Det har väl knappast undgått någon att Sverige och Europa försöker hålla en stundande energikris i schack. Ryssland har stoppat sina leveranser av naturgas till Europa som en följd av kriget i Ukraina. Det har varit leveransproblem från norra Sverige till söder och vidare ut i Europa. Kärnkraftverk har fått stänga sina reaktorer och vattenkraftverk har haft brist på vattenflöden till följd av den varma sommaren. Problemen är med andra ord många och frågan man får ställa sig är hur vi ska klara en vinter med höjda priser och lägre tillgång till el.
En rapport pekar på att om EU-länderna minskar sin elförbrukning med tio procent skulle det kunna halvera elpriset i södra Sverige.
Nu är det dags att fråga eleverna. Vad kan man kan göra hemma och i skolan för att hålla förbrukningen nere i vinter?
Övning
Inled lektionen med att lyfta frågan: Varför pratar man om energikris i Sverige? Har eleverna sett eller hört något i nyheterna? Från sina vårdnadshavare? Vad är det som sägs och vad beror det på?
Påtala att det pratas om att hushållen behöver spara el i vinter. Ge sedan eleverna möjlighet att resonera om sin egen elförbrukning. De kan lista olika vanor de har som de vet förbrukar el eller energi, som till exempel att duscha, laga mat eller ladda sin mobiltelefon. Det kan även gälla sådant som sker i barnens hushåll, som tvätt eller dammsugning. När de är klara kan de börja rangordna sin förbrukning från viktigast till mindre viktig. Skiljer sig elevernas listor åt? Hur har de resonerat?
Vissa saker är svåra att ta bort helt och hållet, men kan de komma på sätt där de kan minska sin förbrukning? Till exempel duscha kortare tid, cykla eller gå till skolan eller släcka lampor. Eleverna kan diskutera sig fram till svar i grupper om 3-4 och kan få presentera sina förslag för klassen därefter.
Om det hinns med kan diskussionen mynna ut i hur ändrade elvanor kan vara av nytta för det lokala samhället, Sverige, Europa och till och med krigets Ukraina. Vilka är fördelarna? Kan det finnas någon nackdel? Be dem återigen resonera.
Hemläxa
Avsluta lektionen med att ge eleverna en hemläxa. Läs igenom listan på energismarta vanor från Energimyndigheten nedan. Låt dem fundera till nästa lektion på hur mycket av detta som redan görs i deras eget hushåll. Kan de göra mer? Be dem undersöka frågorna och jobba vidare med den nästkommande lektion. Har de kunnat göra skillnad i sitt eget hem? Hur ska de lyckas bibehålla sina nya vanorna? Finns något de inte har kunnat göra något åt och i så fall varför?
Energismarta vanor enligt Energimyndigheten
- Sänk inomhustemperaturen – en grad minskar energianvändningen med 5 procent. Se till att du inte ställer möbler i vägen för elementen och termostaterna.
- Släck lampor i rum du inte är i och byt till LED-lampor. En LED-lampa använder fyra till fem gånger mindre energi än en halogenlampa och den håller upp till 15 000 timmar.
- Diska i diskmaskin och undvik att spola av disken före. Välj Eco-programmet. Att diska för hand drar upp till fyra gånger så mycket energi som att diska i maskin.
- Tvätta i fylld tvättmaskin och välj inte högre temperatur än nödvändigt. Väljer du eco-programmet får du både låg energianvändning och ren tvätt.
- Använd klädstrecket – häng kläderna för att torka utomhus när det går i stället för att använda torktumlare. Torktumlaren använder hela två till tre gånger mer energi än tvättmaskinen.
- Vädra smart – om du behöver vädra: öppna mycket och vädra under kort tid, i stället för att vädra lite under lång tid. Stäng av termostaterna på elementen under tiden.
- Skippa standby – stäng av apparaterna helt när du inte använder dem. Och dra ur laddare när de inte används.
- Ställ in rätt temperatur i kyl och frys, +4 grader Celsius i kylen och -18 grader Celsius i frysen. Då får du både bra matförvaring och låg energianvändning.
- Frosta ur frysen om det bildats is i den. Isen ökar energianvändningen och ger sämre matförvaring. Torka av baksidan av kylen och frysen så att kondensorn hålls dammfri. Även dammet gör att elanvändningen ökar.
- Duscha kortare tid – halverar du din duschtid så halverar du också el- och vattenförbrukningen.
Läs mer
Energiforsk: Minskad elforbrukning kan halvera elpriserna.
DN: Sparande kan halvera elpriserna i södra Sverige.
Andreas Cervenka, Aftonbladet: Elkrisen riskerar bli en finanskris – elchocken värre än räntesmockan
Koppling till styrdokument
Fysik, centralt innehåll, åk 4-6
- Energiformer samt olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön.
Samhällskunskap, centralt innehåll, åk 4-6
- Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
I Sverige finns tre aktiva kärnkraftverk idag: Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Nästan hälften av den el som produceras i Sverige kommer från kärnkraft. Genom kärnkraft kan el produceras utan koldioxidutsläpp. Men det medföljer också vissa problem. Den strålning och radioaktivitet som avfallet skapar finns kvar under väldigt lång tid och är farlig för människor, djur och natur. Säkerheten på svenska kärnkraftverk är hög, men det finns alltid risk för att olyckor kan hända.
Kärnkraftens vara eller icke-vara är ofta omdebatterad inom politiken. I det här lektionsupplägget ska eleverna genom digitala tidningar och partiernas egna kanaler ta reda på vilka argument som lyfts fram i debatten och kartlägga om det finns ideologiska skiljelinjer i ämnet. Övningen förutsätter därmed att eleverna har grundläggande kunskaper om politiska ideologier.
UR Skola har en kort film om kärnkraft som kan fungera som en bra introduktion till ämnet. Du hittar den här.
Debattartiklar är i de allra flesta fall fria att läsa utan inloggning hos de flesta tidningar. Både SvD och DN erbjuder annars skolkonton till de som vill kunna ta del av rikstäckande nyheter och åsiktstexter under skoltid.
Moment 1 – Hur låter debatten?
Dela in eleverna i grupper som var och en ansvarar för att ta reda på hur riksdagspartierna argumenterar i kärnkraftsdebatten. Ett eller i nödvändiga fall flera partier per grupp.
Eleverna ska använda Google News för att hitta debattartiklar. Använd lämpliga sökord som ”Kärnkraft debatt” eller kombinera med partiernas namn. Det går att ställa in sökningen på specifika datum och sortera om träffarna i sökfältet. Prova med andra sökord om inte träffarna ger tillräckligt utslag. Använd också partiernas egna hemsidor där deras förslag och lösningar på kärnkraftsfrågan finns listade.
Låt sedan eleverna lista vad deras parti tycker i frågan.
- Vad argumenterar de för? Mer eller mindre kärnkraft?
- Är frågan viktig för partiet? Syns de exempelvis ofta i media när frågan debatteras?
- Om partiet vill ha mer kärnkraft – hur ska det gå till?
- Samma sak med mindre eller inte alls, vilka är alternativen?
- Vilka konsekvenser ser de om frågan inte blir löst?
Moment 2 – Kärnkraft och ideologi
Nu när eleverna känner till hur deras parti står i frågan om kärnkraft är det dags att undersöka samband med partiets lösningar och dess ideologi.
De får börja med att ta reda på vilken ideologi som partiet lutar sig mot och vilka huvuddrag som finns i ideologin.
- Går det att hitta spår av ideologin i partiets linje i kärnkraftsfrågan?
- Finns det några motstridigheter mellan partiets lösningar och dess ideologiska hemvist?
- Skulle man kunna hitta både för- och motargument för kärnkraft i ideologin?
- Slutligen, finns det några andra partier i riksdagen som har samma ideologiska hemvist? Hur argumenterar de och skiljer det sig åt något från det parti som ni har undersökt?
Moment 3 – Presentation
Uppgiften kan presenteras på olika sätt. Antingen som en muntlig presentation eller i form av en debatt där grupperna intar rollen som sina partier. Eleverna kan även skriva egna debattartiklar, antingen utifrån sin tilldelade roll eller med sina egna åsikter som grund.
Källor och material
Hitta din lokaltidning och beställ klassuppsättning på Mediekompass.
Partiernas egna hemsidor.
Naturskyddsföreningen: Kärnkraft
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap 1b, centralt innehåll
- Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. […] Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
- Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
- Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.
På tisdag är det 30 år sedan reaktorblock 4 vid kärnkraftverket i Tjernobyl exploderade så att taket blåste av och grafiten runt bränslet började brinna. Branden, som pågick i flera dygn, skickade radioaktiva ämnen mer än en kilometer upp i luften så att de spreds över hela Europa.
Ta del av vår länkade vetenskaplig artikel från dn.se och förklara för eleverna vad som hände i Three Mile Island, Tjernobyl och Fukushima. Låt sedan eleverna själva studera en annan vetenskaplig artikel om hur djurlivet överraskande frodas i den övergivna zonen vid Tjernobyl.
A – introduktion
Tjernobyl 26 april 1986
Håll en lektion om Tjernobylolyckan. Hämta fakta i DN:s artikel, Kärnkraftsolyckorna ändrade synen på säkerhet, och jämför med olyckorna i Three Mile Island och Fukushima. I artikeln finns en förklarande grafik om vad som hände och en fördjupning om haverierna, som tar upp:
• Problem
• Vad som hände med härden
• Konsekvenser för omgivningen
• Konsekvenser för kärnkraftssäkerheten
Läs mer:
Efter Tjernobyl försvann livet
Hela byar grävdes ned i jorden för att hindra människor från att återvända. Katastrofen förstörde en hel bondekultur.
Sverige mäter ännu halter i bär och vilt
30 år efter Tjernobylkatastrofen har cesiumhalterna i Sverige sjunkit och oron lagt sig. Vår beredskap och säkerhet för nya haverier sägs vara god men förre chefen för Strålskyddsinstitutet varnar för radioaktiv terrorism.
B – aktivitet
Brittiska forskare ska studera orsaken till det överraskande rika djurlivet runt härdsmältan i norra Ukraina. Vad händer med djurlivet i ett område som drabbas av ett stort radioaktivt nedfall och övergivits av de 120 000 människor som bodde där?
Låt eleverna studera artikeln Djurlivet frodas i övergivna zonen och ta reda på vad forskarna tror och vad de ska studera i ett av Europas viktigaste och intressantaste vildmarksområden.
Frågor till texten:
• Hur stort område ska forskarna studera?
• Vilka får vistas där idag?
• Ge exempel på vad som hände med naturen direkt efter olyckan och vad som forskarna nu finner när de ger sig in i området.
• Varifrån kommer forskarna?
• Hur ska de arbeta för att få kunskap om vad som händer i området? Ge exempel!
• Forskarna är inte överens om antalet djur i området. Vilka två uppfattningar finns?
• Vad om djurens kondition kan vi inte få svar på ännu?
• Annat intressant eller obegripligt.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Biologi
Årskurs 4-6
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Fysik
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik.
Kemi
• Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.