Varje år i samband med Pressfrihetens dag presenterar Reportrar utan gränser sin rapport och interaktiva karta Pressfrihetsindex. Den här lektionen riktar sig främst till grundskolans högre årskurser och gymnasiet, men kan med anpassningar genomföras även i mellanstadiet. Du kan använda följande källor i ditt arbete med att undersöka och analysera pressfrihetsindex: Landguiden, Globalis, Human Rights Watch.
1. Vad är pressfrihetsindex?
Läs om vad pressfrihetsindex är och vad man kan läsa ut av det. Du hittar information om det hos Reportrar utan gränser.
2. Undersök pressfrihetskartan tillsammans
Undersök några delar av indexet tillsammans. Förklara vad färgerna på kartan betyder och visa exempel på hur Reportrar utan gränser har analyserat informationen. Ni hittar det senast pressfrihetsindex här.
- Vilket land toppar listan?
- Vilket land ligger sist?
- Var hamnar Sverige på listan?
- Jämför ett grönt och ett rött land. Vilka är de främsta skälen till att de två länderna skiljer sig åt?
2. Undersök och analysera pressfrihetskartan
Undersök vidare kring en eller flera av frågeställningarna.
- Titta på Pressfrihetsindex från de senaste tre åren.
- Undersök om det har skett några förändringar i toppen och botten av listan. Vilka länder har rört sig mest? Vad kan vara förklaringen till det?
- Har Sverige gått upp eller ner? Vilka skäl anger Reportrar utan gränser till Sveriges placering i år? Vad kan Sverige göra för att förbättra sin position?
- Har några länder förbättrat eller försämrat sin position sedan förra året? Vilka och vad kan det bero på?
- Jämför två valda länder, förslagsvis ett grönt/gult och ett orange/rött.
- Vad skiljer de två länderna åt? Vilka olika samhällsutmaningar finns i respektive land?
- Ta reda på några länder som nyligen har genomfört val eller genomgått andra politiska förändringar i närtid.
- Kan du med hjälp av kartan se om det har påverkat pressfriheten i landet? Beskriv och ge exempel.
3. Länder där pressfriheten är hotad
- Hitta och beskriv ett land där en eller flera journalister är fängslade.
- På vilka grunder är de fängslade?
- Hitta och beskriv ett land där hat och hot mot journalister är vanligt förekommande.
- Hitta och beskriv ett land där pressfriheten begränsas i lagar och regler.
4. Undersök årets pressfrihetspristagare
Varje år delar Reportrar utan gränser ut pris till en person eller organisation som har gjort insatser för pressfriheten. Ta reda på vem eller vilka årets pristagare är.
- Varför har pristagarna fått priset?
- Vilken information kan ni få fram om pristagarna?
- Har pristagarnas arbete lett till någon förändring i det samhälle de är verksamma i?
- Vilka inskränkningar i pressfriheten eller andra demokratiska rättigheter råder i det land pristagarna kommer ifrån?
5. Framtidens pressfrihet
Resonera tillsammans.
- Vilka förändringar tror ni krävs för att kartan som visar pressfrihetsindex ska bli övervägande grön och gul?
- Vem bär ansvar för att genomföra förändringar som kan leda till att press- och yttrandefriheten ökar i samhället? Vilket ansvar har: FN och världssamfundet; stater och regeringar; de stora mediebolagen; chefer och anställda inom press och media; enskilda medborgare och mediekonsumenter?
Varje år i samband med Pressfrihetens dag presenterar Reportrar utan gränser sin rapport och interaktiva karta Pressfrihetsindex. Följande lektionsövning riktar sig främst till grundskolans högre årskurser och gymnasiet, men kan med anpassningar genomföras även på mellanstadiet. I samband med dagen presenteras årets Pressfrihetspristagare, som 2023 går till de iranska journalisterna Nilufar Hamedi och Elaheh Mohammadi, som fängslats för sin rapportering om Mahsa Aminis död i september 2022.
Undersök pressfrihetskartan
Ni hittar årets pressfrihetsindex här från och med den 3 maj 2023. Här är några förslag på vad ni kan undersöka i klassrummet.
- Vilket land toppar listan? Och vilket ligger sist? Jämför med förra eller tidigare år. Är det sig likt?
- Var hamnar Sverige på listan? Har Sverige gått upp eller ner? Vilka skäl anger Reportrar utan gränser till Sveriges placering? Hur kan Sverige förbättras?
- Jämför två valda länder, förslagsvis ett grönt/gult och ett orange/rött. Vad skiljer länderna åt? Vilka olika utmaningar ställs länderna inför?
- Har något land förbättrat sin position sedan förra året? Vilka och varför då?
- Och likaså, har något land förändrats till det sämre? Vad beror det på?
- Sverige, Tyskland, Brasilien och Ungern är alla länder som genomfört val under 2022. Hur har det påverkat ländernas position? Kan ni komma på några fler länder som haft val. Hur ser det ut där?
- Hitta ett valfritt land där en eller flera journalister är fängslade. På vilka grunder är de fängslade?
- Beskriv ett land där hat och hot är vanligt förekommande mot journalister.
- Beskriv ett land där pressfriheten begränsas i lagar och regler.
Undersök årets pressfrihetspristagare Nilufar Hamedi och Elaheh Mohammadi
- Vilken information kan ni få fram om pristagarna?
- Varför tror ni att pristagarna får priset?
- Har pristagarnas arbete lett till någon förändring i det samhälle de är verksamma i?
- Hur placerar sig Iran i Pressfrihetsindexet?
- Vilka inskränkningar i pressfriheten eller andra demokratiska rättigheter rapporteras det om från landet?
Använd, förutom Reportrar utan gränser, källor som Landguiden, Globalis, Human Rights Watch och andra trovärdiga källor. Granska kritiskt och motivera källmaterialet.
En docka föreställandes Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har hissats uppochned utanför Stockholms stadshus. Aktivistgruppen Rojavakommittéerna har tagit på sig aktionen. Händelserna har fördömts av svenska regeringsrepresentanter och fått Turkiet att ilskna till. Bland annat ställdes ett planerat besök av talmannen Andreas Norlén in med kort varsel. Detta samtidigt som Sverige är mitt i en förhandling med Turkiet om inträde i militäralliansen NATO.
I efterdyningarna av aktionen har yttrandefrihetens gränser diskuterats i medierna. Vad är och bör vara tillåtet att säga inom ramarna för vår demokrati?
Diskutera
Var går gränsen för yttrandefriheten? Vad är olagligt att uttrycka sig om? Var dockan innanför dessa gränser?
Tidningen Flamman har utlyst en satirtävling om Erdoğan där tecknare kan vinna prispengar. Ska man få skämta om vad man vill?
Kan ni komma på andra aktioner eller yttranden som blivit omdebatterade men som likväl är tillåtna?
Vad kan det få för konsekvenser om yttrandefriheten begränsas? Och motsatt – om vi hade fått yttra precis vad vi ville?
Vad säger lagen?
Enligt FN:s konvention för mänskliga rättigheter artikel 19 har var och en rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Hur skyddas våra medborgerliga friheter i svensk lag?
Hur vidsträckt är vår yttrandefrihet? Vad står i regeringsformen?
Vilka begränsningar finns i yttrandefriheten? Finns det yttranden som är olagliga? Kan ni ge exempel?
Vad säger nyhetsmedierna?
Ta reda på hur frågan har diskuterats i medierna. Vilka perspektiv lyfts fram? Gör en kartläggning och leta både på nyhetsplats och bland opinionstexter.
Flera artikelförslag finns nedan.
Lektionsunderlag
- Kristersson om aktionen med Erdogan-docka: Avskyvärt – förstår Turkiets ilska (SVT)
- Johan Pehrson om Erdogan-dockan: ”Vi har yttrandefrihet i Sverige” (Aftonbladet)
- Tobias Billström: Viktigt att ta Turkiets känslor på allvar (SvD).
- Han hängde upp dockan: ”Måste provocera för att få reaktion” (TV4)
- Experter om Kristerssons hårda ord: ”Skäms över Sverige” (GP, kan krävas inloggning)
- Nils Funcke: ”Ministrarna agerar extremt olämpligt” (SvD Debatt)
- Johanna Frändén: Den hängda Erdogandockan får mig att tänka på Charlie Hebdo (Aftonbladet)
- Alex Schulman: Ulf Kristersson hyllar Turkiets ”demokrati” och pissar på vår (DN)
- Anders Gustafsson: Om det varit en Nooshi-docka som dinglat i en lyktstolpe? (BLT)
Tänk er ett scenario där Sveriges regering beslutar om nybyggnation av kärnkraften. “Sverige behöver fler pålitliga energikällor!”, säger en av de mer profilerade ministrarna i frågan. Det är en av de viktigaste frågorna för regeringen och nya reaktorer börjar omgående byggas vid både Ringhals och Forsmark. Fredliga protester bryter ut från unga klimataktivister utanför byggområdet. Men våldsverkare som vill annat har infiltrerat gruppen och skapar tumult. Det blir fullt slagsmål mellan aktivister, polis och säkerhetspersonal på området.
Hur skulle nyhetsmedia bevaka händelsen?
Men först…
Som undervisande lärare kan man fundera på följande innan ni sätter igång.
Vilka är dessa unga människor som fredligt protesterar?
Vilka samhällsgrupper tillhör de?
Hur ser de ut? Och hur beter de sig vid protesterna?
Det kommer sannolikt ha betydelse för hur nyheten presenteras och kan hjälpa eleven att upptäcka när stereotypa föreställningar används.
Att diskutera
Hur skulle det här händelsen presenteras i nyheterna? I tidningen? På radio? På TV?
Skulle de presenteras på olika sätt och i så fall varför?
Har olika medieformer olika karaktär som kan påverka hur nyheten presenteras? Hur? Kan innehållet skiljas åt? Varför?
Uppgift
Nu är det dags att i grupp själva börja producera nyheter baserat på nämnda case och den diskussion de tidigare har fört.
Varje grupp gör följande…
Skapa en nyhetsberättelse som presenteras som en notis i tidningen (max 210 tecken), ett 20-30 sekunders långt radioinslag och ett 1-2 minuter långt inslag för tv. Försök, i den mån det är möjligt, att besvara de journalistiska frågorna Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför? och lyft fram den viktigaste informationen först.
Skriv manus och fundera på varje mediums särskilda karaktäristik.
Läs upp notisen och radioinslaget för resten av klassen. Radioinslaget kan även, om tid finns, spelas in.
Visa tv-inslaget som ett rollspel eller spela in och redigera utifrån de tekniska möjligheter som finns, till exempel med en mobiltelefon.
Återgå sedan till den tidigare diskussionen. Finns det något mer att säga om medieformernas olika karaktär? Hur märktes det av i gruppens presentationer? Vilka koder och konventioner brukar följas i förhållande till de olika medieformerna?
Material
Mediekompass lektionstips om nyhetsnotiser
Mediekompass skrivarskola: Om notiser.
Den här uppgiften är baserad på modul 7 i UNESCO:s riktlinjer för god MIK-undervisning, samlat i antologin “Media and Information Literate Citizens: Think Critically, Click Wisely!“. Den matiga texten finns sammanfattad av Digiteket på svenska här.
I den här uppgiften ska eleverna ta reda på fakta om förra årets fredspristagarna och diskutera vikten av journalistik i fredsarbetet.
Introduktion
Journalisterna Maria Ressa och Dimitrij Muratov tilldelades Nobels fredspris 2021. Maria Ressa grundade 2012 nyhetssajten Rappler i Filippinerna och är en vida känd yttrandefrihetsförespråkare.
Dimitrij Muratov är chefredaktör för den ryska oberoende tidningen Novaja Gazeta där han tidigare hade journalisten Anna Politskovskaja som kollega. Politskovkaja var känd för sitt motstånd mot Tjetjenienkriget och var en stark förespråkare för mänskliga rättigheter. Novaja Gazeta har i snart trettio år ägnat sig åt att granska den ryska statens korruption och brott mot mänskliga rättigheter.
”För deras ansträngningar att värna yttrandefriheten, som är en förutsättning för demokrati och varaktig fred”, löd Nobelkommitténs motivering.
Ta reda på fakta
Börja med att undersöka vilka Maria Ressa och Dimitrij Muratov är. Använd funktionen ”Nyheter” om ni söker på Google. Ett tips är att angränsa sökningen till de veckor i oktober där priset tillkännagavs för att se vad som skrevs då.
- Ta reda på fakta om Maria Ressa och Dimitrij Muratov.
- Ta reda på fakta om Rappler och Novaja Gazeta.
- Var kommer de ifrån och vad vet vi om landet där de verkar? Kolla Pressfrihetsindex och andra säkra källor som Landguiden, Ne eller Globalis för att ta reda på hur det ligger till med press- och yttrandefrihet i länderna.
- Kolla igenom nyheter igen. Har Ressa och Muratov uppmärksammades i närtid för sitt jobb? Hur och varför?
Diskutera
När eleverna har fakta på bordet kan de presentera för varandra i mindre grupper vad de har kommit fram till. Sedan kan de diskutera följande:
- Varför tror ni att journalister får fredspriset?
- Hur påverkas deras möjligheter att göra ett bra jobb av länderna de verkar i?
- Skulle ni våga vara journalister i Filippinerna och Ryssland? Vad tror ni driver människor till att ha ett sådant farligt jobb?
- Organisationer som Reportrar utan gränser och Amnesty arbetar för att skydda dessa yttrandefrihetskämpar. Är det viktigt och i så fall varför?
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)
- Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
- Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
Bild: Reportrar utan gränser
Den 3 maj är det dags för Pressfrihetens dag. Dagen brukar uppmärksammas av Reportrar utan gränser, dels genom publicering av organisationens uppdaterade Pressfrihetsindex, dels genom tillkännagivandet av årets Pressfrihetspristagare. Förra året fick Telex.hu priset för sin orädda aktion att med hjälp av crowdfunding, skapa en ny oberoende och opartisk nyhetssajt i Ungern där regeringen i många år undergrävt pressfriheten och makthavarna kontrollerar 80 procent av all media.
– Om det är något vi behöver mer av inom EU i dessa tider är det fler modiga och hängivna journalister som vågar stå upp mot auktoritära makthavare, organiserad brottslighet, korrupta företagsledare och de digitala medieplattformarnas trollsvansar, sa Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige, då.
RSF:s pressfrihetsindex firar 20 år i år. 2022 tillkommer en del nyheter i indexet. Förutom den generella uppdelningen av länder kommer de även att rankas i sex olika indikatorer. De är medielandskap, politik, ekonomi, juridik, säkerhet och sociokulturell kontext.
Titta på indexet
Börja med att titta på kartan gemensamt. Red ut hur färgindelningen i vitt, gult, orange, rött och svart ska förstås. Be sedan eleverna svara på följande.
- Hur ligger Sverige och våra nordiska grannländer till i rankningen?
- Vad tror ni krävs för att komma högt på rankingen? Försök kom på tre anledningar.
- Vilka länder ligger långt ner? Varför gör de det? Kom på tre skäl till att de hamnat där.
Jämför och analysera
Titta på ett svart land, ett rött land och ett gult land på kartan och jämför.
- Var ligger länderna?
- Är länderna demokratier eller diktaturer? Använd andra källor som Landguiden eller Globalis vid behov.
- Har ländernas situation förbättrats eller försämrats sedan förra året?
- Hur ser situationen ut i landet i jämförelse med Sverige?
Årets pressfrihetspristagare
RSF:s pressfrihetspris 2022 tilldelas det belarusiska journalistförbundet BAJ. Förbundet bildades 1995 som en reaktion mot den belarusiske ledaren Lukasjenkos inskränkningar av fria medier. Priset delas ut i samband med Pressfrihetens dag den 3 maj 2022. Låt eleverna utforska pristagaren.
- Vem eller vilka blev pristagare och från vilket land?
- Vad kan ni ta reda på om pristagaren? Googla, men tänk på källkritiken och använd källor som etablerade nyhetsmedier, Ne.se eller Landguiden.
- Om möjligt, vad kan ni ta reda på om landet som personen, organisationen eller företaget kommer från? Vad har landet för ranking i pressfrihetsindex?
Uppgiften kan presenteras i olika former och kan genomföras både i grupp och individuellt. Lämpligast är att eleverna tillsammans får utforska kartan och att de i par eller grupp kan fördjupa sig i olika frågor och redovisa svaren för varandra.
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap, åk 4-6, centralt innehåll (reviderad 2022-06-23)
Rättigheter och rättsskipning
- Samhällets behov av lagstiftning samt några olika lagar och påföljder. Kriminalitet och möjliga konsekvenser för individ och samhälle.
Information och kommunikation
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare.
- Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
Samhällskunskap centralt innehåll, åk 7-9 (reviderad 2022-06-23)
Rättigheter och rättsskipning
- Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
- Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
Bild: Reportrar utan gränser
Den 3 maj är det dags för Pressfrihetens dag. Dagen brukar uppmärksammas av Reportrar utan gränser, dels genom publicering av organisationens uppdaterade Pressfrihetsindex, dels genom tillkännagivandet av årets Pressfrihetspristagare. Förra året fick Telex.hu priset för sin orädda aktion att med hjälp av crowdfunding, skapa en ny oberoende och opartisk nyhetssajt i Ungern där regeringen i många år undergrävt pressfriheten och makthavarna kontrollerar 80 procent av all media.
– Om det är något vi behöver mer av inom EU i dessa tider är det fler modiga och hängivna journalister som vågar stå upp mot auktoritära makthavare, organiserad brottslighet, korrupta företagsledare och de digitala medieplattformarnas trollsvansar, sa Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige, då.
RSF:s pressfrihetsindex firar 20 år i år. 2022 tillkommer en del nyheter i indexet. Förutom den generella uppdelningen av länder kommer de även att rankas i sex olika indikatorer. De är medielandskap, politik, ekonomi, juridik, säkerhet och sociokulturell kontext.
Det uppdaterade indexet med indelning efter kategori
Börja med att titta på kartan gemensamt. Red ut hur färgindelningen ska förstås. Be sedan eleverna svara på följande.
- Är det något eller några länder som sticker ut som förbättrat i år?
- Kan ni se något land som har försämrat sin ranking?
- Vilka är indexets kriterier och vad innebär dem?
- Hur ligger Sverige till i det generella indexet? Titta sedan på de sex indikatorerna. Skiljer sig positionerna åt och i så fall, vad beror det på?
Jämför
Givetvis har stort fokus hamnat på Ryssland och Ukraina i årets index. Jämför Ryssland, Ukraina och Sverige.
- Hur har Ryssland invasion av Ukraina påverkat pressfriheten i länderna?
- Hur står de sig i jämförelse med Sverige?
- Vilka skäl anges för ländernas ranking? Alltså, vilken roll har kriget spelat för ländernas placering och hur placerades dem förra året?
- Jämför med tillförlitliga källor som Landguiden, Globalis och Ne.se. Kan ni hitta stöd för Reportrar utan gränsers beslut i andra texter?
Årets pressfrihetspristagare
RSF:s pressfrihetspris 2022 tilldelas det belarusiska journalistförbundet BAJ. Förbundet bildades 1995 som en reaktion mot den belarusiske ledaren Lukasjenkos inskränkningar av fria medier. Priset delas ut i samband med Pressfrihetens dag den 3 maj 2022. Låt eleverna utforska pristagaren.
- Vem eller vilka blev pristagare och från vilket land?
- Vilka skäl ger RSF till att dela ut priset till årets pristagare?
- Vad kan ni ta reda på om pristagaren? Googla, men tänk på källkritiken och använd källor som etablerade nyhetsmedier, Ne.se eller Landguiden.
- Om möjligt, vad kan ni ta reda på om landet som personen, organisationen eller företaget kommer från? Vad har landet för ranking i pressfrihetsindex? Hur ser den demokratiska situationen ut? Vilka inskränkningar i pressfrihetens rapporteras det om?
Uppgiften kan presenteras i olika former och kan genomföras både i grupp och individuellt. Lämpligast är att eleverna tillsammans får utforska kartan och att de i par eller grupp kan fördjupa sig i olika frågor och redovisa svaren för varandra.
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-06-23)
Rättigheter och rättsskipning
- Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
- Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
Samhällskunskap 1b, centralt innehåll
- Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
- Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
- Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.
Medier, samhälle och kommunikation 1, centralt innehåll
- Mediernas tillkomst, utveckling och påverkan ur ett historiskt och dagsaktuellt perspektiv. Mediernas roll i samhället och deras betydelse för demokratin och samtidskulturen.
- Analys av nationella och internationella mediestrukturer samt pågående förändringar inom dem.
Som ett led i de sanktioner som EU för mot Ryssland med anledning av invasionen av Ukraina så har de ryska nyhetskanalerna RT (Russia Today) och Sputniks kanaler stängts av. Det betyder kort och gott att sändningarna inte går att ta del av inom EU. Skälet som anges är att Ryssland, via kanalerna, sprider desinformation riktad mot EU och dess medlemsländer som en del av sin krigsföring.
Röster har höjts om EU:s beslut är rätt. Begränsar det inte yttrandefriheten? Det menar till exempel yttrandefrihetsexperten Nils Funcke i en artikel i tidningen Journalisten. Andra menar att det är rätt beslut. I den här uppgiften får eleverna ta del av bakgrunden till EU:s beslut och hur debatten om det har förts i svenska nyhetsmedier. Avslutningsvis får de själva diskutera hur de ställer sig till att statliga ryska medier inte längre är välkomna i EU.
Bakgrund
Vissa debattörer och experter menar på att beslutet innebär censur av nyhetsmedier. Enligt våra grundlagar Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen är det förbjudet för staten att censurera medier. Att censurera någon eller något innebär kort och gott att man hindrar den från att trycka, sända eller publicera något på förhand. Beslutet kan alltså sägas stå i konflikt med vår informationsfrihet och det censurförbud som ryms i lagarna. Läs mer om våra grundlagar i Publicistguiden.
Andra menar att RT och Sputnik inte är som vilka medier som helst. Båda kanalerna ägs av den ryska staten och bedriver sändningar på en mängd olika språk. Rapporteringen är vänligt inställd till Putin och den styrande makten. Ryssland är rankat på 150:e plats i Reportrar utan gränsers globala pressfrihetsindex. Landets oberoende medier har successivt blivit begränsade genom drakoniska medialagar, blockering av webbplatser och fängslande av journalister. De största TV-kanalerna, som RT, sprider propaganda till folket.
Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke anser att begränsningen inte är censur i dess rätta bemärkelse. Det handlar inte om förhandsgranskad information i det här fallet – snarare en begränsning av distributionen, alltså själva sändandet.
En studie från Försvarshögskolan visar att unga svenskar och framför allt unga svenska män är mer benägna att sprida rysk desinformation än andra. De både konsumerar och sprider vidare innehållet från de ryska statliga medierna, såsom RT och Sputnik. Totalt sju procent av de tillfrågade tar del av nyheter från dessa medier. I gruppen 18 – 29 år är det 13 procent och bland unga män konsumerar 21 procent av de tillfrågade nyheter från kanalerna.
Gruppen av RT/Sputnik-konsumenter tenderar också till att vara mer skeptiska till alla sorters medier, myndigheter och politiska institutioner än andra. 82 % av gruppen tar del av svenska alternativmedier men är samtidigt storkonsumenter av internationella nyhetsmedier. Slutsatsen som dras av studiens resultat är att konsumenter och spridare av RT och Sputniks nyheter kan fungera som budbärare och underminera demokratiska värden.
Debatten
Nu har eleverna fått bakgrund till ämnet och det är dags att fördjupa sig i hur debatten låter. Läs debattartiklar på ämnet. Här från Martin Schori på Aftonbladet, Hynek Pallas på GP och Karin Olsson på Expressen. Läs samtliga eller välj ut ett par som kan diskuteras i klassrummet efteråt. För de yngsta kanske vissa meningar eller begrepp behöver förklaras och skrivas upp på tavlan.
Hynek Pallas: Sluta vara naiva – rysk propaganda är ett vapen (gp.se)
Martin Schori: Öppen journalistik krävs för att bemöta nättrollen (gp.se)
Karin Olsson: Debatten om Sputnik och RT måste kompliceras (expressen.se)
Diskussion
Dela in klassen i grupper för diskussion om de artiklar de har läst.
- Vilka argument använder skribenterna för och mot censur av ryska medier? Lista tillsammans och avgör vilka argument ni tycker är bäst.
- Pallas och Schori anser att god journalistik behöver bli mer lättillgänglig. Hur tar ni del av nyheter? Vad krävs för att journalistik ska skapa intresse hos er?
- Varför använder Ryssland medier i sin krigsföring? Vad kan det ge för konsekvenser?
- Är det rätt att begränsa RT och Sputnik? Varför? Varför inte?
- Finns någon fara i att unga svenskar sprider RT och Sputniks budskap? Vad kan bli konsekvenserna?
Avsluta med att summera diskussionen i helklass.
Koppling till läroplan
Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar
Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll
- Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. […] Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
Det här är en fortsättning på våra lektionstips med utgångspunkt i DN:s artikelserie ”Vi och demokratin”. Klicka här för del 1, här för del 2 eller här för del 3.
Lektion 4: Fördjupning
Med utgångspunkt i föregående lektioner är det dags för fördjupning. Be eleverna att välja en diktatur i världen, som den utgår ifrån i sitt arbete, det vill säga de länder som är lila, “Not Free”, på Freedom House karta. De ska redogöra för grunderna i systemet och belysa skillnaderna och likheterna mellan demokrati och diktatur.
De kan sedan besvara följande frågor med etablerade källor som grund som till exempel Landguiden eller Freedom House.
- Varför klassas Sverige som en demokrati?
- Vilka kännetecken för en diktatur hittar man i ditt valda land? Vad krävs för att landet ska bli en demokrati? Alltså – vilka grundläggande kriterier måste finnas i en fungerande demokrati?
- Jämför diktaturen med ett land som är ”delvis fritt”, alltså ett land som har både demokratiska och diktatoriska inslag. Vilka likheter och skillnader kan du se, till exempel i hur människor har det?
- Jämför diktaturen med Sverige. Vilka likheter och skillnader kan du se, till exempel i hur människor har det?
Uppgiften kan vara examinerande för området och kan göras både skriftligt och muntligt, enskilt och i grupp. Det är upp till varje lärare att avgöra hur och om området ska examineras.
Användbara källor
Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex
Transparency Internationals korruptionsindex
Det här är en fortsättning på våra lektionstips med utgångspunkt i DN:s artikelserie “Vi och demokratin”. För att komma till del 1 klickar du här, eller här för del 2.
Lektion 3: Att växa upp i en diktatur
Lektionen har utgångspunkt i tredje delen av artikelserien ”Vi och demokratin”. Texten handlar om Zsolt Czinkóczky som växte upp i ett icke-demokratiskt Ungern men som nu bor i Sverige.
Läs texten tillsammans eller var för sig. Låt eleverna identifiera följande…
- Vad minns Zsolt från sin barndom i Ungern?
- Hur skildes minnena sig åt från hans upplevelser av Sverige?
- Vad får vi veta om Ungern idag?
Ungern är ett av få länder i Europa som räknas som ”Delvis fritt”, enligt Freedom House demokratiindex. Vilka skäl ligger bakom? Låt eleverna undersöka frågan med utgångspunkt i texten från Freedom House eller exempelvis på Landguiden för text på svenska.
Sammanfatta vad eleverna har tagit reda på om landet gemensamt innan lektionen avslutas.
