Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

1.Titta och diskutera

Titta på bilderna i den här artikeln ”AI and the american smile”. Bilderna är AI-genererade och föreställer krigare under olika tidsperioder som tar en ”selfie”. Diskutera tillsammans.

  1. Vad tycker ni om AI-teknologins förmåga att generera realistiska bilder och videor?
  2. Vad kan autogenererade bilder och videor användas till? Vilka möjliga fördelar respektive nackdelar kan ni se med tekniken?
  3. Enligt artikeln är det vanligt att amerikaner förväntas le på ett visst sätt. Vilka andra normer och förväntningar finns det kring utseende som kan påverka AI-teknologins förmåga att generera realistiska bilder och videor?
  4. Med AI-teknologins förmåga att skapa bilder och videor tillkommer en del etiska överväganden. Hur kan man säkra att tekniken används på ett ansvarsfullt sätt.

2. Utforska AI-genererade bilder

Pröva att generera egna AI-bilder. Sök efter fria AI-verktyg, nya tillkommer hela tiden, eller prövaverktyg som Dall-E eller Midjourney. Öva på att skriva instruktioner (prompts) och jämför bilderna ni får fram med varandra.

  1. Har bilderna kvalitéer som som överraskar er?
  2. Finns det något i bilderna som “avslöjar” att de är AI-genererade?

3. Vilka normer följer AI?

Bilder som är skapade i Midjourney samlas här. Diskutera om ni kan se några tydliga normer i de bilder som skapas.

  1. Vad har bilderna för stil?
  2. Hur ser människor i bilderna ut?
  3. Finns det några fördomar som reproduceras?
  4. Kan ni se något som är normbrytande?

4. Granska bilder som ett proffs

I Sveriges Radio P1 diskuterades en bild föreställandes Vladimir Putin som knäböjer för Kinas premiärminister Xi Jinping. I Aftonbladet spreds bilder på en skådespelare som dog efter tolv skönhetsoperationer. Men det fanns en hake – båda bilderna var skapade med AI och var helt och hållet fejk. Arbeta med uppgifterna tillsammans i mindre grupper.

  1. Diskutera hur man kan undvika att luras av bilder. Kom överens i gruppen om tre råd som ni skulle ge till andra.
  2. Granska AI-bilder med hjälp av denna bildsökningsguide från Källkritikbyrån. Förslag på bilder är den här som ska föreställa Julian Assange, eller den här på Påven, eller något aktuellt som finns i era flöden just nu.
  3. Presentera vad ni har kommit fram till för klassen. Fokusera på att beskriva er väg fram till svaret.

5. Har tidningen AI-genererade bilder?

  1. Undersök er lokaltidning och några rikstidningarna för at ta reda på om de använder AI-genererade bilder. Titta på bilder, läs bildtexter eller sök för att se om tidningen har någon AI-policy.
  2. Samtala om:
    • Visar ett fotografi sanningen? Förklara hur du tänker.
    • Är ett arrangerat fotografi med filter mer “sant” än en AI-genererad bild? Vad tycker du?
    • Vid rättegångar där det råder fotoförbud använder tidningar ibland illustratörer för att ge läsarna en bild av det som händer i rättssalen. Skulle sådana illustrationer kunna ersättas med AI-genererade bilder. Förklara hur du tänker.

6. Exit-ticket

  1. Efter att ha lärt dig mer o AI och bilder, kommer du att granska och tolka bilder i tidningar, tv och sociala medier annorlunda än vad du gjorde tidigare?

1. Påverkar AI journalistiken?

Läs artikeln ”AI-kriget och ChatGPT – det betyder det för journalistiken” och ”Kommer ”gammelmedierna” överleva AI?” av Martin Schori i Aftonbladet. Diskutera fårgorna tillsammans.

  1. Vad är ChatGPT och hur fungerar det?
  2. Vilken roll kan AI spela i journalistik, enligt skribenten? Vilka är fördelarna och nackdelarna med att använda AI i nyhetsrapportering?
  3. Författaren talar om AI-kriget som pågår mellan olika företag. Vad innebär detta och vilka konsekvenser kan det ha för journalistiken och media som helhet?
  4. Enligt artikeln kan AI användas för att generera nyheter och skapa innehåll som lockar läsare. Vilka utmaningar finns det med att använda AI för att skapa journalistiskt innehåll, och hur kan man säkerställa att kvaliteten på innehållet inte påverkas?
  5. Martin Schori talar om vikten av att människor har förmågan att förstå vad som är sant och falskt när det gäller nyheter. Hur kan användningen av AI i journalistik påverka detta och vad kan man göra för att inte bli lurad?
  6. Slutligen, hur menar Schori att ”gammelmedier” ska få tillit från publiken? Vilka bevis använder han för sin tes?

2. AI i dagens tidning

Titta i din lokaltidning, antingen på papper eller på nätet, och diskutera frågorna tillsammans.

  1. Vilket innehåll, om något, tror ni skapas av AI redan idag?
  2. Vad i tidningen kommer att skapas av AI i framtiden?
  3. Har de tidningar ni tittar i och läser någon AI-polycy? Hur vet ni det? Undersök om ni kan hitta information om det via tidningens sajt på nätet.

3. Framtidens nyheter

Aftonbladet har frågat unga personer från Stockholms ytterstadsområden om hur de skulle bli mer intresserade av att ta del av nyheter. En idé, som nu blivit verklighet, är att få nyheter presenterade som musik. Läs mer här. Diskutera följande tillsammans.

  1. Vad krävs för att få er intresserade av nyheter?
  2. Vilka initiativ och innovationer skulle ni önska att medierna kom med? Skicka era förslag till oss på mediekompass@tu.se eller till er lokaltidning.

Nedan finns förslag på instuderingsfrågor till varje kapitel av Medieutforskaren, som du hittar i vår nya elevportal.

Dessa frågor är för de yngre eleverna i grundskolan. Medieutforskaren är indelad i sex olika kapitel, där varje kapitel behandlar ett specifikt tema. Innehållet kan ses i videoläget eller läsas som text. I varje kapitel finns flashcards, för att testa elevernas kunskaper på vägen, och några avslutande quizfrågor.

I sista kapitlet får eleverna testa sina kunskaper i ett quiz med tio frågor. Quizet kan göras om så många gånger som eleven önskar. Använd Medieutforskaren och instuderingsfrågorna som en del av din undervisning eller som ett komplement till elevernas ordinarie läromedel i SO eller svenska. Som stöd för att besvara frågorna finns Mediekompass stora medieordlista.

Kapitel 1

  • Vad betyder demokrati?
  • Kan du ge exempel på en demokratisk rättighet vi har i Sverige?
  • Vad innebär yttrandefrihet?
  • Varför behövs fria medier?

Kapitel 2

  • Vad kan bilder få oss att känna?
  • Vad kännetecknar en nyhetsbild?
  • Varför finns reklambilder?
  • Hur kan man veta vad som är reklam i sociala medier?

Kapitel 3

  • Ge ett par exempel på hur journalister hittar information
  • Hur kan man bli bättre på att hitta sann och trovärdig information?
  • Vad beskrivs intervjun ibland som?

Kapitel 4

  • Varför är det viktigt att vara källkritisk?
  • Vilka är de fem källkritiska stegen?

Kapitel 5

  • Vilka är de tre stegen i en intervju?
  • Vad betyder ordet research?
  • Vad bör man helst göra efter intervjun?

Nedan finns förslag på instuderingsfrågor till varje kapitel av Medieutforskaren, som du hittar i vår nya elevportal.

Dessa frågor är för äldre elever i grundskolan och gymnasiet. Medieutforskaren är indelad i sju olika kapitel, där varje kapitel behandlar ett specifikt tema. Innehållet kan ses i videoläget eller läsas som text. I varje kapitel tillkommer flashcards och två avslutande quizfrågor.

I sista kapitlet får eleverna testa sina kunskaper i ett quiz med tolv frågor. Quizet kan göras om så många gånger som eleven önskar. Använd Medieutforskaren och instuderingsfrågorna som en del av din undervisning eller som ett komplement till elevernas ordinarie läromedel i samhällskunskap, svenska och mediaämnen. Som stöd för att besvara frågorna finns Mediekompass stora medieordlista.

Kapitel 1

  • Vad innebär yttrandefrihet?
  • Varför är yttrandefrihet viktigt?
  • Vilka två grundlagar skyddar svenska nyhetsmedier?
  • Vad innebär censur?
  • Vad är en offentlig handling?
  • Vad är meddelarfrihet och varför är det ett viktigt för journalister?

Kapitel 2

  • Kan du ge exempel på några olika sätt att nå ut med din röst som nämns i videon eller texten?
  • Nämn tre olika typer av åsiktstexter i en tidning. Vad skiljer dem åt?
  • Varför är det bra för demokratin att samhällsfrågor diskuteras i tidningen?

Kapitel 3

  • Beskriv tre olika roller på en tidning och vad de innebär.
  • Vad gör en grävande reporter?

Kapitel 4

  • Varför har medier och journalister egna regler?
  • Vad gör Medieombudsmannen?
  • Vad ska nyhetsmedierna göra enligt det medieetiska systemet?
  • Vad ingår i den journalistiska yrkesetiken?

Kapitel 5

  • Vad innebär källtillit?
  • Hur blir man bättre på källkritik? Skriv ner tre exempel från texten.
  • Vad betyder desinformation?
  • Vad betyder fake news?

Kapitel 6

  • Vad krävs för att något ska bli en nyhet?
  • Vilka är nyhetens principer?
  • Vad ska man göra om man inte har hört talas om nyhetskällan sedan tidigare?
  • Hur fungerar nyhetsvärdering i sociala medier?

Använd dagstidningen som lärresurs i klassrummet. Här finns förslag på övningar  som inte kräver någon längre planering, men även sådant som kan ta lite mer tid i anspråk.

1. Beställ tidningar

Leta upp er lokaltidning här och beställ en klassuppsättning till ditt klassrum, eller använd lokaltidningens nätupplaga.

2. Välj övningar

Se övningarna nedan som förslag på vad du kan göra med tidningen i klassrummet. Välj så många ni hinner med under en eller flera lektioner, beroende på hur mycket tid som du har tänkt ge till området.

Rubriker

Visa eleverna några olika rubriker från dagstidningar och be dem att gissa vad artiklarna handlar om. Detta hjälper dem att öva på att dra slutsatser baserat på rubriker och också att utveckla sin läsförståelse.

Bilder

Visa eleverna några bilder från dagstidningar och be dem att beskriva vad som händer i bilden och vad de tror att artikeln handlar om. Detta hjälper dem att öva på att dra slutsatser baserat på bilder och också att utveckla sin visuella läsförståelse.

Ordjakt

Skapa en ordjakt baserad på ord som är vanliga i dagstidningar, t.ex. “reporter”, “nyheter”, “intervju”, “redaktör”, etc. Detta hjälper eleverna att öva på stavning och ordigenkänning samtidigt som de lär sig om dagstidningens språk.

Intervjuer

Be eleverna att arbeta i par och ställa frågor till varandra som om de var reportrar på en dagstidning. De kan välja ett ämne som intresserar dem och skriva en artikel baserat på intervjun. Detta hjälper eleverna att utveckla sin förmåga att ställa frågor och skriva artiklar.

Nyhetsteater

Visa eleverna en artikel från en dagstidning och be dem att i grupper sätta upp en teaterpjäs baserat på artikeln. De kan redogöra för vad som har hänt, hur det hände, när det hände, var det hände och varför det har hänt. Uppsättningen kan presenteras inför klassen. Övningen hjälper elever att utveckla sin hörförståelse och att presentera sitt arbete på ett okonventionellt sätt.

Varje år i samband med Pressfrihetens dag presenterar Reportrar utan gränser sin rapport och interaktiva karta Pressfrihetsindex. Följande lektionsövning riktar sig främst till grundskolans högre årskurser och gymnasiet, men kan med anpassningar genomföras även på mellanstadiet. I samband med dagen presenteras årets Pressfrihetspristagare, som 2023 går till  de iranska journalisterna Nilufar Hamedi och Elaheh Mohammadi, som fängslats för sin rapportering om Mahsa Aminis död i september 2022.

Undersök pressfrihetskartan

Ni hittar årets pressfrihetsindex här från Reportrar utan gränser. Här är några förslag på vad ni kan undersöka i klassrummet.

  • Vilket land toppar listan? Och vilket ligger sist? Jämför med förra eller tidigare år. Är det sig likt?
  • Var hamnar Sverige på listan? Har Sverige gått upp eller ner? Vilka skäl anger Reportrar utan gränser till Sveriges placering? Hur kan Sverige förbättras?
  • Jämför två valda länder, förslagsvis ett grönt/gult och ett orange/rött. Vad skiljer länderna åt? Vilka olika utmaningar ställs länderna inför?
  • Har något land förbättrat sin position sedan förra året? Vilka och varför då?
  • Och likaså, har något land förändrats till det sämre? Vad beror det på?
  • Sverige, Tyskland, Brasilien och Ungern är alla länder som genomfört val under 2022. Hur har det påverkat ländernas position? Kan ni komma på några fler länder som haft val. Hur ser det ut där?
  • Hitta ett valfritt land där en eller flera journalister är fängslade. På vilka grunder är de fängslade?
  • Beskriv ett land där hat och hot är vanligt förekommande mot journalister.
  • Beskriv ett land där pressfriheten begränsas i lagar och regler.

Undersök årets pressfrihetspristagare Nilufar Hamedi och Elaheh Mohammadi

  • Vilken information kan ni få fram om pristagarna?
  • Varför tror ni att pristagarna får priset?
  • Har pristagarnas arbete lett till någon förändring i det samhälle de är verksamma i?
  • Hur placerar sig Iran i Pressfrihetsindexet?
  • Vilka inskränkningar i pressfriheten eller andra demokratiska rättigheter rapporteras det om från landet?

Använd, förutom Reportrar utan gränser, källor som Landguiden, Globalis, Human Rights Watch och andra trovärdiga källor. Granska kritiskt och motivera källmaterialet.

I en gästkrönika i Borås Tidning (10 april 2023) frågar sig Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet, hur väl nyhetsmedierna speglar verkligheten.

1. Reflektera och resonera

I den bästa av världar ska nyheterna spegla verkligheten precis som den är, ett utopiskt uppdrag som är omöjligt. Verkligheten är obegränsad medan mediernas utrymme är begränsat, skriver Strömbäck. Därför måste alltid redaktionerna göra ett urval. Vad ska vi bevaka idag? Vad ska vi välja bort? Vilka ska få komma till tals? Resultatet blir mediernas konstruktion av verkligheten.

Samtala om:

  • Vad krävs för att något ska få kallas nyhet?
  • Vilka nyheter får ta plats i er lokaltidning?
  • Går det att läsa om nyheterna i andra tidningar och nyhetsmedier?
  • Vad får man läsa mindre av?
  • Vilka röster får höras?

Läs mer Mediekompass skrivarskola Publicistguiden: Vad blir en nyhet?

2. Läs och diskutera

Börja med att läsa Strömbäcks krönika gemensamt eller enskilt, om klassen inte redan har gjort det. Diskutera frågorna tillsammans.

  1. Vad krävs för att journalistiken ska behålla sin trovärdighet trots det begränsade utrymmet?
  2. Lista gemensamt i grupper eller par vilka journalistiska principer som bör gälla för att nyhetsrapporteringen ska präglas av så hög objektivitet som möjligt.
  3. Vilka principer är viktigast? Jämför inom klassen.

Läs mer om journalisters yrkesetiska regler hos Journalistförbundet:

3. Dela era synpunkter med tidningen

Hör av er med era synpunkter på innehållet till er lokala tidning. Berätta och beskriv.

  • Vilket innehåll eller vilkas röster tycker ni saknas?
  • Vad skulle ni vilja läsa mer om?
  • Vad gör tidningen bra idag?
  • Vilka områden har enligt er god bevakning? Vilka saknas?

Introduktion

Wikipedia är världens största uppslagsverk som ibland har fått ett något oförtjänt dåligt rykte. Vissa medicinska artiklar är kända för att vara den bästa källan till information enligt experter och när jämförelser har gjorts mellan uppslagsverket Britannica och Wikipedia kom man fram till att de var lika pålitliga.

Att Wikipedia är öppen för vem som helst att redigera används oftast som huvudargumentet mot uppslagsverket. Men kanske är det just det som är dess styrka. Tydligt regelverk kring hur man skriver och med aktiva användare som kontrollerar, granskar och ändrar sakuppgifter och språk är det sällan fel slinker igenom. Användare uppmanas till att vara transparenta med var och när de har hittat källor till information. Till skillnad från sociala medier står Wikipedia dessutom helt utan reklam och andra ekonomiska intressen.

Lektionsförslag

Wikipedias grundprinciper

Börja med att titta på Wikipedias grundprinciper. Diskutera sedan: Vad krävs för att något ska räknas som en godtagbar artikel? Vad utmärker en bra artikel? Kan ni hitta exempel på mindre bra texter som är i behov av att korrigeras eller uppdateras?

Utforska diskussionssidan

Vid varje Wikipediaartikel finns en flik där skribenter och moderatorer diskuterar de förslag på ändringar som kommer in. Artiklar av lite mer kontroversiellt slag får ofta längre diskussioner, se till exempel artikeln om riksdagsledamoten Elsa Widding (SD) för ett aktuellt exempel (läs mer om det här).

Vad diskuteras? Hur märks det att användarna hjälps åt?

Utforska fotnoterna

Välj ut en artikel och kolla vilka länkar den bygger på. Fundera på följande:

Vem ligger bakom information? Vilka bevis presenteras? Vad säger andra källor om informationen?

Låt eleverna bidra

När eleverna börjar bli varma i kläderna och bättre förstår sig på hur Wikipedia fungerar kan man låta dem utforska uppslagsverkets möjligheter på egen hand. Börja med enklare uppgifter, som att lägga till information i skapade artiklar, lägga till källor där det saknas eller rätta fel. För lite mer avancerad nivå kan eleverna få pröva att översätta engelska texter till svenska eller vice versa. De kan även lägga till bilder, filmer eller animationer i enlighet med upphovsrätten.

Det slutgiltiga målet kan vara att eleven ska skapa ett nytt bidrag till uppslagsverket. Samla bidragen under ett gemensamt projekt. Som lärare bör man handleda eleverna i språk, sakinnehåll och källhantering och förbereda eleven på att den kan behöva försvara sitt bidrag i diskussion med andra användare och moderatorer.

Varje användare har en egen sandlåda där de kan experimentera och öva på att skriva enligt Wikipedias regler.

Resurser

Koppling till styrdokument

Svenska 1, centralt innehåll

  • Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.
  • Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.

Engelska 6, centralt innehåll

  • Texter, även komplexa och formella, från olika medier.
  • Sökning av innehåll i större textmängder, eller längre sekvenser av talad engelska, i källor av olika slag och utifrån olika syften. Värdering av källornas relevans och tillförlitlighet.
  • Muntlig och skriftlig produktion och interaktion med olika syften, där eleverna resonerar, argumenterar, ansöker, återger och sammanfattar.

ChatGPT från företaget OpenAI har sedan sin lansering i december 2022 fört upp AI:ns möjligheter, risker och konsekvenser på agendan. I skolans värld pratas om hur man ska handskas med AI-genererade uppsatser och inom journalistiken vilken potential AI kan ha för nyhetsförmedling framöver, men också farorna med fake news och desinformation som kan komma med den nya tekniken. I den här uppgiften får eleverna undersöka hur de tror att framtiden för en AI-driven journalistik kan komma att se ut.

Diskutera

Diskutera i grupper och skriv ner några förslag.

  • Hur tror ni att AI används inom nyhetsjournalistiken idag? Och vad kan den göra i framtiden? Till exempel hur den kan vara till stöd för journalisten, eller hjälpa läsaren?
  • Finns några risker med att låta AI ta över hela eller delar av det journalistiska arbetet? Vilka? Hur kan nyhetsmedierna komma runt dessa problem?
  • Kan journalistiken behålla sin trovärdighet när AI blir vanligare? Hur?

Använd Chat-GPT i klassrummet

Utforska ChatGPT i klassrummet, Du hittar den här. Verktyget är än så länge gratis att testa via OpenAI:s lekplats, men tänk på att användarvillkoren kräver att man är 18 år. Förslagsvis tar du som lärare fram kopieringsunderlag från ChatGPT innan lektionen som elevgruppen sedan kan arbeta med.

Nedan finns några förslag på sådant ni kan undersöka. Övningen kan göras enskilt eller i par, det är upp till varje lärare.

  • Klistra in en längre text, till exempel från en tidning, och be om en sammanfattning av texten. Jämför med originaltexten och se om informationen stämmer.
  • Klistra in brödtext från en nyhetsartikel och be om fem förslag till rubrik och ingress. Diskutera i grupper vilket förslag ni anser är bäst. Motivera svaret.
  • Fråga efter en sammanfattning av en historisk händelse. Jämför med en trovärdig källa. Vad stämmer? Vad stämmer inte? Vilka perspektiv lyfts fram? Vilka osynliggörs?
  • Klistra in en text på engelska och be om en översättning till svenska eller vice versa. Jämför språket.
  • Be chattbotten om förslag till intervjufrågor till ett reportage eller en artikel som ni ska genomföra. Elevgruppen kan få i uppgift att välja ut frågor och komplettera med egna.

Lästips

Koppling till styrdokument

Den här uppgiften kan genomföras som en del av undervisningen i en rad olika ämnen, till exempel svenska eller engelska, eller samhällskunskap och medieämnen på gymnasienivå. I övningen får eleven bekanta sig med en aktuell samhällsfråga, diskutera och analysera konsekvenserna av den, på engelska eller svenska. De får pröva tillförlitligheten av ny teknik och utforska den med ett källkritiskt förhållningssätt. Eleverna kan även pröva teknikens historiebruk inom ramen för historieundervisningen.

I vår är det 50 år sedan journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt avslöjade den dittills okända underrättelseorganisationen IB. IB-affären handlar om en hemlig underrättelseorganisation som spionerade på och åsiktsregistrerade svenska medborgare under en lång period på 1970-talet. Båda Både Guillou och Bratt blev satta i fängelse för spioneri, trots att tidningen FiB/Kulturfront, som publicerade avslöjandet, hade ansvarig utgivare.

Frågan har återigen aktualiserats när riksdagen under hösten 2022 röstade igenom att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete ska bli tryckfrihetsbrott. Ändringen riskerar att urholka meddelarfriheten som ska garantera nyhetskällor anonymitet, menar experter. Det kan göra viss journalistisk publicering brottslig.

Instuderingsfrågor

Använd er av en eller flera av källorna längst ner på sidan för att besvara följande frågor.

  • Vad handlar IB-affären om?
  • Vem eller vilka spionerade IB på?
  • Varför orsakade detta kritik mot regeringen?
  • Varför blev Bratt och Guillou fängslade?

Diskussionsfrågor

  • Hur ser du på att underrättelsetjänsten spionerade på egna medborgare?
  • Kan du föreställa dig att något liknande skulle kunna hända i Sverige idag? Varför/varför inte?
  • Kan det vara acceptabelt att avslöja hemliga handlingar om det handlar om att avslöja korruption och missförhållanden, som i fallet med IB-affären, eller borde det alltid vara olagligt att avslöja hemliga handlingar oavsett omständigheterna?
  • Hur kan man se till att sådana här händelser inte upprepas i framtiden? Vad kan man göra för att skydda friheten och rättssäkerheten i ett samhälle?

Fördjupningsuppgift

Sök information om IB-affären och gör en presentation om vad som hände i par eller grupper.

Beskriv händelseförloppet och efterdyningarna av Guillou och Bratts avslöjande.

Använd centrala begrepp som tryckfrihet, ansvarig utgivare, källskydd och tryckfrihetsbrott som stöd i era förklaringar.

Källor

Wikipedia om IB-affären.

Harrisons historia: Drog ned byxorna på regeringen – fängslades (SvD)

P3 dokumentär om IB-affären (SR)

IB-affären – hemligare än Säpo (SVT).

SVT: Spionerilagen blir tryckfrihetsbrott

Tryckfrihetsexperten Nils Funcke i DN om den nya lagstiftning om utlandsspioneri.

Kapitel 3: Tryck- & yttrandefrihet