Fotbollssäsongen är på gång och medierna hårdbevakar inför starten på årets allsvenska. Passa på!
Fotboll är idag verkligen samhällskunskap. Lagen fungerar som företag, det köps och säljs, och dessutom är fotboll en social företeelse, både vad gäller olika spelares yrkesroller och det engagemang som sporten väcker hos allmänheten. Den 3 april 2022 spelas årets första match i fotbollsallsvenskan för herrar, damerna började redan den 26 mars. Dags att ta reda på fakta kring lagen!
Introduktion
Elitfotboll för herrar har mycket blivit en fråga om ekonomisk makt. Det betyder att den rikaste klubben kan köpa spelare som fattigare klubbar inte har råd med och det innebär samtidigt att allsvenskan riskerar att koncentreras till de större städerna där den större publiken finns och där de största sponsorerna finns.
Sök reda på förra årets sluttabell. Arbeta i grupper eller par och låt varje grupp eller par ta reda på fakta om en klubb. Sök på klubbarnas hemsidor och via respektive klubbs ”lokaltidningar”. Ta reda på hemkommunens invånarantal, klubbarnas publikgenomsnitt samt hur mycket pengar varje klubb får in från sponsorer.
Slutresultatet ska bli tre tabeller:
- Den verkliga sluttabellen 2021.
- Tabellen efter hemkommunens invånarantal. Djurgården bör toppa den tabellen!
- Tabell efter ”ekonomiska muskler”, dvs den rikaste klubben först och den fattigaste sist.
Stämmer påståendet att klubbarna från de folkrikaste kommunerna och de med mest pengar dominerar den verkliga tabellen?
Undersökning
Dags att göra lite undersökande journalistik! Varifrån kommer spelarna? Gör listor. Går vi 50 år tillbaka i tiden byggde ofta de allsvenska lag på lokala spelare, idag är allsvenskan globaliserad. Hur ser ”ditt” lags sammansättning ut?
Redovisa följande fakta kring ditt lag:
- Spelarnas moderklubb?
- Vilka klubbar har spelarna representerat tidigare? Är det spelare som ”åker runt” bland många klubbar?
- Finns det egna produkter? Jämför era resultat i klassen, vilken klubb har flest egna produkter, eller åtminstone spelare från hemtrakten?
- Finns det proffs från utlandet? Från vilka länder och klubbar kommer dem?
Granskning
Nu är du granskande journalist igen. Vad tjänar spelarna i ditt favoritlag eller det lag som finns närmast din hemort? Sök på tidningarnas hemsidor efter uppgifter om vad spelarna har i lön.
Tips: Vad gäller de som tjänar allra mest så brukar kvällstidningarna göra listor. Men vad gäller ditt lag så kan det löna sig än mer att söka i lokaltidningarna. Googla lagets namn, löner, spelares namn, etc. I sociala medier finns säkert en del uppgifter, men kan du lita på siffrorna? Var kritisk! Kolla dina källor och redovisa om siffrorna är osäkra, eller utelämna dem.
Sammanställ och redovisa.
Fördjupning
Damfotbollen har också sin allsvenska, den startade i år den 23 mars då Hammarby tog emot Eskilstuna. Klubbarna, och spelarna, lever under helt andra villkor än sina motsvarigheter i herrallsvenskan. Fram tills för några år sedan har flera av de stora klubbarna med herrlag lagt ner damfotbollen och det har varit i första hand ”mindre” klubbar i högsta serien. Hur ser det ut idag? Hur klarar klubbar som Vittsjö att finnas med på elitnivå?
Gör motsvarande uppgifter som i fördjupning 1 och 2 om ditt lag i damallsvenskan.
Damallsvenskan har länge varit en av världens främsta ligor för damfotboll men har blivit utmanade av de stora herrklubbarna i Europa som startat nya lag. Vad har det inneburit för Damallsvenskan? SVT Play har en kortare introduktion till ämnet här.
Grundfakta för Allsvenskan hittar du här. På sidan finns länkar till klubbarnas hemsidor, klicka på klubbmärkena. Och här finns Damallsvenskan.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
Gymnasiet
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.
Denna övning är hämtat från vår handbok Expert på medier – digital kompetens i Lgr11.
HANDBOK_EXPERT_MEDIER_utskrift_A4
Syfte: att diskutera och reflektera kring kränkningar via nätet.
Tidsåtgång: ca 60 min.
Förberedelse och genomförande: kopior av artikeln, tavla/blädderblock, samt eventuellt dator med internetuppkoppling, kanon för projicering och duk (gäller en del av övningen).
1. Se gemensamt klippet:
2. Läs artikeln i Aftonbladet ”Stina, 13, mobbas på Facebook”
Diskutera:
- Är det värre att bli kränkt på nätet eller via mobilen jämfört med IRL? Motivera.
- Vad finns det för skillnader/likheter mellan mobbning IRL och via medier?
- Är det lättare eller svårare att kränka och mobba via medier än IRL för den som kränker eller mobbar?
- Har det hänt dig att du på nätet eller via sms skrivit något på skoj som gjort någon annan ledsen? Hur kan man undvika att sådant sker?
I delar av Storbritannien skickas brev hem till föräldrarna till de ungdomar som mobbar och retar andra på Facebook. Till ungdomarna själva skickas ett varningsmeddelande från polisen via Facebook. I meddelandet står det att de bryter mot lagen och att de kan komma att ställas till svars för sina handlingar. Är detta ett bra eller dåligt sätt att komma till rätta med nätmobbning?
Läs mer om initiativet i Storbritannien här.
Mer information och lästips om nätmobbning:
• Skolverket Integritetsfrågor
• Datainspektionen www.krankt.se