Sotji del 2
De kommande veckorna fram till, och under, OS i Sotji kommer svenska tidningar att skriva mycket om Sotji och Ryssland med många olika infallsvinklar.
I det här lektionstipset fokuserar vi på geografi och biologi. Just i det här lektionstipsets frågeställningar hör verkligen de här ämnena samman!
Följ rapporteringen i din lokala tidning och andra medier.
1 a)
Ta reda på geografiska fakta om Sotji, Laura Cross Country Ski & Biatholan Centre och Krasnaja Poljana. Koncentrera er på meteorologiska fakta som medeltemperatur och nederbörd. Vilken höjd ligger de olika orterna på? Var förläggs de aktiva? Vilka transportsträckor finns mellan orterna?
Sök via funktionen ”Sök i webbtidningar” nere till höger i sidfoten på www.mediekompass.se
Leta efter nyhetsgrafik, exempelvis kartor med inlagda fakta om spelen.
Diskutera och jämför med den lösning som diskuterats om Stockholm och Åre skulle sökt spelen 2022.
b)
Hur är det möjligt för en ort som ligger på 43 grader nordlig bredd att arrangera vinter-OS? Det är exempelvis en bit söder om vinstaden Bourdeaux i Frankrike. Sotji ligger faktiskt i den subtropiska zonen och är Rysslands sydligaste stad!
Försök med hjälp av tidnings- och andra faktatexter ge en förklaring. Hur placeras de olika sporterna. Var finns ishockey? Längdåkning? Alpina grenar?
Förklara, diskutera!
Hög höjd, röda blodkroppar och bättre uthållighet.
Skidtävlingarna i OS kommer att genomföras på cirka 1500 meters höjd i Laura Cross Country Ski & Biatholan Centre. Höjden över havet kommer att ställa frågor att besvara. Granska tidningsartiklar för att besvara följande frågor:
a. Vad kommer höjden att betyda? Vad tror skribenterna?
b. Hur förbereder sig de svenska åkarna? Norrmännen? Var ligger de olika länderna på höghöjdsläger?
c. Kenenisa Bekele och Tirunesh Dibaba är världens mest framgångsrika långdistanslöpare under 2000-talet. Ta reda på mer om deras bakgrund och koppla till deras bakgrund på hög höjd.
3 Dopning – förekommer det eller ej?
Dopning är ett gissel i bland annat uthållighetssporter och skidsporten har en tvivelaktig historia. Tag som bakgrund reda på vad som hände med namn som Johann Mühlegg och Mika Myllylä.
Och läs den här redogörelsen som bakgrund:
http://traningslara.se/bloddopning-del-1-hur-det-fungerar/
Granska svenska tidningar fram till OS och under OS, vad skriver de om dopning?
Kopplingar till skolans styrdokument
Geografi
Grundskolan
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Gymnasiet
Undervisningen i ämnet geografi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Förmåga att använda olika geografiska källor, metoder och tekniker vid arbetet med geografisk analys samt att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografisk information.
Biologi
Grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, . . .
Gymnasiet
Kunskapskrav för betyget A:
Eleven diskuterar utförligt och nyanserat komplexa frågor som rör biologins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade och nyanserade argument och redogör utförligt och nyanserat för konsekvenser av flera tänkbara ställningstaganden.
Bilden: Red Blood Cells
Ledtråd 1
Julkalendern ”Barna Hedenhös uppfinner julen” har premiär i Barnkanalen den 1 december klockan 8.45. Man kan också se julkalendern på kvällen. Hur dags då?
D = 17.45 E = 18.45 F = 19.45
http://blogg.svt.se/barnkanalen/2013/10/smygtitta-pa-arets-julkalender/
Följdfråga
För att förstå när ett tv-program börjar så måste man behärska digital tid. När börjar julkalendern om man uttrycker klockslaget i analog tid?
Ledtråd 2
En julgransodlare i Färingtofta säljer tre olika sorters granar. Vilken sort säljer han minst av?
T = silvergran U = kungsgran V=grön gran
http://hd.se/klippan/2013/11/22/granen-star-sa-gron-och-grann/
Följdfråga
Plastgran, eller naturgran? Vad tycker du är bäst? Varför? Lista fördelar och nackdelar!
Ledtråd 3
I år utsåg Handelns utredningsinstitut en råsaftcentrifug till Årets julklapp.
Vilken produkt blev Årets julklapp 2010?
K = surfplatta L = bakmaskin M = hörlurar
http://www.va.se/nyheter/arets-julklapp-2013-578630?p=0
Följdfråga
Tror du att valet av Årets julklapp gör att fler människor köper just den saken? Varför/varför inte?
Ledtråd 4
Miranda Wahlstedt från Karlstad träffade tomten vid ett besök i Göteborg. Vad önskade hon i julklapp?
S = en grön ninja T = en träkoja i Lego U = en helikopter
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2180802-tomten-kom-till-stan-med-hast-och-vagn
Följdfråga
Hur mycket tycker du att en julklapp ska få kosta? Motivera!
Ledtråd 5
Många av bildspelets bilder på pepparkakshus ägs av bildbyrån Scanpix. De flesta har fotograferats av
K = Jurek Holzer L = Mats-Eric Nilsson M = Janerik Henriksson
http://www.svd.se/mat-och-vin/inspiration-hur-ska-ditt-pepparkakshus-se-ut-i-ar_6653220.svd
Följdfråga
Hur skulle ett pepparkakshus som du har byggt se ut? Beskriv!
Ledtråd 6
Kiddo bakar en bulle som inte liknar en vanlig lussekatt. Vad föreställer den?
A = en fotboll B = en iPad C = en hund
http://blogg.vk.se/frookenkrass/2013/11/19/lord-of-the-saffransbullarna/
Följdfråga
Kryddan saffran är en viktig ingrediens i lussekatter. Ta reda på vad ett kg saffran kostar.
Ledtråd 7
I samband med Luciaomröstningen i Linköping samlades det in pengar till synskadade. Hur mycket pengar samlades in?
A = 67 630 kronor B = 3 382 kronor C = 1 018 kronor
http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/josefin-ar-arets-lucia-6629928-artikel.aspx
Följdfråga
Varför samlades det in pengar just till synskadade?
Ledtråd 8
Visby domkyrkoförsamling tänker sätta upp en levande julkrubba utanför kyrkan i år. Vilket djur ska ta jungfru Maria till stallet?
O = ett gotlandsruss P = en åsna Q = en kamel
http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=8958454
Följdfråga
Läs Bibelns text om julkrubban http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=664428 och berätta något av innehållet för klassen.
Vilken julklapp har tomten i säcken?
Nu är det dags att kasta om alla åtta bokstäverna och lista ut vad tomten har i sin säck.
Kanske är det någon i klassen som också har det på sin önskelista?
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
Tala, lyssna och samtala
• Muntliga presentationer och berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola…
A Introduktion
1. Visa något nyhetsinslag om den tropiska orkanen Haiyan, för eleverna.
2. Samtala parvis.
Hur tänker du när du ser bilderna från Filippinerna?
Hur tror du de drabbade människorna har det?
Många familjer splittrades och mammor, pappor och barn har haft svårt att hitta varandra.
Hur tänker du kring det?
Hur kommer det att gå för dem som har överlevt?
3. Lyft några röster från parsamtalen i ett samtal i klassen.
4. Var ligger Filippinerna? Lokalisera landet på en världskarta.
B Fördjupning
1. Koppla till elevernas egna upplevelser av starka vindar och samtala om dem.
2. Samla begrepp som handlar om vindens kraft: till exempel storm, orkan, cyklon, tyfon, tornado och tromb.
3. Förklara de olika begreppen och sätt likhetstecken mellan dem som betyder samma sak.
4. Var någonstans på jorden kan tropiska orkaner bildas?
5. Kan en tropisk orkan drabba Sverige? Varför inte?
C Aktivitet
Människorna i Filippinerna behöver massor av hjälp.
1. Vad görs i Sverige för att hjälpa till?
Läs tidningar och leta efter artiklar och annonser som handlar om detta, eller intervjua människor i din närhet. Redovisa.
2. Skulle ni i klassen vilja göra något för barnen i Filippinerna?
Förbered och genomför i så fall någon aktivitet som kan bidra till att förbättra situationen.
Sprid information om aktiviteten via lokala tidningar och andra medier.
D Uppföljning
Låt eleverna följa nyhetsrapporteringen från Filippinerna fram till jullovet.
Dela in klassen i mindre grupper som ansvarar för var sin vecka fram till jullovet.
Rapportera för klassen när något intressant finns att berätta.
Följ även utvecklingen i USA efter tromben i veckan. Kommer det fler? Vilken är skillnaden mellan Filippinerna och USA? Behöver människorna i USA samma hjälp som de i Filippinerna?
Bakgrund
Nyheter
SVT: Lilla Aktuellt Skola 2013-11-14, Cyklonen Haiyan
http://www.svt.se/barnkanalen/lilla-aktuellt-skola/
Expressen.se: Detta har hänt
http://www.expressen.se/nyheter/detta-har-hant–tyfonen-haiyan/
Aftonbladet.se: Bildextra, Tyfonen Haiyan
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17811969.ab
Expressen.se: Glädjebesked efter katastrofen Haiyan
http://www.expressen.se/gt/gladjebesked-efter-katastrofen-haiyan/
Svtplay: Tromben i Oklahoma, 20 maj 2013
http://www.svtplay.se/klipp/1239238/tromben-forstorde-allt-i-sin-vag
Fakta om vindar
SMHI: Vind – varför blåser det?
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/vind-varfor-blaser-det-1.362
SMHI: Orkaner och tropiska cykloner (tyfoner)
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/orkaner-och-tropiska-cykloner-1.223
SMHI: Tromber och tornados
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/tromber-1.3875
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Övergripande mål och riktlinjer
Normer och värden
Skolans mål är att varje elev
- kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen…
Centralt innehåll, fysik, åk 4-6
Fysiken i naturen och samhället
- Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår.
Centralt innehåll geografi, åk 4-6
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
- Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
Låt eleverna ta reda på mer om länderna i samband med deras nationaldagar. Använd olika källor som dagstidningar och andra medier, information från Internet, samt uppslagsverk och faktaböcker.
Pricka in landet på en karta och sök sedan information om följande:
– Vad rapporterar medierna om från detta landet just nu?
– Har du några personliga erfarenheter av landet och nationaldagsfirandet? Berätta!
– Varför firar landet nationaldagen på just detta datum?
– Har nationaldagen någon anknytning till landets demokratiutveckling? I så fall hur?
– Hur firas nationaldagen? Vilka traditioner är förknippade med nationaldagsfirandet?
– Hur ser landets flagga ut?
– Vilket statsskick har landet? (republik, monarki, sultanat, och så vidare)
– Vad är landet mest känt för?
Här kommer en lista över de länder som firar nationaldagen under slutet av vårterminen:
17 maj – Norge
20 maj – Kamerun
22 maj – Jemen
24 maj – Eritrea
25 maj – Argentina, Jordanien
26 maj – Georgien
28 maj – Azerbajdzjan, Etiopien
1 juni – Samoa
2 juni – Italien
4 juni – Tonga
5 juni – Danmark (Grundlagsdag, Danmark saknar officiell nationaldag)
6 juni – Sverige
9 juni – Åland
10 juni – Portugal
12 juni – Filippinerna, Ryssland
17 juni – Island
Syfte
Det här lektionstipset bidrar till måluppfyllelsen i flera ämnen som till exempel geografi, historia och svenska. Huvudfokus ligger på att ge kunskap om vulkaner och hur vulkanutbrott påverkar människor och människors verksamhet. Upplägget tydliggör också hur viktigt det är att följa medierapportering för att kunna förhålla sig till händelser som påverkar oss.
Bakgrund
När vulkanen vid isländska Eyjafjallajökull fick ett utbrott i april 2010 så drabbade det människor i dess närhet. Bostäder fick överges och marken förstördes av giftigt nedfall. Den största medieuppmärksamheten fick dock det faktum att vulkanens askmoln stoppade i stort sett all flygtrafik i Europa.
När den italienska vulkanen Vesuvius fick ett utbrott år 79 e. Kr drabbades Pompejis invånare. Hela staden begravdes och 2 000 människor miste sina liv på grund av vulkanens överrumplande utbrott.
Gör så här
Använd hela eller delar av upplägget nedan!
Gemensamt i klassen
1. Inled med att berätta om historiens mest kända vulkanutbrott, när Pompeji för snart 2 000 år sedan tog livet av cirka 2 000 människor och en hel stad begravdes i aska. Illustrera med bilder!
2. Låt eleverna berätta om vad de känner till om det aktuella vulkanutbrottet på Island och om hur det drabbar människan.
3. Komplettera med information hämtad från aktuell medierapportering. Använd till exempel någon av länkarna nedan, eller bilder från dagstidningarnas utrikessidor. Illustrera med bilder!
Följ medierapporteringen
Låt några elever vara mediespanare och följa rapporteringen om vulkanutbrottet och dess konsekvenser. Redovisa som en kort nyhetssammanfattning, ”senaste nytt”, dag för dag.
Arbeta individuellt
Ta reda på så mycket som möjligt om vulkanutbrottet på Island. Använd olika källor: läroböcker, faktaböcker, information på Internet, nyhetsgrafik i medierna och inte minst aktuell medierapportering.
1. Sök fakta om vulkaner i allmänhet och om vad som händer vid ett vulkanutbrott.
2. Leta exempel på hur vulkanutbrottet på Island har påverkat människor och människors verksamhet.
Redovisa med tidningsartiklar
Redovisa i form av tidningsartiklar som vinklar på olika saker. Glöm inte bilder och grafik!
Personvinkling: – fokuserar på människors upplevelser av vulkanutbrottet.
Faktavinkling: – fokuserar på händelser och fakta kring vulkanutbrottet.
Konsekvensvinkling: – fokuserar på konsekvenserna av vulkanutbrottet.
Läs mer i lärarmaterialet Skoltidningen del 1.
Alternativ
Gör motsvarande uppgift med utgångspunkt från den historiska händelsen om Vesuvius och Pompeji år 79.
Diskutera
Jämför hur människor drabbades av vulkanutbrott för 2 000 år sedan med hur människan av idag drabbas.
– Har vi någon nytta av den medierapportering som vi får ta del av idag?
Ja, nej, kanske
Låt elever som svarar ja ge exempel på nyttan av medierapporteringen. Diskutera!
– Finns det några nackdelar med medierapporteringen?
Ja, nej, kanske
Låt elever som svarar ja ge exempel. Diskutera!
Länkar
Dagens Nyheter
Webb-tv Vulkan stoppar flyg i Sverige
Webb-tv Hundratals flyr isländsk vulkan
Bildspel efter Eyjafjallajökulls utbrott
Aftonbladet
Vulkanutbrott stoppar flygtrafik i norr med länkar till webb-tv:
Utbrottet tvingade dem från sina hem
Vulkanutbrott vräker ut lava på Island
Svenska Dagbladet
Bra nätkällor om askmolnet
Expressen
Expressens reporter vid vulkanen: Stora lavablock flyger upp
Grafik
Aftonbladet
Så rör sig askmolnet – prognos dag för dag
Unga fakta
Vulkaner/utbrott
Tidningen i Skolan
Skoltidningen del 1