Skolan har börjat igen och kanske har dina elever kopplat bort allt vad nyheter heter? Här ger vi klassen en möjlighet, i form av ett quiz, att diskutera några av sommarens nyheter.
Introduktion
Lös vårt sommarquiz gemensamt, enskilt eller i smågrupper. Om du väljer enskilt eller gruppvis föreslår vi att du tidsbegränsar, förslagsvis 20 minuter, och låter alla göra ett försök innan ni går igenom och diskuterar händelserna. Uppgiften kan göras som en tävling. Rätta och diskutera nyhet för nyhet.
QUIZ – Hänt i sommar
Här presenterar vi ett urval av sommarens händelser från juni, juli och augusti. Vad minns klassen? Ta hjälp av ledtrådarna och hitta svaren!
INRIKES
• En skådespelare och programledare Han ledde barnprogrammet, Fem myror är fler än fyra elefanter, som fick många barn att bli intresserade av bokstäver och siffror. Programmet är över 40 år gammalt, men har visats i repris många gånger. Han dog i juni.
• En båt
I juli hittade dykare ett vrak i Östersjön utanför Uppland. Svenska militärer tror att det kommer från Ryssland och sjönk 1916.
• Ett vilt djur
Kanske hade tandläkaren Walter Palmer från USA inte väntat sig en mediestorm efter att ha skjutit Cecil i Zimbabwe. Han blev hatad och dödshotad på sociala medier och fick sitt hem vandaliserat.
• En festival
1998 hölls den här festivalen gör första gången i Stockholm. Den är årligen återkommande, alltid vecka 31, och riktar sig främst till HBTQ-personer som homo- och bisexuella, transpersoner och queera.
• Ett politiskt parti
Med affischer i Stockholms tunnelbana ville det här partiet be turister om ursäkt för att det sitter tiggare runt om i Sverige. Många blev arga på reklamen och rev ner dessa.
• En stad
Här dog en kvinna och cirka 200 personer fick lämna sina hem, när ett unikt träkvarter från 1500 och 1600-talet brann ner.
• En musiker och konstnär
Han blev känd för sina roliga och annorlunda sånger som Ingela och Jag måste hejda mig. På 70-talet hade han ett eget barnprogram som hette The pling & plong show. Han gav ut mer än 20 skivor.
• En stad
Parken Almedalen är varje somras en mötesplats för politiker, föreningar, journalister och andra som är intresserade av samhället. Parken ligger i den bäst bevarade medeltida staden i Skandinavien.
• Ett bär
Den kalla sommaren gjorde att vårt älskade midsommarbär inte hann mogna på samma sätt som vi är vana vid.
• En helig månad
Muslimernas firade sin heliga fastemånad mitt i sommaren då vi har långa dagar och korta nätter. Det blev särskilt svårt för alla muslimer i norr där solen aldrig gick ner. Därför införde de nya reglar för hur fastan skulle gå till.
UTRIKES
• Ett land
I somras öppnade bankerna igen men det här landet har fortfarande stora problem med sin ekonomi. EU bestämde nyligen att de ska ge landet ett nytt stödpaket.
• En planet
Rymdraketen New Horizons tog den allra första bilden på nära håll på den här planeten. New Horizons är en av de snabbaste raketer som finns men det tog ändå mer än nio år att komma fram. Den här planeten är vår minsta men nu menar forskare att det inte är en planet utan en dvärgplanet.
• Ett land Det här landet i Europa bygger en 18 mil lång mur för att stoppa flyktingar från att ta sig in i landet. Ledare i andra EU-länder protesterar mot bygget.
• Ett turistland En bomb i huvudstaden Bangkok dödade minst 30 personer och skadade minst 80. Explosionen skedde utanför en populär turistattraktion, ett hinduistiskt tempel, och skapade en enorm krater i marken.
• Ett innanhav
EUs ledare menar att Europa är med om den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget. Hittills i år har fler än tvåtusen människor dött under farliga båtfärder från Afrika.
SPORT
• En överraskad guldmedaljör
Sim-VM i ryska Kazan blev det hittills framgångsrikaste för svensk simning i långbana. Sverige tog tre guld, två silver och ett brons. Sarah Sjöström vann som väntat många medaljer, men att den här guldmedaljören skulle ta guld i 50 meter bröstsim överraskade både henne och många andra.
• En sport
Vårt kvinnliga 19-årslag vann EM efter att de i finalen besegrade Spanien med 3-1. Segrade gjorde också vårt manliga 21-årslag som i EM-finalen besegrade Portugal efter straffar.
• En OS-stad
I sommar blev det klart att den här kinesiska staden ska arrangera vinter-OS år 2022. Det är andra gången staden ansvarar för ett OS. År 2008 var det sommar-OS i samma stad.
• En fotbollscup
I Göteborg spelades i juli världens största turnering i fotboll med 38 000 unga spelare från 75 olika länder.
QUIZ – sommarens nyheter
QUIZ – facit
Fördjupning
Fördela quizets frågor i klassen och låt varje grupp fördjupa sig i en eller flera händelser. Om det blir frågor över kanske du som lärare kan ansvara för quizets mest komplicerade fråga/frågor?
Vid fördjupningen föreslår vi att eleverna ta hjälp av journalistens basfrågor:
– Vad har hänt?
– När hände det?
– Var hände det?
– Vem/vilka var inblandade?
– Hur gick det till?
– Varför hände det?
Aktivitet
Hur viktiga är nyheterna? Be grupperna ta ställning till om nyheterna kommer att finnas i kommande läroböcker. De ska också kunna motivera varför eller varför inte.
Uppföljning
Om du låtit grupperna fördjupa sig i var sin nyhet så har du nu ett antal ”expertgrupper”. Låt dessa hålla utkik i medierna och lämna nya rapporter när något har hänt kring deras nyhet.
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Syfte – Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter
och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra
uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet
meningsutbyte om samhällsfrågor.
40 länder skickar artister till Wien där den 60:e upplagan av musiktävlingen Eurovision Song Contest går den här veckan. Efter semifinaler, 19 och 21 maj, avslutas tävlingen med en stor final lördagen den 27 maj. Får vi se Måns Zelmerlöw där? Låt tävlingen stimulera dina elever till studier i klassrummet! Vi ger förslag på uppgifter i geografi, musik och svenska.
A Introduktion
Vilka nyheter får vi från Wien?
Artisterna laddar nu för fullt i Wien. “The Big Five”-länderna Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland och värdlandet Österrike är direktkvalificerade till finalen. Övriga länder måste tävla om en plats i finalen, utom Australien, som är specialinbjudna just i år eftersom detta är ett 60-årsjubileum. Cypern, Serbien och Tjeckien är tillbaka igen efter ett uppehåll och Ukraina är det enda land som har valt att inte delta det här året.
• Nyhetsrapportering
Gå in på någon nyhetssajt och följ nyhetsrapporteringen från Wien. Diskutera med klassen hur seriös bevakningen är. Låt eleverna ta ställning genom att dissa alternativt gilla publiceringarna.
• Gustavs blogg
Följ Gustav Dahlanders expertblogg på svt.se. Gustav kan det mesta om Eurovision Song Contest. Han har älskat tävlingen ända sedan han var liten. Följ och kommentera hans bloggar och få ett och annat avslöjande.
B Aktivitet
A. Specialstudera Europa
Här ger vi förslag på en mängd olika studier kring Europas länder.
Arbeta med kartan
• Markera vilka länder som deltar i tävlingen och vilka som inte är i Wien. När tävlingen är över kan eleverna göra markeringar på slutresultatet i sina kartor.
• Markera huvudstäder, floder, berg och annat i kartorna.
Listor
• Gör listor på de tävlande länderna efter befolkning. Börja med landet med flest innevånare och gå neråt. Finns det länder i Europa som inte deltar i tävlingen som har fler innevånare?
• Gör listor på de tävlande länderna efter storleksordning. Finns det länder i Europa som inte deltar i tävlingen som är större?
Specialstudera var sitt Eurovisionland
• Något om låten och artisten/artisterna
• Nyheter från landet
• Turistattraktioner/sevärdheter/berömda personer
• Något om huvudstaden
• Vädret, klimat och natur
• …
WorldMapFinder, kartor, flaggor och minifakta om varje land i Europa.
Väderstatistik i Europas länder, medeltemperaturer, nederbörd med mera.
• Eleverna redovisar ett land i taget och du som lärare kan låta eleverna göra jämförelser mellan sina länder, med en jämförelse efter varje redovisning.
Här är några förslag:
– Hur många har arbetat med länder som är större än det här landet?
– Vilka har studerat ett land som gränsar till detta landet?
– Vilka har länder där medeltemperaturen är varmare/kallare än i det landet?
– Vilka har länder som det bor fler/färre människor i än i det här landet?
– I det här landet rinner Rhen. Vilka har länder där samma flod rinner?
– I det här landet hade den här gruppen en idol. Vilka idoler finns i andra länder?
– Det här landet kom på XX plats. Vems länder segrade över detta land? Vilka var artisterna?
– osv
B. Vilka musikstilar finns representerade i tävlingen?
Vi har sammanställt en lista över olika musikstilar. Lyssna på några bidrag! Från vilken musikstil kommer de? Här kan du ta reda på mer om de olika musikstilarna och här kan ni lyssna på alla bidragen. Förbered en presentation där ni ger exempel på länders bidrag, musikstilar och vad som utmärker de olika stilarna.
– Ballad
– Country
– Blues
– Dansmusik
– Disco
– Folkrock
– Gospel
– Jazz
– Metal
– Opera
– Pop
– Punk
– Rapp
– Reggae
– Rock
– …
C Fördjupning
Klassens vinnare
Kanske vill eleverna också rösta? Ge eleverna tid att lyssna på finalbidragen för en omröstning i klassen. Gör en enkel omröstning där varje elev får rösta på förslagsvis tre bidrag. Räkna ihop poängen, tre poäng för bästa, två för andra plats och ett för deras tredjeval. Fick klassen en annan vinnare? Vilket är klassens vinnarland? Vilken är vinnarlåten och artisten/artisterna? Vilken musikstil har låten?
• Så här går juryarbetet till i finalen:
Det finns strikta regler för hur juryarbetet ska gå till. De olika ländernas jurygrupper med fem personer ser generalrepetitionen av programmet dagen före sändning och skickar därefter in sina röster. Jurymedlemmarna får uppdraget att bedöma röstkapacitet, scenframträdande, låtens komposition och originalitet och det övergripande intrycket av bidraget.
D Länkar
Gustav Dahlanders expertblogg
WorldMapFinder
Väderstatistik i Europas länder
Eurovision Song Contests hemsida
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i geografi
Årskurs 4-6
• Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
Lgr 11 Kursplanen i musik
Årskurs 4-6
• Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer och deras musikaliska karaktärsdrag.
Lgr 11 Kursplanen i svenska
Årskurs 4-6
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
I veckan avgörs årets Melodifestival i Wien. Svenska massmedier kommer att ägna händelsen massor med utrymme! Passa på att utnyttja situationen med denna aktualitet, och som förmodligen engagerar eleverna. Det blir geografi med aktualitet samt skriftlig redovisning.
1 Europas geografi
Här hittar du samtliga deltagande länder: Artisterna som är klara för Eurovision song contest 2015
Passa på att granska länderna och lista dem efter följande kriterier:
a. Störst till ytan
b. Flest invånare
c. Topp tio ”rikaste”. Lista efter BNP/capita. Fakta finns här: ekonomifakta.se
eller här om ni föredrar denna mätmetod: http://www.globalis.se/Statistik/BNP-per-invaanare
d. De tio ”fattigaste”. Lista efter BNP/capita
Leta gärna fler källor, jämför och diskutera de olika mätmetoderna.
2 Länderanalys
Lista de länder som placerade sig topp tio i Wien. Jämför med dina listor över de tio ”rikaste” och de tio ”fattigaste” deltagarna. Finns det något samband, någon korrelation? Det finns kanske inget som talar för att det skulle finnas ett samband men det kunde ändå vara av intresse att undersöka saken! Satsar de rika, som har större möjligheter att göra det, på att vinna? Satsar de fattiga på att vinna för att skapa uppmärksamhet kring det egna landet?
Diskutera resultatet!
3 Skriv en artikel
Vad skulle du fokusera på om du skulle skriva en nyhetsartikel dagen efter finalen? Välj din vinkel genom att formulera en rubrik. Skriv sedan en kort ingress och en artikel som innehåller 1500 tecken. Tänk på att en nyhetsartikel ska vara fri från dina egna åsikter – du ska redovisa fakta!
Diskutera era vinklar och jämför med de som finns i tidningarna.
Länk: Att skriva en nyhetsartikel http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/09/Nyhetsartikel.pdf
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor.
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasiet
Geografi
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att samla in, bearbeta, kritiskt tolka och värdera rumsliga data samt att formulera och visualisera resultat i form av texter, kartor, bilder, modeller, tabeller och diagram.
Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.
Det här lektionsförslaget har fokus på jordbävningen i Nepal. Vi ger förslag på länkar som berättar vad som hände i Nepal för drygt en vecka sedan och hur världens länder därefter deltagit i det akuta räddningsarbetet. Avsluta med att låta eleverna läsa om tolvårige Suraj som räddade livet på sig själv och sin farmor, då han inte kunde slita sig från sitt mobilspelande och gå hem och äta.
A – introduktion
Detta hände och händer i Nepal
En vecka har gått sedan jordbävningen i Nepal, den värsta i landet på 80 år. Nepals regering anser att hoppet om att hitta fler överlevande är ute. Antalet döda tros nu vara uppe i minst 7000, men fortfarande är ödet för tusentals människor i avlägsna och svårtillgängliga byar okänt. Räddningsteam från över 20 länder har deltagit med värmesökande kameror och sökhundar. Ingen överlevande hade hittats sedan i torsdag, men under helgen hittades Pemba Tamang,15 år, som gjorde det omöjliga. Han överlevde fem dygn under ett raserat sjuvåningshus genom att äta smör och blev en världsnyhet. FN räknar med att åtta miljoner människor påverkats av jordbävningen. 2,8 miljoner har tvingats lämna sina hem och 3,5 miljoner är i behov av livsmedel.
Titta på några länkar om själva jordbävningen.
• Svenska Dagbladet
Bilder före och efter raset
• Dagens Nyheter
Interaktiv grafik från jordbävningsområde
• Aftonbladet
Karta över jordbävningen och efterskalven 25-27 april
Pemba Tamang, 15, gjorde det omöjliga Han överlevde fem dygn under ett raserat sjuvåningshus genom att äta smör – och blev en världsnyhet.
Räddningsarbete i Nepal
Många vill hjälpa på olika sätt, men räddningsinsatserna har försvårats på grund av en liten flygplats, dåliga vägar, förstörd infrastruktur och skyfall och åska. FN samordnar hjälparbetet och många räddningsteam trappar ner sökandet efter överlevande och åker hem eller hjälper på annat sätt. Här kommer en lista med några exempel på hjälpinsatser:
• Sveriges hjälp
Svenska hjälpinsatsen får nytt fokus,
• Så arbetar svenska hjälporganisationer
Svenska hjälporganisationer samlar in pengar till de drabbade,
• Facebook och Google
Facebook och Google hjälper människor att hitta varandra och söka efter sina anhöriga.
http://www.idg.se/2.1085/1.622993/sa-hjalper-facebook-och-google-offren-for-jordbavningen-i-nepal
• Wikimedia Sverige
Det saknas kartor i Nepal och här uppmanas allmänheten att hjälpa till att rita kartor. Det enda de behöver är en dator och lite utbildning.
Hjälp räddningsarbetet i Nepal med kartor,
B – aktivitet
Läs om tolvårige Suraj och hur han och farmor överlevde skalvet
Lyssna på videoklippet på DN.TV om Suraj och hur hans mobilspelande räddade livet på honom och hans farmor. Fortsätt och läs hela artikeln som berättar om livet i en liten bergsby i Nepal. Låt eleverna ta reda på:
• hur mobiltelefonen räddade deras liv.
• hur de lever efter jordbävningen.
• vilken roll farmor spelar i Surajs liv.
• var Surajs föräldrar är och hur deras arbeten kan vara.
• hur det gick för Surajs skola.
• hur Suraj mår.
C – fördjupning
Varför bildas jordbävningar?
På SO-rummet finns fakta om jordbävningar. Där förklaras vad en jordbävning är och berättas om kända jordbävningar genom historien.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i geografi
Syfte
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om vilka mänskliga verksamheter, och av naturen framkallade processer, som påverkar jordytans former och mönster. Den ska även bidra till att eleverna får erfarenheter av att tolka och bedöma konsekvenser av olika förändringar som sker i det geografiska rummet.
Tidsåtgång: Beror på hur mycket ni väljer att göra, allting från en lektion till flera.
1 Längdåkning
För att bli bra längdåkare måste man träna mycket och förmodligen ha bra tillgång till snö. Finns då de duktigaste längdåkarna i världen där det ligger snö en stor del av året, är de födda på sådana platser eller har de tvingats flytta. Undersök var nedanstående åkare kommer ifrån. Hur är klimatet på deras hemorter? Har de tvingats flytta till bättre snöförhållanden? Bor de på stora eller små orter?
Exempel: Yulia Tchekaleva kommer från staden Vologda i nordvästra Ryssland. Där är köldrekordet i januari -47,1 grader! Det finns mycket, mycket mer att berätta om Yulias hemstad!
Ta reda på mer om dessa personer och deras hemorter och bredda din kunskap i ämnet geografi:
Herrar:
Dario Cologna Alexander Legkov Martin Johnsrud Sundby Devon Kershaw Aleksej Poltaranin Johan Olsson Marcus Hellner Petter Northug
Damer:
Marit Björgen Charlotte Kalla Justyna Kowalczyk Therese Johaug Kikkan Randall Kerttu Niskanen Heidi Weng Yulia Tchekaleva
Kanske har du någon annan favorit du vill lägga till listan?
2 Följ upp resultaten
Hur gick det för de svenska herrarna och damerna i de olika skidloppen. Ta topp tio i något, eller helst flera, lopp och placera in deltagarnas ursprung på en karta. Resultatlistor hittar du i tidningarna eller här: http://falun2015.com
Diskutera era kartor. Vad säger de om klimat och befolkningskoncentrationer?
3 Artikel
Skriv en nyhetsartikel om det du tycker är den bästa svenska prestationen under skid-VM. Försök att hålla dig till fakta och undvik överdrifter. En nyhetsartikel är en faktatext!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor.
Gymnasiet
Geografi
Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll:
En klimatförändrad värld. Jordens klimat samt klimatets variation och föränderlighet över olika tidsperspektiv. Klimatklassificering. Klimatförändringens konsekvenser för naturlandskapet, samhällsutvecklingen och människans livsvillkor, lokalt och globalt.
Än kan vi inte säga att hela landet har vinter. Kanske trodde vi det efter förra veckans snöfall ända ner i Götaland. Meteorologer definierar vinter som den period då dygnets medeltemperatur i minst fem dygn, är noll grader eller lägre. I Norra Norrland har vi vinter och kanske i Södra Norrland också, men där trycker mildluft på och temperaturen kan gå över nollstrecket. I Södra Götaland är vi i gränslandet mellan sommar och höst. Vid mer än 10-grader i femdagar har vi sommar!
Sommar är det fortfarande i Falsterbo och Ölands södra udde.
A Introduktion
Diskutera med eleverna vilken årstid vi har på platsen där de bor. Sverige är cirka 1 572 km långt från Treriksröset i norr till Smygehuk i söder. Det blir 1 571 930 meter eller cirka 157,2 mil.
– Har alla i Sverige samma årstid?
Nej
– Vad bestämmer vilken årstid vi har?
Sommar: Vid mer än tio grader fem dagar i följd.
Höst: Noll till tio plusgrader fem dagar i följd.
Vinter: Noll grader eller kallare fem dagar i följd.
Vår: När temperaturen är stigande upp till tio grader sju dagar i följd.
Vid bakslag räknar ändå den årstid som vi var inne i. På Årstider SMHI: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/arstider-1.1082 finns en längre förklaring hur vi beräknar våra årstider.
– Vem arbetar med att göra väderprognoser?
Meteorologer samlar in och sammanställer väderobservationer från exempelvis väderstationer, vädersatelliter och väderballonger. De gör väderprognoser och varnar oss om vädret
– Hur får vi reda på hur vädret ska bli?
Dagstidningar, radio, TV och internet.
– Vad är SMHI?
En statlig myndighet med uppgift att ta fram uppgifter för, vind, vatten, väder, klimat och miljö. Finns i Norrköping med lokalkontor i Göteborg, Malmö, Upplands Väsby och Sundsvall.
–Var ligger snön idag?
Här finns en karta som dagsläget: http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/snodjup
B Fördjupning
Kolla väderläget i Sverige
På startsidan till klart.se finns en Sverigekarta där man kan se vädret i hela Sverige. Den är indelad länsvis och visar var det är varmast, kallast och blåsigast dag för dag. Där kan man också följa meteorolog Martin Hedberg som ständigt kommenterar dagens och veckan väder. Utgå från denna karta och få dagens väderrapport en dag eller under en längre tid. Förslag på uppgifter att arbeta:
– Kolla var de aktuella platserna ligger. Arbeta med kartan eller kartor.
– Jämför med den egna platsen eller länet.
– Hur många grader skiljer platserna sig åt.
– Ta reda på vilka landskap som ingår i varje län.
– För statistik kring uppgifterna. Arbeta med tabeller och diagram.
C Aktivitet
Tolka dagstidningens väderkartor
Tidningarnas väderleksrapporter kan ligga till grund för samtal och beräkningar om temperatur, vindriktning och nederbörd. Solens uppgång och nedgång finns också i de flesta tidningar.
Lär eleverna att tolka grafiken för att sedan sammanställa resultat i tabeller och diagram.
Var i Sverige är det kallast idag? Var är det varmast? Hur många grader skiljer det mellan den kallaste och den varmaste platsen? Vilken färg markerar att det är väldigt kallt? Vilken markerar att det är väldigt varmt? Vad betyder symbolerna? När går solen upp och ner? Hur förlängs respektive förkortas dagarna hos er och på andra platser i Sverige.
D Uppföljning
Jämför dagens väder med platser i världen
Låt eleverna välja en plats på Sveriges väderkarta och jämföra den med en annan plats i världen. På www.klart.se kan eleverna välja bland platser i världen. Förslagsvis beskriver de var deras platser ligger, världsdel och land, och talar om var det är varmast, kallast, torrast och våtast. Detta kan bli en väderbok kryddat med en nyhetsrapportering. På denna hemsida finns inte bara dagens väder utan också en flik med nyheter.
Bakgrund
Länkar
Meteorolog, http://sv.wikipedia.org/wiki/Meteorolog
SMHI:http://www.smhi.se/#ort=2673730,Stockholm,Stockholm,Sverige,59.32/18.06
Här ligger snön: http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/snodjup
Vädret: Klart.se
Årstider SMHI: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/arstider-1.1082
Nu är det höst i syd: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nu-ar-det-host-i-syd_4087873.svd
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Lgr 11 geografi:
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor. Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor.
Kunskapskrav i slutet av årskurs 3
Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden, och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder och andra för eleven betydelsefulla platser och länder
Centralt innehåll i naturorienterande ämnen
Årskurs 1–3
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
årskurs 4–6
• Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
Centralt innehåll i matematik
Årskurs 1–3
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.
• Årskurs 4–6
• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.
Varje svensk lokaltidning, med något undantag, ägnar en eller flera sidor åt nyheter som kommer från nyhetsbyråer – byråmaterial. Rikstidningarna ägnar naturligtvis än mer material åt den här typen av nyheter. Genom att följa dessa nyheter kontinuerligt håller du dig orienterad om vad som händer. Du kan delta i det offentliga samtalet! Du behöver inte känna dig dum!
1 Introduktion
Introducera uppgifterna samt gå igenom de viktigaste internationella nyhetsbyråerna och deras uppgifter.
Byråer: AFP, Reuters, AP, TT, FNB, etc.
Länk: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Nyhetsbyråer
Ta upp begreppet gatekeepers (portvakter).
Länk: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gatekeeper
2 Uppgift
Ge eleverna i uppgift att granska inrikes- och utrikesnyheterna i en vecka. Lista alla nyheter på sidorna och placera in händelserna på en världskarta.
3 Diskussion
Be varje elev välja de tre viktigaste inrikes- och utrikesnyheterna under veckan och motivera varför just de här nyheterna valts. I den avslutande diskussionen blir det här den viktigaste punkten. Diskutera samsyn och skillnader i elevernas val, och inte minst vad som avgör vad som är en ”viktig nyhet”.
Länk: Kurs i medborgarjournalistik/Vad är en nyhet?
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Den 18 september hålls en folkomröstning i Skottland med frågan: “Ska Skottland vara ett självständigt land?” Skeptikerna till självständighet leder i alla opinionsmätningar. Hur kommer det att gå? Får vi ett nytt land i Europa?
1 Bakgrund
Förhållandet mellan England och Skottland är komplicerat sedan århundraden tillbaka. Vi svenskar betraktar ofta Storbritannien som en fast enhet men så ser inte alla britter det.
a. Ta reda på mer om William Wallace! Hur skildras han i Hollywoodfilmen Braveheart?
b. Vem var Maria Stuart?
c. Motsättningarna från hennes tid mellan protestanter och katoliker lever än idag i den skotska fotbollen. Vad representerar lagen i Glasgow, Celtic och Rangers?
Länkar:
Skottlands historia
Svenskspråkig sida om Skottlands historia
Scotland.org – Scottish history
Den här engelskspråkiga sidan innehåller massor av fakta!
d. Tar svenska massmedier upp de gamla historiska motsättningarna? Undersök!
2 Följ utvecklingen
Granska nyhetsflödet fram till den 16 september. Hur rapporterar dagstidningarna, radion och tv? Titta bland annat på följande frågor:
- Vilka är de viktigaste argumenten för och emot självständighet?
- Vilken valuta tänker sig ett självständigt Skottland?
- Analysera resultatet. Varför gick det som det gick?
- Hur ser det ut i Katalonien?
Även i Spanien finns det slitningar. I den nordöstligaste provinsen, Katalonien, har det länge funnits krafter som velat se ett självständigt Katalonien. Sätt er in i situationen. Blir det någon omröstning?
Precis som i Skottland är det värt att titta tillbaka på historien för att förstå en del av dagens situation.
Uppgifter:
- Hur var situationen i Katalonien och resten av Spanien under det Spanska inbördeskriget 1936-1939
- Hurdan är opinionssituationen idag? Blir det ett självständigt Katalonien?
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Historia
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
Geografi
Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.
Under denna historiskt varma sommar är det säkert många av dina elever som kopplat bort nyheter mot bad och annat kul som hör sommaren till. Men lika säkert är det några har talas om det flygplan som sköts ner över Ukraina, om skogsbranden i Västmanland eller att Tyskland vann i Brasilien. Här ger vi klassen en möjlighet att diskutera några av sommarens nyheter.
A Introduktion
Dela in klassen i smågrupper. Varje grupp samarbetar och försöker lösa så mycket som möjligt av quizet. Tidsbegränsa, förslagsvis 20 minuter. Uppgiften kan göras som en tävling. Rätta tillsammans och diskutera nyhet för nyhet.
B Fördjupning 1
Samtala om nyhet för nyhet. Ta hjälp av de länkar som ges förslag på i facit, kartor och
journalistens basfrågor.
– Vad har hänt?
– När hände det?
– Var hände det?
– Vem/vilka var inblandade?
– Hur gick det till?
– Varför hände det?
Fördjupning 2
Fördela quizets frågor i klassen och låt varje grupp fördjupa sig en. Om det blir frågor över kanske du som lärare kan ansvara för quizets mest komplicerade fråga/frågor? Arbeta på samma sätt som i Fördjupning 1.
C Aktivitet
Hur viktiga är nyheterna? Be grupperna att markera de nyheter, som de tror kommer att finnas i kommande läroböcker. De ska också kunna motivera varför eller varför inte. Efter avslutad redovisning kanske eleverna tänker annorlunda. Avsluta med en individuell omröstning. Vilken nyhet toppar klassens omröstning?
D Uppföljning
Om du låtit grupperna fördjupa sig i var sin nyhet så har du nu ett antal ”expertgrupper”. Låt dessa hålla utkik i medierna och lämna nya rapporter när något har hänt kring deras nyhet.
Bakgrund
Pdf 1: QUIZ – Nyheter från sommaren 2014
Pdf 2: Facit Quiz
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Syfte – Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Vid sommarens friidrotts-EM tog Sverige en guldmedalj. Den vanns av Meraf Bahta som kom till Sverige för sex år sedan som flykting. Hon är verkligen inkörsporten till att lära sig både östafrikansk geografi, politik samt inte minst pressfrihet och demokrati.
Passar: Grundskolans år 7-9 och gymnasiet i ämnena samhällskunskap och delvis geografi.
1 Ta reda på mer
Då var hon bara 19 år och flydde från ett tufft liv. Ta reda på mer om henne som en introduktion till landet Eritrea.
Varför flydde Meraf? Vad hände Merafs familj? Hur har det gått för systern?
Länkar:
Expressen: “Meraf Bahta vill lägga tuffa tiden bakom sig”
Det finns många fler länkar till olika medier!
2Globalisering av idrotten
I våra dagar rör sig människor över jorden, mellan länder, på ett sätt som saknar motstycke i historien. Unga människor växer upp i ett land dit deras föräldrar flyttat. Många söker också nytt medborgarskap i länder dit de flyttat som vuxna. Det gäller inte minst idrottare.
Vilken bakgrund har idrottare som Mo Farah, Saif Saaeed Shaheen, Bernard Lagat, Wilson Kipketer och Abeba Aregawi.
3 Eritrea – vad är det? Demokrati, pressfrihet?
Landet Eritrea i Östafrika har blivit mest uppmärksammat i Sverige eftersom journalisten Dawit Isaak sitter fängslad där. Ta reda på mer om honom! Varför är han fängslad? Kan Sverige göra mer för att få honom fri? Sök efter fakta.
Länkar:
http://freedawit.com
http://www.sydsvenskan.se/kultur–nojen/dawit-behover-oss-alla/
Sveriges Radio: “Ökning av asylsökande från Eritrea”
Varje år listar organisationen Transparency International världens länder med avseende på hur korrumperat ett land är. Ta en titt på deras lista. Diskutera. Var finns Sverige? Var finns Eritrea? Något som förvånat er vad gäller ländernas placering?
http://www.transparency.org/cpi2013/results
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Centralt innehåll: Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
