Nyligen friades tidningen Expressen för förtal av Svea hovrätt. Tidningen hade hösten 2022 skrivit om en klimataktion på E4 utanför Stockholm som bland annat hindrat en ambulans med en akut sjuk patient att komma fram. Granskningen beskrev aktivisternas övertygelse och deras bakgrund. En av dem var Viktor Jonsson. I en faktaruta beskrevs vilka brott han var misstänkt och åtalad för efter tidigare aktioner, bland annat sabotage och brott mot luftfartslagen. Där ingick en uppgift om åtal för våldsamt motstånd, men den åtalspunkten hade lagts ner, i en dom som kom dagen före publicering. Viktor Jonsson valde att stämma Expressens ansvariga utgivare för grovt förtal. Att en publicist stäms i domstol är dock inte lika vanligt som att en publicering granskas av Medieombudsmannen. Medieombudsmannen, MO, granskar om en medieorganisation ska klandras för en publicering eller inte.
I denna lektion tittar vi närmare på de medieetiska reglerna.
- Börja med att läsa om medieetikens historia här.
- Vilka är de medieetiska reglerna? Läs om dem här på MO:s sida. Titta också på hur Medieombudsmannen, Caspar Opitz, förklarar hur de medieetiska reglerna fungerar i praktiken här i TV4.
- Vad betyder det att det medieetiska systemet är självsanerande?
- Hur förklarar Medieombudsmannen sina dubbla roller?
- Vad måste mediehuset göra om de klandras?
- Skriv ner de kriterier som finns att beakta när det gäller en publicering.
- Vad är Mediernas etiknämnd?
- Vad är Granskningsnämnden? Vad är det för skillnad mellan Medieombudsmannen och granskningsnämnden?
- Vilka är de vanligaste missförstånden om Medieombudsmannen (enligt MO i inslaget)?
- Undersök olika beslut från Medieombudsmannen som du hittar här nedan:
- Jämför MO:s motivering med de medieetiska reglerna. Håller eleverna med MO i sin bedömning? Varför eller varför inte? Motivera svaren.
Richard Jomshof, SD, som är ordförande i justitieutskottet, delade i våras två inlägg på X med islamkritiska satirteckningar. Några månader senare delges han misstanke om hets mot folkgrupp. Han meddelar att han tar en paus från sitt arbete som ordförande i justitieutskottet och en intensiv debatt utbryter huruvida han bör dömas eller inte. Den 25 september meddelar chefsåklagaren att han lägger ner förundersökningen och Richard Jomshof frias från misstanken om att ha begått hets mot folkgrupp.
Hur såg debatten om misstankarna mot Richard Jomshof ut? Hur lätt är det att tolka vilka bilder och uttalanden som kan innebära hets mot folkgrupp? Var det rätt att han inte dömdes?
1. Diskutera bilderna
Dela in eleverna i mindre grupper och titta på bilderna som Expressen har publicerat här. Ta en bild i taget och diskutera vad bilderna föreställer och hur ni tolkar dem. Håller ni med om att de är islamkritiska? På vilket sätt i så fall?
2. Vad säger lagen?
Läs vad lagen säger om hets mot folkgrupp. På vilket sätt kan de bägge bilderna utgöra ett lagbrott? Richard Jomshof själv åberopar yttrandefrihetsgrundlagen. Ta reda på vad denna grundlag innebär här.
3. Hur resonerar Jomshof?
Läs Richard Jomshofs debattartikel i Expressen. Vad lyfter han fram som talar emot att han ska dömas? Vad tycker du om hans argument? Finns det något problematiskt i det han säger, tycker du?
4. Vad säger yttrandefrihetsexperten?
Nils Funcke är författare och journalist och har skrivit mycket om yttrandefrihet. Läs hur han ser på fallet i Helsingborgs Dagblad. Vad talar för en fällande dom enligt honom? Är det någon skillnad på att Jomshof inte själv har utfört teckningarna utan bara delat dem vidare?
5. Hur resonerar chefsåklagaren?
Läs vad chefsåklagaren Joakim Zander säger i DN efter att förundersökningen mot Jomshof lagts ner.
6. Jämför liknande fall
Hur svårt är det att bedöma var yttrandefrihetens gränser går? Försök att jämföra med andra fall som till exempel koranbränningarna i Sverige, händelserna på satirtidningen Charlie Hebdos redaktion i Paris samt Lars Wilks satirteckningar på rondellhundar. Vad hände då? Hur gick diskussionen om yttrandefrihetens gränser vid dessa fall?
En mycket stor del av vår demokrati handlar om åsiktsfrihet, att vi är fria att uttrycka våra åsikter utan att vara oroliga för att bli straffade för det. Medierna erbjuder olika plattformar där vi kan dela våra åsikter, dels via insändare, men när mer utrymme behövs och när olika samhällsfrågor ska diskuteras finns tidningarnas debattsidor. De möjliggör ett demokratiskt samtal där någons åsiktstext kan bemötas med en replik av någon som har en annan uppfattning i frågan.
En välskriven debattartikel har många likheter med annan journalistisk text och ska vara korrekt och faktakontrollerad. Den följer också helst en viss logisk form där man kort och slagkraftigt presenterar det man vill diskutera, driver en tes och sedan argumenterar för sin åsikt genom att stapla olika argument. Därefter presenterar man en slutsats och avslutar med ett förslag på förbättring. I Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden, där du i kapitel 10 får tips på hur man skriver olika journalistiska texter, bland annat åsiktstexter.
Syftet med denna övning är att utveckla elevernas förmågor att uttrycka sina åsikter och ståndpunkter i skrift, samt att få ökad förståelse för mediernas uppdrag och former för det offentliga samtalet.
1. Samla idéer
- Börja med att samla in idéer till möjliga debattämnen. Hämta gärna inspiration från dagstidningen, till exempel DN och Arbetarbladet, beställ åtkomst till tidningen här. Gå också igenom några aktuella politiska frågor där eleverna kan ha en uppfattning och hjälp dem genom att prata igenom vilken tes som är möjlig att driva.
2. Arbeta i par och anteckna
- Skriv ned er tes och försök att samla olika argument som stödjer er tes. Ta hjälp av UR för att lära er hur man argumenterar på ett bra sätt. Här finns en förklarande film och en övning för att bygga argumentation.
- Därefter är det dags att formulera och rangordna olika argument med det starkaste först och med de stödjande argumenten i fallande skala.
- Försök även att bemöta olika möjliga motargument i texten.
3. Byt texter med en annan grupp
- När eleverna är nöjda med sin text är det dags att byta med en annan grupp för att ge feedback på varandras texter.
- Arbeta ordentligt med att sätta rubriken så att den speglar innehållet i texten. Tänk också igenom argumenten så att det starkaste argumentet kommer först.
4. Läs igenom texten
- När ni fått tillbaka texterna är det bra att vässa argumenten ytterligare så att texten går lätt att läsa. I slutet är det bra att sammanfatta texten kort, att presentera en slutsats och en möjlig åtgärd som löser problemet man presenterar.
- Skicka in texten till din lokaltidning.
Daniel Andersson är wallraffande reporter i Kalla faktas Undercover i trollfabriken. Foto: TV4
TV4:s Kalla faktaprogram Undercover i trollfabriken har fått stort genomslag i samhällsdebatten. De två avsnitten bygger på att en wallraffande reporter har tagit sig in på Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning. Syftet har varit att avslöja att partiet står bakom den desinformation som pumpas ut genom en mängd anonyma konton, s.k. trollkonton, skapade av samma kommunikationsavdelning. Medierna har fyllts av reaktioner både från politiker och allmänhet. Hur påverkas Tidöpartiernas samarbete av avslöjandet? Hur påverkas opinionen inför EU-valet?
Att reportrar använder sig av dold kamera händer inte alltför ofta, men skedde inför riksdagsvalet 2002 med det så kallade Valstugereportaget som SVT:s Uppdrag granskning gjorde. Avsluta gärna med att jämföra de bägge avslöjandena och vilka konsekvenser de ledde till.
Gå igenom följande begrepp:
Propaganda
Desinformation
Under cover
Wallraff
Nättroll
Memes
Påverkansoperation – läs vad Källkritikbyrån skriver om flera av begreppen
1. Titta på programmet Undercover i trollfabriken (två avsnitt)
Instuderingsfrågor
- På vilket sätt lyckas reportern ta sig in på kanalen Riks?
- Hur kan man bäst beskriva den verksamhet som pågår?
- Vad är fördelarna med att använda den journalistiska metod som wallraff är?
- Vilka nackdelar finns?
2. Läs och diskutera
- Hur reagerar statsminister Ulf Kristersson på avslöjandet?
- Hur reagerar Sverigedemokraternas ledare Jimmy Åkesson på avslöjandet?
- Andra partiledares reaktioner på det som framkommit i programmen?
- Finns det några mätningar på hur avslöjandet påverkar opinionen, framför allt Sverigedemokraterna?
3. Jämför
- Går det att koppla händelserna med anonyma konton till andra partier? Se vad Emanuel Karlsten, ordförande i Medieakademin säger om detta i SVT:s Agenda.
- Läs vad Expressen skrev om Socialdemokraterna och deras Facebook-inlägg 2018.
- Jämför gärna med Valstugereportaget och diskutera vad som hände då. Vilka konsekvenser fick avslöjandet?
Källor
Omni samlade artiklar
DN: SD:s ”trollfabrik” – detta har hänt – DN.se
Sverigedemokraternas youtubekanal
SvD: SD-väljarna opåverkade av TV4:s granskning
I den här övningen ska ni få bekanta er med hur journalistik avslöjar osanningar eller överdrifter med hänvisning till aktuella exempel. Ibland handlar det dessutom om osanningar som sprids av medier eller journalister själva. Till hjälp finns en faktakollsmetod, framtagen av Källkritikbyrån.
Introduktion
Journalistiken spelar inte längre enbart rollen som sändare av information till mottagaren. Vi är alla både skapare och spridare av information vilket ställer nya krav på journalistiken. Journalisten ska sprida information, men även verifiera, diskutera och fördjupa den. Med andra ord göra det som det som få andra har tid, ork eller kunskap att göra.
Under kriget i Ukraina har behovet av alerta journalister varit särskilt viktigt. Dagligen sprids texter, filmer och bilder som senare visar sig vara osanna. Där fyller medierna just den funktionen – att kontrollera om saker och ting verkligen stämmer.
Svenskars förtroende för etablerade medier, som gör faktakontroller dagligen, är förhållandevis högt. Medieakademins Förtroendebarometer visar ett särskilt högt resultat för public service-kanalerna, men även för DN, SvD och de lokala tidningarna. Trenden håller också i sig över tid. Mediemyndighetens rapport Ungar och medier 2023 visar att barn och ungdomar använder och litar på etablerade medier i hög utsträckning.
Faktakollsmetod
Den 7 mars 2022 spreds en video på en gråtandes pojke som sades korsa den ukrainska gränsen till Polen ensam. Klippet, som visades på den amerikanska nyhetskanalen CNN, togs för sanning. Det visade sig sedermera att pojken korsade gränsen tillsammans med sina föräldrar, som inte syntes i bild. Filmen hade sammanblandats med en berättelse av slovakiska myndigheter om en pojke som skickats ensam över gränsen med ett telefonnummer skrivet på handen, som rapporterat av Expressen här.
Källkritikbyrån tipsar om ett antal metoder för att själv avslöja om något är sant eller ej.
- Ta en skärmdump på videon eller bilden. Om du inte vet hur du gör finns det bra guider här för Windows-användare och på Youtube för övriga.
- Omvänd bildsök. Ladda upp din skärmdump på Google eller Tineye och sök efter bilden. Där får du reda på om bilden har laddats upp på andra ställen och när bilden kom till.
- Högerklicka på bilden och välj ”Sök med bild”. Om du använder Google Chrome kan du behöva göra en justering vilket du hittar en guide till här.
- Finn ledtrådar. Finns det varnande exempel i kommentarsfältet? Kan du se någon information om ”Fact check” eller ”Debunking”? Då betyder det att andra har hunnit före och gjort ditt jobb. Samtidigt bör man även här ha ett extra kritiskt öga då det kommer rapporter om förfalskade ryska fact-checks. I Sverige faktakollar Källkritikbyrån och internationellt finns bland annat amerikanska Bellingcat.
- Hänvisningar och källor. Finns det några andra källor man lutar sig mot? Vad står det i originalkällan? Etablerade medier kan förvisso göra fel men har också ett ansvar att rätta till det som inte stämmer. Finns någon uppdatering i slutet av artikeln?
- Använd sökmotorns funktioner. I Googles sökmotor finns en verktygslåda där du själv kan välja hur du vill göra din sökning, exempelvis begränsa svaren till senaste veckan, eller bara söka på nyheter. Här finns en instruerande video kring sökteknik.
Uppgift
Använd de metoder som rekommenderas ovan för att faktakolla följande nyheter eller välj ut något från det aktuella flödet. Metoden kan användas både för sådant som skaver, men även för det som är korrekt och sant.
Carl Bildt delar bild från Ukraina efter invasionens första dag.
There are photos that will be with us for a long time. pic.twitter.com/c9mlt9y3wF
— Carl Bildt (@carlbildt) February 26, 2022
Roman Ambramovitj och ryska förhandlare uppges ha blivit förgiftade.
President Zelenskij talar till folket.
Vladimir Putin uppger att ryska armén är beredd att ge upp.
Президент РФ обьявил о капитуляции россии. Русский солдат, бросай оружие и иди домой, пока жив! pic.twitter.com/5wWC3UlpYr
— Serhii Sternenko (@sternenko) March 16, 2022
Journalisten ska sprida information, men även verifiera, diskutera och fördjupa den.
Med andra ord göra det som få andra har tid, ork eller kunskap att göra.
Koppling till styrdokument
Svenska, åk 7-9, centralt innehåll
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
- Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
- Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
Använd dagstidningen som lärresurs i klassrummet. Här finns förslag på övningar som inte kräver någon längre planering, men även sådant som kan ta lite mer tid i anspråk.
1. Beställ tidningar
Leta upp er lokaltidning här och beställ en klassuppsättning till ditt klassrum, eller använd lokaltidningens nätupplaga.
2. Välj övningar
Se övningarna nedan som förslag på vad du kan göra med tidningen i klassrummet. Välj så många ni hinner med under en eller flera lektioner, beroende på hur mycket tid som du har tänkt ge till området.
Rubriker
Visa eleverna några olika rubriker från dagstidningar och be dem att gissa vad artiklarna handlar om. Detta hjälper dem att öva på att dra slutsatser baserat på rubriker och också att utveckla sin läsförståelse.
Bilder
Visa eleverna några bilder från dagstidningar och be dem att beskriva vad som händer i bilden och vad de tror att artikeln handlar om. Detta hjälper dem att öva på att dra slutsatser baserat på bilder och också att utveckla sin visuella läsförståelse.
Ordjakt
Skapa en ordjakt baserad på ord som är vanliga i dagstidningar, t.ex. ”reporter”, ”nyheter”, ”intervju”, ”redaktör”, etc. Detta hjälper eleverna att öva på stavning och ordigenkänning samtidigt som de lär sig om dagstidningens språk.
Intervjuer
Be eleverna att arbeta i par och ställa frågor till varandra som om de var reportrar på en dagstidning. De kan välja ett ämne som intresserar dem och skriva en artikel baserat på intervjun. Detta hjälper eleverna att utveckla sin förmåga att ställa frågor och skriva artiklar.
Nyhetsteater
Visa eleverna en artikel från en dagstidning och be dem att i grupper sätta upp en teaterpjäs baserat på artikeln. De kan redogöra för vad som har hänt, hur det hände, när det hände, var det hände och varför det har hänt. Uppsättningen kan presenteras inför klassen. Övningen hjälper elever att utveckla sin hörförståelse och att presentera sitt arbete på ett okonventionellt sätt.
1.Titta och diskutera
Titta på bilderna i den här artikeln ”AI and the american smile”. Bilderna är AI-genererade och föreställer krigare under olika tidsperioder som tar en ”selfie”. Diskutera tillsammans.
- Vad tycker ni om AI-teknologins förmåga att generera realistiska bilder och videor?
- Vad kan autogenererade bilder och videor användas till? Vilka möjliga fördelar respektive nackdelar kan ni se med tekniken?
- Enligt artikeln är det vanligt att amerikaner förväntas le på ett visst sätt. Vilka andra normer och förväntningar finns det kring utseende som kan påverka AI-teknologins förmåga att generera realistiska bilder och videor?
- Med AI-teknologins förmåga att skapa bilder och videor tillkommer en del etiska överväganden. Hur kan man säkra att tekniken används på ett ansvarsfullt sätt.
2. Utforska AI-genererade bilder
Pröva att generera egna AI-bilder. Sök efter fria AI-verktyg, nya tillkommer hela tiden, eller prövaverktyg som Dall-E eller Midjourney. Öva på att skriva instruktioner (prompts) och jämför bilderna ni får fram med varandra.
- Har bilderna kvalitéer som överraskar er?
- Finns det något i bilderna som ”avslöjar” att de är AI-genererade?
3. Vilka normer följer AI?
Bilder som är skapade i Midjourney samlas här. Diskutera om ni kan se några tydliga normer i de bilder som skapas.
- Vad har bilderna för stil?
- Hur ser människor i bilderna ut?
- Finns det några fördomar som reproduceras?
- Kan ni se något som är normbrytande?
4. Granska bilder som ett proffs
I Sveriges Radio P1 diskuterades en bild föreställandes Vladimir Putin som knäböjer för Kinas premiärminister Xi Jinping. I Aftonbladet spreds bilder på en skådespelare som dog efter tolv skönhetsoperationer. Men det fanns en hake – båda bilderna var skapade med AI och var helt och hållet fejk. Arbeta med uppgifterna tillsammans i mindre grupper.
- Diskutera hur man kan undvika att luras av bilder. Kom överens i gruppen om tre råd som ni skulle ge till andra.
- Granska AI-bilder med hjälp av denna bildsökningsguide från Källkritikbyrån. Förslag på bilder är den här som ska föreställa Julian Assange, eller den här på Påven, eller något aktuellt som finns i era flöden just nu.
- Presentera vad ni har kommit fram till för klassen. Fokusera på att beskriva er väg fram till svaret.
5. Har tidningen AI-genererade bilder?
- Undersök er lokaltidning och några av rikstidningarna för at ta reda på om de använder AI-genererade bilder. Titta på bilder, läs bildtexter eller sök för att se om tidningen har någon AI-policy.
- Samtala om:
- Visar ett fotografi sanningen? Förklara hur du tänker.
- Är ett arrangerat fotografi med filter mer ”sant” än en AI-genererad bild? Vad tycker du?
- Vid rättegångar där det råder fotoförbud använder tidningar ibland illustratörer för att ge läsarna en bild av det som händer i rättssalen. Skulle sådana illustrationer kunna ersättas med AI-genererade bilder. Förklara hur du tänker.
6. Exit-ticket
- Efter att ha lärt dig mer o AI och bilder, kommer du att granska och tolka bilder i tidningar, tv och sociala medier annorlunda än vad du gjorde tidigare?
1. Påverkar AI journalistiken?
Läs artikeln ”AI-kriget och ChatGPT – det betyder det för journalistiken” och ”Kommer ”gammelmedierna” överleva AI?” av Martin Schori i Aftonbladet. Diskutera frågorna tillsammans.
- Vad är ChatGPT och hur fungerar det?
- Vilken roll kan AI spela i journalistik, enligt skribenten? Vilka är fördelarna och nackdelarna med att använda AI i nyhetsrapportering?
- Författaren talar om AI-kriget som pågår mellan olika företag. Vad innebär detta och vilka konsekvenser kan det ha för journalistiken och media som helhet?
- Enligt artikeln kan AI användas för att generera nyheter och skapa innehåll som lockar läsare. Vilka utmaningar finns det med att använda AI för att skapa journalistiskt innehåll, och hur kan man säkerställa att kvaliteten på innehållet inte påverkas?
- Martin Schori talar om vikten av att människor har förmågan att förstå vad som är sant och falskt när det gäller nyheter. Hur kan användningen av AI i journalistik påverka detta och vad kan man göra för att inte bli lurad?
- Slutligen, hur menar Schori att ”gammelmedier” ska få tillit från publiken? Vilka bevis använder han för sin tes?
2. AI i dagens tidning
Titta i din lokaltidning, antingen på papper eller på nätet, och diskutera frågorna tillsammans.
- Vilket innehåll, om något, tror ni skapas av AI redan idag?
- Vad i tidningen kommer att skapas av AI i framtiden?
- Har de tidningar ni tittar i och läser någon AI-polycy? Hur vet ni det? Undersök om ni kan hitta information om det via tidningens sajt på nätet.
3. Framtidens nyheter
Aftonbladet har frågat unga personer från Stockholms ytterstadsområden om hur de skulle bli mer intresserade av att ta del av nyheter. En idé, som nu blivit verklighet, är att få nyheter presenterade som musik. Läs mer här. Diskutera följande tillsammans.
- Vad krävs för att få er intresserade av nyheter?
- Vilka initiativ och innovationer skulle ni önska att medierna kom med? Skicka era förslag till oss på mediekompass@tu.se eller till er lokaltidning.
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet.
En av journalistens uppgifter är att granska och informera. För tidningar är det viktigt att inte bli ett språkrör för politiker, tjänstemän och olika intressegrupper, utan istället ge olika perspektiv på ett problem.
Elever uppfattar ofta texter på internet, i tidningar och i läroböcker som absoluta sanningar från någon högre, oidentifierbar källa. För att man ska kunna bedöma nyheter och värdera en uppgifts pålitlighet anger medier var de hämtat informationen från. När man läser tidningen litar man förmodligen på att journalisterna som har skrivit artikeln har kollat sina källor. De skriver till exempel ”Det sa medieforskaren Britta Bergkvist”. Eller: ”enligt en ny undersökning från Statistiska centralbyrån”. Eller så skriver de namnet på nyhetsbyrån de fått informationen ifrån: TT, Reuters och så vidare.
Lika viktigt som det är för journalister att förhålla sig kritisk inför källor, är det för läsaren att förhålla sig ifrågasättande inför information i medier. För att skilja bra från tvivelaktig information kan man kontrollera källans trovärdighet, tillförlitlighet, rimlighet och referenser genom att fundera på följande frågor:
- Vem är avsändaren? Är det tidningen eller radio-/tv-nyheternas egen nyhet? Har de en korrespondent på plats eller har de fått materialet av någon annan? Är det en av tidningens journalister som skrivit, eller en frilans?
- Varifrån kommer bilderna? Är de tagna nu eller är det arkivbilder? Ett exempel: Efter händelserna den 11 september 2001 då kapade plan flög in i World Trade Centrer i New York, visade svenska tv-nyheter palestinier som stojade och var glada. När en reporter åkte dit och följde upp visade det sig att personerna som filmats varit glada för någonting helt annat och deras glädje hade inget med terrorattackerna att göra. Videoklippet togs ur sitt riktiga sammanhang och användes för att ”visa” något som inte alls stämde. I efterhand försvarade sig en nyhetschef med att man trott att det stämde.
- Vilka val har gjorts? Du ska också förhålla dig kritisk till det urval av nyheter som gjorts. Varför har man valt att publicera den här nyheten tror du? Vem är det som får uttala sig – och inte? Vem som uttalar sig påverkar förstås hur händelser beskrivs. Tänk dig till exempel om en tidning skriver om festival – och antingen bara låter unga festivaldeltagare uttala sig eller bara föräldrar. Det skulle bli två helt olika artiklar, eller hur? Tänk dig då samma sak om tidningen skriver om en skandal kring Sveriges statsminister och antingen bara låter folk från statsministerns parti uttala sig – eller bara folk från oppositionspartiet.
Här kommer en kort övning i källkritik
Du kan låta eleverna läsa denna korta text. Vi säger att det är en text som de ser läser på en sajt eller i en tidning. På ett par ställen i texten finns det anledning att tänka till och ha ett vaksamt öga. Kan de identifiera de ställena? Hur många är de? Läs texten och räkna sedan.
”Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Allt fler borstar tänderna med färgad tandkräm visar en rundringning. Experter anser att den färgade tandkrämen kan ge upphov till tandköttscancer. Detta har dock folktandvården velat hålla tyst om, uppger initierade källor. När detta blev känt bland föräldrar blev det en folkstorm.”
Räkna:
- Jag borde vara källkritisk på 3 ställen i texten
- Jag borde vara källkritisk på 4 ställen i texten
- Jag borde vara källkritisk på 6 ställen i texten
Rätt svar: På sex ställen! Så här:
- ”Enligt en ny undersökning” – Vem ligger bakom undersökning, vad är syftet med den, hur gick undersökningen till?
- ”Allt fler” – Hur många är allt fler?
- ”En rundringning” – hur många har man ringt till? Alla?
- ”Experter anser” – Vilka experter då, finns det andra experter som tycker annorlunda?
- ”Uppger initierade källor” – varför får vi inte veta källorna?
- ”Det blev en folkstorm” – Hur många ska reagera för att det ska räknas som folkstorm?
Källkritik på internet
Det som skiljer internet från andra medier är att du inom sekunder efter att man knappat in något har tillgång till hundratusentals sidor med information. Men – man har ofta ingen aning om vem som ligger bakom dem. En stor del av texterna har inget namn längst ned som visar vem som skrivit dem. Ingen myndighet eller någon annan har granskat texternas sanningshalt innan de publicerats. Det är upp till dig att kontrollera och avgöra.
Internet kallas ibland det demokratiska mediet. Här kan vem som helst som har tillgång till en dator publicera i princip vad som helst. Man kan söka sin egen information och sina egna källor. Men det gör det också svårt för en internetanvändare att veta vad man ska lita på:
- Oklara platser. Att en hemsida heter www.susannasvensson.se säger ingenting om att den som registrerat den och betalat för den heter Susanna Svensson eller kommer från Sverige. Den kan lika gärna ligga på ett webbhotell i Japan eller USA.
- Snabbhet. Det som finns på internet förändras hela tiden. En text kan uppdateras eller raderas på ett par sekunder. Någon kan hacka sidan och ändra det som står där.
Hur gör du då om du vill kontrollera att något stämmer? Vilka hemsidor kan du lita på?
Och hur vet du att det du tror är sant verkligen är sant?
Några knep
För att avgöra om en webbplats är trovärdig kan man se på vilka andra sajter som länkar till sidan genom att skriva in link: före adressen på sidan. Det vill säga link: www.susannasvensson.se. Är det flera pålitliga sidor från till exempel myndigheter som länkat till sidan kanske du drar slutsatsen att den verkar pålitlig. Vad säger sidans internetadress? Du kan också googla hela hemsidesadressen och se om du får upp mer information om den, och se mer detaljer genom att skriva in adressen på www.easywhois.com.
Framförallt kan du ställa dig frågorna vem, var, vad, varför, vad, när och hur? Se här nedanför.
Vem?
Vem ligger bakom sidan? Är det en myndighet, en organisation, ett företag, en privatperson, är det någon som kan ämnet, är det någon du litar på?
Kan du ta kontakt med den som gjort sidan, upphovsmannen? Finns kontaktuppgifter på sidan? Vem har skrivit texten? Är namnet utsatt? Har du hört talas om personer eller organisationen förut? Vem är tänkt att läsa det som står på sidan?
Varför?
Varför tror du den här hemsidan har skapats? Är avsikten att sprida information, skapa debatt, sprida en åsikt att underhålla eller kanske tjäna pengar? Vill den som gjort sidan sälja något eller presentera sig själv? Tjänar de pengar på banners eller pop-upfönster?
Vad?
Vad hittar du för information på sidan? Verkar det vara personliga åsikter eller fakta som står på sidan? Verkar det pålitligt? Saknas några viktiga detaljer? Stämmer det med saker du redan vet?
När?
Ibland blir sidor stående. Om informationen är från 2005 kanske något har blivit förlegat. När skrevs eller uppdaterades sidan? Fungerar länkarna på den?
Hur?
Hur hittade du dit? Hittade du adressen hos en pålitlig källa? Hur ser sidan ut? Är det stavfel i texterna? Det är enkelt att utge sig för att vara seriös genom att göra en proffsig hemsida. På samma sätt kan en seriös sida se trist och omodern ut. Fundera på hur du ”läser” olika webbplatsers utseenden.
Nedan finns förslag på instuderingsfrågor till varje kapitel av Medieutforskaren, som du hittar i vår nya elevportal.
Dessa frågor är för de yngre eleverna i grundskolan. Medieutforskaren är indelad i sex olika kapitel, där varje kapitel behandlar ett specifikt tema. Innehållet kan ses i videoläget eller läsas som text. I varje kapitel finns flashcards, för att testa elevernas kunskaper på vägen, och några avslutande quizfrågor.
I sista kapitlet får eleverna testa sina kunskaper i ett quiz med tio frågor. Quizet kan göras om så många gånger som eleven önskar. Använd Medieutforskaren och instuderingsfrågorna som en del av din undervisning eller som ett komplement till elevernas ordinarie läromedel i SO eller svenska. Som stöd för att besvara frågorna finns Mediekompass stora medieordlista.
Kapitel 1
- Vad betyder demokrati?
- Kan du ge exempel på en demokratisk rättighet vi har i Sverige?
- Vad innebär yttrandefrihet?
- Varför behövs fria medier?
Kapitel 2
- Vad kan bilder få oss att känna?
- Vad kännetecknar en nyhetsbild?
- Varför finns reklambilder?
- Hur kan man veta vad som är reklam i sociala medier?
Kapitel 3
- Ge ett par exempel på hur journalister hittar information
- Hur kan man bli bättre på att hitta sann och trovärdig information?
- Vad beskrivs intervjun ibland som?
Kapitel 4
- Varför är det viktigt att vara källkritisk?
- Vilka är de fem källkritiska stegen?
Kapitel 5
- Vilka är de tre stegen i en intervju?
- Vad betyder ordet research?
- Vad bör man helst göra efter intervjun?