Varje år i samband med Pressfrihetens dag presenterar Reportrar utan gränser sin rapport och interaktiva karta Pressfrihetsindex. Den här lektionen riktar sig främst till grundskolans högre årskurser och gymnasiet, men kan med anpassningar genomföras även i mellanstadiet. Du kan använda följande källor i ditt arbete med att undersöka och analysera pressfrihetsindex: Landguiden, Globalis, Human Rights Watch.

1. Vad är pressfrihetsindex?

Läs om vad pressfrihetsindex är och vad man kan läsa ut av det. Du hittar information om det hos Reportrar utan gränser.

2. Undersök pressfrihetskartan tillsammans

Undersök några delar av indexet tillsammans. Förklara vad färgerna på kartan betyder och visa exempel på hur Reportrar utan gränser har analyserat informationen. Ni hittar det senast pressfrihetsindex här.

  • Vilket land toppar listan?
  • Vilket land ligger sist?
  • Var hamnar Sverige på listan?
  • Jämför ett grönt och ett rött land. Vilka är de främsta skälen till att de två länderna skiljer sig åt?

2. Undersök och analysera pressfrihetskartan

Undersök vidare kring en eller flera av frågeställningarna.

  • Titta på Pressfrihetsindex från de senaste tre åren.
    • Undersök om det har skett några förändringar i toppen och botten av listan. Vilka länder har rört sig mest? Vad kan vara förklaringen till det?
    • Har Sverige gått upp eller ner? Vilka skäl anger Reportrar utan gränser till Sveriges placering i år? Vad kan Sverige göra för att förbättra sin position?
    • Har några länder förbättrat eller försämrat sin position sedan förra året? Vilka och vad kan det bero på?
  • Jämför två valda länder, förslagsvis ett grönt/gult och ett orange/rött.
    • Vad skiljer de två länderna åt? Vilka olika samhällsutmaningar finns i respektive land?
  • Ta reda på några länder som nyligen har genomfört val eller genomgått andra politiska förändringar i närtid.
    • Kan du med hjälp av kartan se om det har påverkat pressfriheten i landet? Beskriv och ge exempel.

3. Länder där pressfriheten är hotad

  • Hitta och beskriv ett land där en eller flera journalister är fängslade.
    • På vilka grunder är de fängslade?
  • Hitta och beskriv ett land där hat och hot mot journalister är vanligt förekommande.
  • Hitta och beskriv ett land där pressfriheten begränsas i lagar och regler.

4. Undersök årets pressfrihetspristagare

Den 23 september delar Reportrar utan gränser ut pris till en person eller organisation som har gjort insatser för pressfriheten. Ta reda på vem eller vilka förra årets pristagare är.

  • Varför har pristagarna fått priset?
  • Vilken information kan ni få fram om pristagarna?
  • Har pristagarnas arbete lett till någon förändring i det samhälle de är verksamma i?
  • Vilka inskränkningar i pressfriheten eller andra demokratiska rättigheter råder i det land pristagarna kommer ifrån?

5. Framtidens pressfrihet

Resonera tillsammans.

  • Vilka förändringar tror ni krävs för att kartan som visar pressfrihetsindex ska bli övervägande grön och gul?
  • Vem bär ansvar för att genomföra förändringar som kan leda till att press- och yttrandefriheten ökar i samhället? Vilket ansvar har: FN och världssamfundet; stater och regeringar; de stora mediebolagen; chefer och anställda inom press och media; enskilda medborgare och mediekonsumenter?

Black Friday infaller dagen efter Thanksgiving, vilket sker den fjärde torsdagen i november. Dagen brukar anges som startskottet för julhandeln där butikerna erbjuder varor med röda prislappar. Många butiker förlänger ofta sina kampanjer till hela helgen (Black Weekend), veckan (Black Week) och fram till måndagen därpå (Cyber Monday). Men är priserna verkligen så bra? Och bör vi ägna oss åt reashopping i klimatförändringarnas tidevarv?

Nära hälften av svenskarna uppgav inför Black Friday 2021 att de planerade att handla inför rean. Bland de yngre var siffra 70 procent. Enligt Svensk Handel shoppas det för 9 miljarder i samband med Black Friday och Black Week. I protest mot köpfesten har En Köpfri Dag (Buy Nothing Day) växt fram som ett alternativ som vill väcka medvetenhet om konsumtionsmönster världen över.

Övning: Syna reklamen i tidningen

Leta efter annonser i papperstidningen eller på tidningens webbplats. Används papperstidning kan det vara bra om saxar finns tillhands.

Nedan kommer förslag på deluppgifter som kan göras under lektionen.

Annons eller journalistik. I tidningen finns främst fakta- och åsiktstexter, men även annonser. Hur ser man vad som är annons eller ej? Leta reda på exempel från tidningen på en faktatext, en åsiktstext och en annons och motivera era svar.

Räkna annonser. Räkna antalet annonser ni har hittat. Hur många kan ni finna om Black Friday, Black Week eller Cyber Monday?

Granska priset. Välj sedan ut en handfull annonser och granska prisexempel. Stämmer priserna som står i annonsen med priset i den fysiska eller digitala butiken?

Jämför! Gå in på en prisjämförelsesajt, till exempel Prisjakt eller Pricerunner, och jämför priserna. Har butiken det bästa priset på varan i fråga? Kolla även utvecklingen av priset. Har priset sänkts eller är det samma eller rentav högre än före rean?

Kolla villkoren. Vad står det i annonsen om villkoren för köpet? Undersök vad som gäller om du vill byta eller lämna tillbaka en vara. Öppet köp och bytesrätt är ingen skyldighet för företagen att erbjuda. Finns information om att ångerrätt gäller för varor som köps på nätet? Och vad kostar frakten?

Kolla upp företaget. Ta reda på vad det är för företag om du inte känner till det sedan tidigare. Finns kontaktuppgifter? Vad erbjuder de för betalningsalternativ? Fraktalternativ? Har de en kundtjänst?

Ny lagstiftning. Sedan 1 september 2022 gäller nya regler som stärker konsumentskyddet. Vad innebär de nya lagarna för konsumenter och handlare? Vad händer om handlare bryter mot reglerna?

Arbetet görs med fördel i par eller grupp och kan presenteras för klassen muntligt, eller som en del i ett större tema om konsumtion och privatekonomi.

Det har väl knappast undgått någon att Sverige och Europa försöker hålla en stundande energikris i schack. Ryssland har stoppat sina leveranser av naturgas till Europa som en följd av kriget i Ukraina. Det har varit leveransproblem från norra Sverige till söder och vidare ut i Europa. Kärnkraftverk har fått stänga sina reaktorer och vattenkraftverk har haft brist på vattenflöden till följd av den varma sommaren. Problemen är med andra ord många och frågan man får ställa sig är hur vi ska klara en vinter med höjda priser och lägre tillgång till el.

En rapport pekar på att om EU-länderna minskar sin elförbrukning med tio procent skulle det kunna halvera elpriset i södra Sverige.

Nu är det dags att fråga eleverna. Vad kan man kan göra hemma och i skolan för att hålla förbrukningen nere i vinter?

Övning

Inled lektionen med att lyfta frågan: Varför pratar man om energikris i Sverige? Har eleverna sett eller hört något i nyheterna? Från sina vårdnadshavare? Vad är det som sägs och vad beror det på?

Påtala att det pratas om att hushållen behöver spara el i vinter. Ge sedan eleverna möjlighet att resonera om sin egen elförbrukning. De kan lista olika vanor de har som de vet förbrukar el eller energi, som till exempel att duscha, laga mat eller ladda sin mobiltelefon. Det kan även gälla sådant som sker i barnens hushåll, som tvätt eller dammsugning. När de är klara kan de börja rangordna sin förbrukning från viktigast till mindre viktig. Skiljer sig elevernas listor åt? Hur har de resonerat?

Vissa saker är svåra att ta bort helt och hållet, men kan de komma på sätt där de kan minska sin förbrukning? Till exempel duscha kortare tid, cykla eller gå till skolan eller släcka lampor. Eleverna kan diskutera sig fram till svar i grupper om 3-4 och kan få presentera sina förslag för klassen därefter.

Om det hinns med kan diskussionen mynna ut i hur ändrade elvanor kan vara av nytta för det lokala samhället, Sverige, Europa och till och med krigets Ukraina. Vilka är fördelarna? Kan det finnas någon nackdel? Be dem återigen resonera.

Hemläxa

Avsluta lektionen med att ge eleverna en hemläxa. Läs igenom listan på energismarta vanor från Energimyndigheten nedan. Låt dem fundera till nästa lektion på hur mycket av detta som redan görs i deras eget hushåll. Kan de göra mer? Be dem undersöka frågorna och jobba vidare med den nästkommande lektion. Har de kunnat göra skillnad i sitt eget hem? Hur ska de lyckas bibehålla sina nya vanorna? Finns något de inte har kunnat göra något åt och i så fall varför?

Energismarta vanor enligt Energimyndigheten

  • Sänk inomhustemperaturen – en grad minskar energianvändningen med 5 procent. Se till att du inte ställer möbler i vägen för elementen och termostaterna.
  • Släck lampor i rum du inte är i och byt till LED-lampor. En LED-lampa använder fyra till fem gånger mindre energi än en halogenlampa och den håller upp till 15 000 timmar.
  • Diska i diskmaskin och undvik att spola av disken före. Välj Eco-programmet. Att diska för hand drar upp till fyra gånger så mycket energi som att diska i maskin.
  • Tvätta i fylld tvättmaskin och välj inte högre temperatur än nödvändigt. Väljer du eco-programmet får du både låg energianvändning och ren tvätt.
  • Använd klädstrecket – häng kläderna för att torka utomhus när det går i stället för att använda torktumlare. Torktumlaren använder hela två till tre gånger mer energi än tvättmaskinen.
  • Vädra smart – om du behöver vädra: öppna mycket och vädra under kort tid, i stället för att vädra lite under lång tid. Stäng av termostaterna på elementen under tiden.
  • Skippa standby – stäng av apparaterna helt när du inte använder dem. Och dra ur laddare när de inte används.
  • Ställ in rätt temperatur i kyl och frys, +4 grader Celsius i kylen och -18 grader Celsius i frysen. Då får du både bra matförvaring och låg energianvändning.
  • Frosta ur frysen om det bildats is i den. Isen ökar energianvändningen och ger sämre matförvaring. Torka av baksidan av kylen och frysen så att kondensorn hålls dammfri. Även dammet gör att elanvändningen ökar.
  • Duscha kortare tid – halverar du din duschtid så halverar du också el- och vattenförbrukningen.

Läs mer

Energimyndighetens tips

Energiforsk: Minskad elforbrukning kan halvera elpriserna.

DN: Sparande kan halvera elpriserna i södra Sverige.

Andreas Cervenka, Aftonbladet: Elkrisen riskerar bli en finanskris – elchocken värre än räntesmockan

Koppling till styrdokument

Fysik, centralt innehåll, åk 4-6

  • Energiformer samt olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön.

Samhällskunskap, centralt innehåll, åk 4-6

  • Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.

 

Introduktion

De globala målen är ambitiösa i sin utformning. Målet är att avskaffa extrem fattigdom, minska orättvisor, främja fred och lösa klimatkrisen innan 2030. Agenda 2030 är fortsättningen på det som kallades Milleniemålen och världens ledare beslutade under en konferens i Rio De Janeiro 2012 att de nya målen skulle antas. I september 2015 blev det verklighet, när FN utformade de 17 globala målen. Under varje mål finns även flera delmål som staterna ska leva upp till.

Agenda 2030 har inneburit att stat, regioner och kommuner har blivit tvungna att växla upp sitt hållbarhetsarbete. Sverige har skrivit under dokument där de har åtagit sig att arbeta med att leva upp till målen. Det gäller alla dimensioner av hållbarhet: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.

Läs mer om Agenda 2030 och de globala målen här.

I den här uppgiften ska klassen få utforska hur deras kommun arbetar med de globala målen och vilka försök de gör för att leva upp till Agenda 2030.

Uppgift

Nu är det dags att ta reda på hur din kommun arbetar för att leva upp till Agenda 2030. Hållbarhetsbegreppet är ett paraplybegrepp som innefattar mycket. Under varje globalt mål finns det därför delmål. Välj ut ett eller flera för att hitta en vinkel till din granskning.

Börja med att ta reda på om din kommun gör ett hållbarhetsarbete. Sök på kommunens hemsida. Vad har de för ambitioner och mål?

Använd sedan din lokaltidning för att hitta artiklar som är kopplade till ditt ämne. Vad står det där?

Har kommunen en hållbarhetssamordnare? Kolla om du kan kontakta personen och få till en intervju. I Publicistguiden kan du läsa mer om intervjuteknik.

För dig som väljer något riktat mot miljö och ekologi finns Miljöbarometern. Den rankar varje år, tillsammans med Aktuell hållbarhet, Sveriges kommuner i deras miljöarbete. Bäst 2021 var Malmö, följt av Helsingborg och Karlstad. Börja med att titta på var din kommun ligger på listan. Du hittar den här. Sammanställ informationen i ett dokument eller på papper.

När du har samlat tillräcklig information så att du kan bilda dig en uppfattning om din kommuns arbete är det dags att fråga invånarna vad de tycker.

Två flickor planterar ett träd i skogen.

Intervju

Känner medborgarna i din kommun till det hållbarhetsarbete som görs? Tycker de att det är tillräckligt? Vad saknas eller vad vill de ha mer av? Genomför 2-3 korta intervjuer med personer från orten, antingen någon du är bekant med eller ”mannen på gatan”. Förbered frågor, anteckna eller spela in svaren och sammanställ sedan i text, antingen som citat eller referat.

Presentation

Uppgiften kan presenteras på olika sätt. Antingen som en journalistisk text i form av en nyhetsartikel eller reportage. Den kan också presenteras som en skriftlig rapport, muntlig framställning eller någon annan typ av medieproduktion. Uppgiftens omfattning och presentationssätt är upp till varje lärare att avgöra.

Utförliga tips om hur man skriver journalistiska texter, genomför intervjuer och hur man gör god informationssökning hittar ni i vår skrivarskola Publicistguiden.

Koppling till styrdokument

Biologi, årskurs 7 – 9, Centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)

  • Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
  • Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör biologi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.

Naturkunskap 1b, gymnasiet, Centralt innehåll

  • Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.
  • Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.