Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

1. AI och skolan

Läs debattartikeln ”Förbjud inlämningsuppgifter i skolan”, av läraren Mårten Hemström i Svenska Dagbladet samt ett svar från Piratpartiets partiledare Katarina Stensson, ”Skolan behöver nya tankesätt – inte förbud”. Diskutera frågorna tillsammans.

  1. Vad är skribenternas ståndpunkter vad gäller AI som verktyg i skolan? Vilka argument framför de för att stödja sina ståndpunkter?
  2. Vilka för- och nackdelar finns det med inlämningsuppgifter i skolan? Vad kan man göra för att säkerställa att inlämningsuppgifter används på ett meningsfullt sätt?
  3. Katarina Stensson talar om vikten av att integrera AI på ett meningsfullt sätt i skolan. Vad tror du är fördelarna respektive nackdelarna med att använda AI i undervisningen?
  4. Enligt Stensson kan elever lära sig mer om teknik genom att använda den på ett konstruktivt sätt i klassrummet. Vilka exempel lyfter hon? Kan ni komma på fler användningsområden för AI för lärande på ett mer effektivt sätt.

2. Pröva AI i skolan

Lägg in instruktioner till en inlämningsuppgift i ChatGPT eller liknande verktyg och be om källor. Gör en gemensam faktagranskning av texten ni får tillbaka.

  • Kolla källan. Finns källan på riktigt? Är den trovärdig? Vad står i källan? Stämmer det med svaret?
  • När är källan från? Är den fortfarande aktuell?
  • Stämmer uppgifterna? Kontrollera mot andra källor.
  • Kolla språket. Är det korrekt? Behövs några justeringar av språket för att texten ska bli mer trovärdig?

3. Pröva AI hemma

Kom tillsammans överens om en inlämnings- eller skrivuppgift av den typ ni brukar få göra. Sätt upp en tidsgräns för hur lång tid uppgiften får ta att göra. Dra lott om vilka i klassen som ska:

  • ta hjälp av AI för att lösa  uppgiften,
  • ta hjälp av föräldrar eller syskon,
  • jobba med uppgiften helt utan hjälp.

Ta med era texter till skolan och jämför dem. Ställ kontrollfrågor kring innehållet till varandra. Resonera kring vilken typ av lärande som sker med de tre olika sätten att arbeta med uppgiften.

4. Skriv ett debattinlägg

Skriv en debattartikel där du tar ställning till artificiell intelligens utifrån en synvinkel som intresserar dig. Skicka texten till din lokaltidning.

Nedan finns förslag på instuderingsfrågor till varje kapitel av Medieutforskaren, som du hittar i vår nya elevportal.

Dessa frågor är för de yngre eleverna i grundskolan. Medieutforskaren är indelad i sex olika kapitel, där varje kapitel behandlar ett specifikt tema. Innehållet kan ses i videoläget eller läsas som text. I varje kapitel finns flashcards, för att testa elevernas kunskaper på vägen, och några avslutande quizfrågor.

I sista kapitlet får eleverna testa sina kunskaper i ett quiz med tio frågor. Quizet kan göras om så många gånger som eleven önskar. Använd Medieutforskaren och instuderingsfrågorna som en del av din undervisning eller som ett komplement till elevernas ordinarie läromedel i SO eller svenska. Som stöd för att besvara frågorna finns Mediekompass stora medieordlista.

Kapitel 1

  • Vad betyder demokrati?
  • Kan du ge exempel på en demokratisk rättighet vi har i Sverige?
  • Vad innebär yttrandefrihet?
  • Varför behövs fria medier?

Kapitel 2

  • Vad kan bilder få oss att känna?
  • Vad kännetecknar en nyhetsbild?
  • Varför finns reklambilder?
  • Hur kan man veta vad som är reklam i sociala medier?

Kapitel 3

  • Ge ett par exempel på hur journalister hittar information
  • Hur kan man bli bättre på att hitta sann och trovärdig information?
  • Vad beskrivs intervjun ibland som?

Kapitel 4

  • Varför är det viktigt att vara källkritisk?
  • Vilka är de fem källkritiska stegen?

Kapitel 5

  • Vilka är de tre stegen i en intervju?
  • Vad betyder ordet research?
  • Vad bör man helst göra efter intervjun?

Nedan finns förslag på instuderingsfrågor till varje kapitel av Medieutforskaren, som du hittar i vår nya elevportal.

Dessa frågor är för äldre elever i grundskolan och gymnasiet. Medieutforskaren är indelad i sju olika kapitel, där varje kapitel behandlar ett specifikt tema. Innehållet kan ses i videoläget eller läsas som text. I varje kapitel tillkommer flashcards och två avslutande quizfrågor.

I sista kapitlet får eleverna testa sina kunskaper i ett quiz med tolv frågor. Quizet kan göras om så många gånger som eleven önskar. Använd Medieutforskaren och instuderingsfrågorna som en del av din undervisning eller som ett komplement till elevernas ordinarie läromedel i samhällskunskap, svenska och mediaämnen. Som stöd för att besvara frågorna finns Mediekompass stora medieordlista.

Kapitel 1

  • Vad innebär yttrandefrihet?
  • Varför är yttrandefrihet viktigt?
  • Vilka två grundlagar skyddar svenska nyhetsmedier?
  • Vad innebär censur?
  • Vad är en offentlig handling?
  • Vad är meddelarfrihet och varför är det ett viktigt för journalister?

Kapitel 2

  • Kan du ge exempel på några olika sätt att nå ut med din röst som nämns i videon eller texten?
  • Nämn tre olika typer av åsiktstexter i en tidning. Vad skiljer dem åt?
  • Varför är det bra för demokratin att samhällsfrågor diskuteras i tidningen?

Kapitel 3

  • Beskriv tre olika roller på en tidning och vad de innebär.
  • Vad gör en grävande reporter?

Kapitel 4

  • Varför har medier och journalister egna regler?
  • Vad gör Medieombudsmannen?
  • Vad ska nyhetsmedierna göra enligt det medieetiska systemet?
  • Vad ingår i den journalistiska yrkesetiken?

Kapitel 5

  • Vad innebär källtillit?
  • Hur blir man bättre på källkritik? Skriv ner tre exempel från texten.
  • Vad betyder desinformation?
  • Vad betyder fake news?

Kapitel 6

  • Vad krävs för att något ska bli en nyhet?
  • Vilka är nyhetens principer?
  • Vad ska man göra om man inte har hört talas om nyhetskällan sedan tidigare?
  • Hur fungerar nyhetsvärdering i sociala medier?

Emma Frans är doktor i epidemiologi och medverkar regelbundet i Svenska Dagbladet där hon granskar populära påståenden. Hennes bok ”Expertparadoxen” släpptes nyligen, där Frans funderar på vår relation till expertkunskap. Ska vi lita på experter? Och när? SvD har publicerat ett omarbetat utdrag ur boken som ligger till grund för det här lektionstipset.

1. Läs ur Expertparadoxen

Du hittar det omarbetade utdraget ur Emma Frans ”Expertparadoxen” här. För att få tillgång till texten behöver du registrera dig och din klass på SvD Skola.

Begreppslista

  • Belägg
  • Bevisvärde
  • Cherry-picking
  • Expertstyre
  • Evidens
  • Faktaresistens
  • Faktafundamentalist
  • Grupptänkande
  • Skräpforskning
  • Teknokrati

2. Instuderingsfrågor

  • Varför kan en blind tro till forskning bli ett problem, enligt Frans?
  • Hur kan coronapandemin förklara expertparadoxen?
  • Hur fick Andrew Wakefields forskning genomslag? På vilket sätt är den icke-trovärdig? Vad har hans studier fått för konsekvenser?
  • Vad menar Frans är risken med expertstyre/teknokrati?
  • Hur kan politiker tänka i sin relation till expertkunskap?

3. Att diskutera

  • Brukar du tro på experter? Hur kan man kontrollera om expertutlåtanden stämmer?
  • Hur kan vi förstå Expertparadoxen? Bör vi alltid vara kritiska till expertkunskap?
  • Vad krävs för att få kallas expert? Kan det skilja sig åt beroende på vad det handlar om? Till exempel inom medicin, sport, musik, biologi.
  • Vad behöver man veta för att förstå vetenskap?
  • Vad har vi för ansvar i vår förståelse av expertkunskap? Vad är journalistens ansvar? Och experten själv?

4. Undersök i klassrummet

Bildkälla: https://www.thetimes.co.uk/article/times-health-commission-office-cake-sugar-passive-smoking-5s3bzb3dn

Nyligen uttalade sig den brittiska professorn i kost och befolkningshälsa, Susan Jebb, om riskerna med att äta tårta på jobbet i en intervju med The Times. Hon jämförde det med passiv rökning, och menade att hon aldrig skulle äta tårta på vardagar om det inte vore för att hennes kollegor tar med fika till jobbet.

Hör om uttalandet här och undersök om det stämmer i klassrummet, enskilt, i par eller i grupper.

  • Kan vår konsumtion av ohälsosamma livsmedel påverkas av tillgänglighet?
  • Fundera även på: Kan fika på jobbet ge några hälsofördelar?

Sök genom nyhetsmedier eller genom vetenskapliga databaser, men försök nå så nära ursprungskällan som möjligt.

Till läraren: Emma Frans har granskat påståendet i SvD:s Vetenskapskollen här.

Läs mer

News Literacy Project’s Checkology presenterar färsk infografik om olika nivåer av vetenskapliga bevis här (på engelska).

Fojos Faktajouren har intervjuat Emma Frans. De har även recenserat boken här.

Introduktion

Det slog ner som en bomb när den högsta domstolen i USA i juni 2022 rev upp domstolsbeslutet Roe mot Wade, som sedan 1973 garanterat amerikanska kvinnor rätt till abort. Restriktiva abortlagar har redan införts eller är på väg att införas i en del delstater. Det tidigare domstolsbeslutet gjorde att kvinnor enligt den amerikanska konstitutionen var garanterade rätt till abort fram till graviditetsvecka 24.

Enligt Amnesty har 26 länder i världen helt och hållet förbjudit abort och varje år genomförs 20 miljoner osäkra aborter i världen. De farliga och olagliga aborterna leder till att 47 000 flickor och kvinnor dör varje år, enligt WHO.

I den här uppgiften ska eleverna få synliggöra, genom en välbeprövad faktakollsmetod, sanningshalten i olika påståenden om aborträtt.

Förberedelse för läraren

Börja med att läsa igenom instruktionerna och de länkar som finns med i uppgiften. Check! Please! har en enkel och praktisk guide till SIFT-metoden som kan vara klok att skumma igenom som förberedelse till passen. Eleverna kan även förberedas genom Nyhetsvärderarens självtest, där de får praktiska tips på hur de undersöker påståenden och tvivelaktiga källor.

Det kan också vara bra att vara inläst på hur abortlagstiftningen i Sverige är utformad. 1177 beskriver vår lagstiftning här.

Längst ner finns en samling länkar som kan vara användbara för eleverna när de granskar sina källor.

Bestäm även om uppgiften ska göras enskilt, i par eller i grupp. Ett förslag på presentationssätt ges längre ner.

Uppgift 1: Är aborträtten hotad i Europa?

Inled passet med att lyssna på SvD:s podd Dagens story, där utrikeskorrespondenten Teresa Küchler reder ut hoten mot aborträtten i Europa och hur abortlagstiftningen är utformad i olika europeiska länder. Registrera ett kostnadsfritt skolkonto på SvD här.

Besvara frågorna:

  • Vad anger Teresa Küchler som skäl till att det är enklare att göra abort i Europa än i USA?
  • Vad är statusen för den svenska och europeiska aborträtten, enligt podden?
  • Vilka länder i Europa har hårdast abortlagstiftning idag?
  • Vilka länder i Europa har de mest liberala abortlagarna?

Besvara frågorna i par eller enskilt. Podden kan lyssnas på gemensamt eller varje elev för sig.

Som avslutning kan eleverna diskutera om de kan lita på det som sägs i ”Dagens story”. Be dem motivera sina svar.

Uppgift 2: Faktagranska som ett proffs

I grupper eller par ska eleverna nu på egen hand ta reda på fakta om aborträtt. Uppgiftens slutmål är att granska om påståendena stämmer, men själva vägen dit är det som ska presenteras.

Be eleverna undersöka något av följande påståenden.

Som faktagranskningsmetod använder eleverna SIFT-metoden och, så långt det är möjligt, de tips de fick i Nyhetsvärderarens självtest.

SIFT-metoden

S = Stop! Stanna upp. Vet du vem som delar detta? Vet du varför du litar på dem? Vet du vem det är eller deras koppling till ämnet? Vet du någonting om påståendet?
I = Investigate. Undersök källan. Kan du hitta bevis för att informationen är sann och stämmer? Vem har skrivit den? Är det någon du känner till? Om du kollar på en video om fördelarna med att dricka mjölk vill du säkert veta om det är mjölkindustrin som ligger bakom den.
F = Find better coverage. Hitta bättre bevakning. Har andra trovärdiga källor rapporterat om det du har hittat? Det är det här som kallas lateral läsning, att söka bortom källan.
T = Trace claims. Spåra material till dess ursprungskontext. Ibland kan något se bättre ut än vad det är. Försök hitta originalkällan till påståendet för att se om något har omtolkats, redigerats eller stöpts om.

En kvinna som läser tidningen vid ett skrivbord.

SIFT-metoden

Stop! Investigate! Find better coverage! Trace claims!

Presentation

Det är mycket viktigt att eleverna dokumenterar sin väg fram till svaren. De kan spara bevis som skärmdumpar och anteckna sina resonemang och slutsatser. Se till att de följer SIFT-metoden i sin redovisning.

Presentationen lämpar sig mycket väl som posterpresentation för en källkritikskväll på skolan. Eleverna kan bjuda in sina föräldrar som i sin tur får lära sig om faktagranskning när arbetet presenteras, likt det du finner i exemplet nedan, från en av upphovsmännen till SIFT-metoden, Mike Caulfield.

Tips på kostnadsfria faktagranskningsverktyg

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll

Rättigheter och rättsskipning

  • Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exem­pel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt sam­hälle.

Granskning av samhällsfrågor

  • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör sam­hälls­frågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Samhällskunskap 1b, gymnasieskolan, centralt innehåll

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
  • Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.

Vänj eleverna vid att följa nyhetsflödet, utrikes, inrikes och lokalt – med ett kritiskt öga!
Detta kan ses som en baskurs inför ditt reportage-, personporträtts eller debattartikelskrivande. Här får ni chansen att fördjupa er i allmän mediekunskap.

Kritisk granskning

Dagens nyhetsrapportering blir alltmer mångfacetterad, på gott och ont. Genom våra datorer och mobiler bombarderas vi av nyhetsinslag av varierande ”kvalitet”. Det goda är att vi får massor av information och att den kommer från många olika källor. För att ta emot den här informationen ställs stora krav på vår förmåga att kritiskt avläsa alla budskap. Det onda med den här utvecklingen är naturligtvis att mycket av informationen är av låg kvalitet och bakom den döljer sig ofta personliga, ekonomiska och politiska intressen.

Här följer några tips till dig som vill bli en kritisk granskare, en person som är driven i ämnet medie- och informationskunnighet (MIK).

Övning: Välj varsin artikel och granska den

Ställ dig alltid två enkla frågor: Vem har skrivit detta (Vem säger detta)? Varför är det här skrivet (Vilket är syftet)? Besvara frågorna.

  1. I seriös journalistik hittar du alltid källan. I en tidning har artikeln undertecknats av en person. Vanligtvis hittar du både telefonnummer och e-postadress till journalisten. Du kan kontakta personen i fråga. På många håll på nätet är tvärtom anonymitet själva idén! Den som kommer med meddelanden ska kunna gömma sig bakom anonymiteten och aldrig behöva stå till svars för det som skrivs.
  2. Vi är ofta svaga för argument som överensstämmer med våra egna åsikter. När vi läser något som vi gillar tappar vi lätt våra kritiska glasögon. Alltså: Hör du något som du tycker låter bra så var extra kritisk. Hör du något du ogillar så tänk efter om det kanske ligger något i det du läser eller lyssnar till. Hur står det till med nyheterna du valt?
  3. När du läser eller lyssnar till något och du reagerar, stanna upp och undersök. En bra metod är att kopiera det som sägs och googla det. Citat från någon eller siffror kan vara givande. Det kan leda till en ganska intressant spaning. Hittar du inget på det direkta citatet försök med liknande uttryck. Testa!
  4. I traditionella medier finns alltid en ansvarig utgivare. Personen i fråga är ansvarig för det son skrivs/sägs i tidningen eller programmet. Det gäller att följa både lagar och regler. Lagarna hittar du i exempelvis grundlagarna Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Den första gäller tryckta medier, den andra radio, tv, webbplatser och databaser.

Etiska regler för medierna finns i publicitetsreglerna. Detta är självpåtagna regler för att journalistiken ska ta hänsyn till vanliga människor. Mer om de här reglerna kan du läsa här: Länk till Medieombudsmannen.

Unga Journalistpriset är en skrivartävling för elever i högstadiet och gymnasiet arrangerad av Aftonbladet, Mediekompass och Mobile Stories sedan 2019. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här.

Nyhetsjournalistik är inte bara text och fakta, man använder också bilder i stor utsträckning. Bilder kan användas för att förstärka eller förtydliga ett budskap, redogöra för en händelse och de kan påverkavåra känslor.

Men bilder ska inte användas på fel sätt i tidningen, även de omfattas av de publicitetsetiska reglerna. Det innebär att även bilder måste vara korrekta och inte kränkande. De ska heller inte användas på ett sätt så att de vilseleder eller lurar läsaren, exempelvis genom bildmontage eller retuschering. De publicitetsetiska reglerna finns här hos Medieombudsmannen. Bilder används också i reklam. I Marknadsföringslagen och Handelskammarens regler kan man läsa vad som gäller för marknadsföring. Se även Mediekompass skrivarskola, kapitel 12 – Bilder som journalistik – i Publicistguiden.

Med utgångspunkt i en bildanalysmetod kan du som lärare prata med eleverna om vad de ser i en bild och vilka intryck de får. Hos UR finns en informativ film om att göra bildanalys: UR Skola.
Syftet med denna övning är kritiskt granska bilder i media, och undersöka om de är representativa för befolkningen.

Moment 1 – Visa eleverna hur man kan analysera bilder

Låt dina elever se filmen från UR om att göra bildanalys på egen hand i förväg. Använd din dagstidning att hämta bilder från. Välj ut ett antal lämpliga bilder och visa hur man kan analysera dem.
Ställ en bildanalytisk fråga i taget och låt eleverna delta i diskussionen.

  1. Denotation – Vad ser ni i bilden? Beskriv bilden så utförligt som möjligt.
  2. Konnotation – Vad får ni för känsla när ni tittar på bilderna? Är det glada eller ledsna bilder? Blir ni nyfikna? Vad i bilden är det som får er att känna så? Upplever alla bilderna likadant?
  3. Varför tror ni att bilden är i tidningen? Vill man säga något, eller kanske sälja något?

Moment 2 – Stämmer bilderna överens med befolkningen?

Eleverna kan arbeta enskilt, i par eller i grupp med detta moment. Börja med att gå till Statistiska centralbyråns (SCB) uppgifter om Sveriges kommuner och sök upp er kommun. Ta där reda på hur befolkningen i er kommun ser ut med avseende på kön, ålder, andel utrikes födda, utbildningsnivå med mera.

Använd en tidning eller en tidnings webbsajt och undersök bilderna för att se om befolkningen representeras i enlighet med sammansättningen i kommunen. En del saker, som ålder och födelseland, kan inte avgöras enbart genom att se på bilden, utan den måste sättas in i sitt textsammanhang. Hur ser det ut, stämmer representationen i media överens med befolkningen? Låt elevgrupperna jämföra sina resultat med varandra.

Moment 3 – Gör bildanalys

Läraren redogör för texten Räkna med kvinnor från Global Monitoring Media Project, eller låter eleverna läsa den. Elevgrupperna väljer ut några av bilderna från moment 2 och gör en bildanalys med hjälp av de tre frågorna. Hur skildras de olika befolkningsgrupperna? Var uppmärksam på eventuella skillnader i hur man skildrar unga och gamla, män och kvinnor, inrikes och utrikes födda med mera. Titta gärna även på reklambilder, är det någon skillnad där?

Övningen kan redovisas på olika sätt, exempelvis som en öppen diskussion om de tekniska möjligheterna finns eller som någon form av inlämningsuppgift i tal eller text.

Källor och information

Den 27 januari hedras minnet av alla de som föll offer under Förintelsen. Sedan 2001 har den varit en nationell minnesdag. År 2022 är det 77 år sedan förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades men än idag existerar antisemitiska föreställningar i samhället. Den här uppgiften grundar sig i att elever ska skapa sig förståelse för hur antisemitiska konspirationsteorier används i den rådande vaccindebatten.

Bakgrund

Inled passet med att eleverna tillsammans, eller enskilt, får läsa igenom materialet från Antisemitism då och nu, framtaget av Svenska Kommittén mot Antisemitism och Levande historia, för att bilda sig en uppfattning om vad antisemitism är och hur det verkar idag. Materialet går även att lyssna på. Efter läsningen kan elevernas kunskaper lyftas till helgrupp.

  • Vad vet eleverna om antisemitism?
  • Varför är det en aktuell fråga än idag?

Antisemitism och vaccinskeptiker

I många länder i Europa har det skett demonstrationer mot vaccinering och vaccinpass. I Tyskland, Tjeckien och Sverige har proteströrelsernas anhängare ibland använt en gul stjärna, mycket likt den som judar tvingades bära i ockuperade områden och i Nazityskland, tillsammans med ordet ”ovaccinerad”. De jämför sig med nazisternas förföljelser av judar. Låt eleverna läsa en debattartikel av Caroline Källner på Forum för Levande Historia om varför det är att förvanska Förintelsen. Följande kan sedan diskuteras i grupper eller i helklass.

  • Hur menar Caroline Källner att användandet av symbolerna förminskar historisk fakta?
  • Källner skriver att antisemitiska föreställningar finns således i Sverige i dag. Därför är det allvarligt att vaccinmotståndare relativiserar Förintelsen, kanske utan att veta om det, och utan att vilja bidra till antisemitism. Vad menar hon med det?
  • Vem är Caroline Källner? Ta reda på så mycket som möjligt om skribenten. Vad gör henne till en trovärdig debattör?
  • Caroline Källner arbetar på Forum för levande historia. Vad är det för organisation? Vad gör den trovärdig?

Upptäck konspirationsteorier

En konspirationsteori skapas av att individer eller grupper tror att händelser och omständigheter, som exempelvis beslutet att Sverige har infört vaccinpass, är ett slags komplott som styrs av hemliga krafter. Hur upptäcker man konspirationsteorier eller att man för den delen själv sprider vilseledande information?

Europeiska kommissionen har tillsammans med Unesco tagit fram ett ramverk för hur man kan genomskåda konspirationsteorier och stoppa spridningen av dem. Förbered dig som lärare med att läsa igenom materialet innan passet påbörjas. Tänk på att det kan finnas elever som själva tror på konspirationsteorier, se därför till att planera ett pass som du tror kan passa den grupp som ska undervisas. Ett sätt att skapa möjlighet för dig att förbereda dig för diskussionerna kan vara att du själv väljer vilken konspirationsteori som klassen ska arbeta med. Ett exempel som har florerat på sociala medier både i Sverige och utomlands är konspirationsteorin Qanon. Du kan också låta eleverna välja vilken konspirationsteori ni ska arbeta med om du anser att det är lämpligt.

Låt eleverna ta reda på så mycket som möjligt om den valda konspirationsteorin och låt dem besvara frågorna nedan, som utgår från ovan nämnda ramverk.

  • Vilka ”bevis” läggs fram för att stödja konspirationsteorin?
  • Utpekas någon som ond eller god av de som sprider konspirationsteorin?
  • Skuldbeläggs någon människa eller grupp i konspirationsteorin?
  • Går det att finna något ursprung till var och när konspirationsteorin startade?
  • Hur och var sprids konspirationsteorin?
  • Vad säger etablerade medier, forskning och myndigheter om konspirationsteorin?

Uppgiften kan presenteras på olika sätt, t.ex. som individuell skriftlig inlämning eller muntligt i grupp. Kanske kan vissa av frågorna mynna ut i helklassdiskussioner om hur konspirationsteorier får fäste och vad man som medborgare kan göra för att synliggöra och säga ifrån.

Läs mer

Forum för levande historia: Förintelsens minnesdag

Forum för levande historia: Webbkurs för lärare – Svåra frågor i klassrummet

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap: Konspirationsteorier och covid-19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning.

 

 

Introduktion

Rapporteringen om det höjda tonläget mellan Ryssland och västvärlden den senaste tiden har knappast undgått någon. Nyheterna letar sig in på sociala medier, där det har rapporterats om att Sverige är på väg in i krig med Ryssland. ”Nu kommer kriget” och ”Ryssland kommer att bomba Sverige” kan läsas i två inlägg som spridits på Tiktok bland unga och tonåringar. Det går att läsa om inläggen här och hur man enligt BRIS kan handskas med dessa frågor.

SVT:s Lilla aktuellt har publicerat ett inslag om ämnet där Johan Norberg från Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, berättar hur man som ung kan reda ut vad som stämmer eller inte. Johan Norberg förklarar även varför Sverige har större militär närvaro på Gotland.  Ta del av inslaget här.

Artikeln och inslaget kan användas som grund för källkritisk övning i både grundskola som gymnasiet. Vilka nyheter tar barn och unga del av i sina sociala medier och hur väl överensstämmer de med verkligheten? Med anpassning går uppgiften även att använda i årskurs 4-6.

Bakgrund

Ge eleverna bakgrund i ämnet. Låt dem läsa artikeln från Aftonbladet eller läs den högt för klassen. Titta tillsammans på inslaget från SVT:s Lilla aktuellt. Dela sedan in klassen i lagom stora grupper, tre till fyra elever per grupp är lagom. Eleverna måste ha tillgång till sina sociala medier via telefon, läsplatta eller dator.

Välj nyheter från flödet

Låt eleverna gå igenom sina digitala kanaler som Tiktok, Snapchat, Instagram eller vad de använder. Ur detta flöde ska varje elev ta fram den senaste nyhet som delats om Ryssland, Ukraina eller militär närvaro i Sverige. Har två elever i gruppen samma nyhet väljer någon nästa nyhet. Eleverna kan arbeta med detta så länge läraren tycker, men varje elev bör få med minst en nyhet.

Värderingsövning

I sina grupper värderar eleverna nyheterna ur dessa kriterier:

  • Vem är avsändaren? Vem har publicerat nyheten?
  • Vad är syftet med inlägget? Är det nyhetsrapportering, underhållning eller en åsiktstext?
  • Vilka bevis finns för olika påståenden i nyheten? Hänvisar texten till någon annan källa?
  • Vad säger andra oberoende källor? Finns det andra trovärdiga källor som säger samma sak?

Utifrån detta värderar eleverna varje nyhet med betygen 1-5 där 1 är ”inte alls trovärdig” och 5 är ”helt trovärdig”.

Presentation och diskussion

Grupperna redovisar sina värderingar gemensamt i klassen. Visa gärna nyheterna på skärm inför klassen.

Börja med nyheter som någon/några grupper tyckte var svåra att kategorisera trovärdigheten på. Varför var det svårt att avgöra om nyheten var trovärdig? Vad kan man göra för att gå vidare i sin undersökning? Finns det en namngiven skribent/utgivare man kan kontakta?
Därefter lyfter klassen fram de nyheter som inte ansågs vara trovärdiga. Varför tyckte eleverna att nyheterna inte var trovärdiga? Var det något särskilt i värderingsfrågorna som nyheten föll på? Håller alla med om värderingen?

Avslutningsvis diskuterar klassen de nyheter som ansågs som trovärdiga. Vad är det som gör att en nyhet anses som pålitlig? Vilken/vilka frågor vägde tyngst i värderingen? Håller alla med?

Det kan hända att eleverna inte hittar nyheter ur alla tre kategorier. Om de flesta nyheter anses som mer eller mindre trovärdiga, vad beror det på i så fall? Vilken typ fanns det mest av?

Fördjupning

Det går med fördel att använda EAVI:s affisch ”Beyond Fake News” för att låta eleverna analysera vilka typer av vilseledande nyheter som har publicerats. Affischen finns översatt till svenska av Mediekompass. Affischen kan ligga till grund för en diskussion om hur vilseledande nyheter i oroliga tider kan påverka och vilka drivkrafter som kan ligga bakom.

  • Vilka typer av vilseledande nyheter har gruppen tagit del av?
  • Vad kan informationen få för inverkan och/eller konsekvenser?
  • Vilka drivkrafter kan ligga bakom?
  • Kan eleverna komma på andra tillfällen där vilseledande nyheter har förekommit? Vad fick det för konsekvenser?

Vidare läsning

Källkritikbyrån: Så ser ryktesspridningen om hotet från Ryssland ut på Tiktok

Introduktion för läraren

Medie- och informationskunnighet handlar inte bara om att ta till sig av information på ett säkert och källkritiskt sätt. Lika viktigt är att själva kunna och uppleva sig ha rätt till att uttrycka sina egna åsikter. Ett av mediernas uppdrag är att agera plattform för medborgarnas tankar och åsikter genom att förmedla deras åsiktstexter. Det handlar om allt från digitala kommentarsfält till insändare i tidningen och längre debattexter av sakkunniga experter eller politiker som driver en viss fråga. En stor del av det demokratiska samtalet sker just via medierna, både i tryck och digitalt, där någons åsiktstext bemöts med en replik av någon med en annan uppfattning i frågan.

En välskriven åsiktstext har många likheter med annan journalistisk text och ska vara korrekt och faktakontrollerad. Den följer också helst en viss form där man kort och slagkraftigt presenterar det man vill diskutera, argumenterar för sin åsikt, visar på en slutsats och avslutar med ett förslag på förbättring. I Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden, där du i kapitel 10 får tips på hur man skriver olika journalistiska texter, bland annat åsiktstexter.

Även en text som inte är skriven av tidningens egna journalister ska uppfylla publicitetsreglerna och tidningens ansvarige utgivare har det juridiska ansvaret för alla texter som publiceras, både i tryck och digitalt. Det finns mer att läsa om publicitetsreglerna hos Medieombudsmannen.

Syftet med denna övning är att utveckla elevernas förmågor att uttrycka sina åsikter och ståndpunkter i skrift, samt att få ökad förståelse för mediernas uppdrag och former för det offentliga samtalet.

Moment 1 – Skriv en åsiktstext

Låt eleverna skriva en åsiktstext om något som ligger dem nära, läraren avgör omfattningen på arbetet efter elevernas förmågor och tid till förfogande. Ämnet är inte det viktiga, det kan handla om skolmaten, fotbollsplanen eller vad som helst. Det är däremot bra om de får öva på formen för åsiktstexter, oavsett om det rör sig om en insändare eller en längre debattartikel:

  • Rubriken ska vara kort och slagkraftig och fånga läsarnas intresse.
  • Presentationen ska kärnfullt tala om vad man vill säga.
  • Argumentationen och slutsatsen kan vila på en åsikt, men ännu hellre fakta.
  • Förslaget gör att man inte bara gnäller, man presenterar också en lösning.

Moment 2 – Bemöt en åsiktstext

En lite svårare övning är att låta eleverna bemöta någon annans åsiktstext. Förslagsvis får de leta i tidningarna efter debattartiklar eller insändare, som de vill bemöta med sakliga och faktakontrollerade argument. Om läraren så bedömer, kan de i stället få bemöta kamraternas texter från moment 1 här ovanför.

Källor och information

Dagstidningar, samla in tidningar eller dela länkar till klassen. Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: http://mediekompass.se/hitta-din-tidning/

Hos Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden: http://mediekompass.se/skrivarskola/

Publicitetsreglerna finns hos Medieombudsmannen: https://medieombudsmannen.se/publicitetsregler/