Introduktion

Det slog ner som en bomb när den högsta domstolen i USA i juni 2022 rev upp domstolsbeslutet Roe mot Wade, som sedan 1973 garanterat amerikanska kvinnor rätt till abort. Restriktiva abortlagar har redan införts eller är på väg att införas i en del delstater. Det tidigare domstolsbeslutet gjorde att kvinnor enligt den amerikanska konstitutionen var garanterade rätt till abort fram till graviditetsvecka 24.

Enligt Amnesty har 26 länder i världen helt och hållet förbjudit abort och varje år genomförs 20 miljoner osäkra aborter i världen. De farliga och olagliga aborterna leder till att 47 000 flickor och kvinnor dör varje år, enligt WHO.

I den här uppgiften ska eleverna få synliggöra, genom en välbeprövad faktakollsmetod, sanningshalten i olika påståenden om aborträtt.

Förberedelse för läraren

Börja med att läsa igenom instruktionerna och de länkar som finns med i uppgiften. Check! Please! har en enkel och praktisk guide till SIFT-metoden som kan vara klok att skumma igenom som förberedelse till passen. Eleverna kan även förberedas genom Nyhetsvärderarens självtest, där de får praktiska tips på hur de undersöker påståenden och tvivelaktiga källor.

Det kan också vara bra att vara inläst på hur abortlagstiftningen i Sverige är utformad. 1177 beskriver vår lagstiftning här.

Längst ner finns en samling länkar som kan vara användbara för eleverna när de granskar sina källor.

Bestäm även om uppgiften ska göras enskilt, i par eller i grupp. Ett förslag på presentationssätt ges längre ner.

Uppgift 1: Är aborträtten hotad i Europa?

Inled passet med att lyssna på SvD:s podd Dagens story, där utrikeskorrespondenten Teresa Küchler reder ut hoten mot aborträtten i Europa och hur abortlagstiftningen är utformad i olika europeiska länder. Registrera ett kostnadsfritt skolkonto på SvD här.

Besvara frågorna:

  • Vad anger Teresa Küchler som skäl till att det är enklare att göra abort i Europa än i USA?
  • Vad är statusen för den svenska och europeiska aborträtten, enligt podden?
  • Vilka länder i Europa har hårdast abortlagstiftning idag?
  • Vilka länder i Europa har de mest liberala abortlagarna?

Besvara frågorna i par eller enskilt. Podden kan lyssnas på gemensamt eller varje elev för sig.

Som avslutning kan eleverna diskutera om de kan lita på det som sägs i ”Dagens story”. Be dem motivera sina svar.

Uppgift 2: Faktagranska som ett proffs

I grupper eller par ska eleverna nu på egen hand ta reda på fakta om aborträtt. Uppgiftens slutmål är att granska om påståendena stämmer, men själva vägen dit är det som ska presenteras.

Be eleverna undersöka något av följande påståenden.

Som faktagranskningsmetod använder eleverna SIFT-metoden och, så långt det är möjligt, de tips de fick i Nyhetsvärderarens självtest.

SIFT-metoden

S = Stop! Stanna upp. Vet du vem som delar detta? Vet du varför du litar på dem? Vet du vem det är eller deras koppling till ämnet? Vet du någonting om påståendet?
I = Investigate. Undersök källan. Kan du hitta bevis för att informationen är sann och stämmer? Vem har skrivit den? Är det någon du känner till? Om du kollar på en video om fördelarna med att dricka mjölk vill du säkert veta om det är mjölkindustrin som ligger bakom den.
F = Find better coverage. Hitta bättre bevakning. Har andra trovärdiga källor rapporterat om det du har hittat? Det är det här som kallas lateral läsning, att söka bortom källan.
T = Trace claims. Spåra material till dess ursprungskontext. Ibland kan något se bättre ut än vad det är. Försök hitta originalkällan till påståendet för att se om något har omtolkats, redigerats eller stöpts om.

En kvinna som läser tidningen vid ett skrivbord.

SIFT-metoden

Stop! Investigate! Find better coverage! Trace claims!

Presentation

Det är mycket viktigt att eleverna dokumenterar sin väg fram till svaren. De kan spara bevis som skärmdumpar och anteckna sina resonemang och slutsatser. Se till att de följer SIFT-metoden i sin redovisning.

Presentationen lämpar sig mycket väl som posterpresentation för en källkritikskväll på skolan. Eleverna kan bjuda in sina föräldrar som i sin tur får lära sig om faktagranskning när arbetet presenteras, likt det du finner i exemplet nedan, från en av upphovsmännen till SIFT-metoden, Mike Caulfield.

Tips på kostnadsfria faktagranskningsverktyg

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll

Rättigheter och rättsskipning

  • Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exem­pel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt sam­hälle.

Granskning av samhällsfrågor

  • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör sam­hälls­frågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Samhällskunskap 1b, gymnasieskolan, centralt innehåll

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
  • Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.

Introduktion

Den 8 april är det den Internationella Romadagen, romernas nationaldag. I Sverige har romer funnits sedan 1500-talet och är idag en av fem nationella minoriteter. Språket, romani chib, är också ett av våra minoritetsspråk. En del av de ceremonier som firas i samband med dagen hedrar minnet av förtryck och övergrepp mot folkgruppen. Enligt en undersökning av Länsstyrelsen känner många unga romer oro för att behandlas dåligt. De allra flesta är stolta över sin identitet men bara en tredjedel vågar berätta att de är romer.

1.  Vad känner du till om romer?
2. Romer är en nationell minoritet. Vad innebär det?

Fördjupning

Förklara några begrepp som eleverna behöver förstå, exempelvis: minoritet, diskriminering, etnisk, romer, samer och judar.

Aktivitet

För snart tio år sedan avslöjade Dagens nyheter att Polisen i Skåne hade upprättat ett register över romer, varav över tusen var barn. Liknande register över folkgruppen har gjorts tidigare i historien och det väckte många obehagliga minnen för romer i Sverige.

Värderingsövning

1. Låt var och en ta ställning enskilt.
2. Samtala parvis.
3. Lyft sedan några röster i hela klassen.

-Var det bra att Dagens Nyheter avslöjade polisens register?
Ja Nej Kanske
Varför/varför inte?

-Hur tror du det känns att vara med i ett sådant register hos polisen?
Bra Dåligt Vet inte
Varför/varför inte?

-Tycker du att polisen gjorde rätt när de gjorde ett register över romer?
Ja Nej Kanske
Varför/varför inte?

Avslutande öppen fråga:
-Varför tror du att diskriminering är förbjuden enligt svensk lag?

Uppföljning

Fördjupa kunskaperna genom att arbeta vidare med temat etniska minoriteter och minoritetsspråk.

Länktips:

Forum för Levande Historia: Antiziganism i historien och idag. 

UR: Andrea hälsar på hos Nadja. Ett av fem korta program om nationella minoriteter

Skolverket: Undervisa om den nationella minoriteten romer. 

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap, åk 4-6, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)

  • De nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter.

Svenska, åk 4-6, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)

  • Språkbruk i Sverige och Norden. Några svenska dialekter. De nordiska grannspråken. De nationella minoritetsspråken i Sverige.

Det här lektionsförslaget aktualiseras av Världsvattendagen som återkommer med ett sötvattentema varje år den 22 mars. Under 2019 års tema; ”Leaving no one behind”  kommer fokus ligga på vatten som en mänsklig rättighet – vatten för alla! FN:s organ UN-Water stödjer kampanjen på internationell nivå och bestämmer varje årstema. Vi knyter ihop den här dagen med vattenfrågan hos oss och ute i världen.

A Introduktion

Vårt dagliga vatten

Många skolbarn tar vattenfrågan som självklar. Inled lektionen med en diskussion om hur de dagligen använder vatten och hur vårt samhälle är uppbyggt kring vattenförsörjning.

Koppla samtalet till fakta om vatten. Detta är hämtat ur Vattenskolan.se:

” Vattnet tar inte slut och det bildas inget nytt vatten på jorden. Det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan.

Vattnet är i ständig rörelse. När det är varmt och solen skiner avdunstar vatten från växter, hav och sjöar, vi kallar det för vattenånga. Vattnets ånga stiger upp i luften och formas till moln. Kylan i atmosfären får molnen att släppa ifrån sig vattendroppar i form av regn eller snö. Så fortsätter vattnet sitt eviga kretslopp.

Om vi är rädda om vattnet och inte smutsar ner det, kommer vi att kunna använda vattnet i framtiden. Vi behöver din hjälp för att få ett renare vatten”.

Alla har inte tillgång till vatten

Presentera och diskutera dessa fakta från 2014 hämtade hos WaterAid.

  • 768 miljoner människor i världen har inte tillgång till rent vatten. Det är mer än 80 gånger Sveriges befolkning.
  • I områden utan tillgång till rent vatten måste kvinnorna gå i snitt en mil om dagen bara för att hämta vatten.
  • I Sverige använder vi i snitt 160 liter vatten om dagen, i USA är snittanvändandet 570 liter vatten om dagen. I Etiopien är det bara 20 liter.
  • Varje dag dör 2000 barn av diarré orsakad av smutsigt vatten – det är den näst vanligaste dödsorsaken för barn under fem år.
  • Kvinnor i Asien och Afrika bär ofta behållare med 20 liter vatten på rygg eller huvud – det väger lika mycket som en fullpackad resväska.
  • Att köpa vatten i Accra i Ghana kostar tre gånger så mycket som att köpa vatten i New York.
  • Att förse barn med rent vatten förändrar deras liv – deras hälsa förbättras och de får mer tid att gå i skola och att vara just barn.
  • Varje krona investerad i rent vatten och sanitet ger en avkastning på fyra kronor, i ökad produktivitet.
  • Om alla skulle ha tillgång till rent vatten och sanitet skulle 2,5 miljoner liv räddas – varje år.
  • Att förse en by med rent vatten förändrar allt! Kvinnorna får tid till annat än att hämta vatten och människorna i byn blir friskare.

(Källa: WaterAid)

Aktivitet

Vad skriver tidningarna om vatten?

Ge eleverna papperstidningar från den senaste tiden och be dem leta efter nyheter om vatten. Vi tror att de kan hitta nyheter om dricksvatten, avloppsvatten, vattendrag och sjöar, snö och regn, naturkatastrofer, översvämningar, torka och annat. 

Följande frågeställningar kan tjäna som en mall när eleverna redovisar vilka nyheter de funnit. De fyra första punkterna bör, om möjligt ingå vid varje redovisning. De övriga kan vara grundfrågor vid den fortsatta diskussionen i klassen/elevgruppen.

• Vad har hänt? 

• Varför har det hänt? 

• Vilken betydelse har vattnet i sammanhanget? 

• Varför skriver tidningen om den här händelsen/det här förhållande? 

• Vad är bra? Dåligt? 

• Hur påverkar detta dig? 

• Vad kan/bör vi göra? Hur ska vi förhålla oss? 

• Vilka ansvariga myndigheter, organisationer, etc kan kopplas till händelsen/förhållandet?

Fortsätt gärna att regelbundet leta efter artiklar, bilder och annonser som handlar om vatten. Det kan ske i samband med klassens gemensamma nyhetsbevakning eller individuellt. En idé är att låta en grupp elever ansvara för ”vattenbevakning” under en period.

C Fördjupning

Världsvattendagens hemsida finns gott om fördjupningsuppgifter som ni kan arbeta vidare med i klassen. Där finns också tips och material för att användas i undervisningen för olika årsklasser. Du hittar dem här.

Hos The Water Project finns ett antal online-spel för yngre elever, men de är alla på engelska. Du hittar dem här.

Länksamling

Världsvattendagen 

WaterAid

Vattenskolan

Vattenvårdsspel för yngre (på engelska)

Koppling till skolans styrdokument. 

Lgr 11 Kursplanen i Biologi, ur centralt innehåll

Årskurs 4–6

  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när
    vi nyttjar den.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Årskurs 7–9

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som
    konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika
    källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Lgr 11 Kursplanen i Geografi, ur centralt innehåll

Årskurs 4–6

  • Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
  • Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
  • Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta.
  • Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

Årskurs 7–9

  • Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
  • Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
  • Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
  • Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.

Fotbollssäsongen är på gång och medierna hårdbevakar inför starten på årets allsvenska. Passa på!

Fotboll är idag verkligen samhällskunskap. Lagen fungerar som företag, det köps och säljs, och dessutom är fotboll en social företeelse, både vad gäller olika spelares yrkesroller och det engagemang som sporten väcker hos allmänheten. Den 3 april 2022 spelas årets första match i fotbollsallsvenskan för herrar, damerna började redan den 26 mars. Dags att ta reda på fakta kring lagen!

Introduktion

Elitfotboll för herrar har mycket blivit en fråga om ekonomisk makt. Det betyder att den rikaste klubben kan köpa spelare som fattigare klubbar inte har råd med och det innebär samtidigt att allsvenskan riskerar att koncentreras till de större städerna där den större publiken finns och där de största sponsorerna finns.
Sök reda på förra årets sluttabell. Arbeta i grupper eller par och låt varje grupp eller par ta reda på fakta om en klubb. Sök på klubbarnas hemsidor och via respektive klubbs ”lokaltidningar”. Ta reda på hemkommunens invånarantal, klubbarnas publikgenomsnitt samt hur mycket pengar varje klubb får in från sponsorer.

Slutresultatet ska bli tre tabeller:

  • Den verkliga sluttabellen 2021.
  • Tabellen efter hemkommunens invånarantal. Djurgården bör toppa den tabellen!
  • Tabell efter ”ekonomiska muskler”, dvs den rikaste klubben först och den fattigaste sist.

Stämmer påståendet att klubbarna från de folkrikaste kommunerna och de med mest pengar dominerar den verkliga tabellen?

Undersökning

Dags att göra lite undersökande journalistik! Varifrån kommer spelarna? Gör listor. Går vi 50 år tillbaka i tiden byggde ofta de allsvenska lag på lokala spelare, idag är allsvenskan globaliserad. Hur ser ”ditt” lags sammansättning ut?
Redovisa följande fakta kring ditt lag:

  • Spelarnas moderklubb?
  • Vilka klubbar har spelarna representerat tidigare? Är det spelare som ”åker runt” bland många klubbar?
  • Finns det egna produkter? Jämför era resultat i klassen, vilken klubb har flest egna produkter, eller åtminstone spelare från hemtrakten?
  • Finns det proffs från utlandet? Från vilka länder och klubbar kommer dem?

Granskning

Nu är du granskande journalist igen. Vad tjänar spelarna i ditt favoritlag eller det lag som finns närmast din hemort? Sök på tidningarnas hemsidor efter uppgifter om vad spelarna har i lön.
Tips: Vad gäller de som tjänar allra mest så brukar kvällstidningarna göra listor. Men vad gäller ditt lag så kan det löna sig än mer att söka i lokaltidningarna. Googla lagets namn, löner, spelares namn, etc. I sociala medier finns säkert en del uppgifter, men kan du lita på siffrorna? Var kritisk! Kolla dina källor och redovisa om siffrorna är osäkra, eller utelämna dem.
Sammanställ och redovisa.

Fördjupning

Damfotbollen har också sin allsvenska, den startade i år den 23 mars då Hammarby tog emot Eskilstuna. Klubbarna, och spelarna, lever under helt andra villkor än sina motsvarigheter i herrallsvenskan. Fram tills för några år sedan har flera av de stora klubbarna med herrlag lagt ner damfotbollen och det har varit i första hand ”mindre” klubbar i högsta serien. Hur ser det ut idag? Hur klarar klubbar som Vittsjö att finnas med på elitnivå?
Gör motsvarande uppgifter som i fördjupning 1 och 2 om ditt lag i damallsvenskan.
Damallsvenskan har länge varit en av världens främsta ligor för damfotboll men har blivit utmanade av de stora herrklubbarna i Europa som startat nya lag. Vad har det inneburit för Damallsvenskan? SVT Play har en kortare introduktion till ämnet här.

Grundfakta för Allsvenskan hittar du här. På sidan finns länkar till klubbarnas hemsidor, klicka på klubbmärkena. Och här finns Damallsvenskan.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,

Gymnasiet
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.