Det är valår i Sverige och skolan är ofta en av valets viktigaste frågor. När svenskar tillfrågades 2020, i den nationella SOM-undersökningen, kom skolan på en fjärdeplats över viktigaste frågor för svenska väljare. Skolfrågan är bred och ibland komplex. Hur ska skolan finansieras? Vem eller vilka ska få driva skola? Hur långa lov ska eleverna ha? Hur många lärare ska finnas per elev? Och ska det vara lag på bemannade skolbibliotek? Det är bara ett axplock av de frågor som har diskuterats inför valet. Se fler här, uppgiften går att anpassa efter fler eller andra frågor också.

Uppgift

Inled lektionen med att gå igenom tidningens olika texter. Eleverna kan även läsa kapitel 7 i Publicistguiden.  Dela sedan ut dagens tidning eller använd tidningen på nätet. Leta upp din lokaltidning på Mediekompass och beställ, vissa mediehus erbjuder skoluppsättning året om. Dela upp klassen i grupper som tillsammans löser uppgiften.

Vad skriver tidningen om skolan?

Leta igenom artiklar i tidningen. Leta upp de nyhets- eller åsiktstexter som berör skolan. Dela upp texterna i två högar efter vilken typ av text det är.

Nyhetstexter

Hur märks det att texten är saklig och objektiv?

Vilken typ av fakta presenteras?

Vilka får komma till tals?

Åsiktstexter

Hur märks det att texten argumenterar för sin sak?

Vad är textens tes?

Vilka argument används?

Vem står bakom texten? Kan personen, myndigheten eller organisationen ha någon agenda?

Sammanställ

Läraren kan antingen sköta sammanställningen på tavlan eller så får varje grupp redovisa för varandra eller inför hela klassen när sammanställningen är klar.

Räkna sedan ihop antalet texter. Hur många var det om skolan totalt?

Kategorisera texterna. Vad handlar de om? Förslag på kategorier kan vara finansiering, läroplanens innehåll, ägande, lärartäthet eller skolbibliotek.

Går det att se något mönster? Är det något som diskuteras eller skrivs om mer än annat och i så fall, varför då?

Går det, utifrån texterna, att skönja någon skillnad i hur partierna står i frågan?

Koppling till läroplan

Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen.

Information och kommunikation

  • Politiska ideologier och skiljelinjer mellan politiska partier i Sverige.
  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

Granskning av samhällsfrågor

  • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll

  • Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. […] Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

I en artikel i Aftonbladet uppmärksammades nyligen att Engelska skolan i Täby har strikta regler för hur eleverna får klä sig. Samma situation ska  ha uppstått på Engelska Skolan i Borås, enligt Sveriges Radio. Som exempel nämndes att kjolar inte får vara för korta, tröjor inte för urringade eller byxorna för långt ner på rumpan. Skolministern Lina Axelsson Kihlbom sa dagen efter i ett uttalande på twitter att ”…mäta kjollängder på elever hör inte hemma i svensk skola”. Tidigare har en skola i Göteborg uppmärksammas för att de ville förbjuda så kallade ”becknarväskor”.

I den här uppgiften ställer vi oss frågan: Borde skolor få lov att bestämma vilka kläder elever ska ha på sig?

Vad säger lagen

Att få uttrycka sig fritt är grundlagsskyddat och gäller såväl i tal, skrift som i hur du klär dig.

I Skollagen står följande: Skolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Vidare ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet.

I Läroplanen, Lgr 11, kap 1 går följande att läsa:
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.

Enligt skollagen 5 kap. 5 § får skolan lov att ha ordningsregler som ska utarbetas tillsammans med eleverna. Dessa får dock inte gå i strid med grundlagen. Kläder som uttrycker sexistiska åsikter eller hets mot folkgrupp kan dock förbjudas med hänvisning till brottsbalken. Att ha klädkod i exempelvis labbsalar är också tillåtet med hänsyn till arbetsmiljön.

Argument för och emot klädkod

Borde det vara tillåtet för skolor att bestämma hur elever och personal klär sig?

Vilka argument finns för?
Vilka argument finns emot?

Med utgångspunkt i den senaste tidens nyheter om Engelska skolans klädkoder kan eleverna tillsammans få hitta argument för och emot klädkod i skolan. Antingen kan uppgiften genomföras skriftligt, dvs att eleverna skriver en debattartikel, eller som ett muntligt anförande enskilt eller i grupp. Hur man skriver en debattartikel finner du i Publicistguiden som du hittar här.

Som förberedelse kan eleverna läsa en debattartikel av Barbara Bergström, VD och grundare av Engelska skolan.

Syfte
Att följa nyhetsflödet regelbundet i klassen ger eleverna en förbättrad omvärldsuppfattning, större allmänbildning och större ordförråd. I det här lektionstipset fokuserar vi på nyheter om skola, men samma upplägg kan användas i oerhört många olika sammanhang. Som lärare kan du själv välja fokus för nyhetsbevakningen utifrån ditt syfte med lektionerna. I ett miljötema ligger fokus förstås på nyheter med anknytning till miljö, fokuserar ni på kost, motion och hälsa så följer ni medierapportering när det gäller sådana frågor: Samma enkla modell, många olika inriktningar. Använd den ofta!

Bakgrund
“Skolan bidrar till barnens skärmberoende”, “Debatt: Stoppa Engelska Skolan“, “Skola förstörd i bråken”, “Nyanlända som varvar språk lär sig mer i skolan”. Detta är några av rubrikerna från skolans värld en helt vanlig dag i april 2022. De flesta av dessa nyheter berör dig själv och dina elever. Hur ofta tas de upp i undervisningen? Alltför sällan, skulle nog de flesta lärare svara.

Gör så här
Använd hela eller delar av upplägget nedan!
Arbeta individuellt
1. Se till att varje elev har tillgång till en dagsfärsk tidning (papper, eller Internet)
2. Låt eleverna var för sig söka i tidningen utifrån en inledande instruktion:
– Välj ut den skolnyhet som intresserar dig mest i dagens tidning.
3. När de flesta verkar ha funnit en skolnyhet så ger du två stödfrågor för fortsatt arbete:
– Vad handlar nyheten om?
– Varför valde du just den nyheten?

Samtala parvis
Låt eleverna berätta parvis för varandra om de nyheter som de har valt.

Gemensamt i klassen
Ta upp några av nyheterna som eleverna har valt och låt dem rösta fram dagens viktigaste skolnyhet. Klipp ut, eller skriv ut! Anslå på klassrumsväggen!

Följ medierapporteringen
Upprepa den här modellen under en period dag för dag, eller så ofta undervisningen tillåter.
Efter en period har klassen samlat ett antal viktiga skolnyheter.

Skriv och reflektera
Låt var och en välja ut periodens viktigaste skolnyhet. Skriv en text om nyheten med egna ord. Stödfrågor:

  • Vad handlar nyheten om?
  • På vilket sätt berör nyheten dig personligen?
  • Varför valde du den?
  • Vilka reflektioner gör du kring nyheten?
  • Kan du följa upp nyheten? I så fall hur?

METODIK
Diskutera i helklass. Alternativt kan alla få skriva om frågorna först, för att hinna tänka och underbygga sina tankar.

  • Varför får flickor högre betyg i skolan tror ni? Vad är anledningen?
  • Varför får pojkar lägre betyg i skolan tror ni? Vad är anledningen?
  • Har ni sett lärare favorisera flickor? Har ni sett lärare favorisera pojkar?
  • Har ni sett att pojkar/flickor behandlas sämre av lärare?
  • Är det ett problem i er klass eller skola att pojkar får lägre och flickor högre betyg? Varför?
  • Är det ett problem i samhället att pojkar får lägre och flickor högre betyg? Varför?
  • Vad borde göras åt att pojkar får sämre betyg?
  • Passar skolan bättre för flickor än för pojkar?
  • Borde man ha pojk- och flickskolor, som det fanns förr (fram till 60-talet)? Varför/varför inte?
  • Hur skulle en skola vara som passade alla?

Extrafrågor:
Har ni sett att pojkar/flickor behandlas sämre i resten av samhället? Vad beror det på?
Efter skolan har det visat sig att män tjänar mer än kvinnor trots att kvinnor i regel har högre utbildning. Vad beror det på?
Passar resten av samhället bättre för pojkar än för flickor?
Ekonomipriset till Alfred Nobels minne gick år 2023 till Claudia Golding. Hon fick priset för sitt arbete med att undersöka könsskillnaderna på arbetsmarknaden. Läs mer om hennes forskning och se vad den säger om utbildning.


LÄNKAR

https://www.lararen.se/nyheter/fokus/flickorna-har-gatt-om-pojkar-i-alla-amnen
Ekonomipriset 2023 (kva.se)

KOPPLING TILL LÄRO- OCH KURSPLANER
I läroplanernas portalparagrafer slås fast att skolan ska verka för jämställdhet mellan könen och elevinflytande. Att ta upp en fråga som orättvis betygssättning mellan könen till diskussion och reflektion för både elever och lärare är helt i linje med skolans värdegrund.