På många arbetsplatser används AI sedan länge. Andra delar av arbetsmarknad står på tröskeln till att börja använda tekniken. Många yrken och arbetsuppgifter kommer på sikt att förändras eller försvinna helt när AI ersätter människan.
1. Läs och diskutera
Läs artikeln ”Därför hotas även ditt jobb av AI” av Johanna Ekström/TT i Svenska Dagbladet. Fundera kring frågorna, först på egen hand och sedan i samtal med varandra.
- Hur påverkar AI arbetsmarknaden? Varför hotas vissa jobb av AI och vilka yrken tror du kommer att påverkas mest?
- Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med att AI ersätter vissa arbetsuppgifter?
- Vilka förmågor tror du kommer att vara mest efterfrågade i framtiden när vissa arbetsuppgifter tas över av AI? Vad behöver till exempel du som elev utveckla för färdigheter och förmågor för att vara konkurrenskraftig på arbetsmarknaden i framtiden?
- Gör en lista över jobb som ni tror kommer att ersättas av AI och vilka som kommer att fortsätta kräva mänsklig interaktion. Presentera era listor för klassen och diskutera varför ni har valt dessa yrken.
2. Kommer vi att jobba mindre i framtiden?
Nationalekonomen John Maynard Keynes lär ha sagt att vi kommer jobba mindre i framtiden. Om detta detta resonerar filosofen Payam Moula i sin text “Ideala arbetsveckan är bara femton timmar” i Svenska Dagbladet. Välj att läsa texten tillsammans eller gå direkt vidare till uppgiften.
- Gör tillsammans en skiss för ett samhälle där vi jobbar max 15 timmar per vecka. Hur ser det ut där? Vad sysselsätter vi oss med? Använd AI-verktyg som Midjourney eller Dall-E för att skapa bilder av ert samhälle eller rita egna illustrationer.
Qatar är ett land där respekten för mänskliga rättigheter är låg. I nyhetsmediers bevakning inför fotboll-VM 2022 kunde man läsa om allt från köpta fotbollsfans och förbud mot homosexualitet till att över 6500 gästarbetare hade dött under förberedelserna av den jättelika turneringen.
Vad har hänt?
När Qatar tilldelades fotbolls-VM 2010 var det inte utan kontroverser. Flera medlemmar i FIFA uppges ha mutats för att turneringen skulle hamna på den arabiska halvöns östkust.
Enligt brittiska The Guardian har över 6500 migrantarbetare dött under förberedelserna inför turneringen. Arbetet har skett under extrem hetta och under farliga arbetsformer. Det är dessutom förbjudet att engagera sig fackligt som gästarbetare i landet, vilket strider mot de mänskliga rättigheterna.
Kvinnors rättigheter är kraftigt begränsade i Qatar. Till exempel riskerar man att fängslas om man anmäler våldtäktsfall.
Det är även förbjudet att vara homosexuell i värdlandet, men Qatar har hävdat att alla är välkomna. En undersökning av nordiska medier visade att alla hotell inte är redo att ta emot homosexuella.
Journalister är begränsade i var och vad de får rapportera om och från. Enligt Reportrar utan gränser är det ett sätt att avskräcka journalister från att göra sitt jobb utanför fotbollsarenorna.
Begrepp
De här begreppen kan vara till hjälp i de kommande övningarna.
- Sportwashing
- Mänskliga rättigheter
- Korruption
- Migrantarbetare
Nedan följer en rad förslag på övningar och uppgifter att göra i klassrummet under turneringens gång.
Sportswashing
Titta på det här klippet från TV4 från februari i år, där journalisten Olof Lundh förklarar begreppet sportswashing.
Be eleverna svara på frågorna.
- Vad betyder sportswashing?
- Hur kan begreppet relateras till fotbolls-VM i Qatar?
- Finns exempel på andra stora sportevenemang som förknippas med begreppet?
Skriv notiser om migrantarbetare
Be eleverna mer ingående ta reda på vad som har hänt migrantarbetare under förberedelserna inför VM. Ha utgångspunkt i Blankspots Cards of Qatar, som vann Stora Journalistpriset i kategorin Årets förnyare.
Klassen kan få fördjupa sig i migrantarbetarnas öden genom att läsa de artiklar som finns i anslutning till fotbollskorten. Korten finns även i kostnadsfri fysisk version på Pressbyrån under turneringen.
Eleverna kan sedan skriva en kortare notis utifrån den artikel de har läst. De kan svara på de journalistiska frågorna Vad? Var? Vem? När? Hur? och Varför?
Notiserna kan sedan sammanställas och presenteras på valfritt sätt. Kanske genom en utställning på skolan eller under ett muntligt seminarium.
Läs mer om hur man skriver notiser i vår Skrivarskola.
Skriv en krönika eller debattartikel
Eleverna kan sammanställa sina tankar om turneringen i en egen eller gemensam krönika eller debattartikel. Nedan finns en rad artiklar som kan användas som källor i arbetet.
Läs mer om hur man skriver en krönika eller debattartikel i vår Skrivarskola.
Länkar
Introduktion
För ett par veckor sedan larmade Bonnier News om kompetensbrist i journalistbranschen. Bonnier News är ett av Sveriges största mediehus med titlar som DN, Expressen och Dagens Industri. Det är svårt för företagen att hitta kvalificerad personal till exempelvis sommarvikariat, vilket har noterats även hos andra mediehus. Corren i Norrköping har bland annat anställt ekonomer och kulturvetare till sina vikariat i sommar, vilket du kan läsa mer om här.
GP:s kulturchef Björn Werner frågar sig varför dagens ungdomar inte vill bli journalister i en krönika. Han tror sig ha identifierat två avgörande faktorer:
- En uppluckrad bransch
Det går idag att vara journalist på andra platser än på en redaktion. Emanuel Karlsten, fjolårets vinnare av Stora journalistpriset, är ett exempel på det.
- Ekonomi
Det är svårt att få en trygg anställning och en bra lön. Många talanger väljer istället andra skrivande yrken som copywriter eller kommunikatör.
Björn Werner slår fast att det är världens roligaste yrke men att branschen behöver hitta nya knep för att övertyga en ny generation om yrkets förträfflighet.
Använd den aktuella diskussionen om journalistyrket i din undervisning om arbetsvillkor och arbetsmarknad, media och demokrati.
Vad gör en journalist?
Introducera eleverna till ämnet genom att diskutera vad det innebär att vara journalist. Hur många vill bli journalister? Varför? Varför inte? Hur lång utbildning tror de krävs? Vad behöver man ha för kvalifikationer? Är det farligt att vara journalist i Sverige? Och i världen? Varför? Varför inte? Samtala om varför vi behöver ha god journalistik och varför det kan bli ett problem om inte tillräckligt många vill bli journalister. Låt eleverna diskutera i grupper om tre och lyft några slutsatser i helklass.
Ta reda på fakta
I samma grupper som innan ska eleverna nu ta reda på fakta om journalistyrket.
Börja med att ta reda på vad en journalist tjänar. SCB har lönestatistik över en mängd olika yrken, däribland journalister. Vad är medianlönen? Hur mycket tjänar man som ung nybliven journalist? Skiljer sig lönen åt mellan kvinnor och män?
Hur lång är journalistutbildningen och var kan man utbilda sig? Finns några särskilda krav innan påbörjad utbildning? Skiljer sig utbildningen åt beroende på var man väljer att plugga?
Gå tillbaka till SCB:s lönestatistik. Hitta yrken med lika lång utbildningstid och jämför löner. Vanligtvis är journalistutbildningarna tre läsår eller längre. Har journalister en rimlig lön i jämförelse med andra yrken?
Vad ska man tänka på innan man tar jobb som journalist? Kolla hos Svenska Journalistförbundet. Vad innebär arbetsmiljö? Anställningstrygghet? Kollektivavtal?
Avrunda genom att sammanställa i helklass vad grupperna har kommit fram till.
Hot och hat – vardag för journalister
Forskare på Göteborgs universitet visade under 2019 att 30 procent av svenska journalister har hotats och 70 procent har fått ta emot nedsättande kommentarer någon gång under en 12-månadersperiod. Cirka tio procent av de kvinnliga journalisterna har också tagit emot hot om sexuellt våld.
Förutom att de har blivit rädda och tagit illa vid sig har de drabbade journalisterna även påverkats i sitt yrkesliv. Konsekvensen av hatet och hoten är att fyra av tio utsatta har idkat självcensur någon gång.
Sverige är ett av världens bästa länder för pressfrihet, enligt Reportrar utan gränser. Samtidigt sticker vi ut när det gäller säkerhet för journalister, där vi hamnar på plats 32 av 180.
Diskutera.
- Varför är svenska journalister så utsatta för hat och hot?
- Varför är kvinnliga journalister särskilt utsatta?
- Vad tycker ni att arbetsplatserna ska göra åt problemet?
- Vad kan bli konsekvensen av att journalister självcensureras?
- Varför hamnar Sverige på plats 32 av 180 i Reportrar utan gränser pressfrihetsindex när det gäller indikatorn ”Säkerhet”? Läs här.
"Det räcker inte längre med att vi vet att detta är världens bästa jobb – nu måste vi också övertyga en ny generation om den saken."
Björn Werner, kulturchef på GP, om mediebranschens utmaningar
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap åk 7-9, centralt innehåll (Lgr 22) reviderad 2022-07-01
- Orsaker till och konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster och förmögenheter mellan människor i Sverige och i olika delar av världen.
- Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel med avseende på lönebildning, arbetsmiljö och arbetsrätt.
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Samhällskunskap 1a1, centralt innehåll
- Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
Samhällskunskap 1b, centralt innehåll
- Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
Introduktion
Pandemin har inneburit hemarbete för många. Mängder av tidningsartiklar om olika kreativa lösningar på hemkontor har fyllt spalterna under de senaste två åren. Men för mångahar pandemin trots restriktionerna inneburit arbete på plats. Dessa grupper har inte fått ta lika stor plats i medierna, kan en ny undersökning som Kantar Public gjort på beställning av LO visa. Drygt 90 000 artiklar om hemarbete har skrivit under perioden. Samtidigt har det skrivits 40 000 artiklar om risk att smittas på jobbet. Gapet har också ökat över tid.
Susanna Gideonsson, ordförande för LO, menar i en debattartikel att de miljoner arbetare som fortsatt arbeta har hamnat i medieskugga. Bland LO:s medlemmar har 93 % inte kunnat arbeta hemma under pandemin, men detta har alltså inte återspeglats i mediebevakningen.
I den här uppgiften ska eleverna få analysera hur olika yrkesgrupper i samhället har porträtterats i medierna under pandemin.
Lärarens förberedelser
Ta fram lämpliga artiklar om arbete under pandemin som kan användas som exempel.
Här är några förslag men flera är låsta bakom betalvägg.
DN: Så klär vi oss på kontoret efter pandemin
GP: Anna-Karin har jobbat på plats under hela pandemin
UNT: Hemmajobbaren: “Jag får inte en rast på samma sätt”
Genomförande
Låt eleverna läsa Susanna Gideonssons debattartikel i Dagens arena eller gå igenom texten tillsammans. Låt dem söka svaret på frågorna nedan.
- Varför är det ett problem att olika grupper syns olika mycket, enligt Gideonsson?
- Vilka klyftor finns på arbetsmarknaden, enligt artikeln?
- Diskussion: Varför tror ni att medierna inte bevakar arbetares villkor lika frekvent som tjänstemän?
Sedan kan eleverna ta del av en artikel eller reportage där hemarbetare porträtteras. Läs därefter en text om arbetare. Eleverna kan försöka hitta skillnader i hur grupperna porträtteras.
- Vad handlar artiklarna om?
- Vem är subjektet?
- Vad är artikelns vinkel?
- Vilka problem eller svårigheter för personen eller gruppen betonas?
- Hur skiljer sig artiklarna eller reportagen åt?
Som fördjupning kan eleverna låtas läsa SCB:s snabbfakta om yrken i Sverige. Här kan eleverna få diskutera sig fram till om de vanligaste yrkesgrupperna har kunnat arbeta hemifrån eller inte. Man kan också titta på skillnaderna mellan kvinno- och mansdominerande yrken. Tror de att fler kvinnor än män har kunnat arbeta hemifrån eller tvärtom?
Avslutning
Avsluta lektionen med att klassen tillsammans får sammanfatta vad de har kommit fram till. Eventuella frågetecken kan redas ut och i mån av tid kan eleverna också få diskutera om de håller med Susanna Gideonsson eller inte.
Läs mer
Katalys: Arbetarklassens symboliska utplåning i medelklassens medier
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)
Samhällsresurser och fördelning
- Orsaker till och konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster och förmögenheter mellan människor i Sverige och i olika delar av världen.
- Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel med avseende på lönebildning, arbetsmiljö och arbetsrätt
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.
Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll
- Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller ocsh betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
- Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.s
Vem gör egentligen vad på tidningen?
Det finns mängder av arbete att göra på en redaktion, och alla som jobbar där har sina särskilda uppgifter. Vissa yrkesroller är rent praktiska, det är exempelvis någon som ska välja vilka bilder som ska användas. För andra finns också en juridisk fråga, då de kan ha ansvar för vad som sägs, skrivs eller visas i bild. Här är de viktigaste rollerna på en redaktion.
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Ansvarig utgivare
Den person som enligt tryckfrihetsförordningen är juridiskt ansvarig för tidningens innehåll. Den ansvarige utgivaren utses av tidningens ägare.
En reporter kan inte hållas ansvarig för innehållet i en artikel. Ofta är det tidningens chefredaktör som är ansvarig utgivare.
Bildchef
Håller i arbetet med tidningens bilder och leder det dagliga arbetet för tidningens fotografer. Håller kontakt med frilansfotografer och följer vilka svenska och utländska bilder bildbyråerna får in under dagen. Bildchefen ska också bedöma bilderna utifrån tidningens bildpolicy och publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv.
Chefredaktör
Chefredaktören ansvarar övergripande för tidningens redaktionella innehåll. Chefredaktören har på vissa tidningar en arbetsledande funktion i det dagliga arbetet, på andra tidningar arbetar chefredaktören mer med tidningens långsiktiga utveckling. Vissa tidningar har flera chefredaktörer, till exempel en politisk chefredaktör för tidningens ledarredaktion och en för övriga tidningen.
Fotograf
Journalist som fotograferar. Fotograferna får ett eller flera uppdrag varje dag – eller kväll – som de arbetar. Ofta åker reportern och fotografen ut tillsammans. Fotograferna arbetar med sina bilder i bildbehandlingsprogram innan hon skickar in ett mindre antal till redigerarna. Tillsammans med redigeraren och nyhetschefen eller nattchefen kan fotografen diskutera vilken eller vilka bilder som är bäst till sidan.
Nyhetschefen
Spindeln i nätet. Nyhetschefen har ett avgörande inflytande på vad morgondagens tidning kommer att innehålla. Hon eller han håller ett vakande öga på flödet från nyhetsbyråerna, sätter sig in i tips som kommer in och sållar bland alla pressmeddelanden som kommer via mejl och vanlig post, från myndigheter och företag. Nyhetschefen delegerar sedan ut jobben till tidningens journalister och olika avdelningar. Ofta ersätts nyhetschefen vid fem-sextiden av en nattchef som gör samma jobb medan tidningens sidor görs färdiga.
Redigerare
Journalist som går igenom texter, väljer bilder, skriver rubriker och sammanställer tidningssidor. Tillsammans med nyhetschefen och nattchefen bestämmer redigeraren vad som ska bli stort på sidan, och vad som inte förtjänar en lika framskjuten placering.
Reporter
På redaktionens morgonmöte får varje reporter ett eller flera uppdrag. En reporter ska ringa på ett överblivet tips från gårdagen, en annan ska på presskonferens i kommunhuset och en tredje ringer polisen för att höra hur natten har varit. Tillsammans med redaktionschefen och/eller nyhetschefen diskuterar reportern hur “stor” grejen kan bli – en notis, en lång artikel eller ingenting alls (“jobbet spricker”).
Redaktionschef
Chef med övergripande ansvar för tidningens dagliga arbete och utveckling, i hierarkin är redaktionschefen alltid under chefredaktören. På vissa tidningar med många lokalredaktioner kallas lokalredaktören för redaktionschef. Han eller hon fungerar då som en lokal nyhetschef.
Researcher
På stora tidningar kan det finnas journalister som inte skriver själva, utan enbart sysslar med att göra research till sina kollegor.
Korrekturläsare
I takt med att reportrarnas texter kommer in granskar korrekturläsaren, som inte behöver vara journalist, texterna. På grund av besparingsskäl har allt färre tidningar anställda korrekturläsare.
Den Internationella arbetarkongressen beslutade 1889 att första maj skulle vara en internationell dag för arbetare. 1 maj firas som helgdag i Sverige sedan 1938. Medierna rapporterar från traditionsenliga demonstrationer, men vilka kanaler använder dina elever för att göra sina röster hörda?
Se det här lektionstipset som ett konkret exempel på praktisk demokrati där eleven kan framföra sin egen åsikt både på ett klassiskt vedertaget sätt, eller med hjälp av nya kanaler i sociala medier.
1 Följ medierapporteringen
Följ medierapporteringen och låt eleverna samla så mycket material som möjligt från medierna som handlar om årets förstamajdemonstrationer: nyhetsartiklar, insändare, ledare och debattartiklar med mera.
Försök att ta från både storstadsdemonstrationerna, och inte minst, från de lokala!
Sammanställ:
Vilka budskap gav demonstranterna – och talarna?
Vad innebär budskapen och vem riktar de sig till?
Sammanställ en lista över alla budskap som förekommit vid årets förstamajfirande.
Och sedan väljer vi:
Vilka tre budskap tycker du är de allra viktigaste?
Varför just dessa?
Är det budskap som berör dig? På vilket sätt?
2 Diskutera
Finns det budskap som känns viktiga för dig, men som saknades i demonstrationen?
Diskutera först två och två och sedan gemensamt i klassen.
3 Skriv
Skriv en egen ”demonstrationsskylt” med det budskap som du tycker är viktigast för dig.
Skriv upp samtliga ”skyltar” på tavlan och/eller låt andra ta del av dina åsikter genom att skriva en insändare eller på sociala medier.
Hur gör man sin röst hörd? Diskutera möjligheter och begränsningar för individ och grupper att påverka samhällsutvecklingen.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan, Lgr11, reviderad 2018-07-11
Ur samhällskunskap, ämnets syfte:
- Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.
- Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor.
- Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt.
Ur samhällskunskap, centralt innehåll årskurs 7—9.
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
- Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
- Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen.
- Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
- Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen.
- Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
Gymnasiet
Ur samhällskunskap 1b, ämnets syfte:
- I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna […].
- Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet.
- I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information, bland annat med hjälp av digitala verktyg. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av digitala verktyg.
Ur samhällskunskap 1b, centralt innehåll:
- Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU.
- De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
- Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
- Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
- Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.
