Introduktion

Det slog ner som en bomb när den högsta domstolen i USA i juni 2022 rev upp domstolsbeslutet Roe mot Wade, som sedan 1973 garanterat amerikanska kvinnor rätt till abort. Restriktiva abortlagar har redan införts eller är på väg att införas i en del delstater. Det tidigare domstolsbeslutet gjorde att kvinnor enligt den amerikanska konstitutionen var garanterade rätt till abort fram till graviditetsvecka 24.

Enligt Amnesty har 26 länder i världen helt och hållet förbjudit abort och varje år genomförs 20 miljoner osäkra aborter i världen. De farliga och olagliga aborterna leder till att 47 000 flickor och kvinnor dör varje år, enligt WHO.

I den här uppgiften ska eleverna få synliggöra, genom en välbeprövad faktakollsmetod, sanningshalten i olika påståenden om aborträtt.

Förberedelse för läraren

Börja med att läsa igenom instruktionerna och de länkar som finns med i uppgiften. Check! Please! har en enkel och praktisk guide till SIFT-metoden som kan vara klok att skumma igenom som förberedelse till passen. Eleverna kan även förberedas genom Nyhetsvärderarens självtest, där de får praktiska tips på hur de undersöker påståenden och tvivelaktiga källor.

Det kan också vara bra att vara inläst på hur abortlagstiftningen i Sverige är utformad. 1177 beskriver vår lagstiftning här.

Längst ner finns en samling länkar som kan vara användbara för eleverna när de granskar sina källor.

Bestäm även om uppgiften ska göras enskilt, i par eller i grupp. Ett förslag på presentationssätt ges längre ner.

Uppgift 1: Är aborträtten hotad i Europa?

Inled passet med att lyssna på SvD:s podd Dagens story, där utrikeskorrespondenten Teresa Küchler reder ut hoten mot aborträtten i Europa och hur abortlagstiftningen är utformad i olika europeiska länder. Registrera ett kostnadsfritt skolkonto på SvD här.

Besvara frågorna:

  • Vad anger Teresa Küchler som skäl till att det är enklare att göra abort i Europa än i USA?
  • Vad är statusen för den svenska och europeiska aborträtten, enligt podden?
  • Vilka länder i Europa har hårdast abortlagstiftning idag?
  • Vilka länder i Europa har de mest liberala abortlagarna?

Besvara frågorna i par eller enskilt. Podden kan lyssnas på gemensamt eller varje elev för sig.

Som avslutning kan eleverna diskutera om de kan lita på det som sägs i ”Dagens story”. Be dem motivera sina svar.

Uppgift 2: Faktagranska som ett proffs

I grupper eller par ska eleverna nu på egen hand ta reda på fakta om aborträtt. Uppgiftens slutmål är att granska om påståendena stämmer, men själva vägen dit är det som ska presenteras.

Be eleverna undersöka något av följande påståenden.

Som faktagranskningsmetod använder eleverna SIFT-metoden och, så långt det är möjligt, de tips de fick i Nyhetsvärderarens självtest.

SIFT-metoden

S = Stop! Stanna upp. Vet du vem som delar detta? Vet du varför du litar på dem? Vet du vem det är eller deras koppling till ämnet? Vet du någonting om påståendet?
I = Investigate. Undersök källan. Kan du hitta bevis för att informationen är sann och stämmer? Vem har skrivit den? Är det någon du känner till? Om du kollar på en video om fördelarna med att dricka mjölk vill du säkert veta om det är mjölkindustrin som ligger bakom den.
F = Find better coverage. Hitta bättre bevakning. Har andra trovärdiga källor rapporterat om det du har hittat? Det är det här som kallas lateral källsök, att söka i sidled.
T = Trace claims. Spåra material till dess ursprungskontext. Ibland kan något se bättre ut än vad det är. Försök hitta originalkällan till påståendet för att se om något har omtolkats, redigerats eller stöpts om.

En kvinna som läser tidningen vid ett skrivbord.

SIFT-metoden

Stop! Investigate! Find better coverage! Trace claims!

Presentation

Det är mycket viktigt att eleverna dokumenterar sin väg fram till svaren. De kan spara bevis som skärmdumpar och anteckna sina resonemang och slutsatser. Se till att de följer SIFT-metoden i sin redovisning.

Presentationen lämpar sig mycket väl som posterpresentation för en källkritikskväll på skolan. Eleverna kan bjuda in sina föräldrar som i sin tur får lära sig om lateral källsök när arbetet presenteras, likt det du finner i exemplet nedan, från en av upphovsmännen till SIFT-metoden, Mike Caulfield.

Tips på användbara och gratis faktagranskningskällor

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll

Rättigheter och rättsskipning

  • Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exem­pel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt sam­hälle.

Granskning av samhällsfrågor

  • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör sam­hälls­frågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Samhällskunskap 1b, gymnasieskolan, centralt innehåll

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
  • Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.

Nyhetsjournalistik är inte bara text och fakta, man använder också bilder i stor utsträckning. Bilder kan användas för att förstärka eller förtydliga ett budskap, redogöra för en händelse och de kan påverkavåra känslor.

Men bilder ska inte användas på fel sätt i tidningen, även de omfattas av de publicitetsetiska reglerna. Det innebär att även bilder måste vara korrekta och inte kränkande. De ska heller inte användas på ett sätt så att de vilseleder eller lurar läsaren, exempelvis genom bildmontage eller retuschering. De publicitetsetiska reglerna finns här hos Medieombudsmannen.
Bilder används också i reklam. I Marknadsföringslagen och Handelskammarens regler kan man läsa vad som gäller för marknadsföring. Se även Mediekompass skrivarskola, kapitel 12 – Bilder som journalistik – i Publicistguiden.

Med utgångspunkt i en bildanalysmetod kan du som lärare prata med eleverna om vad de ser i en bild och vilka intryck de får. Hos UR finns en informativ film om att göra bildanalys: UR Skola.
Syftet med denna övning är kritiskt granska bilder i media, och undersöka om de är representativa för befolkningen.

Moment 1 – Visa eleverna hur man kan analysera bilder
Låt dina elever se filmen från UR om att göra bildanalys på egen hand i förväg.
Använd din dagstidning att hämta bilder från. Välj ut ett antal lämpliga bilder och visa hur man kan analysera dem.
Ställ en bildanalytisk fråga i taget och låt eleverna delta i diskussionen. Om ni arbetar med distansundervisning kan detta lösas på olika sätt beroende på vilken teknisk lösning som används.

  1. Denotation – Vad ser ni i bilden? Beskriv bilden så utförligt som möjligt.
  2. Konnotation – Vad får ni för känsla när ni tittar på bilderna? Är det glada eller ledsna bilder? Blir ni nyfikna? Vad i bilden är det som får er att känna så? Upplever alla bilderna likadant?
  3. Varför tror ni att bilden är i tidningen? Vill man säga något, eller kanske sälja något?

Moment 2 – Stämmer bilderna överens med befolkningen?
Eleverna kan arbeta enskilt, i par eller i grupp med detta moment. Börja med att gå till Statistiska centralbyråns (SCB) uppgifter om Sveriges kommuner och sök upp er kommun. Ta där reda på hur befolkningen i er kommun ser ut med avseende på kön, ålder, andel utrikes födda, utbildningsnivå med mera.
Använd en tidning eller en tidnings webbsajt och undersök bilderna för att se om befolkningen representeras i enlighet med sammansättningen i kommunen. En del saker, som ålder och födelseland, kan inte avgöras enbart genom att se på bilden, utan den måste sättas in i sitt textsammanhang. Hur ser det ut, stämmer representationen i media överens med befolkningen? Låt elevgrupperna jämföra sina resultat med varandra.

Moment 3 – Gör bildanalys
Läraren redogör för texten Räkna med kvinnor från Global Monitoring Media Project, eller låter eleverna läsa den.
Elevgrupperna väljer ut några av bilderna från moment 2 och gör en bildanalys med hjälp av de tre frågorna. Hur skildras de olika befolkningsgrupperna? Var uppmärksam på eventuella skillnader i hur man skildrar unga och gamla, män och kvinnor, inrikes och utrikes födda med mera. Titta gärna även på reklambilder, är det någon skillnad där?

Övningen kan redovisas på olika sätt, exempelvis som en öppen diskussion om de tekniska möjligheterna finns eller som någon form av inlämningsuppgift i tal eller text.

Källor och information
Dagstidningar, du hittar din lokaltidning på Mediekompass
Mediekompass skrivarskola med Publicistguiden
De publicitetsetiska reglerna hos Medieombudsmannen
UR Skola, film: Att skriva bildanalys
Marknadsföringslagen
Handelskammarens regler
Statistiska centralbyrån (SCB): Sverige i siffror
Global Media Monitoring Project: Räkna med kvinnor

Inför den internationella kvinnodagen den 8 mars kan det vara på sin plats att granska hur och i vilken utsträckning kvinnor representeras i media. I det globala nyhetsflödet förekommer kvinnor bara till en fjärdedel, trots att de utgör halva befolkningen, enligt Statens Medieråd. Det är också skillnad på hur kvinnor respektive män presenteras, och vad de får representera.

Med den här övningen får eleverna dels träna sig på att söka och tolka information från SCB och andra källor, och dels göra en egen undersökning.
För grundskoleelever talar kursplanerna om att skapa förståelse för vår befolkningssammansättning och hur individer och grupper framställs i media.
Gymnasieeleverna förväntas i högre grad utveckla förmågor att samla information och tolka denna med vetenskapliga metoder, exempelvis statistiska.
Naturligtvis kan denna övning användas för att undersöka representationen av andra sociala grupper i svensk media, i jämförelse med befolkningssammansättningen enligt SCB.

Lärarens förberedelser

Som lärare kan du förbereda dig genom att läsa Räkna med kvinnor från Global Media Monitoring Project (Länk!)
Lärare som vill fördjupa sig i teorier om genussystem och social ordning kan läsa Yvonne Hirdmans Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning (Länk!).

Inför lektionen

Läraren bör förbereda undervisningen genom att samla in ett antal lokala dagstidningar från en avgränsad period, exempelvis en vecka av samma tidning eller olika tidningar från samma dag. Eleverna behöver tillgång till internet för att hämta uppgifter från SCB och andra källor.

Genomförande

I Sverige är fördelningen mellan könen 50/50, men hur vet man det? Och hur ser det exakt ut i er kommun? Börja med att låta eleverna gå in på SCB:s hemsida där de kan undersöka befolkningssammansättningen i er kommun: (Länk!) Vill man fördjupa sig i statistik kan man även tar reda på åldersfördelning, utbildningsnivå, inkomstnivå och många andra faktorer som kan skilja mellan män och kvinnor.
Fördela därefter tidningarna i lagom stora arbetsgrupper och låt eleverna jämföra siffrorna från SCB med fördelningen av kvinnor och män i dagstidningarna. Beroende på elevernas ålder och hur mycket tid ni vill ägna detta kan uppgiften göras mer eller mindre komplicerad. För det yngre åldrarna kanske man nöjer sig med att räkna antalet kvinnor respektive män i artiklarna. För de äldre eleverna finns möjligheten att göra en kvantitativ undersökning av genusstyrd medierepresentation.

Man kan exempelvis titta på:

  • Skribenten: är texten skriven av en man eller kvinna?
  • Subjektet/objektet: handlar texten om en man eller kvinna? Får personen komma till tals eller beskrivs den bara?
  • Beskrivning: hur beskrivs män respektive kvinnor? Framhävs det privata eller det professionella? Används både för- och efternamn? Används prefixet ”kvinnlig” för att särskilja från en manlig norm, exempelvis ”kvinnlig idrottare”?
  • Bild: hur skildras män respektive kvinnor? Var uppmärksam på om personen skildras som aktiv eller passiv, allvarlig eller glad, som professionell eller i hemmet, sexuellt eller inte.
  • Funktionen: vad representerar personen som texten handlar om? Är det en expert? Talesperson för företag/organisation? Representerar personen allmänhetens åsikt? Talar personen av egen erfarenhet eller som ögonvittne? Är det subjektet som är huvudperson i texten?
  • Bevakningsområde: i vilken grad skildras män respektive kvinnor inom olika områden som politik, ekonomi, kändisar/kultur, sport, brott/våld, socialt/rättsligt, vetenskap/hälsa?

Avslutning och diskussion

Diskutera vad ni kom fram till, representeras kvinnor och män i samma utsträckning? Skildras de på samma sätt?
Om ni finner en skev representation, vad kan det bero på? Lärare kan fördjupa sig i exempelvis Hirdmans teorier som nämnts ovan.
Och vad är egentligen problemet med skev representation? Kan det finnas demokratiska problem, exempelvis hur man utformar en politik om inte alla får höras?

Använd gärna den animerade filmen på 2,5 minuter från SKR om jämställd snöröjning i Karlskoga som underlag, som visar hur realpolitik kan förändras genom en annan synvinkel på problemen.

Läraren avgör själv om resultaten ska diskuteras öppet, eller om man vill ha muntliga eller skriftliga presentationer.

Koppling till skolans styrdokument

Samhällskunskap, centralt innehåll, årskurs 4—6 (reviderad 2022-06-22)

Individer och gemenskaper

  • Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet.

Information och kommunikation

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare.
  • Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Granskning av samhällsfrågor

  • Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.

Samhällskunskap, centralt innehåll, årskurs 7—9 (reviderad 2022-06-22)

Individer och gemenskaper

  • Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas av bland annat socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och
    etnicitet. Begreppen makt, rättvisa, jämlikhet och jämställdhet.

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

Granskning av samhällsfrågor

  • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Samhällskunskap 1b, centralt innehåll, gymnasiet (reviderad 2018-07-01)

  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
  • Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden.
  • Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, […]