Denna övning har ersatts med en uppdaterad version, som du finner här.

Övningen finns även i en mer avancerad nivå för äldre elever där de går mer på djupet om hur undersökningar utförs, och själva ska söka och tolka information. Du finner den här.

Syftet med denna övning är att ge eleverna ökad insikt och förståelse för mediernas roll som informationsspridare samt demokratiska dilemman i konfliktzonen mellan rättigheter och skyldigheter.

Introduktion för läraren

”Press, radio och tv ska ha största frihet inom ramen för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för att kunna tjäna som nyhetsförmedlare och som granskare av samhällslivet och för att kunna publicera det som är av vikt och betydelse för medborgarna. Det gäller dock att skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet.
Etiken tar sig inte i första hand uttryck i en formell regeltillämpning utan i en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften. De etiska reglerna för press, radio och tv är ett stöd för den hållningen.” (Medieombudsmannen)

I kapitel 4 i Mediekompass Publicistguiden kan du läsa mer om medie- och yrkesetik. Det medieetiska regelverket i sin helhet finns att läsa om hos Medieombudsmannen.

Läraren avgör om eleverna ska arbeta enskilt, i grupp eller i helklass. Resultatet av övningen kan presenteras på olika sätt, beroende på hur läraren vill att eleverna ska arbeta och bedömas, som öppen diskussion, inlämning m.m.

Antingen har läraren en genomgång av de medieetiska systemet och Medieombudsmannens uppgift, eller så är instuderingen av detta en del av elevens uppgift. Även redovisningen anpassas efter vilka möjligheter läraren har, som muntlig presentation, inlämningsuppgift i text eller tal, eller annan form som läraren föredrar.

Moment 1 – Granska fällningar från MO-MEN

För att eleverna ska få ökad förståelse för de medieetiska reglerna och hur Medieombudsmannen resonerar bör de se följande film där Allmänhetens Medieombudsman Caspar Opitz förklarar vad Medieombudsmannen gör och vad medieetik innebär.

De kan också läsa följande texter:

- Medieombudsmannen: Medieetikens historia
- Medieombudsmannen: De medieetiska reglerna
- Medieombudsmannen: Den journalistiska yrkesetiken
- Tidningen Journalisten: Det är okej att medier skadar människor

I den här övningen ska eleverna, enskilt, i par eller i grupp, undersöka beslut som Medieombudsmannen har tagit om att fälla eller fria tidningar som anmälaren har bedömt stridit mot de medieetiska reglerna.

Varje elev eller grupp läser igenom ett beslut av MO. De finns samlade här hos Medieombudsmannen. Antingen fördelar läraren varje ärende, eller så får eleverna välja själva, men de bör vara olika per elev/grupp. Tänk på att en del beslut gäller samma fråga i flera tidningar.
Jämför MO:s motivering med de medieetiska reglerna. Håller eleverna med MO i sin bedömning? Varför eller varför inte? Motivera svaren.
Eleverna/grupperna presenterar sina undersökningar för klassen eller gör inlämning, beroende på hur läraren har lagt upp undervisningen.

Behöver vi lokaltidningar och lokal journalistik?

Här diskuterar vi journalistikens och tidningarnas uppdrag och villkor, och dess roll i samhället, med betoning på lokaljournalistik.

Den här övningen vänder sig till elever i mellan- och högstadiet samt gymnasiet beroende på hur läraren anpassar uppgifterna. Övningen är här utformad som en diskussionsövning, men om läraren vill går det lika bra att ha muntliga presentationer, skriftliga inlämningar eller annan examinationsform som poddar, filmer eller liknande. Eller varför inte låta undersökningarna ligga till grund för elevernas egna opinionstexter i form av en debatt- eller ledartext? Förslagsvis arbetar man ämnesöverskridande mellan Sh/So och Svenska.

Läraren bör förbereda sig genom att läsa nedanstående inledning och de länkade tidningsartiklarna samt se filmen om tidningsdöden. Beställ om möjligt klassuppsättningar av er lokaltidning i förväg.

Medievärlden – Spelar det någon roll om tidningen finns i Hofors?

Dagens samhälle – Kommuner blir vita fläckar när lokal journalistik försvinner

Film 20 min: Tidningsdöden

Inledning

Massmedier och journalistik har en viktig roll att fylla i ett demokratiskt samhälle. Det är bland annat därför som de lagar som rör journalisternas arbete är reglerade i Sveriges grundlagsstiftning, i form av Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen, där den förra gäller för tryckta tidningar och den andra för övriga medier som radio, tv och internet. En kort beskrivning av TF och YGL finner du i Publicistguiden här. Vill du läsa mer om vad Tryckfrihetsförordningen säger så hittar du den här: Riksdagen. Se i synnerhet kapitel 1, paragraf 1, 7 och 8 som reglerar tryckfriheten, meddelarfrihet och censurförbudet.

Mediernas viktigaste uppgifter kan delas in i:

Informera – det är genom medierna som medborgarna får reda på vad som händer i samhället. Det är bland annat viktigt för att man ska ha möjlighet att fatta beslut som rör ens eget liv, exempelvis gällande privatekonomi, utbildning och arbetsliv och för att kunna bilda sig en egen uppfattning.

Granska – medierna granskar med undersökande journalistik den politiska och ekonomiska makten. Det är medierna som håller koll så att de som bestämmer agerar på ett korrekt sätt.

Kommentera – samhällsfrågor kan alltid diskuteras ur olika perspektiv, man kan se olika på saker och ting och värdera vissa frågor högre än andra. Tidningarna kommenterar omvärlden, ofta ur en viss politisk synvinkel som man är tydlig och öppen med. Opinionsjournalistik är alltid skild från nyhetsjournalistik, de ska framgå att texten är exempelvis en ledartext.

Förmedla – genom tidningarna ges även andra möjlighet att höras, genom att man agerar plattform åt de som annars inte skulle komma till tals. Det kan handla om debattinlägg av en expert, politiker eller någon som är särskilt insatt i en fråga, och vanliga medborgare kan skriva insändare och öppna brev till makthavare.

Recensera – journalisterna skriver också åsiktstexter i tidningarna där man bedömer olika saker. Det kan röra kulturfrågor som ny musik eller teaterföreställningar, men även konsumentfrågor som biltester eller jämförelser av elleverantörer.

Läs gärna mer om det journalistiska uppdraget i Mediekompass Publicistguiden!

Moment 1

Läraren har en genomgång med eleverna där det journalistiska uppdraget förklaras. Beroende på elevgruppen kan läraren i stället låta eleverna läsa de två artiklarna som diskuterar lokaljournalistik och se filmen om tidningsdöden, som du finner i inledningen till denna övning.

Moment 2 – studera er lokaltidning

Läraren har samlat in lokaltidningar från skolans region. Använd gärna Mediekompass funktion Hitta din tidning för att komma i kontakt med er tidning och se om det går att få klassuppsättningar till skolan.

Låt eleverna arbeta självständigt eller i grupper, det avgör läraren. I tidningarna ska de leta reda på minst en artikel som var och en motsvarar någon av de fem journalistiska uppgifterna:

Informera
Granska
Kommentera
Förmedla
Recensera

Låt eleverna markera eller klippa ut de artiklar de väljer. Diskutera i helklass: Vilka artiklar har de valt? Varför just dessa? Var det svårt att skilja de olika typerna av text åt, eller framgick det tydligt vad som var nyhets- respektive opinionsjournalistik? Tycker eleverna att det som diskuteras i tidningen är viktigt? Finns det något som de tycker saknas i tidningarna?

Moment 3 – tidningar i andra delar av landet

Låt nu grupperna undersöka hur lokaljournalistiken ser ut i en helt annan del av landet. Låt varje grupp titta i tidningarna från varsitt län i landet genom att använda Mediekompass sökfunktion Hitta din tidning

Arbeta på samma sätt som i moment 2 genom att eleverna söker upp texter som motsvarar de journalistiska uppgifterna att informera, granska, kommentera, förmedla och recensera. Låt eleverna besvara samma frågor: Vilka artiklar har de valt? Varför just dessa? Var det svårt att skilja de olika typerna av text åt, eller framgick det tydligt vad som var nyhets- respektive opinionsjournalistik? Tycker eleverna att det som diskuteras i tidningen är viktigt? Finns det något som de tycker saknas i tidningarna?

Diskutera även på vilket sätt dessa lokaltidningar skiljer sig från era egna. Vilka frågor är viktiga i olika delar av landet? Varför tror eleverna att det kan skilja sig åt?

Moment 4 – om vi hade censur

Använd samma grupper och tidningar som i moment 2.

Tryckfrihetsförordningen 1 kap. 8 § säger att: ”En skrift får inte före tryckningen granskas av en myndighet eller ett annat allmänt organ. Förbud mot tryckning får inte förekomma.”

Hur skulle tidningarna se ut om det inte fanns ett förbud mot censur och vi levde i ett land där regimen inte tillät att man skrev något som ifrågasatte eller var negativt mot den politiska eller ekonomiska makten?

Låt eleverna gå igenom tidningarna och stryka över eller klippa ut allt som hade kunnat förbjudas av hård censur. Hur ser en sådan tidning ut? Var det mycket som fick tas bort? Vad tycker eleverna om det som blev kvar av tidningen, är den intressant att läsa?

Moment 5 – avslutande diskussion

Låt grupperna diskutera själva först, och för sedan diskussion i helklass. Väljer läraren annan examinationsform förs diskussionen där i stället. Frågor att diskutera:

Är det viktigt med lokaljournalistik? Om så, varför?
Finns det andra sätt att lösa journalistikens uppgifter?
Kan sociala medier göra journalistikens jobb?

(Not till läraren: Undersökande journalistik tar tid, om någon ska ägna sig åt det måste denne få betalt för sitt arbete på något sätt. För journalistik finns också det publicitets- och yrkesetiska regelverket som styr hur journalister bör arbeta, läs om det hos Medieombudsmannen. Dessutom, för att Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen ska gälla i sina helheter, förutsätts att det finns utgivningsbevis och ansvarig utgivare. Läs mer om det i kapitel 15 i Publicistguiden.)

Anpassning för olika årskurser

För elever i årskurs 4–6 kan övningen användas för att utveckla elevernas förståelse för mediernas uppgift i samhället, och förmåga att identifiera olika typer av texter med avseende på syfte och avsändare.

För elever i årskurs 7–9 kan övningen användas för fördjupade kunskaper om mediernas roll, diskussion om olika typer av media och nyhetsvärdering. De demokratiska rättigheterna diskuteras med utgångspunkt i yttrandefrihet och hur individer och grupper kan påverka samhällsutvecklingen. Olika typer av texter kan analyseras med utgångspunkt i eget informationssökande, och eleverna får arbeta med argumentation i tal och skrift.

I gymnasiet ska undervisningen innehålla frågor om medborgares påverkansmöjligheter och mediers innehåll samt informationsteknikens möjlighet att påverka. Eleverna ska också utveckla sina förmågor att analysera texter och själva framställa argumenterande texter.

Gemensamt för alla årskurser är frågor om källkritik och presentationer i olika former.

Länksamling

Medievärlden – Spelar det någon roll om tidningen finns i Hofors?

Dagens samhälle – Kommuner blir vita fläckar när lokal journalistik försvinner

Film 20 min: Tidningsdöden

Tryckfrihetsförordningen hos Riksdagen

Mediekompass Publicistguiden

Mediekompass funktion Hitta din tidning

Publicistiska regelverket: Medieombudsmannen

I november varje år delas Stora Journalistpriset ut. Priset instiftades 1966 och delas ut av Bonnier AB för att främja goda yrkesprestationer inom journalistiken. Priset delas ut i fem kategorier:

Årets Avslöjande
Årets Berättare
Årets Förnyare
Årets Röst
Lukas Bonniers Stora Journalistpris

På webbplatsen för Stora Journalistpriset hittar du alla nomineringar tillsammans med juryns motiveringar. Där finns också information om ett urval av tidigare pristagare.

Utgå från webbplatsen Stora Journalistpriset, och låt eleverna söka upp journalistik av en eller flera av de nominerade. Låt dem läsa och analysera texterna eller inslagen och göra sin egen motivering. Eleverna kan diskutera kring journalistikens uppdrag och vilken betydelse den har för samhället. På vilket sätt är den här sortens journalistik viktig för samhället och demokratin i Sverige?

Läraren avgör om eleverna ska jobba enskilt eller i grupp, och om undersökningarna ska redovisas skriftligt eller muntligt.

Vad är en visselblåsare?

Visselblåsare är personer som avslöjar oegentligheter och felaktigheter inom organisationer – ofta genom att vända sig till pressen. De står upp för det de tycker är rätt trots att de ofta har väldigt mycket att förlora på ett personligt plan genom sina avslöjanden. I en debattartikel i Sydsvenskan hävdar Gunnar Johansson, professor i folkhälsovetenskap, att vi måste ge visselblåsare bättre skydd.

Olof Palmepriset, som går till någon som gjort en betydande insats i Olof Palmes anda, tilldelades 2019 Daniel Ellsberg med motiveringen: När Daniel Ellsberg i början av 1970-talet avslöjade den amerikanska statsledningens hemliga planer för kriget i Vietnam, var den förre militäranalytikern – världens viktigaste visselblåsare – väl medveten om risken för ett långvarigt fängelsestraff och en krossad karriär. I spåren avsattes en lögnaktig regering, ett folkrättsvidrigt krig förkortades och otaliga människoliv räddades.

Historiskt har många av de avslöjanden och granskningar som journalister gjort, ofta haft sitt ursprung i tips som kommit från visselblåsare inne i en organisation. Den fria journalistiken och rätten att avslöja oegentligheter anses som så viktiga för en fungerande demokrati att de skyddas av våra grundlagar. Tryckfrihetsförordningens meddelarskydd är ett exempel. Du kan läsa mer om press- och yttrandefrihet här. I den här övningen får eleverna själva undersöka några visselblåsare som haft stor betydelse, hur deras avslöjanden presenterades i media och vilka resultaten blev av deras avslöjanden.

Mediers och informationsteknikens roll i samhället, inte minst ur demokratisk och politisk synvinkel, betonas i Skolverkets styrdokument för det centrala innehållet i samhällskunskap i såväl grundskolans senare år som på gymnasiet. Inom ämnet svenska i såväl grund- som gymnasieskola har informationssökning, källkritik och journalistiska texter sina givna platser.

Moment 1

Dela in eleverna i lagom stora grupper och låt varje grupp undersöka varsin visselblåsare. Det finns många exempel som man hittar med en enkel sökning på internet, men här är några förslag:

Daniel Ellsberg: Pentagondokumenten 1971
Håkan Isacson: IB-affären 1973
Ingvar Bratt: Boforsaffären 1984
Mordechai Vanunu: Israels kärnvapenprogram 1986
Sarah Wägnert: Lex Sarah om missförhållanden inom vården 1997
Chelsea (tidigare Bradley) Manning: USA:s agerande i Irak 2010
Edward Snowden: amerikansk övervakning av civila 2013
Grinnemo, Simonson, Corbascio och Fux: Macchiariniaffären 2015
Stine Chiristophersen: missförhållanden på äldreboende under covid-pandemin 2020

Moment 2

Låt eleverna söka information om de olika visselblåsarna. De ska särskilt söka efter nyhetsartiklar som bygger på avslöjandena; vad ledde det till? Vad blev resultatet? Ge även eleverna i uppdrag att undersöka vad som sedan hände med visselblåsarna.

För detta moment är en källkritisk informationsinhämtning mycket viktig, eleverna måste värdera trovärdigheten hos sina källor. Kan man lita på information som kommer från de som visselblåsarna har avslöjat? Kan man lita på visselblåsarna själva?

Moment 3

Låt eleverna redogöra för sina resultat, antingen muntligt inför klassen eller skriftligt. Läraren avgör vilket som passar bäst. Följande punkter bör vara med i redovisningen:

Vilken visselblåsare har de undersökt?
Vad handlade frågan om?
Vilka var inblandande i affären?
På vilket sätt spreds informationen till allmänheten?
Vad blev resultatet av avslöjandet?
Hur påverkades visselblåsarna personligen av att de avslöjat något?
Hur ställer sig eleverna själva till frågan? Motivera ståndpunkterna!
Vilka källor har använts och hur bedöms dessa?

När tolvåriga Catarina Neirynck dödshotades i sociala medier beslutade hon och kompisarna Elin Björk och Ellen Tengström att starta Näthatskampen. Nu hjälper de andra utsatta att sätta stopp för hot och trakasserier.

A Introduktion

Läs artikeln, Dödshotades på nätet – då startade vännerna kampanj mot hot och hat. Ta reda på hur Catarina Neirynck och hennes vänner Elin Björk och Ellen Tengström agerade när Catarina i höstas utsattes för kommentarer om sitt utseende och kort därefter också dödshotades på de sociala medier hon är aktiv i. Läs artikeln och diskutera!
• Catarina gjorde rätt när hoten började. Hur?
• Det gjorde även Elin. Hur?
• Varför la polisen ner Catarinas fall?
• Ellen blev också engagerad och tillsammans bildade de Näthatskampen. Hur lägger de upp arbetet inom Näthatskampen?
• Vilka kontaktar dem och vad frågar de om?
• Vilket genomslag har de fått?
• Har hoten mot Catarina upphört? Hotas de andra?
• Vilka tips ger de dem som kontaktar dem?
• Vad tror de att hoten beror på?
• Hur vill de att unga, skolan och vuxenvärlden ska agera vid näthat?
• Vad tycker ni att flickorna har gjort särskilt bra?
• Vilken betydelse tror ni att sådana här initiativ har?
• Varför kränker vissa?
• Vilken roll har skolan i social fostran?
• Hur ska övriga samhället agera?
• Saknas kunskap?

Sammanfatta vad ni kommit fram till och ge förslag:
– till unga människor
– till föräldrar
– till skolan
– till övriga samhället

Läs mer om och av Catarina, Elin och Ellen på:
– Facebook
– bloggen

Flickorna har gjort en enkät om mobbning och delat ut till skolor i Göteborg, för att kunna presentera relevant statistik. Om ni klassen vill använda enkäten så hittar ni den i bloggen den nionde januari 2015, eller via denna länk.

B Fördjupning

Vad är näthat?
Polisen ger här en beskrivning av vad näthat är. Ta reda på och gör listor på vad som är lagligt, olagligt och vad man ska göra om man blir utsatt.
Varför lades 96 procent av alla anmälningar ner av polis och åklagare? Av de anmälningar som Brottsförebyggande rådet (Brå) har granskat så lades 96 procent ner av polis eller åklagare. Läs mer om näthat hos Brå här.

Nyheter24 tar upp frågan om nedlagda anmälningar och åtta andra fakta om nätkränkningar. Ta del av de andra åtta här!

C Aktivitet

Näthatet engagerar debattörer, Anna Troberg, författare och debattör och Mårten Schultz, Institutet för Juridik och Internet har skrivit var sin debattartikel i ämnet. Låt eleverna hämta åsikter ur deras debattartiklar och anteckna några som de håller med om och kanske några andra som de vänder sig emot.

D Länkar

Dödshotades på nätet – då startade vännerna kampanj mot hot och hat, läs här.
Näthatskampen: Facebook och bloggen.
Vad är näthat?
Nio nya fakta, Nyheterna24.
Utsatta för näthat möts av polisens okunskap, läs här.
Rättsväsendet måste lära mer om näthat, läs här.

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11 (ej uppdaterad med skrivelser om digitalisering 1/7-2018)

Årskurs 4-6

SO
• Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
RE
• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller,
jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.

Övning 1: Pussy Riot – punkbön fick stora konsekvenser

Klargör tillsammans vad som har hänt och diskutera sedan yttrandefrihet och Pussy Riots genomslag i medierna.
Förberedelser: tillgång till artikeln i Svenska Dagbladet: Pussy Riots döms till två års fängelse för huliganism, och Videoklipp av framförandet i katedralen.

Artikeln i SvD ligger bakom betalvägg, har du inte tillgång till den kan du använda det anpassade sökfältet längst ned på denna sida. Genom att söka på orden ”pussy riot kyrka katedral” där kommer enbart nyhetsartiklar om gruppen som resultat.

Tidsåtgång: ca 40 minuter
Genomförande:

Läraren avgör hur lektionen och eventuell prövning ska gå till, man kan låta eleverna arbeta enskilt och lämna in skriftligt, i grupper med olika presentationsformer eller som diskussionsövning i helklass.

A. Låt eleverna läsa – eller om ni föredrar att läsa högt tillsammans – artikeln i Svenska Dagbladet eller någon/några av de som kommer upp när man söker på orden ”pussy riot kyrka katedral” i sökfältet längst ned på denna sida. En länk till en film på Youtube finns här: Videoklipp av framförandet i katedralen.

B. Besvara frågorna:

Vad har hänt?
Var hände det?
När hände det?
Vilka är Pussy Riot?
Hur gick det till?
Varför hände det?

C. Visa (om möjligt) videoklippet och diskutera sedan frågorna. Det går att diskutera frågorna även utan att ha sett videoklippet:

Vilka är anledningarna till att Pussy Riot har fått ett så stort genomslag i medierna?
Bör religiösa platser respekteras på ett annat sätt än t ex ett torg eller en aula?
Är det som Pussy Riot gjorde kränkande?
Varför fick trion ett sådant hårt straff?
Varför är yttrandefriheten viktig i ett demokratiskt samhälle?

TIPS: Vill du utöka övningen kan du låta eleverna på egen hand hitta mer information som kompletterar bilden av händelsen och Pussy Riot, t. ex videoklipp, bloggar och andra artiklar än den på förhand givna. Då kan du även lägga in ett moment av källkritik i övningen.

Övning 2: Diskutera de mänskliga rättigheterna

Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har man rätt att säga vad man vill. Arbeta med de mänskliga rättigheterna och diskutera hur de hänger ihop och varför de är viktiga för individen och samhället. Notera att yttrandefriheten i praktiken är begränsad på olika sätt i olika länder. Till exempel kan det vara förbjudet att sprida information som kan skada rikets säkerhet eller säga nedsättande saker om vissa folkgrupper.
Förberedelser: tillgång till kopieringsunderlaget Diskutera mänskliga rättigheter.

Kopieringsunderlag: Diskussionsövning mänskliga rättigheter

Tidsåtgång: ca 30-40 min.
Genomförande:
A. Dela ut kopieringsunderlaget (instruktioner till eleverna finns även utskrivna på kopieringsunderlaget) och ge eleverna i uppgift att enskilt:

Välja ut de tre rättigheter som de anser är viktigast/som det skulle vara svårast att klara sig utan.
Rangordna rättigheterna så att den viktigaste får siffran ett, den näst viktigaste siffran två etcetera.
Välja ut den rättighet som de anser vara minst viktig/som det skulle vara lättast att klara sig utan.

B. Låt eleverna i smågrupper om 3–4 personer:

Jämföra sina svar och gemensamt komma fram till vilken rättighet som de anser vara viktigast/minst viktig i gruppen.
Diskutera vilka konsekvenserna skulle bli för dem personligen (hur skulle det påverka deras liv?) och för samhället i stort om den viktigaste och minst viktiga rättigheten försvann.
Diskutera om det går att ta bort en rättighet utan att det får konsekvenser för de rättigheter som finns kvar?

C. Samla ihop eleverna reflektioner i helgrupp. Vilken rättighet ansåg de vara viktigast/minst viktig och varför?
Berätta även att en central princip gällande de mänskliga rättigheterna är att de ska vara odelbara. D.v.s. att alla är lika viktiga, inbördes beroende av varandra, ömsesidigt samverkande och en del av samma helhet. Rätten till kläder ska till exempel inte gå att skilja från rätten att rösta i ett val. Det ska inte finnas en tågordning – alla rättigheter ska vara lika värda eftersom de är beroende av varandra. Håller eleverna med om detta (se punkt tre under punkten B)?

Länkar till FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Lättläst om mänskliga rättigheter.

Instruktioner till eleverna (finns också i kopieringsunderlaget):

A. ENSKILT

Välj ut de tre rättigheter som du tycker är viktigast/som det skulle vara svårast att klara sig utan för dig.
Rangordna dem så att den viktigaste får siffran ett, den näst viktigaste siffran två etc.
Välj ut den rättighet som du tycker är minst viktig/som det skulle vara lättast att klara sig utan för dig.

B. I SMÅGRUPP

Jämför era svar i gruppen och välj sedan gemensamt i gruppen ut den rättighet ni tycker viktigast/minst viktig.
Diskutera vilka konsekvenserna skulle bli för er personligen (hur skulle det påverka ert liv?) och för samhället i stort om den viktigaste och minst viktiga rättigheten försvann.
Diskutera om det går att ta bort en rättighet (till exempel ”skriva vad man vill”) utan att det får konsekvenser för de rättigheter som finns kvar?

Kopplingar till skolans styrdokument:

Ur Lgr 11, kursplanen i samhällskunskap, reviderad 2018

Ämnets syfte:
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna […] ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll i årskurs 7–9
Information och kommunikation:

• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.

Rättigheter och rättsskipning:
• De mänskliga rättigheterna […].
• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Gy11, samhällskunskap, reviderad 2018

Ur ämnets syfte:

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter. Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Centralt innehåll, samhällskunskap 1a1

• […] Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter

Tidsåtgång

Introduktionen tar en knapp lektion, beroende på diskussionsviljan i gruppen/klassen. Varje uppföljning tar minst en lektion. Väl förberett och med lärarens noggranna instruktioner kan varje uppföljning göras på en lektion men vill man verkligen fördjupa sig i något, inte minst insändarskrivande bör det ske över mer än en lektion och med någon tid mellan lektionerna. Det ger eleverna möjlighet att låta åsikter och formuleringar sjunka in och på så sätt bli mer genomtänkta.

Introduktion

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Låt eleverna läsa en nyhetsartikel och en ledare. Kanske har ni bra lokala exempel (många tidningar har skrivit om detta), använd annars länkarna nedan.

Nyhetsartikel i Aftonbladet:
Upprörd debatt om näthat på Publicistklubben: ”Det är klart att det gör ont att läsa”

Den 8 februari skrev Lisa Röstlund en personligt färgad artikel i Aftonbladet med rubriken ”Samtal med min hatare”.

Ledare i Östersunds-Posten: Stoppa näthatet nu

Jämför de olika texterna och låt eleverna diskutera med utgångspunkt i följande frågor:

Vilken är sakligast och mest neutral?

Vilken innehåller flest åsikter från skribenten själv?

Är det lätt att se vad som är åsikter och vad som är fakta?

Fördjupning 1: Näthat i åsiktstexter

Flera ledarskribenter har ägnat mycket tid åt näthatet. I de här texterna uttrycks åsikter om näthatet. Ledartexter blir ju ofta politiskt färgade eftersom skribenten företräder en uttalad politisk åsikt. När det gäller näthatet förenas nog ledarna över de politiska åsiktsgränserna.

Läs och analysera texterna nedan. Stryk under ord som är uppenbart subjektiva och belyser skribentens åsikt.

Finns det uppenbara skillnader i åsikter mellan de olika texterna?
Finns det några argument för att näthatet inte ska förbjudas?
Bestäm dig: Vilken text tycker du är bäst?
Jämför resultatet i klassen och diskutera varför det blev så!

Länkar:

Arbetarbladet: Näthatarna

DN (kräver inloggning): Näthotet mot demokratin

BLT/Sydöstran: Hur fungerar dessa personer?

G-P: Bemöt näthat med ansvar

NT: Näthatet är allas ansvar

Fördjupning 2: Näthat i faktatexter

I nyhetsartiklar och reportage ska skribentens åsikt inte synas. Det kan vara svårt att motstå när det gäller ett ämne som näthat, där de allra flesta är överens om att fördöma företeelsen. Google-sök artiklar som behandlar näthat eller följ länkarna nedan. Längst ned på denna sida finna ett anpassat Google sökfält, som bara listar svenska nyheter på ditt sökord, prova med ”näthat”.
Läs igenom och diskutera innehållet. Finns här textavsnitt som speglar skribentens åsikter? Tänk på att alla ”pratminus”, d v s direkta citat speglar åsikter som inte direkt är skribentens utan tillhör den person som intervjuas! När man gör sådana här textanalysövningar kan det vara bra att starta med att stryka alla pratminus.
När alla läst, strukit under och skaffat sig en åsikt om texterna, diskutera då två och två för att finslipa och komplettera argumenten. Avsluta med att diskutera i klassen.

Länkar:

Aftonbladet: ”Förföljd av hatet” Åsa Linderborg om att leva under hot efter Aftonbladets granskning av extremsajterna
Lägg märke till att detta är en personlig krönika som genomsyras av egna åsikter.

Aftonbladet med rubriken ”Samtal med min hatare”

G-P: Näthatet drabbar kvinnor hårdast

DN (kräver inloggning): Svårt fälla för näthat mot kvinnor

Fördjupning 3: Skriv en insändare om näthat

Vad tycker du själv om näthatet? Låt andra ta del av dina tankar och skriv en insändare!
En bra insändare innehåller väl underbyggda argument. Att bara skrika ut sin ilska eller sitt gillande kan vara befriande men ger dig knappast gehör för dina synpunkter.
Har ni jobbat med flera artiklar tidigare så finns där säkert välformulerade åsikter som du kan använda själv.

Tips finns här:
Mediekompass lärarmaterial:

TidningensTexter_DelB

Insändare

Lär dig svenska: Att skriva en insändare

Opinionsskrivaren

Och du, skicka gärna in din insändare till din lokaltidning! Många skriver insändare och alla kommer inte in, men ungdomar är en underrepresenterad grupp – skriv ut din ålder så ökar nog chanserna att få komma med i tidningen. Tänk också på att skriva ut ditt namn och hur tidningen kan nå dig. Det går oftast bra att vara anonym i tidningen men på redaktionen måste man veta vem du är. Tidningen avslöjar inte ditt namn – du förblir anonym!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan 7-9, Lgr11 reviderad 2018

Samhällskunskap, exempel ur centralt innehåll

Information och kommunikation

Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
Möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier.

Rättigheter och rättsskipning

Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Svenska, exempel ur centralt innehåll

Läsa och skriva

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Berättande texter och sakprosatexter

Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

Språkbruk

Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Informationssökning och källkritik

Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
Hur man citerar och gör källhänvisningar.
Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Gymnasiet, Gy11 reviderad 2018

Samhällskunskap 1a1 och 1a2, exempel ur centralt innehåll

Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
Presentation i olika former, till exempel debatter och debattinlägg.
Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Svenska 1, exempel ur centralt innehåll

Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion.
Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.
Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.
Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor.
Digitaliseringens inverkan på språk och språkbruk. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation.

Venezuela diskuteras ofta i nyheterna efter de politiska oroligheter och ekonomiska problem som växte under 2017. När den omstridde presidenten Hugo Chavez avled 2013 efterträddes han av Nicolas Maduro, som har haft allt större problem att hålla ihop landet och dess ekonomi.

I den här tvådelade övningen undersöker eleverna först situationen i Venezuela och hur den beskrivs i media. Som en valfri fortsättning bevakar eleverna därefter ett antal latinamerikanska länder över en period som läraren bestämmer; det kan vara allt från en lektion till en hel termin.

A Vad händer i Venezuela?

Undersök i olika medier. Genom att använda det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida får du enbart träffar hos svenska tidningar. Prova med exempelvis ”ekonomi Venezuela”! I resultatlistan kan man ordna träffarna efter datum om man vill ha de senaste överst.

Dela in klassen i grupper som var och en får undersöka varsin fråga kring Venezuela genom att leta nyhetsartiklar i det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida.

Ta reda på bakgrundsfakta om Hugo Chavez och hans ”bolivarianska revolution”. Skapa perspektiv i skildringen genom att hämta information från olika tidningar.
Vem är Nicolas Maduro? Hur kom han till makten? Vilken politik driver han? Hur gick det i senaste valet för honom? Finns det olika uppfattningar om Maduro bland artiklarna?
Venezuela har stora ekonomiska problem. Vad beror det på? Vilka följder får det för befolkningen? Hur skulle de kunna ta sig ur dessa problem. Sök på ”ekonomi Venezuela” i det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida och se vad svensk media skriver.
Hur ser det politiska klimatet ut i Venezuela? Hur fungerar de demokratiska funktionerna och rättigheterna? Finns det partier med andra åsikter än regeringen? Om så, vad vill de? Sök på ”politik Venezuela” i det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida och se vad svensk media skriver.
Liksom många länder i Latinamerika finns det i Venezuela en urbefolkning som härstammar från tiden före européerna kom till landet. Hur påverkas de av situationen i Venezuela? Vilka möjligheter har de att höras och hur bevakas de av media?

Resultaten av undersökningarna bestämmer läraren hur de ska presenteras, exempelvis med muntliga presentationer, som diskussionsforum, skriftligt eller varför inte en egen tidningsartikel!

BFölj den politiska utvecklingen i Latinamerika.

Dela in eleverna i lagom stora grupper, där varje grupp tilldelas ett latinamerikanskt land att följa under en period. Genom att använda det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida kan eleverna undersöka vad som skrivs om just det landet. Det finns många andra källor också, vad skriver exempelvis tidningar i andra länder?

Bevaka utrikessidorna i din lokaltidning och andra nyhetskällor under någon eller några veckor. Vad skrivs om Latinamerika? Spara nyheterna.
Vad är det för typ av nyheter? Handlar de om ekonomi och politik, turism, naturkatastrofer eller berättar de också om hur det är att leva i eller besöka Latinamerika?
Fundera på hur nyhetsförmedlingen från Latinamerika är. Får vi bara ”negativa” nyheter eller finns det ”positiva” inslag?

Resultaten av undersökningarna bestämmer läraren hur de ska presenteras, exempelvis med muntliga presentationer, som diskussionsforum, skriftligt eller varför inte en egen tidningsartikel!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan, Lgr11 reviderad 2018-07-01

Samhällskunskap, ur ämnets syfte:

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor […].
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Samhällskunskap årskurs 7—9, ur ämnets centrala innehåll:

Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen.
Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
Några olika stats- och styrelseskick i världen.
Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen.

Gymnasiet, Gy11 reviderad 2018-07-01

Samhällskunskap, ur ämnets syfte:

Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna […].
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information, bland annat med hjälp av digitala verktyg.

Samhällskunskap 1b, ur centralt innehåll:

Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor […].
Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden […] internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.
Mediers och informationsteknikens roll i samhället. […]. Mediers innehåll och nyhetsvärdering
Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.

Den Internationella arbetarkongressen beslutade 1889 att första maj skulle vara en internationell dag för arbetare. 1 maj firas som helgdag i Sverige sedan 1938. Medierna rapporterar från traditionsenliga demonstrationer, men vilka kanaler använder dina elever för att göra sina röster hörda?

Se det här lektionstipset som ett konkret exempel på praktisk demokrati där eleven kan framföra sin egen åsikt både på ett klassiskt vedertaget sätt, eller med hjälp av nya kanaler i sociala medier.

1 Följ medierapporteringen

Följ medierapporteringen och låt eleverna samla så mycket material som möjligt från medierna som handlar om årets förstamajdemonstrationer: nyhetsartiklar, insändare, ledare och debattartiklar med mera.

Försök att ta från både storstadsdemonstrationerna, och inte minst, från de lokala!

Sammanställ:

Vilka budskap gav demonstranterna – och talarna?
Vad innebär budskapen och vem riktar de sig till?
Sammanställ en lista över alla budskap som förekommit vid årets förstamajfirande.

Och sedan väljer vi:

Vilka tre budskap tycker du är de allra viktigaste?
Varför just dessa?
Är det budskap som berör dig? På vilket sätt?

2 Diskutera

Finns det budskap som känns viktiga för dig, men som saknades i demonstrationen?

Diskutera först två och två och sedan gemensamt i klassen.

3 Skriv

Skriv en egen ”demonstrationsskylt” med det budskap som du tycker är viktigast för dig.

Skriv upp samtliga ”skyltar” på tavlan och/eller låt andra ta del av dina åsikter genom att skriva en insändare eller på sociala medier.

Hur gör man sin röst hörd? Diskutera möjligheter och begränsningar för individ och grupper att påverka samhällsutvecklingen.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan, Lgr11, reviderad 2018-07-11

Ur samhällskunskap, ämnets syfte:

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt.

Ur samhällskunskap, centralt innehåll årskurs 7—9.

Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen.
Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen.
Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Gymnasiet

Ur samhällskunskap 1b, ämnets syfte:

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna […].
Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet.
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information, bland annat med hjälp av digitala verktyg. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av digitala verktyg.

Ur samhällskunskap 1b, centralt innehåll:

Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU.
De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.