Fler och fler svenskar har en vänligare inställning till NATO-medlemskap. Det visar en SIFO-undersökning som TV4 har beställt. När en liknande undersökning genomfördes 2018 var 48 procent av de tillfrågade negativa till NATO-medlemskap, idag svarar 33 procent nej. Frågan har aktualiserats efter att Ryssland har ställt krav på NATO att inte värva nya medlemmar.
Bakgrund
Ge en kort introduktion till ämnet. Beskriv varför frågan är aktuell just nu och visa eventuellt klippet från TV4 om SIFO:s studie. SVT har också ett kortare inslag med en tidslinje om Sveriges säkerhetspolitik sedan Andra Världskriget. Låt sedan eleverna ta reda på fakta och information om försvarsalliansen.
- Vad är NATO?
- Vilka länder ingår i samarbetet?
- När tillkom NATO?
- Vad är alliansens syfte?
Vad skriver ledarsidorna?
Tidningens ledarsidor är en del av tidningen där egna åsikter får lov att uttryckas. Låt eleverna enskilt eller tillsammans läsa igenom en eller flera artiklar där åsikter om försvarsalliansen uttrycks. Har er lokaltidning skrivit om NATO under tidningens ledarsidor? Om inte finns några förslag till artiklar nedan.
- Vad tycker ledarskribenten i frågan?
- Vad använder den för argument? Lista de argument du kan hitta.
- Vad har tidningens ledarsida för politisk färg? Hur kan det påverka åsikterna som uttrycks?
- Hur skiljer sig ledarartiklar från vanligt redaktionellt innehåll?
Ledarartiklar på ämnet
DN Ledare: Vad Putin fruktar mest är hotet på hemmaplan (DN, 2022-01-12)
Adam Cweijman: NATO-medlemskap borde vara självklart för Sverige (GP, 2022-01-15)
Lena Mellin: I bästa fall helt meningslös – i sämsta farlig (Aftonbladet, 2022-01-17)
Vad tycker partierna?
Ta reda på vad riksdagspartierna tycker i frågan. Låt eleverna genom dator, mobiltelefon eller surfplatta gå in på partiernas hemsidor. Dela upp klassen i åtta grupper som tillsammans får ta reda på var varje enskilt parti står i frågan och vilka argument de använder. Uppgiften kan även fördjupas genom att grupperna tar kontakt med representanter från de olika partiernas lokala företrädare och ställer frågor direkt till dem.
Debattartiklar på ämnet
Ebba Busch, Mikael Oscarsson (KD): Natomedlemskap krävs för att avskräcka Ryssland (DN, 2022-01-10)
Egen undersökning
Efter att eleverna har blivit mer pålästa kan en undersökning ske i klassrummet. Vad tycker eleverna själva, ska Sverige gå med i NATO? Vilka är mediernas och partiernas starkaste argument? Frågan skulle sedan kunna fördjupas till en debatt på området.
Undersökningar kan även genomföras bland elevernas föräldrar, syskon, vänner eller grannar. Vad tycker dem? Stämmer deras resultat med det som SIFO kom fram till i januari 2022? Varför eller varför inte?
Länktips
I veckan är det FN-dagen. Att den firas just den dagen beror på att FN-stadgan trädde i kraft den 24 oktober 1945 efter att de fem permanenta medlemmarna och en majoritet av övriga medlemmar ratificerat stadgan. Varje år skrivs det lite extra om FN i samband med dagen, och radio och tv brukar uppmärksamma med speciella inslag. Fånga aktualiteten!
En kortis
Välj den artikel (de artiklar?) som den lokala tidningen (eller någon annan tidning) publicerar. Låt eleverna läsa den och diskutera FN:s roll i världen. Huvudfråga: Är FN som vi känner det idag en reell maktfaktor i internationella konflikter? Använd exemplen Afghanistan, Irak, Somalia och Syrien som exempel. Kan stormakterna verkligen komma överens, eller blockerar de ständigt varandra i Säkerhetsrådet?
Det kan säkert vara på sin plats att förklara hur Säkerhetsrådet fungerar!
Hitta artiklar
Ge eleverna i läxa att hitta tidningsartiklar eller andra medieinslag den 23-25 oktober. Presentera materialet antingen genom utskrifter på papper eller digitalt. Gå igenom materialet och diskutera förutsättningslöst innehållet.
Inkludera den diskussion som finns i ”En kortis”. Just FN:s roll i internationella konflikter är en kärnfråga för organisationen. Ge varje exempel (Afghanistan, Irak, Somalia och Syrien) lite extra tid och låt eleverna ge sin syn på saken.
Ett lite större upplägg
Börja med att gå igenom FN:s olika funktioner, Säkerhetsrådet, Generalförsamlingen, etc. Fokusera sedan på fyra saker: den ovan beskrivna inriktningen på nationella/internationella, mänskliga rättigheter, dödsstraff och barnkonventionen. Sök och samla material i medierna kring dessa fyra ämnen.
Vad gäller första inriktningen så se ovan. Diskutera vad ni hittar om mänskliga rättigheter i artiklarna och ta en titt på
fn.se: Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna (pdf)
Vilken (Vilka) av artiklarna är viktigast? Vilken bryts det oftast emot?
Om dödsstraffet inte tas upp i artiklarna så sök på tidningsartiklar från den 10 eller 11 oktober och ordet ”dödsstraff”. Den 10 oktober är nämligen World Day Against the Death Penalty.
Diskutera:
– Tycker du att alla människor har rätt att leva? Ja, nej eller kanske?
– Tycker du att staten ska ha rätt att avrätta en människa för att garantera andras säkerhet? Ja, nej, kanske
– Skulle det vara okej att staten dödar en människa för att förhindra att många andra människor dödades?
– Be eleverna motivera sina ja, nej eller kanske svar.
Slutligen, sök efter artiklar som tar upp FN:s barnkonvention.
Se http://unicef.se/barnkonventionen
Diskutera: Vilken av punkterna i konventionen är viktigast att poängtera idag? Vilka punkter bryter länder emot idag? Vilka punkter kan Sverige tänkas bryta emot? Hur ska vi ta emot ensamkommande flyktingbarn?
Kopplingar till skolans styrdokument
Ur läroplanen: Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.
