Den 18 september hålls en folkomröstning i Skottland med frågan: “Ska Skottland vara ett självständigt land?” Skeptikerna till självständighet leder i alla opinionsmätningar. Hur kommer det att gå? Får vi ett nytt land i Europa?

1 Bakgrund

Förhållandet mellan England och Skottland är komplicerat sedan århundraden tillbaka. Vi svenskar betraktar ofta Storbritannien som en fast enhet men så ser inte alla britter det.
a. Ta reda på mer om William Wallace! Hur skildras han i Hollywoodfilmen Braveheart?
b. Vem var Maria Stuart?
c. Motsättningarna från hennes tid mellan protestanter och katoliker lever än idag i den skotska fotbollen. Vad representerar lagen i Glasgow, Celtic och Rangers?

Länkar:

Skottlands historia
Svenskspråkig sida om Skottlands historia
Scotland.org – Scottish history
Den här engelskspråkiga sidan innehåller massor av fakta!

d. Tar svenska massmedier upp de gamla historiska motsättningarna? Undersök!

 

2 Följ utvecklingen

Granska nyhetsflödet fram till den 16 september. Hur rapporterar dagstidningarna, radion och tv? Titta bland annat på följande frågor:

  1. Vilka är de viktigaste argumenten för och emot självständighet?
  2. Vilken valuta tänker sig ett självständigt Skottland?
  3. Analysera resultatet. Varför gick det som det gick?
  4. Hur ser det ut i Katalonien?
    Även i Spanien finns det slitningar. I den nordöstligaste provinsen, Katalonien, har det länge funnits krafter som velat se ett självständigt Katalonien. Sätt er in i situationen. Blir det någon omröstning?
    Precis som i Skottland är det värt att titta tillbaka på historien för att förstå en del av dagens situation.

Uppgifter:

  1. Hur var situationen i Katalonien och resten av Spanien under det Spanska inbördeskriget 1936-1939
  2. Hurdan är opinionssituationen idag? Blir det ett självständigt Katalonien?

 

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.

Historia
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.

Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.

Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

Geografi
Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.

Sommaren står för dörren och alla går på en välbehövlig ledighet. Det innebär dock inte att den medborgerliga ”plikten” att följa med upphör. Genom att följa nyheterna, både lokalt och internationellt, gör att man kan vara en del av det offentliga samtalet – inte känna sig utanför, inte känna sig dum!

Tidsåtgång: En stund varje dag med lokaltidningen, en vana eleverna delar med en stor majoritet av Sveriges befolkning. Dessutom en lektion i augusti där ni sammanfattar det viktigaste som hänt under sommaren som rör just ditt ämne.

Passar: Alla ämnen i årskurs 7-9 samt gymnasiet

Behövs: Tillgång till lokaltidningen i någon version, papper eller digitalt.

1. Ett smörgåsbord av nyheter

Välj sommarens viktigaste eller roligaste lokala nyhet. Låt valet av nyhet vara helt subjektivt vilket förhoppningsvis gör att när ni sammanfattar i augusti så har ni ett smörgåsbord att välja ur och diskutera kring. Begränsa valet till det som rör just ditt ämne. Följer man nyhetsflödet under en hel sommar så lär det bli åtskilliga artiklar och bilder som rör exempelvis historia, samhällskunskap, biologi, fysik, etc.

2. Bästa svenska nyhet

Välj sommarens viktigaste eller roligaste svenska nyhet. Med samma utgångspunkter som under punkt 1.

3. Sommarens bästa internationella nyhet

Välj sommarens viktigaste eller roligaste internationella nyhet. Med samma utgångspunkter som under punkt 1.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Alla som arbetar i skolan ska

– verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö

 Gymnasieskolan

Skolan kan inte ensam förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade förutsättningarna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I det sammanhanget ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället

 

I lördags var det presidentval i Afghanistan. Det lär skrivas en hel del om det i svenska tidningar. Passa på att lära er mer om detta plågade land!

Tidsåtgång: Beror på hur stora delar av nedanstående ni väljer att använda. Bakgrund historia klarar ni av på en lektion. Det går också att klara av avdelning 1 på en lektion om ni begränsar er till svenska tidningar och källor. Om ni samverkar med engelska så kan de lägga en lektion även där. Avdelning 2 beror på hur uppmärksammat valet blir. Går det smärtfritt blir det inte mycket skrivet i tidningarna så koncentrera er då på bloggar och diskussionsgrupper, googla!
Avdelning 3 berör främst svenskämnet men kräver en samverkan med samhällskunskapen. Skrivandet tar nog mer än en lektion om det ska göras riktigt bra och det bör ju även följas upp.

Bakgrund

Skaffa er bakgrundskunskap först! För att förstå dagens situation i Afghanistan krävs en historisk kunskap. Hur ser det ut i landet med olika folkgrupper och olika landsdelar. Vad vet ni om den sovjetiska invasionen och vad som föregick den? Vad orsakade USA:s invasion 2001? Vad har hänt sedan 2001?
Länkar historia:
http://www.sak.se/om-afghanistan/historia

Dn.se, “Snabbguide: Konflikten i Afghanistan”

Fakta inför valet: Från Utrikespolitiska institutet och Dagens Nyheter

“Stora utmaningar inför presidentvalet i Afghanistan”

“Terror ska inte få hindra presidentvalet”

Sök fler bakgrundsartiklar i svenska tidningar. Använd sökfunktion “Sök i webbtidningar” här på  www.mediekompass.se, längst ned på sidan.

1 Hur gick valet?

Ta reda på resultat och undersök vad som hände i landet i samband med valet. Sök nyhetsartiklar i svenska tidningar, men sök också i internationella tidningar på de språk som eleverna behärskar, företrädesvis engelska. Titta exempelvis i brittiska The Times och The Guardian, New York Times och Washington Post i USA. I Afghanistan finns engelskspråkiga nyhetsförmedlare: http://www.afghanislamicpress.com/en/index.php och http://www.bakhtarnews.com.af/eng/ som uppenbarligen är Karzai-vänlig!
Läs och diskutera!

 

2 Sök efter åsiktstexter

Sök efter åsiktstexter som kommenterar valet. Förmodligen hittar ni ledare och/eller debattartiklar i tidningar. Sök även i svenska och internationella bloggar. Tänk på att det här är texter som producerar inte bara fakta utan även åsikter. Ta på era bästa kritiska glasögon!
Diskutera om åsikterna är eniga eller om det finns olika syn på valet och resultatet.

3 Skriv

Skriv en nyhetsartikel och/eller en krönika baserad på det du lärt dig. Tänk på att nyhetsartikeln ska innehålla fakta (inte dina åsikter!) och dessutom vara balanserad. Finns det olika åsikter så redovisa dessa. Gör en lämplig avvägning i din text med direkta citat och berättande text.
Krönikan kan innehålla dina åsikter men även dessa får större trovärdighet om du kan hänvisa till fakta och kanske experters uttalanden som stöder dina tankar.

 

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Historia
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Samhällskunskap
Centralt innehåll: Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Gymnasieskolan
Historia
Undervisningen ska bidra till insikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar. Eleverna ska också få utveckla förståelse av nutiden samt förmåga att orientera sig inför framtiden.

Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

De planerar att hålla olympiska spel på benen av våra förfäders gravar, på benen av våra muslimska bröder. Vi kan inte tillåta detta, vi måste använda alla vapen Allah har gett oss för att sabotera dessa sataniska spel.”

Orden kommer från islamisten Doku Umarov, kallad Rysslands fiende nummer ett.
Ta reda på mer om situationen i Kaukasusregionen och hoten mot OS.

1 Lär dig mer

Lär dig mer om Kaukasusregionen.
a. Sök efter artiklar som behandlar de båda Tjetjenienkrigen. Där finns mycket av bakgrunden till oroligheterna i dagens Kaukasus.
Tips:
Aftonbladet, “Kadhammar: Kriget har egentligen aldrig upphört”
Helsingborgs Dagblad, “Kriget i Tjetjenien”
Svd.se, “Kriget i Tjetjenien kopplat till tidigare terror”

b. Ta reda på mer om Doku Umarov. Vad är Emiratet Kaukasus?
Tips: Svenska Dagbladet: Rysslands fiende nummer ett
c. Ta reda på geografiska fakta om Nordossetien, Dagestan, Ingusjien och Tjetjenien.
d. Vad innebär begreppet ”De svarta änkorna” i Kaukasus? Läs artiklar om Ruzanna Ibragimov, Zaira Aliyeva och Dzhannet Tsakhayeva.

2 Granska

Granska medierna med avseende på hoten mot OS.
Följ mediebevakningen innan och under OS. Vilka nyheter dyker upp om terrorhot och vad skrivs om säkerhetsapparaten? Hur har president Putin uttalat sig om säkerheten vid tävlingsplatserna?
Samla och redovisa resultaten.

3 Skriv

Skriv om hoten mot OS. Använd det material ni samlat in som underlag för ert skrivande.

a. Skriv en nyhetsartikel. Formulera de viktigaste orsakerna till att det finns ett hot mot OS. Välj några citat som kryddar din artikel, både från de som hotar och från president Putin eller någon säkerhetsansvarig i Sotji.

b. Skriv en krönika. Här kan släppa fram sina egna åsikter, men glöm inte att de ska vara väl underbyggda! Krönikan kan belysa argument för OS, mot OS eller bådadera.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Ur kursplanen i samhällskunskap: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.

Gymnasiet
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.

I Syrien pågår en blodig konflikt sedan ett par år. Situationen är komplicerad och ibland svår att förstå för oss svenskar. För att skaffa sig en åsikt i frågan krävs också att man skaffar sig en bra kunskapsbas. I det här lektionstipset går vi från ax till limpa, det vill säga vi skaffar oss bakgrundskunskap och avslutar med att uttrycka oss i skrift.

Tidsåtgången: 1. Bakgrunden bör få ta en lektion i vilket ämne ni än väljer. 2. Granskningen bedrivs i första hand som hemuppgift och avslutas med en lektions diskussion. 3. Skrivandet tar minst en lektion. Har man tid bör det bli flera lektioner med utveckling av texterna.

1 Bakgrund

Skaffa dig en bild av landet. Försök att använda journalistiska texter för att reda ut begreppen.
a. Historia: I Syrien finns en av världens äldsta städer, Damaskus. Ta reda på mer om stadens historia fram till dagens stadsbild.
b. Religion: Vilka roller spelar religionen i Syrien? Finns här islams båda huvuddelar, sunni och shia? Finns det kristna grupper? Vilka är alawiterna?
c. Geografi: Ta fram fakta om landet, främst befolkningssiffror. Vilka av de olika folkgrupperna i Syrien är flest?
d. Samhällskunskap: Vilka är egentligen Baath-partiet och familjen Assad? Vilka grupper har fram till inbördeskriget suttit vid makten i Syrien?
Här kommer några förslag på länkar, men sök gärna fler!
http://www.svd.se/kultur/damaskus-kulturskatt-dammas-av_2811707.svd
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/langdraget-syriskt-krig-riskerar-spridas_7561096.svd
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/familjeklanens-syrien-40-ar-i-lejongropen_6831147.svd
http://www.dn.se/nyheter/varlden/guide-vem-ar-bashar-al-assad/
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/9-saker-du-undrar-om-syrien_8478590.svd

2 Följ granskningen

Följ granskningen av Syrien under en längre period i svenska tidningar. Vad skriver din egen lokaltidning?
Välj att följa nyheter från Syrien under en vecka, två veckor eller en månad. Använd funktionen på mediekompass.se ”Sök i webbtidningar”.
Välj ut det du tycker är viktigast? Försök att reda ut vilka grupperingar som strider i landet och hur läget är just nu.
Följ fredskonferensen i Montreux. Googla den!
Använder du papperstidningar så klipp ut texter och samla. Är det digitalt format så skriv ut.
Avsluta med att diskutera det ni fått ihop i klassen.

3 Följ upp

Följ upp samlandet och diskussionen med att skriva en nyhetsartikel eller krönika om läget i Syrien.
a. En nyhetsartikel ska vara fri från egna åsikter, det är en faktatext.
Titta här först:
http://www.lasarnasfria.nu/artikel/7914
http://mediekompass.se/arkiv/ung/vad-du-maste-veta-om-medier/olika-slags-texter

b. En krönika fungerar ungefär som en blogg. Den innehåller personliga åsikter, men kom ihåg att en bra krönika innehåller väl motiverade åsikter. Lägg därför lite arbete på att hitta bra motiveringar till dina åsikter i det insamlade materialet.
Titta här först:
http://läxhjälp.nu/guider/svensktexter/mall-skriva-kronika/
http://www.natprov.nordiska.uu.se/digitalAssets/50/50351_elevlosningvght09.pdf

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Ur kursplanen i samhällskunskap: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.

Gymnasiet
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.

 

Foto: Seier+seier (Flickr CC)

Förslag A – snabbt och enkelt, en lektion

Lilla Aktuellt skola och Kurres nutidskorsord

Förberedelser

Bekanta dig med veckans avsnitt av Lilla Aktuellt skola. Kopiera Kurres korsord till varje elev om ni inte tänker göra korsordet online. Se bakgrund.

Genomförande

1. Titta gemensamt på veckans avsnitt av Lilla Aktuellt skola. Eleverna gör noteringar under programmets gång. De noterar sådant som de tycker är intressant och saker som de undrar över.
2. Samtala om programmet.
3. Lös Kurres korsord.
4. Sammanfatta lektionen.

Förslag B – en till två lektioner

Nyhetsjakten

Förberedelser

Skaffa ett antal dagstidningar. Obs! Minst två exemplar av varje tidning!
Klipp ut en nyhetsbild till varje elevpar i klassen.
Klipp också ut motsvarande rubrik och bildtext.
Sätt upp rubrikerna på olika ställen i klassrummet före lektionen.
Sätt upp bildtexterna på tavlan.

Genomförande

1. Dela ut en nyhetsbild till varje elevpar.
2. Låt dem samtala om bilden. Utgå från en enkel bildanalysmodell:
Vilka känslor förmedlar bilden?
Vad ser du på bilden? Sätt ord på allt som finns på bilden.
Vad tror du att nyheten handlar om?
3. Därefter går de på nyhetsjakt i klassrummet och letar efter ”rätt” rubrik. Uppmana dem att läsa alla rubrikerna innan de väljer.
4. När alla elevpar har hittat sin rubrik ska de även hämta rätt bildtext från tavlan.
5. Ge dem var sitt exemplar av tidningen.
6. Därefter letar de upp sin bild/nyhet i tidningen. Låt dem prata om den med varandra: Handlade nyheten om det de trodde? Vad står det i artikeln?
7. Sedan kan de berätta om sin nyhet för ett annat par.
8. Avslutningsvis redovisas varje nyhet för hela klassen.

Förslag C – en serie lektioner

Veckans nyhet

Förberedelser

Skaffa ett exemplar av en dagsfärsk tidning, eller bokmärk webbversionen av tidningen.

Utförande

1. Ta fram dagens tidning. Visa förstasidan/startsidan för klassen.
2. Samtala om några nyheter som eleverna känner till eller fängslas av.
3. Välj gemensamt ut en nyhet, ”dagens bästa nyhet”. Sätt upp den på väggen. Om det är möjligt bör moment 1–3 upprepas dagligen under flera veckor.
4. När veckan är slut aktualiserar ni de nyheter som klassen samlat under veckan. Låt eleverna välja var sin nyhet som ”veckans bästa nyhet”.
5. Eleverna ritar en bild och skriver en egen sammanfattning om sin nyhet på ett ”nyhetsblad”. Låt dem motivera valet av nyhet. Sammanfattningen bör innehålla någon form av reflektion och ge svar på några av de journalistiska frågorna: Vad? Var? När? Vem?/Vilka? Hur? och Varför?
6. Eleverna samlar sina nyhetsblad vecka för vecka till en egen nyhetsbok som också fungerar som dokumentation över elevens utveckling.

 

Bakgrund

Länkar

Mediekompass lärarmaterial Kunskap och lek år 4-6
http://mediekompass.se/lararmaterial/2277-kunskap-och-lek-ar-4-6

Lilla Aktuellt skola, SVT
http://www.svt.se/barnkanalen/lilla-aktuellt-skola/

Kurres nutidskorsord, Presstationen
Aktuellt korsord: http://presstationen.se/kurres-korsord
Äldre korsord: http://presstationen.se/kurresinfo/arkiv/korsord/korsord-pdf.asp

Vi i femmans quiz ”Idag och samhälle” 1 och 2, SVT
http://sverigesradio.se/sida/quiz.aspx?programid=3033&quiz=349
http://sverigesradio.se/sida/quiz.aspx?programid=3033&quiz=2282

Nya Vi i femman-spelet, SVT
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3033&artikel=5673981

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11

Geografi

Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker

Svenska

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

Samhällskunskap


  • Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
  • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

 

Bilden: Gånghesterskolan, Borås: Ludwig Carlsson och Freja Bergdahl.
Foto: Malin Björk.