefrihet i länderna.
- Kolla igenom nyheter igen. Har Ressa och Muratov uppmärksammades i närtid för sitt jobb? Hur och varför?
Diskutera
När eleverna har fakta på bordet kan de presentera för varandra i mindre grupper vad de har kommit fram till. Sedan kan de diskutera följande:
- Varför tror ni att journalister får fredspriset?
- Hur påverkas deras möjligheter att göra ett bra jobb av länderna de verkar i?
- Skulle ni våga vara journalister i Filippinerna och Ryssland? Vad tror ni driver människor till att ha ett sådant farligt jobb?
- Organisationer som Reportrar utan gränser och Amnesty arbetar för att skydda dessa yttrandefrihetskämpar. Är det viktigt och i så fall varför?
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)
- Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
- Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
Bild: Reportrar utan gränser
Den 3 maj är det dags för Pressfrihetens dag. Dagen brukar uppmärksammas av Reportrar utan gränser, dels genom publicering av organisationens uppdaterade Pressfrihetsindex, dels genom tillkännagivandet av årets Pressfrihetspristagare. Förra året fick Telex.hu priset för sin orädda aktion att med hjälp av crowdfunding, skapa en ny oberoende och opartisk nyhetssajt i Ungern där regeringen i många år undergrävt pressfriheten och makthavarna kontrollerar 80 procent av all media.
– Om det är något vi behöver mer av inom EU i dessa tider är det fler modiga och hängivna journalister som vågar stå upp mot auktoritära makthavare, organiserad brottslighet, korrupta företagsledare och de digitala medieplattformarnas trollsvansar, sa Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige, då.
RSF:s pressfrihetsindex firar 20 år i år. 2022 tillkommer en del nyheter i indexet. Förutom den generella uppdelningen av länder kommer de även att rankas i sex olika indikatorer. De är medielandskap, politik, ekonomi, juridik, säkerhet och sociokulturell kontext.
Titta på indexet
Börja med att titta på kartan gemensamt. Red ut hur färgindelningen i vitt, gult, orange, rött och svart ska förstås. Be sedan eleverna svara på följande.
- Hur ligger Sverige och våra nordiska grannländer till i rankningen?
- Vad tror ni krävs för att komma högt på rankingen? Försök kom på tre anledningar.
- Vilka länder ligger långt ner? Varför gör de det? Kom på tre skäl till att de hamnat där.
Jämför och analysera
Titta på ett svart land, ett rött land och ett gult land på kartan och jämför.
- Var ligger länderna?
- Är länderna demokratier eller diktaturer? Använd andra källor som Landguiden eller Globalis vid behov.
- Har ländernas situation förbättrats eller försämrats sedan förra året?
- Hur ser situationen ut i landet i jämförelse med Sverige?
Årets pressfrihetspristagare
RSF:s pressfrihetspris 2022 tilldelas det belarusiska journalistförbundet BAJ. Förbundet bildades 1995 som en reaktion mot den belarusiske ledaren Lukasjenkos inskränkningar av fria medier. Priset delas ut i samband med Pressfrihetens dag den 3 maj 2022. Låt eleverna utforska pristagaren.
- Vem eller vilka blev pristagare och från vilket land?
- Vad kan ni ta reda på om pristagaren? Googla, men tänk på källkritiken och använd källor som etablerade nyhetsmedier, Ne.se eller Landguiden.
- Om möjligt, vad kan ni ta reda på om landet som personen, organisationen eller företaget kommer från? Vad har landet för ranking i pressfrihetsindex?
Uppgiften kan presenteras i olika former och kan genomföras både i grupp och individuellt. Lämpligast är att eleverna tillsammans får utforska kartan och att de i par eller grupp kan fördjupa sig i olika frågor och redovisa svaren för varandra.
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap, åk 4-6, centralt innehåll (reviderad 2022-06-23)
Rättigheter och rättsskipning
- Samhällets behov av lagstiftning samt några olika lagar och påföljder. Kriminalitet och möjliga konsekvenser för individ och samhälle.
Information och kommunikation
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare.
- Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
Samhällskunskap centralt innehåll, åk 7-9 (reviderad 2022-06-23)
Rättigheter och rättsskipning
- Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
- Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
Bild: Reportrar utan gränser
Den 3 maj är det dags för Pressfrihetens dag. Dagen brukar uppmärksammas av Reportrar utan gränser, dels genom publicering av organisationens uppdaterade Pressfrihetsindex, dels genom tillkännagivandet av årets Pressfrihetspristagare. Förra året fick Telex.hu priset för sin orädda aktion att med hjälp av crowdfunding, skapa en ny oberoende och opartisk nyhetssajt i Ungern där regeringen i många år undergrävt pressfriheten och makthavarna kontrollerar 80 procent av all media.
– Om det är något vi behöver mer av inom EU i dessa tider är det fler modiga och hängivna journalister som vågar stå upp mot auktoritära makthavare, organiserad brottslighet, korrupta företagsledare och de digitala medieplattformarnas trollsvansar, sa Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige, då.
RSF:s pressfrihetsindex firar 20 år i år. 2022 tillkommer en del nyheter i indexet. Förutom den generella uppdelningen av länder kommer de även att rankas i sex olika indikatorer. De är medielandskap, politik, ekonomi, juridik, säkerhet och sociokulturell kontext.
Det uppdaterade indexet med indelning efter kategori
Börja med att titta på kartan gemensamt. Red ut hur färgindelningen ska förstås. Be sedan eleverna svara på följande.
- Är det något eller några länder som sticker ut som förbättrat i år?
- Kan ni se något land som har försämrat sin ranking?
- Vilka är indexets kriterier och vad innebär dem?
- Hur ligger Sverige till i det generella indexet? Titta sedan på de sex indikatorerna. Skiljer sig positionerna åt och i så fall, vad beror det på?
Jämför
Givetvis har stort fokus hamnat på Ryssland och Ukraina i årets index. Jämför Ryssland, Ukraina och Sverige.
- Hur har Ryssland invasion av Ukraina påverkat pressfriheten i länderna?
- Hur står de sig i jämförelse med Sverige?
- Vilka skäl anges för ländernas ranking? Alltså, vilken roll har kriget spelat för ländernas placering och hur placerades dem förra året?
- Jämför med tillförlitliga källor som Landguiden, Globalis och Ne.se. Kan ni hitta stöd för Reportrar utan gränsers beslut i andra texter?
Årets pressfrihetspristagare
RSF:s pressfrihetspris 2022 tilldelas det belarusiska journalistförbundet BAJ. Förbundet bildades 1995 som en reaktion mot den belarusiske ledaren Lukasjenkos inskränkningar av fria medier. Priset delas ut i samband med Pressfrihetens dag den 3 maj 2022. Låt eleverna utforska pristagaren.
- Vem eller vilka blev pristagare och från vilket land?
- Vilka skäl ger RSF till att dela ut priset till årets pristagare?
- Vad kan ni ta reda på om pristagaren? Googla, men tänk på källkritiken och använd källor som etablerade nyhetsmedier, Ne.se eller Landguiden.
- Om möjligt, vad kan ni ta reda på om landet som personen, organisationen eller företaget kommer från? Vad har landet för ranking i pressfrihetsindex? Hur ser den demokratiska situationen ut? Vilka inskränkningar i pressfrihetens rapporteras det om?
Uppgiften kan presenteras i olika former och kan genomföras både i grupp och individuellt. Lämpligast är att eleverna tillsammans får utforska kartan och att de i par eller grupp kan fördjupa sig i olika frågor och redovisa svaren för varandra.
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-06-23)
Rättigheter och rättsskipning
- Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
- Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
Samhällskunskap 1b, centralt innehåll
- Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
- Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
- Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.
Medier, samhälle och kommunikation 1, centralt innehåll
- Mediernas tillkomst, utveckling och påverkan ur ett historiskt och dagsaktuellt perspektiv. Mediernas roll i samhället och deras betydelse för demokratin och samtidskulturen.
- Analys av nationella och internationella mediestrukturer samt pågående förändringar inom dem.
Den här övningen tar sin utgångspunkt i texter som du hittar i skrivarskolan Publicistguiden.
Introduktion
En ansvarig utgivare är enligt tryckfrihetsförordningen juridiskt ansvarig för tidningens innehåll. Det är tidningens ägare som utser vem som ska vara ansvarig utgivare, och ofta är det tidningens chefredaktör som får den rollen. Det betyder också att en reporter inte kan hållas ansvarig för innehållet i en artikel.
När du väl har börjat arbeta som journalist och skapat dina första verk vill du naturligtvis sprida dina nyhetsartiklar, krönikor, personporträtt och recensioner. Det finns många olika sätt att göra det på, och det journalistiska arbetet skiljer sig inte åt i någon större utsträckning beroende på om du väljer den ena eller den andra plattformen. En journalist som arbetar med digitala medier bedriver sitt arbete i huvudsak på samma sätt som den som ser sina texter i tryck, eller den som jobbar som radioreporter.
Eftersom det finns en mängd olika tekniker och plattformar för att publicera och distribuera journalistiskt arbete, finns inga möjligheter att här gå igenom alla verktyg och hur de fungerar. Det finns däremot två huvudprinciper som gäller beroende på vilken form man vill publiceras på. För bägge gäller att det måste finnas en ansvarig utgivare för att publikationen ska omfattas av antingen Tryckfrihetsförordningen eller Yttrandefrihetsgrundlagen. Du kan läsa mer om lagarna i ett annat avsnitt här i Publicistguiden.
Om du vill trycka din tidning hos ett tryckeri och räknar med att den ska komma ut minst fyra gånger per år, är det en så kallad periodisk skrift du skapar. För att din periodiska skrift ska omfattas av Tryckfrihetsförordningen behöver du ett utgivningsbevis. Du ansöker om ett sådant hos Patent- och registreringsverket, PRV. Även om du inte trycker din tidning, utan i stället skriver ut den själv, kan du ansöka om utgivningsbevis hos PRV. Du måste då ange i tidningen: hur många exemplar du skrivit ut, vem som skrev ut den samt var och när det gjordes.
Det krävs ytterligare en sak för att din tidning ska omfattas av Tryckfrihetsförordningen, den måste spridas till allmänheten. Det betyder att tidningen måste delas eller säljas så att andra kan läsa den.
Om du i stället vill arbeta med en digital journalistik som internetpublicering, webbsänd radio eller tv eller en podd, och fortfarande omfattas av grundlagsskyddet för journalistik, är det Yttrandefrihetsgrundlagen som gäller. Den är i princip identisk med Tryckfrihetsförordningen, men gäller för all journalistik som inte är tryckt. Det innebär att även sådan publicering behöver ett utgivningsbevis och ha en ansvarig utgivare. Ansökan om utgivningsbevis och annan information kring detta finns hos Myndigheten för press, radio och tv.
Film
Låt Felicia Ferreira på tidningen Dagen, en politiskt oberoende tidning på kristen grund, förklara vad det innebär att vara ansvarig utgivare på en tidning.
Instuderingsfrågor
Be eleverna utgå från texten från introduktionen och filmen med Felicia Ferreira på tidningen Dagen i sina svar.
- Vad är en ansvarig utgivare och vad har den för roll på tidningen?
- Vilka är de två huvudprinciperna för publicering och vad skiljer dem åt?
- Vilka lagar skyddar den tidning som har en ansvarig utgivare?
- Vad krävs för att en tidning ska omfattas av skyddet?
Diskussion
- Vad tycker ni om systemet med ansvarigt utgivarskap? Vilka är fördelarna med att en person står som ansvarig för allt som publiceras i tidningen? Nackdelar?
- Är det viktigt att medier har ett starkt grundlagsskydd? Varför? Varför inte?
Koppling till styrdokument
Medier, samhälle och kommunikation 1, centralt innehåll
- Mediernas tillkomst, utveckling och påverkan ur ett historiskt och dagsaktuellt perspektiv. Mediernas roll i samhället och deras betydelse för demokratin och samtidskulturen.
- Analys av nationella och internationella mediestrukturer samt pågående förändringar inom dem.
Samhällskunskap 1b, centralt innehåll
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
Nyhetsjournalistik är inte bara text och fakta, man använder också bilder i stor utsträckning. Bilder kan användas för att förstärka eller förtydliga ett budskap, redogöra för en händelse och de kan påverkavåra känslor.
Men bilder ska inte användas på fel sätt i tidningen, även de omfattas av de publicitetsetiska reglerna. Det innebär att även bilder måste vara korrekta och inte kränkande. De ska heller inte användas på ett sätt så att de vilseleder eller lurar läsaren, exempelvis genom bildmontage eller retuschering. De publicitetsetiska reglerna finns här hos Medieombudsmannen. Bilder används också i reklam. I Marknadsföringslagen och Handelskammarens regler kan man läsa vad som gäller för marknadsföring. Se även Mediekompass skrivarskola, kapitel 12 – Bilder som journalistik – i Publicistguiden.
Med utgångspunkt i en bildanalysmetod kan du som lärare prata med eleverna om vad de ser i en bild och vilka intryck de får. Hos UR finns en informativ film om att göra bildanalys: UR Skola.
Syftet med denna övning är kritiskt granska bilder i media, och undersöka om de är representativa för befolkningen.
Moment 1 – Visa eleverna hur man kan analysera bilder
Låt dina elever se filmen från UR om att göra bildanalys på egen hand i förväg. Använd din dagstidning att hämta bilder från. Välj ut ett antal lämpliga bilder och visa hur man kan analysera dem.
Ställ en bildanalytisk fråga i taget och låt eleverna delta i diskussionen.
- Denotation – Vad ser ni i bilden? Beskriv bilden så utförligt som möjligt.
- Konnotation – Vad får ni för känsla när ni tittar på bilderna? Är det glada eller ledsna bilder? Blir ni nyfikna? Vad i bilden är det som får er att känna så? Upplever alla bilderna likadant?
- Varför tror ni att bilden är i tidningen? Vill man säga något, eller kanske sälja något?
Moment 2 – Stämmer bilderna överens med befolkningen?
Eleverna kan arbeta enskilt, i par eller i grupp med detta moment. Börja med att gå till Statistiska centralbyråns (SCB) uppgifter om Sveriges kommuner och sök upp er kommun. Ta där reda på hur befolkningen i er kommun ser ut med avseende på kön, ålder, andel utrikes födda, utbildningsnivå med mera.
Använd en tidning eller en tidnings webbsajt och undersök bilderna för att se om befolkningen representeras i enlighet med sammansättningen i kommunen. En del saker, som ålder och födelseland, kan inte avgöras enbart genom att se på bilden, utan den måste sättas in i sitt textsammanhang. Hur ser det ut, stämmer representationen i media överens med befolkningen? Låt elevgrupperna jämföra sina resultat med varandra.
Moment 3 – Gör bildanalys
Läraren redogör för texten Räkna med kvinnor från Global Monitoring Media Project, eller låter eleverna läsa den. Elevgrupperna väljer ut några av bilderna från moment 2 och gör en bildanalys med hjälp av de tre frågorna. Hur skildras de olika befolkningsgrupperna? Var uppmärksam på eventuella skillnader i hur man skildrar unga och gamla, män och kvinnor, inrikes och utrikes födda med mera. Titta gärna även på reklambilder, är det någon skillnad där?
Övningen kan redovisas på olika sätt, exempelvis som en öppen diskussion om de tekniska möjligheterna finns eller som någon form av inlämningsuppgift i tal eller text.
Källor och information
- Dagstidningar, du hittar din lokaltidning på Mediekompass
- Mediekompass skrivarskola med Publicistguiden
- De publicitetsetiska reglerna hos Medieombudsmannen
- UR Skola, film: Att skriva bildanalys
- Marknadsföringslagen
- Handelskammarens regler
- Statistiska centralbyrån (SCB): Sverige i siffror
- Global Media Monitoring Project: Räkna med kvinnor
Som ett led i de sanktioner som EU för mot Ryssland med anledning av invasionen av Ukraina så har de ryska nyhetskanalerna RT (Russia Today) och Sputniks kanaler stängts av. Det betyder kort och gott att sändningarna inte går att ta del av inom EU. Skälet som anges är att Ryssland, via kanalerna, sprider desinformation riktad mot EU och dess medlemsländer som en del av sin krigsföring.
Röster har höjts om EU:s beslut är rätt. Begränsar det inte yttrandefriheten? Det menar till exempel yttrandefrihetsexperten Nils Funcke i en artikel i tidningen Journalisten. Andra menar att det är rätt beslut. I den här uppgiften får eleverna ta del av bakgrunden till EU:s beslut och hur debatten om det har förts i svenska nyhetsmedier. Avslutningsvis får de själva diskutera hur de ställer sig till att statliga ryska medier inte längre är välkomna i EU.
Bakgrund
Vissa debattörer och experter menar på att beslutet innebär censur av nyhetsmedier. Enligt våra grundlagar Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen är det förbjudet för staten att censurera medier. Att censurera någon eller något innebär kort och gott att man hindrar den från att trycka, sända eller publicera något på förhand. Beslutet kan alltså sägas stå i konflikt med vår informationsfrihet och det censurförbud som ryms i lagarna. Läs mer om våra grundlagar i Publicistguiden.
Andra menar att RT och Sputnik inte är som vilka medier som helst. Båda kanalerna ägs av den ryska staten och bedriver sändningar på en mängd olika språk. Rapporteringen är vänligt inställd till Putin och den styrande makten. Ryssland är rankat på 150:e plats i Reportrar utan gränsers globala pressfrihetsindex. Landets oberoende medier har successivt blivit begränsade genom drakoniska medialagar, blockering av webbplatser och fängslande av journalister. De största TV-kanalerna, som RT, sprider propaganda till folket.
Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke anser att begränsningen inte är censur i dess rätta bemärkelse. Det handlar inte om förhandsgranskad information i det här fallet – snarare en begränsning av distributionen, alltså själva sändandet.
En studie från Försvarshögskolan visar att unga svenskar och framför allt unga svenska män är mer benägna att sprida rysk desinformation än andra. De både konsumerar och sprider vidare innehållet från de ryska statliga medierna, såsom RT och Sputnik. Totalt sju procent av de tillfrågade tar del av nyheter från dessa medier. I gruppen 18 – 29 år är det 13 procent och bland unga män konsumerar 21 procent av de tillfrågade nyheter från kanalerna.
Gruppen av RT/Sputnik-konsumenter tenderar också till att vara mer skeptiska till alla sorters medier, myndigheter och politiska institutioner än andra. 82 % av gruppen tar del av svenska alternativmedier men är samtidigt storkonsumenter av internationella nyhetsmedier. Slutsatsen som dras av studiens resultat är att konsumenter och spridare av RT och Sputniks nyheter kan fungera som budbärare och underminera demokratiska värden.
Debatten
Nu har eleverna fått bakgrund till ämnet och det är dags att fördjupa sig i hur debatten låter. Läs debattartiklar på ämnet. Här från Martin Schori på Aftonbladet, Hynek Pallas på GP och Karin Olsson på Expressen. Läs samtliga eller välj ut ett par som kan diskuteras i klassrummet efteråt. För de yngsta kanske vissa meningar eller begrepp behöver förklaras och skrivas upp på tavlan.
Hynek Pallas: Sluta vara naiva – rysk propaganda är ett vapen (gp.se)
Martin Schori: Öppen journalistik krävs för att bemöta nättrollen (gp.se)
Karin Olsson: Debatten om Sputnik och RT måste kompliceras (expressen.se)
Diskussion
Dela in klassen i grupper för diskussion om de artiklar de har läst.
- Vilka argument använder skribenterna för och mot censur av ryska medier? Lista tillsammans och avgör vilka argument ni tycker är bäst.
- Pallas och Schori anser att god journalistik behöver bli mer lättillgänglig. Hur tar ni del av nyheter? Vad krävs för att journalistik ska skapa intresse hos er?
- Varför använder Ryssland medier i sin krigsföring? Vad kan det ge för konsekvenser?
- Är det rätt att begränsa RT och Sputnik? Varför? Varför inte?
- Finns någon fara i att unga svenskar sprider RT och Sputniks budskap? Vad kan bli konsekvenserna?
Avsluta med att summera diskussionen i helklass.
Koppling till läroplan
Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar
Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll
- Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. […] Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
Inför den internationella kvinnodagen den 8 mars kan det vara på sin plats att granska hur och i vilken utsträckning kvinnor representeras i media. I det globala nyhetsflödet förekommer kvinnor bara till en fjärdedel, trots att de utgör halva befolkningen, enligt rapporten Räkna med kvinnor som tagits fram av Göteborgs universitet. Det är också skillnad på hur kvinnor respektive män presenteras, och vad de får representera.
Med den här övningen får eleverna dels träna sig på att söka och tolka information från SCB och andra källor, och dels göra en egen undersökning. För grundskoleelever talar kursplanerna om att skapa förståelse för vår befolkningssammansättning och hur individer och grupper framställs i media. Gymnasieeleverna förväntas i högre grad utveckla förmågor att samla information och tolka denna med vetenskapliga metoder, exempelvis statistiska. Naturligtvis kan denna övning användas för att undersöka representationen av andra sociala grupper i svensk media, i jämförelse med befolkningssammansättningen enligt SCB.
Lärarens förberedelser
Som lärare kan du förbereda dig genom att läsa Räkna med kvinnor från Global Media Monitoring Project (Länk!)
Lärare som vill fördjupa sig i teorier om genussystem och social ordning kan läsa Yvonne Hirdmans Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning.
Inför lektionen
Läraren bör förbereda undervisningen genom att samla in ett antal lokala dagstidningar från en avgränsad period, exempelvis en vecka av samma tidning eller olika tidningar från samma dag. Eleverna behöver tillgång till internet för att hämta uppgifter från SCB och andra källor.
Genomförande
I Sverige är fördelningen mellan könen 50/50, men hur vet man det? Och hur ser det exakt ut i er kommun? Börja med att låta eleverna gå in på SCB:s hemsida där de kan undersöka befolkningssammansättningen i er kommun: (Länk!) Vill man fördjupa sig i statistik kan man även tar reda på åldersfördelning, utbildningsnivå, inkomstnivå och många andra faktorer som kan skilja mellan män och kvinnor.
Fördela därefter tidningarna i lagom stora arbetsgrupper och låt eleverna jämföra siffrorna från SCB med fördelningen av kvinnor och män i dagstidningarna. Beroende på elevernas ålder och hur mycket tid ni vill ägna detta kan uppgiften göras mer eller mindre komplicerad. För det yngre åldrarna kanske man nöjer sig med att räkna antalet kvinnor respektive män i artiklarna. För de äldre eleverna finns möjligheten att göra en kvantitativ undersökning av genusstyrd medierepresentation.
Man kan exempelvis titta på:
- Skribenten: är texten skriven av en man eller kvinna?
- Subjektet/objektet: handlar texten om en man eller kvinna? Får personen komma till tals eller beskrivs den bara?
- Beskrivning: hur beskrivs män respektive kvinnor? Framhävs det privata eller det professionella? Används både för- och efternamn? Används prefixet ”kvinnlig” för att särskilja från en manlig norm, exempelvis ”kvinnlig idrottare”?
- Bild: hur skildras män respektive kvinnor? Var uppmärksam på om personen skildras som aktiv eller passiv, allvarlig eller glad, som professionell eller i hemmet, sexuellt eller inte.
- Funktionen: vad representerar personen som texten handlar om? Är det en expert? Talesperson för företag/organisation? Representerar personen allmänhetens åsikt? Talar personen av egen erfarenhet eller som ögonvittne? Är det subjektet som är huvudperson i texten?
- Bevakningsområde: i vilken grad skildras män respektive kvinnor inom olika områden som politik, ekonomi, kändisar/kultur, sport, brott/våld, socialt/rättsligt, vetenskap/hälsa?
Avslutning och diskussion
Diskutera vad ni kom fram till, representeras kvinnor och män i samma utsträckning? Skildras de på samma sätt?
Om ni finner en skev representation, vad kan det bero på? Lärare kan fördjupa sig i exempelvis Hirdmans teorier som nämnts ovan.
Och vad är egentligen problemet med skev representation? Kan det finnas demokratiska problem, exempelvis hur man utformar en politik om inte alla får höras?
Använd gärna den animerade filmen på 2,5 minuter från SKR om jämställd snöröjning i Karlskoga som underlag, som visar hur realpolitik kan förändras genom en annan synvinkel på problemen.
Läraren avgör själv om resultaten ska diskuteras öppet, eller om man vill ha muntliga eller skriftliga presentationer.
Det är lätt att hitta argumenterande texter i en dagstidning. Där finns allt från korta insändare till längre debattartiklar och tidningens egen debatt, ledaren. Släpp in dina elever i den aktuella debatten! Läs insändare, gå igenom hur de är uppbyggda och hitta spännande, roliga och viktiga ämnen att argumentera utifrån. Ta hjälp av nyhetsmaterialet och de insändare som är aktuella och låt dina elever skriva egna debatterande texter.
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Introduktion
Inled arbetet med att berätta vad en insändare är och hur viktigt det är för demokratin att vi kan göra våra röster hörda i en dagstidning. Visa eleverna några lokala, aktuella insändare. Enklast hittar ni dem i nättidningen. Visa både välskrivna exempel och sådana som inte lockar till läsning.
Titta på:
- rubriker
- inledningar
- åsikter och argumentationer
- avslutningar
- språk, flyt i texten och längd
- signeringar
Vilka insändare skapar debatt och vilka anser klassen har brister? Be eleverna att motivera sina svar.
Fördjupning
Identifiera insändarens delar
Analysera en insändare från din lokaltidning eller välj vår som exempel.
Vi vill jobba
Vi är tre 14-åringar i Lidköping som vill arbeta trots att vi fortfarande går i skolan. Men de jobb som finns är för de som redan gått ur skolan. Vi tycker att fler möjligheter borde finnas för oss. Vi skulle bli mer motiverade att arbeta i framtiden och skaffa oss ett bra CV. De som anställer oss när vi slutar skolan skulle få bättre anställda. Vi gillar att Vård och omsorg här i kommunen ger 35 ungdomar på högstadiet jobb på höstlovet. Fler företag borde följa deras exempel. Det kanske kostar för vi vill ju ha en skaplig lön, men alla tjänar säkert på det i längden. Vi får tidig erfarenhet hur det är att jobba. Åk runt i skolor, prata med ungdomar och ge oss möjligheter att arbeta redan som högstadieelever! Barn och ungdomar är de som ska ta över. Vad vill ni egentligen med er arbetsplats och kommunens framtid?
Filippa, Jacob och Andreas, hämtad från nlt.se
Låt gärna eleverna arbeta i par med dessa frågor. Redovisa tillsammans!
- Hur bra stämmer rubriken med budskapet i insändaren? Ge förslag på en alternativ rubrik.
- Markera inledningen, åsikter, argument, förslaget och slutsatsen.
- Håller åsikterna och argumentationen? Hur?
- Skulle ni vilja förbättra insändaren? Hur?
- Ge alternativ till signeringen.
Aktivitet
Välj en gemensam nyhet att debattera
Låt eleverna ge förslag och presentera nyheter ur pappers- eller nättidningar. Välj bland förslagen och enas om en nyhet att debattera, där eleverna har olika åsikter.
Gemensamt
Hjälps åt att göra en tankekarta med olika åsikter, argumentationer, slutsatser och förslag. Låt eleverna sedan individuellt skriva var sin insändare utifrån tankekartan. Tills sin hjälp bör eleverna veta vilka delar som ingår i en insändare.
- Rubrik som tydligt säger vad insändaren handlar om.
- Inledning som presenterar budskap.
- Åsikter som förstärks med väl vald argumentation.
- Förslag på lösning.
- Uppmaning till andra, en slutsats eller en fråga.
- Signering med namn eller signatur.
Uppföljning
A. Redovisning
Låt eleverna läsa upp insändarna för varandra i grupper om fyra till sex elever. Se till, om det är möjligt, att det i varje grupp finns insändare med olika åsikter. Uppmana eleverna att ge varandra positiv respons och lyfta fram något som var bra. Avsluta med att två elever tillsammans hjälps åt att förbättra sina insändare. Återsamlas i gruppen och läs insändarna på nytt. Ta hand om alla bearbetade insändare och välj tillsammans med eleverna några med olika åsikter att skicka till lokaltidningen.
B. Bemöt varandras åsikter
Byt insändare med varandra i klassen och låt eleverna bemöta insändarskribenten, antingen hålla med kanske med nya argument eller protestera med hjälp av egna åsikter och argument. Redovisa i respektive par. Avsluta med att läsa några insändare högt i klassen.
C. Träning ger färdighet
Kanske vill du sätta dina eleverna på prov? Ge dem i uppgift att skriva insändare helt på egen hand. De ska nu välja eget ämne och skriva en insändare som övertygar. Avsluta med att eleverna coachar varandra fram till välskrivna och engagerande insändare. Gör klassens röster hörda i lokaltidningen. Skicka in via nättidningen.
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 22, reviderad 2022-06-22
Svenska, årskurs 4-6, centralt innehåll
Läsa och skriva
- Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
- Sammanfattning av texter.
- Resonemang om texter med koppling till sammanhang inom och utanför texten samt till den egna läsupplevelsen.
- Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
- Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
Texter
- Berättande texters budskap, språkliga drag och uppbyggnad. Tillbakablickar, miljö– och personbeskrivningar samt dialoger.
- Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
- Texter som kombinerar ord, bild och ljud samt texter i digitala miljöer. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Samhällskunskap, årskurs 4-6, centralt innehåll
Information och kommunikation
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare.
- Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
Granskning av samhällsfrågor
- Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor
Svenska, årskurs 7-9, centralt innehåll
Läsa och skriva
- Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.
- Analys av texter med koppling till upphovsperson, tid och andra texter samt utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor.
- Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord,
bild och ljud samspelar. - Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
Texter
- Sakprosatexter för ungdomar och vuxna. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Kombinationer av olika texttyper.
- Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter
Språkbruk
- Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
- Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
- Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
Samhällskunskap, årskurs 7-9, centralt innehåll
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle
Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Den 27 januari hedras minnet av alla de som föll offer under Förintelsen. Sedan 2001 har den varit en nationell minnesdag. År 2022 är det 77 år sedan förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades men än idag existerar antisemitiska föreställningar i samhället. Den här uppgiften grundar sig i att elever ska skapa sig förståelse för hur antisemitiska konspirationsteorier används i den rådande vaccindebatten.
Bakgrund
Inled passet med att eleverna tillsammans, eller enskilt, får läsa igenom materialet från Antisemitism då och nu, framtaget av Svenska Kommittén mot Antisemitism och Levande historia, för att bilda sig en uppfattning om vad antisemitism är och hur det verkar idag. Materialet går även att lyssna på. Efter läsningen kan elevernas kunskaper lyftas till helgrupp.
- Vad vet eleverna om antisemitism?
- Varför är det en aktuell fråga än idag?
Antisemitism och vaccinskeptiker
I många länder i Europa har det skett demonstrationer mot vaccinering och vaccinpass. I Tyskland, Tjeckien och Sverige har proteströrelsernas anhängare ibland använt en gul stjärna, mycket likt den som judar tvingades bära i ockuperade områden och i Nazityskland, tillsammans med ordet ”ovaccinerad”. De jämför sig med nazisternas förföljelser av judar. Låt eleverna läsa en debattartikel av Caroline Källner på Forum för Levande Historia om varför det är att förvanska Förintelsen. Följande kan sedan diskuteras i grupper eller i helklass.
- Hur menar Caroline Källner att användandet av symbolerna förminskar historisk fakta?
- Källner skriver att antisemitiska föreställningar finns således i Sverige i dag. Därför är det allvarligt att vaccinmotståndare relativiserar Förintelsen, kanske utan att veta om det, och utan att vilja bidra till antisemitism. Vad menar hon med det?
- Vem är Caroline Källner? Ta reda på så mycket som möjligt om skribenten. Vad gör henne till en trovärdig debattör?
- Caroline Källner arbetar på Forum för levande historia. Vad är det för organisation? Vad gör den trovärdig?
Upptäck konspirationsteorier
En konspirationsteori skapas av att individer eller grupper tror att händelser och omständigheter, som exempelvis beslutet att Sverige har infört vaccinpass, är ett slags komplott som styrs av hemliga krafter. Hur upptäcker man konspirationsteorier eller att man för den delen själv sprider vilseledande information?
Europeiska kommissionen har tillsammans med Unesco tagit fram ett ramverk för hur man kan genomskåda konspirationsteorier och stoppa spridningen av dem. Förbered dig som lärare med att läsa igenom materialet innan passet påbörjas. Tänk på att det kan finnas elever som själva tror på konspirationsteorier, se därför till att planera ett pass som du tror kan passa den grupp som ska undervisas. Ett sätt att skapa möjlighet för dig att förbereda dig för diskussionerna kan vara att du själv väljer vilken konspirationsteori som klassen ska arbeta med. Ett exempel som har florerat på sociala medier både i Sverige och utomlands är konspirationsteorin Qanon. Du kan också låta eleverna välja vilken konspirationsteori ni ska arbeta med om du anser att det är lämpligt.
Låt eleverna ta reda på så mycket som möjligt om den valda konspirationsteorin och låt dem besvara frågorna nedan, som utgår från ovan nämnda ramverk.
- Vilka ”bevis” läggs fram för att stödja konspirationsteorin?
- Utpekas någon som ond eller god av de som sprider konspirationsteorin?
- Skuldbeläggs någon människa eller grupp i konspirationsteorin?
- Går det att finna något ursprung till var och när konspirationsteorin startade?
- Hur och var sprids konspirationsteorin?
- Vad säger etablerade medier, forskning och myndigheter om konspirationsteorin?
Uppgiften kan presenteras på olika sätt, t.ex. som individuell skriftlig inlämning eller muntligt i grupp. Kanske kan vissa av frågorna mynna ut i helklassdiskussioner om hur konspirationsteorier får fäste och vad man som medborgare kan göra för att synliggöra och säga ifrån.
Läs mer
Forum för levande historia: Förintelsens minnesdag
Forum för levande historia: Webbkurs för lärare – Svåra frågor i klassrummet