Sommaren står för dörren och alla går på en välbehövlig ledighet. Det innebär dock inte att den medborgerliga ”plikten” att följa med upphör. Genom att följa nyheterna, både lokalt och internationellt, gör att man kan vara en del av det offentliga samtalet – inte känna sig utanför, inte känna sig dum!
Tidsåtgång: En stund varje dag med lokaltidningen, en vana eleverna delar med en stor majoritet av Sveriges befolkning. Dessutom en lektion i augusti där ni sammanfattar det viktigaste som hänt under sommaren som rör just ditt ämne.
Passar: Alla ämnen i årskurs 7-9 samt gymnasiet
Behövs: Tillgång till lokaltidningen i någon version, papper eller digitalt.
1. Ett smörgåsbord av nyheter
Välj sommarens viktigaste eller roligaste lokala nyhet. Låt valet av nyhet vara helt subjektivt vilket förhoppningsvis gör att när ni sammanfattar i augusti så har ni ett smörgåsbord att välja ur och diskutera kring. Begränsa valet till det som rör just ditt ämne. Följer man nyhetsflödet under en hel sommar så lär det bli åtskilliga artiklar och bilder som rör exempelvis historia, samhällskunskap, biologi, fysik, etc.
2. Bästa svenska nyhet
Välj sommarens viktigaste eller roligaste svenska nyhet. Med samma utgångspunkter som under punkt 1.
3. Sommarens bästa internationella nyhet
Välj sommarens viktigaste eller roligaste internationella nyhet. Med samma utgångspunkter som under punkt 1.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Alla som arbetar i skolan ska
– verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö
Gymnasieskolan
Skolan kan inte ensam förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade förutsättningarna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I det sammanhanget ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället
Sommaren står för dörren, men lärandet slutar inte även om eleverna tar sommarlov. Tvärtom! Det finns massor att lära och nyhetsflödet tar verkligen inte sommarlov. Inspirera eleverna att följa med och ha koll!
A Introduktion
Dra er till minnes några intressanta nyheter, som har hänt under läsårets gång.
1. Låt var och en fundera en kort stund.
2. Samtala parvis.
3. Sortera alla klassens förslag i fyra kategorier:
– något som har hänt där du bor.
– något som har hänt i övriga Sverige.
– något som har hänt i Europa.
– något som har hänt i världen utanför Europa.
B Fördjupning
Samtala om några av nyheterna.
Försök hitta svar på några av de journalistiska frågorna:
– Vad har hänt?
– När hände det?
– Var hände det?
Titta på karta och lokalisera platsen där nyheten har inträffat.
Använd så många korrekta geografiska begrepp som möjligt i samtalet.
Gå gärna vidare med följande frågor:
– Vem/vilka var inblandade?
– Hur gick det till?
– Varför hände det?
C Aktivitet
Ge klassen ett uppdrag över sommarlovet:
Ta med minst fyra intressanta nyheter till läsårsstarten!
– en som handlar om något som har hänt där du bor.
– en som handlar om något som har hänt i övriga Sverige.
– en som handlar om något som har hänt i Europa.
– en som handlar om något som har hänt i världen utanför Europa.
D Uppföljning
1. Påminn eleverna om uppdraget när de kommer tillbaka från sommarlovet.
2. Låt eleverna presentera sina nyheter.
3. Samla nyheterna och använd dem på lämpligt sätt i undervisningen under läsåret.
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i geografi, årskurs 4-6
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
• Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige…
• Namn och läge på Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
Så är EU-valet över och i skrivande stund är resultatet inte riktigt klart, men att följa upp resultaten ger naturligtvis en bra bild av det politiska landskapet inom EU. En riktig djupdykning i både europeisk politik och geografi.
Tidsåtgång: Både upplägg 1 och 3 tar en till tre lektioner. Upplägg 2 innebär en elevuppgift som löper under en vecka. Uppföljning och diskussion en lektion.
1 Analysera valresultatet
Redovisa först hela resultatet. Hur fördelar sig de 751 olika platserna på olika länder och olika partier? Gör en jämförelse m ed den svenska riksdagen och partiernas antal mandat där. Gör ett EU-parlament med 349 platser. Det får ni genom att multiplicera ländernas och partiernas antal mandat med 0,465. När ni skapat ert Europaparlament med 349 platser så jämför det med riksdagen. Är det stora skillnader eller är de riktigt lika? Om det finns skillnader var uppstår dessa? Är det i Östeuropa, Sydeuropa eller i något av de stora länderna inom EU?
Så här ser partigrupperna i EU-parlamentet ut:
vänsterpartier
socialdemokraterna
de gröna
liberalerna
moderaterna/kristdemokraterna
högerkonservativa
EU-skeptiska
Grupplösa (bl a högerextrema)
2 Hur bevakar din lokala tidning valresultatet
Bevaka din tidning under veckan och samla allt material, både opinionsmaterial (ledare, debatt och insändare) samt nyhetsartiklar. Har tidningen eget material om valet eller är det enbart byråmaterial? Har ni lokala (eller regionala) kandidater till EU-parlamentet och hur bevakas dessa? Vilka kom in och vilka kom inte in av de regionala kandidaterna?
3 Vilka kom in?
Det har skrivits mycket i svenska tidningar om partier som är antingen främlingsfientliga, invandrarkritiska eller rent av rasistiska och hur de satsar på EU-valet. Hur gick det för partier som franska Front Nacional, ungerska Jobbik eller för den delen danska Dansk Folkeparti och svenska Sverigedemokraterna. Kom alla dessa partier in i EU-parlamentet? Hur många platser fick de? Har de här partierna gjort några anmärkningsvärda uttalanden?
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Centralt innehåll årskurs 7-9
Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort.
Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.
Den 25 maj får runt 7 miljoner svenska väljare säga sitt om vilka politiker som ska representera Sverige i Europaparlamentet. 751 ledamöter ska väljas och 20 av dem är från Sverige. Vilka länder kommer de andra från? Och vad är egentligen Europaparlamentet?
A Introduktion
Gör ett digitalt besök i EU-parlamentets plenisal (Plenisalen 360°)
Ställ några frågor kring bilden. Förslag:
– Var sitter EU-flaggan? Hur ser den ut?
– Kan man se den svenska flaggan i Plenisalen?
– Gissa hur många ledamöter som har sin plats i Europaparlamentets plenisal! (751)
– Gissa hur många länder som finns representerade i EU! (28)
B Fördjupning
Eftersom Sveriges politiska system kopplat till Europeiska Unionen företrädesvis tas upp i årskurs 7-9, så bör fördjupningen i första hand syfta till att befästa grundläggande begrepp i samhällskunskap som demokrati, val, rösträtt, parlament, ledamöter och likande.
Repetera också nödvändiga geografiska begrepp som kan användas för att beskriva ett lands läge.
C Aktivitet
Länder i Europeiska Unionen
Arbeta individuellt eller parvis
1. Samla fakta om några EU-länder. Utgå från listan (Se Förberedelser)
- Huvudstad
- Folkmängd
- Yta
- Valuta
- Flagga
- Medlem i EU år ….
- Geografiskt läge. Ge en kort beskrivning av läget med hjälp av väderstreck, läge i förhållande till andra länder, hav, bergskedjor och så vidare.
Tid över:
Befäst kunskapen om ländernas lägen genom att träna med hjälp av något interaktivt undervisningsmaterial som till exempel
http://online.seterra.net/sv/ex/140
eller
http://www.webbmagistern.se/europeiska07.html
D Uppföljning
Dela upp eleverna i grupper som får till uppgift att följa nyhetsflödet kring EU och EU-valet under var sina veckor före och efter valet.
Låt varje grupp presentera en topplista över veckans EU-nyheter.
De ska då kunna redovisa
- Rubrik och bild som anknyter till nyheten
- En kort sammanfattning av nyheten
- Vilket land/vilka länder nyheten handlar om/berör
Bakgrund
Korta fakta om EU:s medlemsländer
Nedladdningsbar karta, EU:s medlemsländer (engelska)
Valmyndigheten, Val till Europaparlamentet 25 maj 2014
Europaparlamentet/Informationskontoret i Sverige
Europaparlamentet, Faktasamling om EU-valet
Svenska EU-parlamentariker 2009-2014
Europaparlamentet/Informationskontoret i Sverige, Powerpointpresentationer om EU
EU-parlamentets plenisal (Plenisalen 360°)
28 EU-länder i bokstavsordning.
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4–6
Beslutsfattande och politiska idéer
- Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas …
Centralt innehåll i geografi, årskurs 4–6
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
- Namn och läge på Europas länder…
Det talas om att 2014 är ett supervalår och det börjar den 25 maj med EU-valet. Då ska 400 miljoner väljare i 28 länder välja 751 ledamöter till EU-parlamentet. Svenska tidningar kommer att skriva massor om detta val och har redan börjat. Alltså dags att börja följa debatten och nyheterna. Det är dags för svenskarna att börja inse att Sverige är en del av EU! I det förra EU-valet röstade 44 procent, i det senaste riksdagsvalet röstade 84,6 procent!
OBS! Tänk alltid på att ledare och debattartiklar ska innehålla skribentens åsikter medan nyhetstexter redovisar andras åsikter och skribenten ska vara neutral.
Skaffa dig en bakgrund
På http://www.eu-upplysningen.se/eu-valet/ finns en alldeles utmärkt faktabakgrund till valet. Sätt er in i fakta. Diskutera om fördelningen av ledamöter är ”rättvis”. Får stora Tyskland för få representanter och är lilla Malta överrepresenterat?
1 Samla ledare
Många tidningars ledarsidor har redan börjat kommentera det kommande valet. Olika åsikter förs fram. En del håller vi med om annat retar upp oss beroende på vilka åsikter vi har. Sök och samla efter ledare om EU-valet från olika politiska åsikter. Varje tidningsledare kan leda till diskussion kring olika EU-frågor – från storpolitik till djurrättsfrågor.
Exempel:
ttela.se: “Rösta i EU-valet för djurens skull”
dn.se: “EU-valet är på riktigt”
2 Granska
Granska de svenska partiernas kandidater och listor. Varifrån kommer kandidaterna och hur hörs de i debatten. Sök i svenska medier efter texter, intervjuer, etc
Börja med riksdagspartiernas hemsidor och gå igenom kandidatlistorna. Googla sedan namnen och granska om kandidaterna skrivit exempelvis debattartiklar eller givit intervjuer. Vilka åsikter har kandidaterna?
Exempel: På folkpartiet.se finns rubriken EU-val. Där listas partiets kandidater. Nummer ett är Marit Paulsen. Googlar man ”Marit Paulsen debatt” så kommer bland annat detta upp:
nyheter24.se, “Marit Paulsen: SD vet inte vad de pratar om”
Titta på lokala kandidater!
3 Samarbete?
Det skrivs mycket i svenska tidningar om partier som är antingen främlingsfientliga, invandrarkritiska eller rent av rasistiska och hur de satsar på EU-valet. Hur agerar partier som franska Front National, ungerska Jobbik eller för den delen danska Dansk Folkeparti och svenska Sverigedemokraterna inom EU:s ramar? Kommer alla dessa partier att samarbeta i EU-parlamentet?
Länkar:
dt.se: “MP och FP riskerar att lyfta högerpopulister i EU-valet”
aftonbladet.se: “Franska arbetare röstar på fascister”
Googla fram fler ledare och nyhetsartiklar.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Centralt innehåll årskurs 7-9
Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort.
Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.
Fotboll är i dag verkligen samhällskunskap! Lagen fungerar som företag, det köps och säljs, och dessutom är fotboll en social företeelse, både vad gäller olika spelares yrkesroller och det engagemang som sporten väcker hos allmänheten. Men fotboll blir också geografi och allmänkunskap! Den 30 mars spelas årets första matcher i fotbollsallsvenskan för herrar, damerna börjar den 13 april. Dags att ta reda på fakta kring lagen!
Tidsåtgång
Med faktasök och redovisning tar introduktionen minst en lektion, kanske två. Varje fördjupning följt av redovisning och diskussion tar säkert två lektioner. Men fotbollen är någonting som pågår en stor del av läsåret och de här övningarna kan placeras ut när som helst då det passar in i planeringen, eller pågå löpande under en längre tid.
Introduktion
Elitfotboll för herrar har mycket blivit en fråga om ekonomisk makt. Det betyder att den rikaste klubben kan köpa spelare som fattigare klubbar inte har råd med och det innebär samtidigt att allsvenskan riskerar att koncentreras till de större städerna där den större publiken finns och där de största sponsorerna finns.
Sök reda på förra årets sluttabell. Arbeta i grupper eller par och låt varje grupp eller par ta reda på fakta om en klubb. Sök på klubbarnas hemsidor och via respektive klubbs ”lokaltidningar”. Ta reda på hemkommunens invånarantal, klubbarnas publikgenomsnitt samt hur mycket pengar varje klubb får in från sponsorer. Slutresultatet ska bli tre tabeller:
1. Den verkliga sluttabellen 2013.
2. Tabellen efter hemkommunens invånarantal.
3. Tabell efter ”ekonomiska muskler”, dvs den rikaste klubben först och den fattigaste sist. Här kan det bli lite knepigt men ni kan säkert diskutera er fram till ett någorlunda korrekt resultat.
Stämmer påståendet att klubbarna från de folkrikaste kommunerna och de med mest pengar dominerar den verkliga tabellen?
Fördjupning 1
Dags att göra lite undersökande journalistik! Varifrån kommer spelarna? Bilda par och undersök ett lag vardera. Gör listor. Går vi 50 år tillbaka i tiden byggde de flesta allsvenska lag på lokala spelare, i dag är allsvenskan globaliserad. Hur ser ”ditt” lags sammansättning ut?
Redovisa följande fakta kring ditt lag:
- Vilken är spelarnas moderklubb?
- Vilka klubbar har spelarna representerat tidigare? Är det spelare som ”åker runt” bland många klubbar?
- Finns det egna produkter? Jämför era resultat i klassen, vilken klubb har flest egna produkter, eller åtminstone spelare från hemtrakten?
- Svenska tidningar har uppmärksammat att allsvenskan numera rymmer flera afrikanska spelare. Hur har de kommit till Sverige?
Fördjupning 2
Nu är du granskande journalist igen. Vad tjänar spelarna i ditt favoritlag eller det lag som finns närmast din hemort? Sök i lokaltidningarna efter uppgifter om vad spelarna har i lön.
Tips: Vad gäller de som tjänar allra mest så brukar kvällstidningarna göra listor. Men vad gäller ditt lag så kan det löna sig än mer att söka i lokaltidningarna. Googla lagets namn, löner, spelares namn, etc. I sociala medier finns säkert en del uppgifter, men kan du lita på siffrorna? Var kritisk! Kolla dina källor och redovisa om siffrorna är osäkra, eller utelämna dem.
Sammanställ och redovisa.
Fördjupning 3
Damfotbollen har också sin allsvenska, den startar i år den 13 april. Klubbarna, och spelarna, lever under helt andra villkor än sina motsvarigheter i herrallsvenskan. Flera av de stora klubbarna med herrlag har lagt ner damfotbollen och det är i första hand ”mindre” klubbar i högsta serien. Hur klarar klubbar som Piteå och Vittsjö att finnas med på elitnivå? Gör motsvarande uppgifter som i fördjupning 1 och 2 om ditt lag i damallsvenskan. Och, i damallsvenskan finns förmodligen världens genom tiderna bästa spelare, Marta Vieira da Silva. Hur är det möjligt? Inte skulle något lag i herrallsvenskan kunna värva Leo Messi! Undersök och förklara! Är hon och de andra stjärnorna orsaken till Tyresös problem?
Grundfakta hittar du här:
http://svenskfotboll.se/allsvenskan/
På sidan finns länkar till klubbarnas hemsidor.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
- Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
- Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Gymnasiet
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
- Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
- Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.
OS i Sotji är över och vi kan granska vilka som lyckades ta medalj. Sverige hade ett lyckat OS i längdskidåkningen. Ta en titt på medaljörerna i längdåkning. Varifrån kommer de? Hur är klimatet där? Vilken höjd bor de på? Var har de tränat inför OS? Svaren ger många kunskaper i geografi!
Viktig länk: http://www.sochi2014.com/en/cross-country
Här hittar ni alla resultat!
1 Vem har snötäcke längst?
Välj ut medaljörer i någon eller några längdgrenar, beroende på hur mycket tid ni har eller vill anslå. Ta reda på fakta om medaljörerna. Dela in klassen i grupper om två och två så hinner ni täcka in de flesta grenarna.
Gör en topplista över de som bor nordligast. Jämför med hjälp av breddgraderna. Det är dock inte alltid som breddgraderna har störst betydelse för lång tid med snötäcke. I Mellaneuropas berg faller mycket nederbörd, dvs mycket snö, och i Östeuropa eller i Nordamerikas inland har man inlandsklimat som innebär längre och kallare vintrar.
Diskutera resultaten.
2 Vem bor högst?
Höjd över havet har betydelse i uthållighetssporter, men höga höjder innebär oftast också längre vintrar – dubbla fördelar för längdskidåkare alltså.
Välj ut medaljörer i någon eller några längdgrenar, beroende på hur mycket tid ni har eller vill anslå. Ta reda på fakta om medaljörerna.
Gör en topplista över de som bor högst. Har dessa höghöjdsboende haft extra stor framgång i Sotji?
Följ upp: Var förberedde ”dina åkare” sig inför OS?
3 Gör en topplista
Nedan hittar du topp tio på herrarnas femmil. Undersök var samtliga bor ”till vardags”. Gör en topplista över vilka som har snötäcke längst, och en topplista över vilka som bor på orter som ligger på en höjd närmast den som femmilen gick på (1450-1500 m ö h). Kombinera de båda listorna och se i vilken ordning åkarna hamnar. Jämför med den aktuella listan.
- Alexander Legkov, Ryssland
- Maxim Vylegzhanin, Ryssland
- Ilia Chernousov, Ryssland
- Martin Johnsrud Sundby
- Sergei Dolidowitsch, Vitryssland
- Robin Duvillard, FRankrike
- Anders Södergren, Sverige
- Rickardsson, Sverige
- Johan Olsson, Sverige
- Livo Niskanen, Finland
4 Gör samma sak …
… med damernas 30 km.
- Marit Björgen, Norge
- Therese Johaug, Norge
- Kristin Störmer Steira, Norge
- Kerttu Niskanen, Finland
- Eva Vrabcova-Nyvltova
- Aurore Jean, Frankrike
- Coraline Hugue, Frankrike
- Emma Wikén, Sverige
- Seraina Boner, Schweiz
- Laura Orgue, Spanien
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor.
Gymnasiet
Geografi
Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll:
En klimatförändrad värld. Jordens klimat samt klimatets variation och föränderlighet över olika tidsperspektiv. Klimatklassificering. Klimatförändringens konsekvenser för naturlandskapet, samhällsutvecklingen och människans livsvillkor, lokalt och globalt.
Vulkanen Kelud spydde aska och grus över östra Java den 14 februari 2014 och människor flydde från sina hem. Det finns 127 aktiva vulkaner på de indonesiska öarna och utbrott är vanliga. Ta tillfället i akt och pricka av ett mål i geografi när ett sådant utbrott inträffar!
Förberedelser
- Ta del av information, videoklipp och tidningsartikel i avsnittet Bakgrund.
- Uppdatera dig om vad era läromedel tar upp om vulkanutbrott.
- Gör eventuellt ett bildsök, vulkanutbrott, på Internet.
- Gör artikeln från Svenska Dagbladet tillgänglig för alla eleverna.
A Introduktion
Gemensamt
1. Visa videoklipp och bilder från vulkanutbrottet.
2. Samtala om nyheten.
B Fördjupning
Diskutera parvis
1. Kan ett vulkanutbrott inträffa där du bor? Ja, eller nej?
2. Varför/varför inte? Samla argument.
Gemensamt
Knyt ihop diskussionen och gå igenom ett urval av de geografiska begrepp som har med vulkanutbrott och plattektonik att göra.
C Aktivitet
Gemensamt
Läs Svenska Dagbladets artikel ”Indonesisk vulkan fick kraftigt utbrott” tillsammans och förklara ord och begrepp.
Individuellt
Låt var och en läsa artikeln igen och svara på följande frågor:
- Hur märkte människorna som bor runtomkring vulkanen Kelud att det var vulkanutbrott?
- Vad tror du människorna tänkte när de förstod att det var vulkanutbrott?
- Hur påverkade vulkanutbrottet människorna?
- Hur påverkade vulkanutbrottet naturen?
- Vad skulle du göra om du bodde nära en vulkan som Kelud?
Parvis
Jämför svaren med varandra och formulera ett gemensamt svar på varje fråga.
D Uppföljning
Skriv två rubriker på skrivtavlan:
– Konsekvenser för människorna
– Konskevenser för naturen
Sammanfatta genom att ur elevernas svar vaska fram olika konsekvenser.
Lista dem under respektive rubrik.
Bakgrund
Plattektonik, egentligen platt-tektonik, är en geologisk teori som utvecklats för att förklara fenomenet kontinentaldrift, det vill säga att jordens kontinenter rör sig i förhållande till varandra och ständigt bildar nya kombinationer.
Dagens Nyheter 2014-02-14, videoklipp, 200 000 flydde undan vulkanutbrott
Svenska Dagbladet 2014-02-14, Indonesisk vulkan fick kraftigt utbrott
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i geografi, årskurs 4-6
Livsmiljöer
- Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
De planerar att hålla olympiska spel på benen av våra förfäders gravar, på benen av våra muslimska bröder. Vi kan inte tillåta detta, vi måste använda alla vapen Allah har gett oss för att sabotera dessa sataniska spel.”
Orden kommer från islamisten Doku Umarov, kallad Rysslands fiende nummer ett.
Ta reda på mer om situationen i Kaukasusregionen och hoten mot OS.
1 Lär dig mer
Lär dig mer om Kaukasusregionen.
a. Sök efter artiklar som behandlar de båda Tjetjenienkrigen. Där finns mycket av bakgrunden till oroligheterna i dagens Kaukasus.
Tips:
Aftonbladet, “Kadhammar: Kriget har egentligen aldrig upphört”
Helsingborgs Dagblad, “Kriget i Tjetjenien”
Svd.se, “Kriget i Tjetjenien kopplat till tidigare terror”
b. Ta reda på mer om Doku Umarov. Vad är Emiratet Kaukasus?
Tips: Svenska Dagbladet: Rysslands fiende nummer ett
c. Ta reda på geografiska fakta om Nordossetien, Dagestan, Ingusjien och Tjetjenien.
d. Vad innebär begreppet ”De svarta änkorna” i Kaukasus? Läs artiklar om Ruzanna Ibragimov, Zaira Aliyeva och Dzhannet Tsakhayeva.
2 Granska
Granska medierna med avseende på hoten mot OS.
Följ mediebevakningen innan och under OS. Vilka nyheter dyker upp om terrorhot och vad skrivs om säkerhetsapparaten? Hur har president Putin uttalat sig om säkerheten vid tävlingsplatserna?
Samla och redovisa resultaten.
3 Skriv
Skriv om hoten mot OS. Använd det material ni samlat in som underlag för ert skrivande.
a. Skriv en nyhetsartikel. Formulera de viktigaste orsakerna till att det finns ett hot mot OS. Välj några citat som kryddar din artikel, både från de som hotar och från president Putin eller någon säkerhetsansvarig i Sotji.
b. Skriv en krönika. Här kan släppa fram sina egna åsikter, men glöm inte att de ska vara väl underbyggda! Krönikan kan belysa argument för OS, mot OS eller bådadera.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Ur kursplanen i samhällskunskap: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.
Gymnasiet
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.
I Syrien pågår en blodig konflikt sedan ett par år. Situationen är komplicerad och ibland svår att förstå för oss svenskar. För att skaffa sig en åsikt i frågan krävs också att man skaffar sig en bra kunskapsbas. I det här lektionstipset går vi från ax till limpa, det vill säga vi skaffar oss bakgrundskunskap och avslutar med att uttrycka oss i skrift.
Tidsåtgången: 1. Bakgrunden bör få ta en lektion i vilket ämne ni än väljer. 2. Granskningen bedrivs i första hand som hemuppgift och avslutas med en lektions diskussion. 3. Skrivandet tar minst en lektion. Har man tid bör det bli flera lektioner med utveckling av texterna.
1 Bakgrund
Skaffa dig en bild av landet. Försök att använda journalistiska texter för att reda ut begreppen.
a. Historia: I Syrien finns en av världens äldsta städer, Damaskus. Ta reda på mer om stadens historia fram till dagens stadsbild.
b. Religion: Vilka roller spelar religionen i Syrien? Finns här islams båda huvuddelar, sunni och shia? Finns det kristna grupper? Vilka är alawiterna?
c. Geografi: Ta fram fakta om landet, främst befolkningssiffror. Vilka av de olika folkgrupperna i Syrien är flest?
d. Samhällskunskap: Vilka är egentligen Baath-partiet och familjen Assad? Vilka grupper har fram till inbördeskriget suttit vid makten i Syrien?
Här kommer några förslag på länkar, men sök gärna fler!
http://www.svd.se/kultur/damaskus-kulturskatt-dammas-av_2811707.svd
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/langdraget-syriskt-krig-riskerar-spridas_7561096.svd
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/familjeklanens-syrien-40-ar-i-lejongropen_6831147.svd
http://www.dn.se/nyheter/varlden/guide-vem-ar-bashar-al-assad/
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/9-saker-du-undrar-om-syrien_8478590.svd
2 Följ granskningen
Följ granskningen av Syrien under en längre period i svenska tidningar. Vad skriver din egen lokaltidning?
Välj att följa nyheter från Syrien under en vecka, två veckor eller en månad. Använd funktionen på mediekompass.se ”Sök i webbtidningar”.
Välj ut det du tycker är viktigast? Försök att reda ut vilka grupperingar som strider i landet och hur läget är just nu.
Följ fredskonferensen i Montreux. Googla den!
Använder du papperstidningar så klipp ut texter och samla. Är det digitalt format så skriv ut.
Avsluta med att diskutera det ni fått ihop i klassen.
3 Följ upp
Följ upp samlandet och diskussionen med att skriva en nyhetsartikel eller krönika om läget i Syrien.
a. En nyhetsartikel ska vara fri från egna åsikter, det är en faktatext.
Titta här först:
http://www.lasarnasfria.nu/artikel/7914
http://mediekompass.se/arkiv/ung/vad-du-maste-veta-om-medier/olika-slags-texter
b. En krönika fungerar ungefär som en blogg. Den innehåller personliga åsikter, men kom ihåg att en bra krönika innehåller väl motiverade åsikter. Lägg därför lite arbete på att hitta bra motiveringar till dina åsikter i det insamlade materialet.
Titta här först:
http://läxhjälp.nu/guider/svensktexter/mall-skriva-kronika/
http://www.natprov.nordiska.uu.se/digitalAssets/50/50351_elevlosningvght09.pdf
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Ur kursplanen i samhällskunskap: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.
Gymnasiet
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.
Foto: Seier+seier (Flickr CC)
