På många arbetsplatser används AI sedan länge. Andra delar av arbetsmarknad står på tröskeln till att börja använda tekniken. Många yrken och arbetsuppgifter kommer på sikt att förändras eller försvinna helt när AI ersätter människan.
1. Läs och diskutera
Läs artikeln ”Därför hotas även ditt jobb av AI” av Johanna Ekström/TT i Svenska Dagbladet. Fundera kring frågorna, först på egen hand och sedan i samtal med varandra.
- Hur påverkar AI arbetsmarknaden? Varför hotas vissa jobb av AI och vilka yrken tror du kommer att påverkas mest?
- Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med att AI ersätter vissa arbetsuppgifter?
- Vilka förmågor tror du kommer att vara mest efterfrågade i framtiden när vissa arbetsuppgifter tas över av AI? Vad behöver till exempel du som elev utveckla för färdigheter och förmågor för att vara konkurrenskraftig på arbetsmarknaden i framtiden?
- Gör en lista över jobb som ni tror kommer att ersättas av AI och vilka som kommer att fortsätta kräva mänsklig interaktion. Presentera era listor för klassen och diskutera varför ni har valt dessa yrken.
2. Kommer vi att jobba mindre i framtiden?
Nationalekonomen John Maynard Keynes lär ha sagt att vi kommer jobba mindre i framtiden. Om detta detta resonerar filosofen Payam Moula i sin text “Ideala arbetsveckan är bara femton timmar” i Svenska Dagbladet. Välj att läsa texten tillsammans eller gå direkt vidare till uppgiften.
- Gör tillsammans en skiss för ett samhälle där vi jobbar max 15 timmar per vecka. Hur ser det ut där? Vad sysselsätter vi oss med? Använd AI-verktyg som Midjourney eller Dall-E för att skapa bilder av ert samhälle eller rita egna illustrationer.
Siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, visar att svenska hushåll spenderar 14 % av sina utgifter på mat och dryck. 1950 var den siffran 40 %. Samtidigt har vår relation till mat förändrats i takt med att världen har globaliserats. Tacofredag, sushi och pizza hörde inte till vanligheterna på den tiden. Vi spenderar mer pengar på att äta utemat, matprogram på tv poppar upp som svampar och köket har blivit mångas sociala samlingspunkt.
Den här uppgiften utgår från intervjun som verktyg för att ta reda på vilka matvanor människor hade förr. Intervjun är central i det journalistiska arbetet. Den är en arbetsmetod för journalisten, ett sätt att hitta svaren till de journalistiska frågorna Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför?
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
UPPGIFT
Välj intervjuperson
En intervju kräver att man pratar med någon. Nu är det dags att välja sin intervjuperson. Det kan vara mamma eller pappa, farmor, morfar eller en äldre granne.
Förarbete
Vad vet du om din intervjuperson sedan tidigare? Växte den upp i rika eller påvra förhållanden? Skriv ner sådant som du känner till om din intervjuperson. Förarbetet gör att du förhoppningsvis kan ställa bättre frågor under intervjun.
Skriv frågor
Frågorna ska handla om mat. Kom ihåg att ställa öppna frågor. Jämför frågan ”Åt du köttbullar och mos som barn?” med ”Vad åt du som barn?”. Den ena frågan kan intervjupersonen svara ja eller nej på, den andra kräver ett längre svar. Ett sätt att få målande beskrivningar är att ställa frågor som låter intervjupersonen återberätta en situation. ”Berätta om ett viktigt matminne du hade som barn.”.
Intervjun
Bestäm en tid och plats när intervjun ska ske. Ställ frågorna till din intervjuperson och skriv ner svaren eller spela in på din dator eller telefon. En del gillar att göra både och.
Efterarbetet
Renskriv svaren så snart som möjligt. Ju tidigare desto bättre.
Presentera svaren
Sammanfatta vad din intervjuperson hade för matvanor som barn. Jämför med dig själv. Hur skiljer de sig åt? Presentera inför klassen.
Koppling till läroplan
Svenska, åk 4-6, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)
Tala, lyssna och samtala
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare.[…]
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.
Övning 1: Inventera vad ni vet om Zlatan
1. Be eleverna att skriva några ord vad de tänker på när de hör ordet Zlatan, t ex vad han jobbar med eller vilket landskap han kommer från eller en känsla som de får. Säg att de som vet mycket ska skriva saker som är ovanliga, kanske klubbnamn eller länder han bott i eller vad hans barn heter. Läs upp lapparna! Fick ni mycket information? Tror ni att ni hade fått mer eller mindre om Fredrik Reinfeldt? Varför?
2. Fråga hur många som vet att Zlatan har skrivit en bok (med hjälp av David Lagercrantz). Vet de vad den heter? (Den heter Jag är Zlatan Ibrahimovic)
3. Be dem som skulle vilja läsa den att räcka upp handen. Skriv upp antalet. Be dem som tror att deras pappa skulle vilja läsa den att räcka upp handen. Gör samma sak med mammorna. Hur många blev det sammanlagt?
4. Boken når, enligt bokhandlarna, en helt ny läsekrets. Vilka kan det vara som inte brukar läsa böcker som gillar just den här boken? (Nämn att Zlatan är från Rosengård, ett invandrartätt område med låg socioekonomisk status)
5. Böcker brukar säljas i bokaffärer eller via nätet men den här boken säljs även på andra ställen. Var, tror ni? (Varuhus, sportaffärer och leksaksaffärer)
Övning 2: Annorlunda kille tar revanch
Titta på intervjun på TV4 med David Lagercrantz som har skrivit boken tillsammans med Zlatan.
Diskutera:
David Lagercrantz beskriver Zlatan som ”en annorlunda kille från fel förort med enorm revanschlust”. På vilka sätt är Zlatan annorlunda? På vilka sätt har han visat sin revanschlust?
Övning 3: Vilken känsla?
Zlatan väcker många känslor. Läs de sex urklippen från Sydsvenskans recension och se vilka känslor de väcker hos er. 
Utdragen finns också som kopieringsunderlag.
En dag trillar Zlatan ner från ett tak på dagis. ”Jag fick en stor blåtira och sprang gråtande hem och förväntade mig en klapp på huvudet, eller åtminstone några snälla ord. Jag fick en örfil.”
En anhörig håller på med droger. En annan häktas för häleri. Zlatan och hans syster skiljs åt. Zlatan hamnar hos pappa istället. Och det är okej, men pappa har inte riktigt ork. Han har ”sitt drickande och sitt krig och sin juggemusik”, och de flyttar runt mellan ofärdiga lägenheter.
Han är långt upp i tonåren innan han ens besöker centrala Malmö. När han i MFF tvingas ut på löpturer i Limhamn stirrar han på de stora villorna och kan inte fatta vad det är för människor som bor där. När han köper ett hus där själv, det dyraste av dem alla, är det en ren symbolhandling. Han använder själv ordet ”revansch”. Och han köper huset från ett par som egentligen inte vill sälja men som får ett ”offer they can’t refuse”.
Det var under den bron hans pappa blev rånad och svårt misshandlad när Zlatan var liten. Det satte sig som en rostfläck i hans huvud. Varje mörk kväll när han passerade platsen på väg hem till mamma på Cronmans väg sprang han livrädd och med hjärtat bultande i bröstet mellan lyktstolparnas betryggande sken. Nu står han som vuxen vid samma bro, under skylten med hans egna ord: ”Man kan ta en kille från Rosengård men man kan inte ta Rosengård från en kille”.
Som när pappa Sefik tar med honom till Ikea för att köpa en ny säng. Han har inte råd att betala frakt för den, men han är stark. Så de går genom Malmö, flera kilometer. Pappa med en säng på ryggen, lille Zlatan bakom, småspringande för att hinna med. Långt senare är Zlatan hemma hos sin mamma i det radhus han köpt åt henne. Han kickar boll i trädgården och drar på ett skott som går rakt genom staketet. Träflisorna yr, mamma Jurka blir vansinnig och Zlatan får snällt bege sig iväg för att köpa ett nytt staket. Ett staket som visar sig inte få plats i bilen. Vad göra annat än att sluta cirkeln? Släkten följa släktens gång, och så bär Zlatan staketet på sin rygg hela vägen hem till mamma.
Det bränner till som mest vid första sonens födelse. Zlatan har genom hela boken talat om vikten av att stiga fram, ta ansvar, inte backa undan när saker och ting blir tuffa. Allt det där står som en skammens kuliss när den nyfödde Maximilian måste akutopereras och Zlatan blir panikslagen och lämnar sin Helena och sin son ensamma kvar på sjukhuset och åker hem och spelar Playstation istället. ”Jag pallade inte trycket”, säger han bara. Och sedan vidare mot nästa utmaning, nästa match, nästa chans att visa vilken man han är.
Diskutera och berätta:
1. Diskutera i grupper vilka känslor urklippen skapar. Blir ni förvånade? Tycker ni synd om honom? Blir ni imponerade? Känner ni igen er? Blir ni ledsna? Arga? Skrattar ni?
2. När ni är klara kan ni berätta för klassen om det urklipp som ni blev mest berörda av. T ex: När jag läste att Zlatan bar hem ett staket på ryggen så blev jag först ledsen för att ingen hjälpte honom men sen lite imponerad för jag tror inte att jag skulle ha kunnat göra det. Och så tänkte jag på vilket hårt skott han måste ha skjutit”
Om ni vill läsa hela recensionen i Sydsvenskan hittar ni den här.
Övning 4: Gissa frågan
I lördags hade Dagens Nyheter en lång intervju med Zlatan. Här kan du läsa några av hans svar. Kan eleverna lista ut frågan som intervjuaren ställde?
A: – Nej, inga böcker. Jo ”Alkemisten” (av Paul Coelho).
B: – Att han bara är en kaxig kille som levt på talang och attityd.
C: – Fotbollsmässigt är det att jag blivit den jag ville bli från början. Vid sidan av planen är det att jag har en fantastisk familj som följt mig hela vägen.
D: – Vad skulle det vara … att man inte får vara osynlig ibland. Men det där tillhör jobbet.
E: – Jag hoppas att jag ger dem hopp. Att man får vara annorlunda och att man kan lyckas ändå. Man måste inte vara som alla andra.
Här är de exakta formuleringarna på frågorna men förstås kan elevernas frågor fungera lika bra.
A: Läser du mycket?
B: Vad anser du vara den största missuppfattningen om personen Zlatan Ibrahimovic?
C: Vad har varit det bästa med din framgång?
D: Det sämsta?
E: Vad tror du att din historia betyder för dem som i dag befinner sig där du var som ung?
Här kan du läsa hela intervjun i Dagens Nyheter.
Länkar
Svenska Dagbladet: Zlatans bok redan en rekordsäljare
Expressen: Zlatan Ibrahimovic: Jag är Zlatan
Koppling till läroplanen (ämnet svenska, åk 4-6)
Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
