Bild: Reportrar utan gränser
Den 3 maj är det dags för Pressfrihetens dag. Dagen brukar uppmärksammas av Reportrar utan gränser, dels genom publicering av organisationens uppdaterade Pressfrihetsindex, dels genom tillkännagivandet av årets Pressfrihetspristagare. Förra året fick Telex.hu priset för sin orädda aktion att med hjälp av crowdfunding, skapa en ny oberoende och opartisk nyhetssajt i Ungern där regeringen i många år undergrävt pressfriheten och makthavarna kontrollerar 80 procent av all media.
– Om det är något vi behöver mer av inom EU i dessa tider är det fler modiga och hängivna journalister som vågar stå upp mot auktoritära makthavare, organiserad brottslighet, korrupta företagsledare och de digitala medieplattformarnas trollsvansar, sa Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige, då.
RSF:s pressfrihetsindex firar 20 år i år. 2022 tillkommer en del nyheter i indexet. Förutom den generella uppdelningen av länder kommer de även att rankas i sex olika indikatorer. De är medielandskap, politik, ekonomi, juridik, säkerhet och sociokulturell kontext.
Det uppdaterade indexet med indelning efter kategori
Börja med att titta på kartan gemensamt. Red ut hur färgindelningen ska förstås. Be sedan eleverna svara på följande.
- Är det något eller några länder som sticker ut som förbättrat i år?
- Kan ni se något land som har försämrat sin ranking?
- Vilka är indexets kriterier och vad innebär dem?
- Hur ligger Sverige till i det generella indexet? Titta sedan på de sex indikatorerna. Skiljer sig positionerna åt och i så fall, vad beror det på?
Jämför
Givetvis har stort fokus hamnat på Ryssland och Ukraina i årets index. Jämför Ryssland, Ukraina och Sverige.
- Hur har Ryssland invasion av Ukraina påverkat pressfriheten i länderna?
- Hur står de sig i jämförelse med Sverige?
- Vilka skäl anges för ländernas ranking? Alltså, vilken roll har kriget spelat för ländernas placering och hur placerades dem förra året?
- Jämför med tillförlitliga källor som Landguiden, Globalis och Ne.se. Kan ni hitta stöd för Reportrar utan gränsers beslut i andra texter?
Årets pressfrihetspristagare
RSF:s pressfrihetspris 2022 tilldelas det belarusiska journalistförbundet BAJ. Förbundet bildades 1995 som en reaktion mot den belarusiske ledaren Lukasjenkos inskränkningar av fria medier. Priset delas ut i samband med Pressfrihetens dag den 3 maj 2022. Låt eleverna utforska pristagaren.
- Vem eller vilka blev pristagare och från vilket land?
- Vilka skäl ger RSF till att dela ut priset till årets pristagare?
- Vad kan ni ta reda på om pristagaren? Googla, men tänk på källkritiken och använd källor som etablerade nyhetsmedier, Ne.se eller Landguiden.
- Om möjligt, vad kan ni ta reda på om landet som personen, organisationen eller företaget kommer från? Vad har landet för ranking i pressfrihetsindex? Hur ser den demokratiska situationen ut? Vilka inskränkningar i pressfrihetens rapporteras det om?
Uppgiften kan presenteras i olika former och kan genomföras både i grupp och individuellt. Lämpligast är att eleverna tillsammans får utforska kartan och att de i par eller grupp kan fördjupa sig i olika frågor och redovisa svaren för varandra.
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-06-23)
Rättigheter och rättsskipning
- Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
- Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
Samhällskunskap 1b, centralt innehåll
- Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
- Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
- Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.
Medier, samhälle och kommunikation 1, centralt innehåll
- Mediernas tillkomst, utveckling och påverkan ur ett historiskt och dagsaktuellt perspektiv. Mediernas roll i samhället och deras betydelse för demokratin och samtidskulturen.
- Analys av nationella och internationella mediestrukturer samt pågående förändringar inom dem.
Den här övningen tar sin utgångspunkt i texter som du hittar i skrivarskolan Publicistguiden.
Introduktion
En ansvarig utgivare är enligt tryckfrihetsförordningen juridiskt ansvarig för tidningens innehåll. Det är tidningens ägare som utser vem som ska vara ansvarig utgivare, och ofta är det tidningens chefredaktör som får den rollen. Det betyder också att en reporter inte kan hållas ansvarig för innehållet i en artikel.
När du väl har börjat arbeta som journalist och skapat dina första verk vill du naturligtvis sprida dina nyhetsartiklar, krönikor, personporträtt och recensioner. Det finns många olika sätt att göra det på, och det journalistiska arbetet skiljer sig inte åt i någon större utsträckning beroende på om du väljer den ena eller den andra plattformen. En journalist som arbetar med digitala medier bedriver sitt arbete i huvudsak på samma sätt som den som ser sina texter i tryck, eller den som jobbar som radioreporter.
Eftersom det finns en mängd olika tekniker och plattformar för att publicera och distribuera journalistiskt arbete, finns inga möjligheter att här gå igenom alla verktyg och hur de fungerar. Det finns däremot två huvudprinciper som gäller beroende på vilken form man vill publiceras på. För bägge gäller att det måste finnas en ansvarig utgivare för att publikationen ska omfattas av antingen Tryckfrihetsförordningen eller Yttrandefrihetsgrundlagen. Du kan läsa mer om lagarna i ett annat avsnitt här i Publicistguiden.
Om du vill trycka din tidning hos ett tryckeri och räknar med att den ska komma ut minst fyra gånger per år, är det en så kallad periodisk skrift du skapar. För att din periodiska skrift ska omfattas av Tryckfrihetsförordningen behöver du ett utgivningsbevis. Du ansöker om ett sådant hos Mediemyndigheten. Även om du inte trycker din tidning, utan i stället skriver ut den själv, kan du ansöka om utgivningsbevis hos Mediemyndigheten. Du måste då ange i tidningen: hur många exemplar du skrivit ut, vem som skrev ut den samt var och när det gjordes.
Det krävs ytterligare en sak för att din tidning ska omfattas av Tryckfrihetsförordningen, den måste spridas till allmänheten. Det betyder att tidningen måste delas eller säljas så att andra kan läsa den.
Om du i stället vill arbeta med en digital journalistik som internetpublicering, webbsänd radio eller tv eller en podd, och fortfarande omfattas av grundlagsskyddet för journalistik, är det Yttrandefrihetsgrundlagen som gäller. Den är i princip identisk med Tryckfrihetsförordningen, men gäller för all journalistik som inte är tryckt. Det innebär att även sådan publicering behöver ett utgivningsbevis och ha en ansvarig utgivare. Ansökan om utgivningsbevis och annan information kring detta finns hos Mediemyndigheten.
Film
Låt Felicia Ferreira på tidningen Dagen, en politiskt oberoende tidning på kristen grund, förklara vad det innebär att vara ansvarig utgivare på en tidning.
Instuderingsfrågor
Be eleverna utgå från texten från introduktionen och filmen med Felicia Ferreira på tidningen Dagen i sina svar.
- Vad är en ansvarig utgivare och vad har den för roll på tidningen?
- Vilka är de två huvudprinciperna för publicering och vad skiljer dem åt?
- Vilka lagar skyddar den tidning som har en ansvarig utgivare?
- Vad krävs för att en tidning ska omfattas av skyddet?
Diskussion
- Vad tycker ni om systemet med ansvarigt utgivarskap? Vilka är fördelarna med att en person står som ansvarig för allt som publiceras i tidningen? Nackdelar?
- Är det viktigt att medier har ett starkt grundlagsskydd? Varför? Varför inte?
Koppling till styrdokument
Medier, samhälle och kommunikation 1, centralt innehåll
- Mediernas tillkomst, utveckling och påverkan ur ett historiskt och dagsaktuellt perspektiv. Mediernas roll i samhället och deras betydelse för demokratin och samtidskulturen.
- Analys av nationella och internationella mediestrukturer samt pågående förändringar inom dem.
Samhällskunskap 1b, centralt innehåll
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
Nyhetsjournalistik är inte bara text och fakta, man använder också bilder i stor utsträckning. Bilder kan användas för att förstärka eller förtydliga ett budskap, redogöra för en händelse och de kan påverkavåra känslor.
Men bilder ska inte användas på fel sätt i tidningen, även de omfattas av de publicitetsetiska reglerna. Det innebär att även bilder måste vara korrekta och inte kränkande. De ska heller inte användas på ett sätt så att de vilseleder eller lurar läsaren, exempelvis genom bildmontage eller retuschering. De publicitetsetiska reglerna finns här hos Medieombudsmannen. Bilder används också i reklam. I Marknadsföringslagen och Handelskammarens regler kan man läsa vad som gäller för marknadsföring. Se även Mediekompass skrivarskola, kapitel 12 – Bilder som journalistik – i Publicistguiden.
Med utgångspunkt i en bildanalysmetod kan du som lärare prata med eleverna om vad de ser i en bild och vilka intryck de får. Hos UR finns en informativ film om att göra bildanalys: UR Skola.
Syftet med denna övning är kritiskt granska bilder i media, och undersöka om de är representativa för befolkningen.
Moment 1 – Visa eleverna hur man kan analysera bilder
Låt dina elever se filmen från UR om att göra bildanalys på egen hand i förväg. Använd din dagstidning att hämta bilder från. Välj ut ett antal lämpliga bilder och visa hur man kan analysera dem.
Ställ en bildanalytisk fråga i taget och låt eleverna delta i diskussionen.
- Denotation – Vad ser ni i bilden? Beskriv bilden så utförligt som möjligt.
- Konnotation – Vad får ni för känsla när ni tittar på bilderna? Är det glada eller ledsna bilder? Blir ni nyfikna? Vad i bilden är det som får er att känna så? Upplever alla bilderna likadant?
- Varför tror ni att bilden är i tidningen? Vill man säga något, eller kanske sälja något?
Moment 2 – Stämmer bilderna överens med befolkningen?
Eleverna kan arbeta enskilt, i par eller i grupp med detta moment. Börja med att gå till Statistiska centralbyråns (SCB) uppgifter om Sveriges kommuner och sök upp er kommun. Ta där reda på hur befolkningen i er kommun ser ut med avseende på kön, ålder, andel utrikes födda, utbildningsnivå med mera.
Använd en tidning eller en tidnings webbsajt och undersök bilderna för att se om befolkningen representeras i enlighet med sammansättningen i kommunen. En del saker, som ålder och födelseland, kan inte avgöras enbart genom att se på bilden, utan den måste sättas in i sitt textsammanhang. Hur ser det ut, stämmer representationen i media överens med befolkningen? Låt elevgrupperna jämföra sina resultat med varandra.
Moment 3 – Gör bildanalys
Läraren redogör för texten Räkna med kvinnor från Global Monitoring Media Project, eller låter eleverna läsa den. Elevgrupperna väljer ut några av bilderna från moment 2 och gör en bildanalys med hjälp av de tre frågorna. Hur skildras de olika befolkningsgrupperna? Var uppmärksam på eventuella skillnader i hur man skildrar unga och gamla, män och kvinnor, inrikes och utrikes födda med mera. Titta gärna även på reklambilder, är det någon skillnad där?
Övningen kan redovisas på olika sätt, exempelvis som en öppen diskussion om de tekniska möjligheterna finns eller som någon form av inlämningsuppgift i tal eller text.
Källor och information
- Dagstidningar, du hittar din lokaltidning på Mediekompass
- Mediekompass skrivarskola med Publicistguiden
- De publicitetsetiska reglerna hos Medieombudsmannen
- UR Skola, film: Att skriva bildanalys
- Marknadsföringslagen
- Handelskammarens regler
- Statistiska centralbyrån (SCB): Sverige i siffror
- Global Media Monitoring Project: Räkna med kvinnor
Som ett led i de sanktioner som EU för mot Ryssland med anledning av invasionen av Ukraina så har de ryska nyhetskanalerna RT (Russia Today) och Sputniks kanaler stängts av. Det betyder kort och gott att sändningarna inte går att ta del av inom EU. Skälet som anges är att Ryssland, via kanalerna, sprider desinformation riktad mot EU och dess medlemsländer som en del av sin krigsföring.
Röster har höjts om EU:s beslut är rätt. Begränsar det inte yttrandefriheten? Det menar till exempel yttrandefrihetsexperten Nils Funcke i en artikel i tidningen Journalisten. Andra menar att det är rätt beslut. I den här uppgiften får eleverna ta del av bakgrunden till EU:s beslut och hur debatten om det har förts i svenska nyhetsmedier. Avslutningsvis får de själva diskutera hur de ställer sig till att statliga ryska medier inte längre är välkomna i EU.
Bakgrund
Vissa debattörer och experter menar på att beslutet innebär censur av nyhetsmedier. Enligt våra grundlagar Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen är det förbjudet för staten att censurera medier. Att censurera någon eller något innebär kort och gott att man hindrar den från att trycka, sända eller publicera något på förhand. Beslutet kan alltså sägas stå i konflikt med vår informationsfrihet och det censurförbud som ryms i lagarna. Läs mer om våra grundlagar i Publicistguiden.
Andra menar att RT och Sputnik inte är som vilka medier som helst. Båda kanalerna ägs av den ryska staten och bedriver sändningar på en mängd olika språk. Rapporteringen är vänligt inställd till Putin och den styrande makten. Ryssland är rankat på 150:e plats i Reportrar utan gränsers globala pressfrihetsindex. Landets oberoende medier har successivt blivit begränsade genom drakoniska medialagar, blockering av webbplatser och fängslande av journalister. De största TV-kanalerna, som RT, sprider propaganda till folket.
Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke anser att begränsningen inte är censur i dess rätta bemärkelse. Det handlar inte om förhandsgranskad information i det här fallet – snarare en begränsning av distributionen, alltså själva sändandet.
En studie från Försvarshögskolan visar att unga svenskar och framför allt unga svenska män är mer benägna att sprida rysk desinformation än andra. De både konsumerar och sprider vidare innehållet från de ryska statliga medierna, såsom RT och Sputnik. Totalt sju procent av de tillfrågade tar del av nyheter från dessa medier. I gruppen 18 – 29 år är det 13 procent och bland unga män konsumerar 21 procent av de tillfrågade nyheter från kanalerna.
Gruppen av RT/Sputnik-konsumenter tenderar också till att vara mer skeptiska till alla sorters medier, myndigheter och politiska institutioner än andra. 82 % av gruppen tar del av svenska alternativmedier men är samtidigt storkonsumenter av internationella nyhetsmedier. Slutsatsen som dras av studiens resultat är att konsumenter och spridare av RT och Sputniks nyheter kan fungera som budbärare och underminera demokratiska värden.
Debatten
Nu har eleverna fått bakgrund till ämnet och det är dags att fördjupa sig i hur debatten låter. Läs debattartiklar på ämnet. Här från Martin Schori på Aftonbladet, Hynek Pallas på GP och Karin Olsson på Expressen. Läs samtliga eller välj ut ett par som kan diskuteras i klassrummet efteråt. För de yngsta kanske vissa meningar eller begrepp behöver förklaras och skrivas upp på tavlan.
Hynek Pallas: Sluta vara naiva – rysk propaganda är ett vapen (gp.se)
Martin Schori: Öppen journalistik krävs för att bemöta nättrollen (gp.se)
Karin Olsson: Debatten om Sputnik och RT måste kompliceras (expressen.se)
Diskussion
Dela in klassen i grupper för diskussion om de artiklar de har läst.
- Vilka argument använder skribenterna för och mot censur av ryska medier? Lista tillsammans och avgör vilka argument ni tycker är bäst.
- Pallas och Schori anser att god journalistik behöver bli mer lättillgänglig. Hur tar ni del av nyheter? Vad krävs för att journalistik ska skapa intresse hos er?
- Varför använder Ryssland medier i sin krigsföring? Vad kan det ge för konsekvenser?
- Är det rätt att begränsa RT och Sputnik? Varför? Varför inte?
- Finns någon fara i att unga svenskar sprider RT och Sputniks budskap? Vad kan bli konsekvenserna?
Avsluta med att summera diskussionen i helklass.
Koppling till läroplan
Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar
Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll
- Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. […] Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
I Sverige finns tre aktiva kärnkraftverk idag: Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Nästan hälften av den el som produceras i Sverige kommer från kärnkraft. Genom kärnkraft kan el produceras utan koldioxidutsläpp. Men det medföljer också vissa problem. Den strålning och radioaktivitet som avfallet skapar finns kvar under väldigt lång tid och är farlig för människor, djur och natur. Säkerheten på svenska kärnkraftverk är hög, men det finns alltid risk för att olyckor kan hända.
Kärnkraftens vara eller icke-vara är ofta omdebatterad inom politiken. I det här lektionsupplägget ska eleverna genom digitala tidningar och partiernas egna kanaler ta reda på vilka argument som lyfts fram i debatten och kartlägga om det finns ideologiska skiljelinjer i ämnet. Övningen förutsätter därmed att eleverna har grundläggande kunskaper om politiska ideologier.
UR Skola har en kort film om kärnkraft som kan fungera som en bra introduktion till ämnet. Du hittar den här.
Debattartiklar är i de allra flesta fall fria att läsa utan inloggning hos de flesta tidningar. Både SvD och DN erbjuder annars skolkonton till de som vill kunna ta del av rikstäckande nyheter och åsiktstexter under skoltid.
Moment 1 – Hur låter debatten?
Dela in eleverna i grupper som var och en ansvarar för att ta reda på hur riksdagspartierna argumenterar i kärnkraftsdebatten. Ett eller i nödvändiga fall flera partier per grupp.
Eleverna ska använda Google News för att hitta debattartiklar. Använd lämpliga sökord som ”Kärnkraft debatt” eller kombinera med partiernas namn. Det går att ställa in sökningen på specifika datum och sortera om träffarna i sökfältet. Prova med andra sökord om inte träffarna ger tillräckligt utslag. Använd också partiernas egna hemsidor där deras förslag och lösningar på kärnkraftsfrågan finns listade.
Låt sedan eleverna lista vad deras parti tycker i frågan.
- Vad argumenterar de för? Mer eller mindre kärnkraft?
- Är frågan viktig för partiet? Syns de exempelvis ofta i media när frågan debatteras?
- Om partiet vill ha mer kärnkraft – hur ska det gå till?
- Samma sak med mindre eller inte alls, vilka är alternativen?
- Vilka konsekvenser ser de om frågan inte blir löst?
Moment 2 – Kärnkraft och ideologi
Nu när eleverna känner till hur deras parti står i frågan om kärnkraft är det dags att undersöka samband med partiets lösningar och dess ideologi.
De får börja med att ta reda på vilken ideologi som partiet lutar sig mot och vilka huvuddrag som finns i ideologin.
- Går det att hitta spår av ideologin i partiets linje i kärnkraftsfrågan?
- Finns det några motstridigheter mellan partiets lösningar och dess ideologiska hemvist?
- Skulle man kunna hitta både för- och motargument för kärnkraft i ideologin?
- Slutligen, finns det några andra partier i riksdagen som har samma ideologiska hemvist? Hur argumenterar de och skiljer det sig åt något från det parti som ni har undersökt?
Moment 3 – Presentation
Uppgiften kan presenteras på olika sätt. Antingen som en muntlig presentation eller i form av en debatt där grupperna intar rollen som sina partier. Eleverna kan även skriva egna debattartiklar, antingen utifrån sin tilldelade roll eller med sina egna åsikter som grund.
Källor och material
Hitta din lokaltidning och beställ klassuppsättning på Mediekompass.
Partiernas egna hemsidor.
Naturskyddsföreningen: Kärnkraft
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap 1b, centralt innehåll
- Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. […] Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
- Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
- Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.
Det är valår i Sverige och skolan är ofta en av valets viktigaste frågor. När svenskar tillfrågades 2020, i den nationella SOM-undersökningen, kom skolan på en fjärdeplats över viktigaste frågor för svenska väljare. Skolfrågan är bred och ibland komplex. Hur ska skolan finansieras? Vem eller vilka ska få driva skola? Hur långa lov ska eleverna ha? Hur många lärare ska finnas per elev? Och ska det vara lag på bemannade skolbibliotek? Det är bara ett axplock av de frågor som har diskuterats inför valet. Se fler här, uppgiften går att anpassa efter fler eller andra frågor också.
Uppgift
Inled lektionen med att gå igenom tidningens olika texter. Eleverna kan även läsa kapitel 7 i Publicistguiden. Dela sedan ut dagens tidning eller använd tidningen på nätet. Leta upp din lokaltidning på Mediekompass och beställ, vissa mediehus erbjuder skoluppsättning året om. Dela upp klassen i grupper som tillsammans löser uppgiften.
Vad skriver tidningen om skolan?
Leta igenom artiklar i tidningen. Leta upp de nyhets- eller åsiktstexter som berör skolan. Dela upp texterna i två högar efter vilken typ av text det är.
Nyhetstexter
Hur märks det att texten är saklig och objektiv?
Vilken typ av fakta presenteras?
Vilka får komma till tals?
Åsiktstexter
Hur märks det att texten argumenterar för sin sak?
Vad är textens tes?
Vilka argument används?
Vem står bakom texten? Kan personen, myndigheten eller organisationen ha någon agenda?
Sammanställ
Läraren kan antingen sköta sammanställningen på tavlan eller så får varje grupp redovisa för varandra eller inför hela klassen när sammanställningen är klar.
Räkna sedan ihop antalet texter. Hur många var det om skolan totalt?
Kategorisera texterna. Vad handlar de om? Förslag på kategorier kan vara finansiering, läroplanens innehåll, ägande, lärartäthet eller skolbibliotek.
Går det att se något mönster? Är det något som diskuteras eller skrivs om mer än annat och i så fall, varför då?
Går det, utifrån texterna, att skönja någon skillnad i hur partierna står i frågan?
Koppling till läroplan
Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)
Beslutsfattande och politiska idéer
- Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen.
Information och kommunikation
- Politiska ideologier och skiljelinjer mellan politiska partier i Sverige.
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.
Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll
- Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. […] Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
Inför den internationella kvinnodagen den 8 mars kan det vara på sin plats att granska hur och i vilken utsträckning kvinnor representeras i media. I det globala nyhetsflödet förekommer kvinnor bara till en fjärdedel, trots att de utgör halva befolkningen, enligt rapporten Räkna med kvinnor som tagits fram av Göteborgs universitet. Det är också skillnad på hur kvinnor respektive män presenteras, och vad de får representera.
Med den här övningen får eleverna dels träna sig på att söka och tolka information från SCB och andra källor, och dels göra en egen undersökning. För grundskoleelever talar kursplanerna om att skapa förståelse för vår befolkningssammansättning och hur individer och grupper framställs i media. Gymnasieeleverna förväntas i högre grad utveckla förmågor att samla information och tolka denna med vetenskapliga metoder, exempelvis statistiska. Naturligtvis kan denna övning användas för att undersöka representationen av andra sociala grupper i svensk media, i jämförelse med befolkningssammansättningen enligt SCB.
Lärarens förberedelser
Som lärare kan du förbereda dig genom att läsa Räkna med kvinnor från Global Media Monitoring Project (Länk!)
Lärare som vill fördjupa sig i teorier om genussystem och social ordning kan läsa Yvonne Hirdmans Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning.
Inför lektionen
Läraren bör förbereda undervisningen genom att samla in ett antal lokala dagstidningar från en avgränsad period, exempelvis en vecka av samma tidning eller olika tidningar från samma dag. Eleverna behöver tillgång till internet för att hämta uppgifter från SCB och andra källor.
Genomförande
I Sverige är fördelningen mellan könen 50/50, men hur vet man det? Och hur ser det exakt ut i er kommun? Börja med att låta eleverna gå in på SCB:s hemsida där de kan undersöka befolkningssammansättningen i er kommun: (Länk!) Vill man fördjupa sig i statistik kan man även tar reda på åldersfördelning, utbildningsnivå, inkomstnivå och många andra faktorer som kan skilja mellan män och kvinnor.
Fördela därefter tidningarna i lagom stora arbetsgrupper och låt eleverna jämföra siffrorna från SCB med fördelningen av kvinnor och män i dagstidningarna. Beroende på elevernas ålder och hur mycket tid ni vill ägna detta kan uppgiften göras mer eller mindre komplicerad. För det yngre åldrarna kanske man nöjer sig med att räkna antalet kvinnor respektive män i artiklarna. För de äldre eleverna finns möjligheten att göra en kvantitativ undersökning av genusstyrd medierepresentation.
Man kan exempelvis titta på:
- Skribenten: är texten skriven av en man eller kvinna?
- Subjektet/objektet: handlar texten om en man eller kvinna? Får personen komma till tals eller beskrivs den bara?
- Beskrivning: hur beskrivs män respektive kvinnor? Framhävs det privata eller det professionella? Används både för- och efternamn? Används prefixet ”kvinnlig” för att särskilja från en manlig norm, exempelvis ”kvinnlig idrottare”?
- Bild: hur skildras män respektive kvinnor? Var uppmärksam på om personen skildras som aktiv eller passiv, allvarlig eller glad, som professionell eller i hemmet, sexuellt eller inte.
- Funktionen: vad representerar personen som texten handlar om? Är det en expert? Talesperson för företag/organisation? Representerar personen allmänhetens åsikt? Talar personen av egen erfarenhet eller som ögonvittne? Är det subjektet som är huvudperson i texten?
- Bevakningsområde: i vilken grad skildras män respektive kvinnor inom olika områden som politik, ekonomi, kändisar/kultur, sport, brott/våld, socialt/rättsligt, vetenskap/hälsa?
Avslutning och diskussion
Diskutera vad ni kom fram till, representeras kvinnor och män i samma utsträckning? Skildras de på samma sätt?
Om ni finner en skev representation, vad kan det bero på? Lärare kan fördjupa sig i exempelvis Hirdmans teorier som nämnts ovan.
Och vad är egentligen problemet med skev representation? Kan det finnas demokratiska problem, exempelvis hur man utformar en politik om inte alla får höras?
Använd gärna den animerade filmen på 2,5 minuter från SKR om jämställd snöröjning i Karlskoga som underlag, som visar hur realpolitik kan förändras genom en annan synvinkel på problemen.
Läraren avgör själv om resultaten ska diskuteras öppet, eller om man vill ha muntliga eller skriftliga presentationer.
Det här är en fortsättning på våra lektionstips med utgångspunkt i DN:s artikelserie ”Vi och demokratin”. Klicka här för del 1, här för del 2 eller här för del 3.
Lektion 4: Fördjupning
Med utgångspunkt i föregående lektioner är det dags för fördjupning. Be eleverna att välja en diktatur i världen, som den utgår ifrån i sitt arbete, det vill säga de länder som är lila, ”Not Free”, på Freedom House karta. De ska redogöra för grunderna i systemet och belysa skillnaderna och likheterna mellan demokrati och diktatur.
De kan sedan besvara följande frågor med etablerade källor som grund som till exempel Landguiden eller Freedom House.
- Varför klassas Sverige som en demokrati?
- Vilka kännetecken för en diktatur hittar man i ditt valda land? Vad krävs för att landet ska bli en demokrati? Alltså – vilka grundläggande kriterier måste finnas i en fungerande demokrati?
- Jämför diktaturen med ett land som är ”delvis fritt”, alltså ett land som har både demokratiska och diktatoriska inslag. Vilka likheter och skillnader kan du se, till exempel i hur människor har det?
- Jämför diktaturen med Sverige. Vilka likheter och skillnader kan du se, till exempel i hur människor har det?
Uppgiften kan vara examinerande för området och kan göras både skriftligt och muntligt, enskilt och i grupp. Det är upp till varje lärare att avgöra hur och om området ska examineras.
Användbara källor
Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex
Transparency Internationals korruptionsindex
Det här är en fortsättning på våra lektionstips med utgångspunkt i DN:s artikelserie ”Vi och demokratin”. För att komma till del 1 klickar du här, eller här för del 2.
Lektion 3: Att växa upp i en diktatur
Lektionen har utgångspunkt i tredje delen av artikelserien ”Vi och demokratin”. Texten handlar om Zsolt Czinkóczky som växte upp i ett icke-demokratiskt Ungern men som nu bor i Sverige.
Läs texten tillsammans eller var för sig. Låt eleverna identifiera följande…
- Vad minns Zsolt från sin barndom i Ungern?
- Hur skildes minnena sig åt från hans upplevelser av Sverige?
- Vad får vi veta om Ungern idag?
Ungern är ett av få länder i Europa som räknas som ”Delvis fritt”, enligt Freedom House demokratiindex. Vilka skäl ligger bakom? Låt eleverna undersöka frågan med utgångspunkt i texten från Freedom House eller exempelvis på Landguiden för text på svenska.
Sammanfatta vad eleverna har tagit reda på om landet gemensamt innan lektionen avslutas.
Fler lektioner
Det här är en fortsättning på våra lektionstips med utgångspunkt i DN:s artikelserie ”Vi och demokratin”. För att komma till del 1 klickar du här.
Lektion 2: Demokrati på schemat
Det politiska intresset bland ungdomar är förhållandevis stort, visar en mätning från Ungdomsbarometern. 38 procent av de unga är politiskt intresserade, vilket förvisso är en minskning med 12 procentenheter jämfört med senaste valåret 2018.
I andra delen av DN:s artikelserie möter journalisten åttondeklassare som har deltagit i ett demokratiprojekt. Där har de fått chansen att presentera sina frågor till de kommunala beslutsfattarna.
Under den här lektionen ska eleverna själva få fundera på vilka frågor de tycker är viktiga i sitt lokalsamhälle. Vilka frågor skulle eleverna vilja lyfta till sina kommunala politiker? Låt eleverna spåna tillsammans och lyft sedan i helklass. Om de har svårt att komma på frågor kan exempel lyftas från artikeln. Låt eleverna argumentera för sin sak, varför är frågan viktig för samhället? Om många frågor lyfts kan en omröstning ske i klassen. Vilka fem frågor tycker de gemensamt är viktigast?
Under resterande delen av lektionen kan eleverna hjälpas åt, i grupper, att skriva e-post till de politiskt förtroendevalda i sin kommun om de valda frågorna. De kan gå in på kommunens hemsida och leta fram vilka som är demokratiskt valda och sedan formulera sina önskemål. Be dem att argumentera för sin sak innan e-posten skickas till politikerna.
Följ upp eventuella svar under nästkommande lektion. Vilka svarade och vad skrev politikerna?