Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

Det här är en fortsättning på våra lektionstips med utgångspunkt i DN:s artikelserie “Vi och demokratin”. För att komma till del 1 klickar du här. 

Lektion 2: Demokrati på schemat

Det politiska intresset bland ungdomar är förhållandevis stort, visar en mätning från Ungdomsbarometern. 38 procent av de unga är politiskt intresserade, vilket förvisso är en minskning med 12 procentenheter jämfört med senaste valåret 2018.

I andra delen av DN:s artikelserie möter journalisten åttondeklassare som har deltagit i ett demokratiprojekt. Där har de fått chansen att presentera sina frågor till de kommunala beslutsfattarna.

Under den här lektionen ska eleverna själva få fundera på vilka frågor de tycker är viktiga i sitt lokalsamhälle. Vilka frågor skulle eleverna vilja lyfta till sina kommunala politiker? Låt eleverna spåna tillsammans och lyft sedan i helklass. Om de har svårt att komma på frågor kan exempel lyftas från artikeln. Låt eleverna argumentera för sin sak, varför är frågan viktig för samhället? Om många frågor lyfts kan en omröstning ske i klassen. Vilka fem frågor tycker de gemensamt är viktigast?

Under resterande delen av lektionen kan eleverna hjälpas åt, i grupper, att skriva e-post till de politiskt förtroendevalda i sin kommun om de valda frågorna. De kan gå in på kommunens hemsida och leta fram vilka som är demokratiskt valda och sedan formulera sina önskemål. Be dem att argumentera för sin sak innan e-posten skickas till politikerna.

Följ upp eventuella svar under nästkommande lektion. Vilka svarade och vad skrev politikerna?

Fler lektioner

Del 3: Att växa upp i en diktatur
Del 4: Fördjupning

Introduktion

Demokratiutvecklingen i världen har vänt. Flera demokratiska länder har blivit rejält skadeskjutna under de senaste 15 åren, visar en rad olika rapporter. Autokratiska länder kommer allt längre ifrån att bli demokratiserade. Enligt V-Dem institutes mätningar, ett oberoende forskningsintitut på Göteborgs universitet, är vi tillbaka på samma demokratinivåer som rådde 1990.  Endast 14 % av världens invånare lever idag i liberala demokratier.

Med utgångspunkt i DN:s artikelserie Vi och demokratin syftar den här uppgiften till att låta eleverna fördjupa sig i vad som är demokratins kännetecken.  Det här är Del 1. För att komma till nästa del i lektionsserien kan du gå ner till slutet av den här texten.

Lärarens förberedelse

Börja med att läsa igenom DN:s artikelserie ”Vi och demokratin”. Du hittar första delen här. För att få tillgång till DN för dig och dina elever behöver konton registreras här som ger tillgång till DN under skoltid. Förbered material om demokratins kännetecken. Riksdagen har bra material för området.

Lektion 1: Demokrati under press

Påbörja lektionen med att skriva upp begreppet “demokrati” på tavlan. Låt eleverna associera fritt på begreppet och skriv upp det de kommer på. Skriv sedan upp diktatur. Vad tänker eleverna på då? Hjälp till och fyll på där det är behövligt. Introducera artikelserien för klassen.

Läs första delen i artikelserien gemensamt eller var och en för sig. Läraren hjälper till med att förklara svåra begrepp som kan skrivas upp på tavlan.

Låt sedan eleverna svara på frågor som…

  • Vilka länder nämns som autokratier? Varför då?
  • Vilka kännetecken finns för länder som utvecklas bort från demokrati, enligt artikeln?
  • Hur menar forskare att demokratier kan stärkas?

Dela sedan in klassen i mindre grupper. Låt dem titta tillsammans på den interaktiva kartan som finns hos forskningsinstitutet Freedom House och svara på frågorna nedan.

  • Vilka delar av världen är demokratier? Vad krävs för att anses vara en demokrati?
  • Vilka är autokratier? Vad är det dessa länder saknar?
  • En del länder är gula, ”delvis fria”. Vad innebär det? Ukraina, Mexiko och Indien är några exempel.

Avsluta lektionen med att sammanfatta vad de har kommit fram till och återkoppla till inledningen av lektionen. Har eleverna funnit fler exempel på vad som kännetecknar demokratier och diktaturer?

Fler lektioner

Del 2: Demokrati på schemat
Del 3: Att växa upp i en diktatur
Del 4: Fördjupning

De Olympiska Vinterspelen är i full gång i Peking, Kina. Förutom de hinder som coronapandemin har inneburit för tävlingarna har valet av plats varit i fokus. Kina är ett land som ofta kritiseras för att bryta mot mänskliga rättigheter. Rapporter gör gällande att etniska minoriteter förtrycks och massfängslas i stora omskolningsläger i regionen Xinjiang, den svenske förläggaren Gui Minhai sitter fortsatt fängslad på grumliga grunder och friheten för folket i Hong Kong håller på att kapas.

Vad vet vi om Kina?

Låt eleverna ta reda på fakta om Kina och diskutera sedan med klassen. Vad vet de om Kinas relation till mänskliga rättigheter? För grundskolan kan man ta hjälp av Globalis. För äldre elever kan Freedom House karta användas, där Kina kännetecknas av stäpeln ”Not Free”. Transparency International har en karta som mäter hur hög korruption det är i olika länder. Även den kan användas som faktagrund.

  • Är Kina en demokrati eller diktatur?
  • Flera länder har valt att diplomatiskt bojkotta OS. Vad innebär det?
  • Är det rätt eller fel att Sverige deltar? Vilka argument finns för och emot?

Övervakade journalister

Börja med att lyssna på Medierna i P1:s inslag från den 15 januari 2022 om hur nyhetsmedierna försöker skydda sig mot den kinesiska statens övervakning. Inslaget börjar 01.50 in i programmet. Diskutera sedan följande med klassen.

Debatten

Vad har svenska medier eller lokaltidningen skrivit om OS i Peking? Här är två exempel. Sök efter fler eller kolla igenom lokaltidningen från de senaste veckorna.

DN Ledare: Kina tar OS-guld – åtminstone i diktatur – DN.SE

Snart inleds OS – i en blodtörstig diktatur | Strömstads tidning (stromstadstidning.se)

Idrottsevenemang och diktaturer

Nästa vinter är det dags för fotbolls-VM i ytterligare en diktatur, Qatar. Många menar att både OS i Peking och VM i Qatar är s.k. ”sportwashing”. Diskutera följande med klassen.

  • Bör diktaturer få arrangera stora idrottsevenemang?
  • Tusentals gästarbetare ska, enligt rapporter, ha dött i bygget av de nya fotbollsarenorna. Vad kan omvärlden göra för att Qatar ska förbättra sig?
  • Varför tror ni att diktaturer så gärna vill arrangera dessa stora och ofta dyra evenemang?