Siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, visar att svenska hushåll spenderar 14 % av sina utgifter på mat och dryck. 1950 var den siffran 40 %. Samtidigt har vår relation till mat förändrats i takt med att världen har globaliserats. Tacofredag, sushi och pizza hörde inte till vanligheterna på den tiden. Vi spenderar mer pengar på att äta utemat, matprogram på tv poppar upp som svampar och köket har blivit mångas sociala samlingspunkt.
Den här uppgiften utgår från intervjun som verktyg för att ta reda på vilka matvanor människor hade förr. Intervjun är central i det journalistiska arbetet. Den är en arbetsmetod för journalisten, ett sätt att hitta svaren till de journalistiska frågorna Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför?
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
UPPGIFT
Välj intervjuperson
En intervju kräver att man pratar med någon. Nu är det dags att välja sin intervjuperson. Det kan vara mamma eller pappa, farmor, morfar eller en äldre granne.
Förarbete
Vad vet du om din intervjuperson sedan tidigare? Växte den upp i rika eller påvra förhållanden? Skriv ner sådant som du känner till om din intervjuperson. Förarbetet gör att du förhoppningsvis kan ställa bättre frågor under intervjun.
Skriv frågor
Frågorna ska handla om mat. Kom ihåg att ställa öppna frågor. Jämför frågan ”Åt du köttbullar och mos som barn?” med ”Vad åt du som barn?”. Den ena frågan kan intervjupersonen svara ja eller nej på, den andra kräver ett längre svar. Ett sätt att få målande beskrivningar är att ställa frågor som låter intervjupersonen återberätta en situation. ”Berätta om ett viktigt matminne du hade som barn.”.
Intervjun
Bestäm en tid och plats när intervjun ska ske. Ställ frågorna till din intervjuperson och skriv ner svaren eller spela in på din dator eller telefon. En del gillar att göra både och.
Efterarbetet
Renskriv svaren så snart som möjligt. Ju tidigare desto bättre.
Presentera svaren
Sammanfatta vad din intervjuperson hade för matvanor som barn. Jämför med dig själv. Hur skiljer de sig åt? Presentera inför klassen.
Koppling till läroplan
Svenska, åk 4-6, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)
Tala, lyssna och samtala
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare.[…]
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.
Övning 1: Inventera vad ni vet om Zlatan
1. Be eleverna att skriva några ord vad de tänker på när de hör ordet Zlatan, t ex vad han jobbar med eller vilket landskap han kommer från eller en känsla som de får. Säg att de som vet mycket ska skriva saker som är ovanliga, kanske klubbnamn eller länder han bott i eller vad hans barn heter. Läs upp lapparna! Fick ni mycket information? Tror ni att ni hade fått mer eller mindre om Fredrik Reinfeldt? Varför?
2. Fråga hur många som vet att Zlatan har skrivit en bok (med hjälp av David Lagercrantz). Vet de vad den heter? (Den heter Jag är Zlatan Ibrahimovic)
3. Be dem som skulle vilja läsa den att räcka upp handen. Skriv upp antalet. Be dem som tror att deras pappa skulle vilja läsa den att räcka upp handen. Gör samma sak med mammorna. Hur många blev det sammanlagt?
4. Boken når, enligt bokhandlarna, en helt ny läsekrets. Vilka kan det vara som inte brukar läsa böcker som gillar just den här boken? (Nämn att Zlatan är från Rosengård, ett invandrartätt område med låg socioekonomisk status)
5. Böcker brukar säljas i bokaffärer eller via nätet men den här boken säljs även på andra ställen. Var, tror ni? (Varuhus, sportaffärer och leksaksaffärer)
Övning 2: Annorlunda kille tar revanch
Titta på intervjun på TV4 med David Lagercrantz som har skrivit boken tillsammans med Zlatan.
Diskutera:
David Lagercrantz beskriver Zlatan som ”en annorlunda kille från fel förort med enorm revanschlust”. På vilka sätt är Zlatan annorlunda? På vilka sätt har han visat sin revanschlust?
Övning 3: Vilken känsla?
Zlatan väcker många känslor. Läs de sex urklippen från Sydsvenskans recension och se vilka känslor de väcker hos er. 
Utdragen finns också som kopieringsunderlag.
En dag trillar Zlatan ner från ett tak på dagis. ”Jag fick en stor blåtira och sprang gråtande hem och förväntade mig en klapp på huvudet, eller åtminstone några snälla ord. Jag fick en örfil.”
En anhörig håller på med droger. En annan häktas för häleri. Zlatan och hans syster skiljs åt. Zlatan hamnar hos pappa istället. Och det är okej, men pappa har inte riktigt ork. Han har ”sitt drickande och sitt krig och sin juggemusik”, och de flyttar runt mellan ofärdiga lägenheter.
Han är långt upp i tonåren innan han ens besöker centrala Malmö. När han i MFF tvingas ut på löpturer i Limhamn stirrar han på de stora villorna och kan inte fatta vad det är för människor som bor där. När han köper ett hus där själv, det dyraste av dem alla, är det en ren symbolhandling. Han använder själv ordet ”revansch”. Och han köper huset från ett par som egentligen inte vill sälja men som får ett ”offer they can’t refuse”.
Det var under den bron hans pappa blev rånad och svårt misshandlad när Zlatan var liten. Det satte sig som en rostfläck i hans huvud. Varje mörk kväll när han passerade platsen på väg hem till mamma på Cronmans väg sprang han livrädd och med hjärtat bultande i bröstet mellan lyktstolparnas betryggande sken. Nu står han som vuxen vid samma bro, under skylten med hans egna ord: ”Man kan ta en kille från Rosengård men man kan inte ta Rosengård från en kille”.
Som när pappa Sefik tar med honom till Ikea för att köpa en ny säng. Han har inte råd att betala frakt för den, men han är stark. Så de går genom Malmö, flera kilometer. Pappa med en säng på ryggen, lille Zlatan bakom, småspringande för att hinna med. Långt senare är Zlatan hemma hos sin mamma i det radhus han köpt åt henne. Han kickar boll i trädgården och drar på ett skott som går rakt genom staketet. Träflisorna yr, mamma Jurka blir vansinnig och Zlatan får snällt bege sig iväg för att köpa ett nytt staket. Ett staket som visar sig inte få plats i bilen. Vad göra annat än att sluta cirkeln? Släkten följa släktens gång, och så bär Zlatan staketet på sin rygg hela vägen hem till mamma.
Det bränner till som mest vid första sonens födelse. Zlatan har genom hela boken talat om vikten av att stiga fram, ta ansvar, inte backa undan när saker och ting blir tuffa. Allt det där står som en skammens kuliss när den nyfödde Maximilian måste akutopereras och Zlatan blir panikslagen och lämnar sin Helena och sin son ensamma kvar på sjukhuset och åker hem och spelar Playstation istället. ”Jag pallade inte trycket”, säger han bara. Och sedan vidare mot nästa utmaning, nästa match, nästa chans att visa vilken man han är.
Diskutera och berätta:
1. Diskutera i grupper vilka känslor urklippen skapar. Blir ni förvånade? Tycker ni synd om honom? Blir ni imponerade? Känner ni igen er? Blir ni ledsna? Arga? Skrattar ni?
2. När ni är klara kan ni berätta för klassen om det urklipp som ni blev mest berörda av. T ex: När jag läste att Zlatan bar hem ett staket på ryggen så blev jag först ledsen för att ingen hjälpte honom men sen lite imponerad för jag tror inte att jag skulle ha kunnat göra det. Och så tänkte jag på vilket hårt skott han måste ha skjutit”
Om ni vill läsa hela recensionen i Sydsvenskan hittar ni den här.
Övning 4: Gissa frågan
I lördags hade Dagens Nyheter en lång intervju med Zlatan. Här kan du läsa några av hans svar. Kan eleverna lista ut frågan som intervjuaren ställde?
A: – Nej, inga böcker. Jo ”Alkemisten” (av Paul Coelho).
B: – Att han bara är en kaxig kille som levt på talang och attityd.
C: – Fotbollsmässigt är det att jag blivit den jag ville bli från början. Vid sidan av planen är det att jag har en fantastisk familj som följt mig hela vägen.
D: – Vad skulle det vara … att man inte får vara osynlig ibland. Men det där tillhör jobbet.
E: – Jag hoppas att jag ger dem hopp. Att man får vara annorlunda och att man kan lyckas ändå. Man måste inte vara som alla andra.
Här är de exakta formuleringarna på frågorna men förstås kan elevernas frågor fungera lika bra.
A: Läser du mycket?
B: Vad anser du vara den största missuppfattningen om personen Zlatan Ibrahimovic?
C: Vad har varit det bästa med din framgång?
D: Det sämsta?
E: Vad tror du att din historia betyder för dem som i dag befinner sig där du var som ung?
Här kan du läsa hela intervjun i Dagens Nyheter.
Länkar
Svenska Dagbladet: Zlatans bok redan en rekordsäljare
Expressen: Zlatan Ibrahimovic: Jag är Zlatan
Koppling till läroplanen (ämnet svenska, åk 4-6)
Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Syfte: Kunskap om reklambilders påverkan, könsroller i reklam, ord och begrepp i anknytning till reklambilder.
Passar för: åk 1-3, åk 4-6, bild, so, mediekunskap.
Tidsåtgång: 1-2 lektioner.
Förberedelser: Tillgång till internet. Möjlighet att visa upp reklambilderna via uppkoppling i klassrummet, alternativt färgutskrift av bilderna.
Om övningarna:
- Övning 1 reder ut och konkretiserar begrepp som har anknytning till reklambilder.
- Övning 2 behandlar eventuella hälsoeffekter av överdrivet solande.
- Övning 3 behandlar reklamens påverkan, identitet och roller.
Delar av upplägget passar för alla åldrar – du väljer själv de delar som passar just din klass.
Övning 1: Kroppsideal i reklambilder
1. Börja med att definiera ordet ”ideal” och ”skönhetsideal” för eleverna. Ideal kan definieras som förebild, det perfekta eller fullkomliga. Skönhetsideal handlar ofta om ouppnåeliga föreställningar om det perfekta utseendet. Idealen har växlat mellan årtusenden, liksom årtionden. Idealen skiljer sig även åt i olika kulturer. Kvinnokroppen har exempelvis bara under det senaste århundradet växlat från att idealt vara tunn och svag, rund och moderlig till smal och stark. Även ideal gällande blek alternativt solbränd hy har gått i vågor. Reklammakare använder sig av (och sprider) sådana tänkta idéer i syfte att sälja en produkt.
2. Definiera även ordet ”manipulera”. Vet eleverna vad det innebär? Att manipulera bilder innebär att i efterhand på något sätt förändra, i reklamsammanhang (och allra helst när det gäller modereklam) ofta ”förbättra”, bilden i olika bildbehandlingsprogram (exempelvis Photoshop).
3. Visa den omtalade reklambilden för eleverna. Länk till bilden i Aftonbladet. Klicka på bilden för större format.
4. Titta på bilden, vilket skönhetsideal förmedlar den? Lägg märke till detaljer: Är kroppen lång eller kort, tjock eller smal, brun eller blek?
5. Speglar bilden en verklighet? Vad tror eleverna, är kroppen realistiskt återgiven eller manipulerad? Är modellen exempelvis på riktigt så brun, smal, slät, kurvig, vältränad eller är bilden möjligen ”photoshoppad”?
6. Vad tror eleverna att man kan/inte kan ändra på i bildbehandlingsprogram?
7. Visa sedan följande klipp som konkretiserar hur bildredigering kan gå till. Länk till Youtube-klipp. Samtala därefter om elevernas reaktioner och se med nya ögon på reklambilden, hur tänker eleverna nu? Ändrades deras uppfattning?
Övning 2: Livsfarlig reklam
1. Inled övningen med att berätta följande. I en debattartikel i DN kritiserar företrädare för Cancerfonden H&M:s reklam och menar att klädjätten befäster ett skönhetsideal som är livsfarligt. De menar också att det är unga människor som påverkas mest. De unga är också de som enligt cancerfonden solar mest. Cancerfonden menar att klädjätten nu ger grönt ljus för att ”pressa på stranden” och bidrar således till att fler människor kommer att drabbas av cancer.
2. Samtala om följande:
- Brukar eleverna själva sola?
- Be eleverna tänka efter hur det var senaste gången som de solade? Skyddade de sig då för solen? Använde de exempelvis solskyddsfaktor/undvek solen när den är som starkast/bar skyddande kläder?
- På vilket sätt tror eleverna att bilder som den på den extremt brunbrända modellen påverkar barn och ungas solvanor?
Övning 3: Reklambilders påverkan
Reklam påverkar oss, mer än vi kanske anar. I debatten kring bilderna av den solbrända modellen kan vi höra kommentarer som att ”ungdomar identifierar sig med bilderna”. Vad är då ”identitet”? För ganska länge sedan, i melodifestivalen, sjöng Arja Saijonmaa: ”Vem är du, vem är jag, levande charader.” Identitet handlar om just detta; vilka vi är, hur vi upplever oss själva och vilka roller vi intar. Reklamen i fråga skildrar en könsstereotyp identitet, kvinnor skildras på ett visst sätt och män på ett annat. Verkligheten är förstås mer komplex än så. Låt eleverna prova på att inta olika roller, eller som Arja sjöng ”levande charader”.
Tack och lov så har mycket hänt vad det gäller könsstereotyp och sexistisk reklam, även om det finns en hel del kvar att göra. Denna övning använder exempel som ligger ett par åt tillbaka i historien, från runt 2013. Det betyder inte att det inte finns dagsaktuella fall att diskutera, som lärare kan man hämta fall från Reklamombudsmannen för diskussion i klassrummet: Länk här för prövade fall från klädesbranschen!
Genom att bildsöka på Google efter ”sexist fashion ads” kan läraren söka exempel som passar den enskilda klassen. Vissa bilder kan upplevas som väl stötande, varför vi anser att respektive lärare bör välja bildmaterial. Bildsök här!
1. Öppna länken till Metros ”Årets sexist 2013”. Artikeln handlar om en annons från American Apparel gällande en unisex-skjorta, alltså ett plagg som ska passa både killar och tjejer. Visa på datorn/storskärm eller skriv ut i färg.
2. Jämför bilden av den kvinnliga modellen med bilden av den manliga modellen för samma klädesplagg.
3. Titta på kroppsspråket. Jämför den manliga och den kvinnliga modellens pose. Be eleverna fundera över likheter/skillnader. Att båda visar upp samma skjorta, är ju en påfallande likhet. Men på vilket sätt står de? Hur bär de plagget? Vad har de för kroppshållning? Ansiktsuttryck? Vilket känns mer naturligt? Motivera.
4. Låt eleverna prova på bägge poserna. Be eleverna beskriva hur det känns. Vilken pose är mer bekväm? Vilken föredrar de? Hur skulle eleverna själva föredra att visa upp en skjorta?
5. Vad tror eleverna att kvinnan i reklamen tänker eller säger? Vad tänker/säger mannen? (Om ni har kopierat upp bilderna, låt då eleverna göra prat eller tankebubblor till.) Hur resonerar eleverna kring respektive tanke/kommentar?
Bakgrund
Varje år skapar klädesföretagen rubriker med sin reklam. Möjligen är det en medveten strategi – all reklam brukar man ju säga är bra reklam. Reklamen är till för att påverka oss att vilja köpa en viss produkt. Reklambildernas syfte är att sälja och bilder i reklamsammanhang är så gott som alltid arrangerade och manipulerade. De har alltså inte till syfte att skildra verkligheten.
Rubrikerna som den aktuella klädjätten har skapat under åren har bland annat handlat om stora bröst (sexistisk reklam), unga späkta modeller (som ”uppmuntrat” anorektiskt beteende hos flickor) och i år den extremt brunbrända modellen (som ger grönt ljus till att ”steka sig i solen”).
Cancerfonden har i veckan larmat om det livsfarliga idealet som förmedlas i den aktuella reklamen. Varje år drabbas ca 40 000 människor i Sverige av någon typ av hudcancer. Malignt melanom (vilket är den allvarligaste typen av hudcancer) beräknas varje år leda till 500 dödsfall, bara i Sverige. På cancerfondens hemsida kan vi även läsa att kopplingen mellan solning och hudcancer är nästan lika tydlig som mellan rökning och lungcancer.
Länkar
Metro: American Apparel ”Årets sexist 2013”
Aftonbladet: H&M:s kampanj upprör Cancerfonden
GP: Solbränd modell väcker kritik
DN: H&M befäster livsfarligt skönhetsideal
Cancerfonden: www.cancerfonden.se
Populärhistoria: Kvinnokroppens ideal – smärt eller mullig?
Genusfotografen: om att fånga genus på bild
Koppling till Läroplanen (Lgr11)
Bild
Bildanalys åk 4-6
– Reklam och- nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.
– Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.
Samhällskunskap
Att leva i världen åk 1-3
– Aktuella samhällsfrågor i olika medier
Information och kommunikation åk 4-6
– Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
Övning 1: Fyll i om att hålla värmen
Passar för: främst 3-5 men även andra åldrar
Tidsåtgång: ca 30 min
Förberedelse: Tillgång till övningssunderlaget. Ladda ner kopieringsunderlaget här (samma innehåll som frågorna 1-21 nedan).
Fyll i orden som fattas i meningarna så får du några tips så att du håller värmen när du är ute! Siffrorna avslöjar hur många bokstäver ordet ska ha.
1. I termosen kan man ha varm __________ (7) eller varför inte ________ (4) korv?
2. _____ (3) par strumpor är bättre ___ (2) ett par
3. Vatten leder bort ______ (5) snabbare än luft med samma temperatur
4. Glöm inte att_______ (6) in ansiktet
5. Håll ändarna av kroppen varma d v s fötter, _________( 6), och __________ (5)
6. Två tunnare tröjor håller värmen _________ (6) än en tjock
7. Använd ______ (4) kläder gjorda av bomull närmast kroppen
8. Om understället innehåller _______ (4) eller syntet håller du värmen bättre än med bomull
9. Skaffa ett par __________ (6) som täcker handlederna
10. Inuti dina stövlar kan du lägga ett par _______ (5), gärna i filt
11. Mellanmålet bör innehålla mycket _________ (4)
12. Joggingskor passar bättre på _______________ (8)
13. Istället för fingervantar kan du ha ett par _______________ (9)
14. Förstås måste det finnas ett ____________ (5) inuti vantarna
15. Strumporna får gärna gå ända upp till _______________ (5)
16. ____ (3) alltid strumpor om de är blöta
17. Istället för __________ (7) kan du ha en fuskolle som är som en halskrage
18. När du åker tunnelbana eller buss bör du ________ (6) upp jackan
19. Vantarna och ________ (6) kan du också ta av dig så svettas du inte
20. Och du, glöm inte att när du är ute ska du förstås________ (4) på dig!
21. På sportlovet ska man ju vara ute och __________ (6), det hörs ju på namnet!
Facitförslag (förstås finns det andra svar som kan vara rätt)
1. Choklad, varm
2. Två, än
3. Värme
4. Smörja
5. Huvud, händer
6. Bättre
7. Inte
8. Ylle
9. Vantar
10. Sulor
11. Fett
12. Sommaren
13. Tumvantar
14. Foder
15. Knäna
16. Byt
17. Halsduk
18. Knäppa
19. Mössan
20. Röra
21. Sporta
När eleverna är klara kan du para ihop dem två och två för att kontrollera svaren. Sedan kan de göra egna meningar och fylla i varandras.
Övning 2: Klä dig rätt
Passar för: främst fk till årskurs 2 men även andra åldrar
Tidsåtgång: ca 60 min
Förberedelse: Tillgång till övningsunderlaget ( ladda ner kopieringsunderlaget här ), artikel om hur man gör för att stoppa kylan, tidningar att klippa i samt ev. möjlighet att visa bildspel via länk (kan uteslutas)
Förste sergeant Mikael Jellinek vid Livgardet berättar i Aftonbladet ”Så skyddar du dig mot kylan” om hur man gör för att stoppa kylan från att krypa in under kläderna.
1. Läs tillsammans eller berätta för eleverna om Mikaels tips för hur man ska klä sig i kylan. Om du har möjlighet så kan du visa bildspelet för eleverna och ta bilderna som utgångspunkt för ett samtal kring hur man kan tänka när man klär sig för kallt väder.
2. Ge eleverna i uppgift att klä djuren och människorna i kopieringsunderlaget med rätt kläder för kallt väder. Kläderna klipper ni ut ur tidningar och eller målar på egen hand.
Koppling till skolans styrdokument:
Lgr 11 säger:
Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om risker och säkerhetsfaktorer i samband med fysiska aktiviteter och hur man agerar i nödsituationer.
