Så var det dags för regeringsbildning, efter en dryg månad av förhandlingar. Men vilka ska ingå i den nya regeringen? Och hur ska de formera sin politik? Veckans nyhet handlar om regeringsbildningen.

Lektionen passar bra för dig som undervisar i SO eller samhällskunskap i åk 7-9 eller gymnasiet, eller med vissa anpassningar för åk 4-6.

Begrepp

Vad betyder orden? Sammanfatta nyheten med hjälp av orden.

  • Departement
  • Majoritet
  • Mandat
  • Parlamentarism
  • Regering
  • Riksdag
  • Tidöavtalet
  • Talman
  • Votering

Frågor

Testa era kunskaper, har ni koll på nyheten?

  • Vem utsågs till statsminister?
  • Vilka partier ska sitta i regering?
  • Hur går regeringsbildningen till?
  • Hur många mandat krävs för att få majoritet i riksdagen?
  • Vilka regeringsposter får de olika partierna? Vilka departement ska de ansvara för?
  • Sverigedemokraterna är inte med i regeringen. På vilket sätt får de inflytande ändå?
  • Vilka är de stora huvuddragen i Tidöavtalet?
  • Enligt en punkt i avtalet ska ”bristande vandel” kunna ligga till grund för utvisning. Vad innebär det?

Fördjupning

Välj en eller båda uppgifterna nedan för att fördjupa er i nyheten.

Liberalernas kritik

Flera politiker i Liberalerna har offentligt kritiserat regeringsbildningen.

  • Varför är de missnöjda?
  • Några menar att det Tidöavtalet saknar liberal politik. Vad syftar de på då?
  • Om en folkvald är missnöjd kan den välja att lämna sitt parti. Vad brukar en sådan person kallas?

Kommunvalet

I många kommuner står det klart hur sammansättningen kommer se ut i kommunstyrelsen, alltså de politiker som ska leda kommunens politik de kommande fyra åren.

  • Hur ser det ut i er kommun? Vilka partier ska leda kommunen?
  • Blev det en ny sammansättning eller samma som den föregående perioden?
  • Blev det en väntad sammansättning eller sticker den ut på något sätt, som till exempel samarbeten över vänster- och högerblocken?
  • Vem blir kommunalråd och vilket parti representerar hen?
  • Vad har de ledande partierna för vallöften? Har de sagt något om hur de ska genomföras?
  • Hur ser det ut i er region? Är det samma partier som ska leda där?
  • Vilka är regionens viktigaste frågor?

Material

Utgå från er lokala tidning. Du hittar kontaktuppgifter till den här på Mediekompass.

Eller skapa skolkonton på rikstidningar som DN eller SvD.

För de yngre barnen kan Lilla aktuellt vara utgångspunkt för uppgiften.

Det väntas en andra omgång av presidentvalet i Brasilien. Opinionssiffrorna talade för en betryggande vinst för vänsterkandidaten och tidigare presidenten Lula da Silva i den första omgången, men den sittande presidenten Jair Bolsonaro knappade in. Nu väntas en riktig valrysare i omgång två, och experter menar att man ännu inte kan räkna ut Bolsonaro.

Jair Bolsonaro, högerns alternativ, har stött på kritik för att så tvivel om valsystemet och har även kritiserats för sin jordbrukspolitik, där skövlingen av regnskogen har ökat under hans styre. Kraftig inflation och utbredd fattigdom i landet har spätt på missnöjet.

Lula da Silva lovar istället en kraftig minskning av skogsskövlingen. Da Silva var sittande president mellan 2003 – 2010. Perioden sedan dess har kantats av skandaler – och da Silva har bland annat suttit fängslad för korruption, men friades efter 580 dagar.

Begrepp

Vad betyder orden?
Sammanfatta nyheten med hjälp av begreppen.

  • President
  • Opinionssiffror
  • Valfusk
  • Valsystem
  • Korruption
  • Fattigdom
  • Inflation
  • Desinformation
  • Polarisering
  • Regnskog
  • Skogsskövling
  • Aktivism

Frågor

Låt eleverna svara på frågorna nedan. Vad vet de om nyheten?

De kan använda länkarna under ”Material” för att söka svar på frågorna.

  • Vad vet ni om Brasilien?
  • Vem är presidenten Jair Bolsonaro?
  • Vem är utmanaren Lula da Silva?
  • Hur skiljer sig det brasilianska valet jämfört med det svenska?
  • Opinionsmätningar inför valet utsåg Lula da Silva till klar vinnare. Vad innebär en opinionsmätning? Varför ska man ta dessa siffror med en nypa salt?
  • Desinformation anges som ett skäl till att det brasilianska valet är så polariserat. Vad innebär desinformation? Varför är desinformation ett problem inför val? Kan man dra paralleller mellan det brasilianska valet och höstens svenska valrörelse?

Fördjupning

Ta reda på fakta om Amazonas, den stora regnskogen i Sydamerika som breder ut sig över Brasilien. Svara sedan på frågorna nedan.

  • Varför är Amazonas en så viktig världspolitisk angelägenhet?
  • En miljöforskare säger att valet är det viktigaste någonsin för Amazonas överlevnad. Vad menar hen?
  • Varför har skogsskövlingen ökat under Bolsonaros styre? Vilka argument används för ökad skövling av Amazonas?

Material

Introduktion

Måndagen den 12 september vet vi hur det gick i valet. Men vad innebär resultatet? I denna övning får eleverna dels undersöka hur resultatet påverkar partierna, dels analysera vad det var som ledde till resultatet. Avslutningsvis skriver de en journalistisk text med valanalys.

Vilka frågor avgjorde valet? Hur har väljarströmmarna sett ut? Vad får valresultatet för konsekvenser för politiken och ekonomin under den kommande mandatperioden? Det kan ta lång tid innan följderna av valresultatet är helt klara, och innan en regering har kunnat bildas. Därför kan eleverna arbeta med den här övningen under hela veckan efter valet. Eleverna bör ha förkunskaper om hur de allmänna valen går till, vad som menas med mandatfördelning samt hur riksdagen formas och hur en regering bildas. Behöver ni repetera detta så finns mycket information hos dels Riksdagen och dels hos Valmyndigheten.

Hur gick det för partierna?

Låt eleven välja ut ett parti den vill undersöka eller dela upp partierna inom klassen. Hur gick det i de tre valen för elevernas respektive parti? Gå igenom resultaten för valen till riksdag, kommunen och landstinget och jämför med föregående mandatperiod. Vilka förändringar kan man se? Vad säger tidningarna, finns det något mönster för hur valströmmarna gått, mellan vilka partier har väljarna bytt? Kanske vill ni också se på hur personvalet har gått, i kommunen och/eller riksdagen? Har någon i elevernas respektive parti profilerat sig extra bra och blivit ”inkryssad”? Resultatet publiceras på Valmyndighetens hemsida.

Varför gick det som det gick?

Vad tror ni är de viktigaste skälen till att just ert parti fick det resultat det fick? Har partiets viktigaste frågor fått utrymme i media? Hur har partiet och dess ideologi beskrivits i ord och bild? Vad säger tidningarna om orsakerna till valresultatet? Gör en lista över de saker som varit till fördel för partiet, och det som varit till dess nackdel i valet.

Skriv en nyhetsartikel eller en ledartext.

Nu kan eleverna skriva en grundlig och väl genomarbetad journalistisk text om valet 2022. De har gjort sin valanalys efter att valresultatet presenterats, och om det inte har gjorts före valet kan det vara bra att samla in bakgrundsinformation om partierna. De kan nu skriva antingen en faktatext i form av en nyhetsartikel, eller en åsiktstext som en ledare eller krönika. Nyhetsartikeln ska vara saklig och neutral, medan ledaren framför en viss åsikt. Men bägge ska vara underbyggda av fakta och citat som hämtas från bland annat era tidningar och andra trovärdiga källor. Kom överens i förväg hur lång texten ska vara. Används bilder ska fotografens namn finnas med.

Källor och information

Riksdagen
Valmyndigheten
Statistiska centralbyrån SCB
Mediekompass skrivarskola Publicistguiden ger tips om journalistiskt skrivande
Dagstidningar, samla in tidningar i tid för Tidningsveckan. Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass.

Introduktion

Frågan ställs i en artikel i Svenska Dagbladet (5/9-2022) som menar att det är tyst om kulturfrågor under valrörelsen, trots att de brukar debatteras livligt i vanliga fall. Under de senaste åren har till exempel gansterrap, public service och arkitekturstilar alla varit mål för högljudda diskussioner inom politiken och i medierna.

Desto viktigare har det varit att prata inflation, energi, kriminalitet och utrikespolitik under höstens valspurt. Frågor om kultur tränger uppenbarligen inte alls igenom bruset.

Inled lektionen med att låta eleverna själva få ta ställning till några kulturfrågor. Finns tid kan de även få motivera hur de ska genomföras och finansieras. Några exempel på frågor:

  • Ska medier få statligt stöd?
  • Borde public service få ett snävare uppdrag än vad de har idag?
  • Ska det vara gratis att gå på statliga museer?
  • Ska det vara en rättighet att ha tillgång till bemannat skolbibliotek?
  • Ska det kosta pengar att gå i kulturskola?
  • Finns det kultur som staten borde satsa mer eller mindre på? Några exempel är film, musik, konst, teater, arkitektur.

Vad tycker partierna?

Dela sedan in eleverna i grupper om 3-4, där varje grupp blir tilldelade ett av riksdagspartierna. Tillsammans tar de reda på hur partierna står i kulturfrågor, och vilka frågor som är särskilt viktiga för just det parti som de har fått tilldelat. Be grupperna lista:

  1. Vad partiet tycker i 3-4 av frågorna från introduktionen.
  2. Hur partiet vill finansiera sin kulturpolitik.
  3. Partiets kulturpolitik i den egna kommunen.

Många gånger kan det räcka med att gruppen letar fram partiets politik på deras hemsidor, men ibland kan det vara bra att göra sökningar i både riks- och lokalmedierna och i partiernas sociala medier. Finns det personer i partiet som företräder kulturfrågor kan det vara bra att ta reda på om de har uttalat sig i debattartiklar eller i nyhetsartiklar.

Kulturdebatt i medierna

Bristen på kulturfrågor i politiken har, kanske ironiskt nog, nyligen tagit sig in på kulturdebattsidorna i svenska tidningar. Expressens kulturchef Viktor Malm frågar sig om det är inte dags att vi börjar diskutera förslag på en litteraturkanon, apropå att många elever går ut gymnasiet utan djupläsningskunskaper. Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson uttrycker i sin tur i ett svar till Malm att förslaget bara är ”trött symbolpolitik”.

Läs debattartiklarna gemensamt eller var och en för sig och låt sedan eleverna återgå till partiernas program. Kanske behöver begrepp som kulturkanon och symbolpolitik förklaras och sättas i en kontext.

Hur tycker partiet att man ska få fler unga att börja läsa? Här kan de behöva titta på både partiernas skolpolitik och kulturpolitik för att finna svar.

Skriv debattartikel

Nu är det dags för eleverna att själva debattera kulturfrågor utifrån sina egna eller de tilldelade partiernas ståndpunkter. Mer om hur man skriver en debattartikel enligt konstens alla regler hittar du i vår skrivarskola, Publicistguiden här.

Användbara källor

Partiernas program

SvD: ”Paradigmskifte för kultur – radikala förslag från SD”

Victor Malm, Expressen: ”Det är dags att prata om en nationell kanon”

Karin Pettersson, Aftonbladet: ”Den trygga snuttefilten för trötta liberaler”

Mediekompass skrivarskola Publicistguiden

Introduktion

För ett par veckor sedan larmade Bonnier News om kompetensbrist i journalistbranschen. Bonnier News är ett av Sveriges största mediehus med titlar som DN, Expressen och Dagens Industri. Det är svårt för företagen att hitta kvalificerad personal till exempelvis sommarvikariat, vilket har noterats även hos andra mediehus. Corren i Norrköping har bland annat anställt ekonomer och kulturvetare till sina vikariat i sommar, vilket du kan läsa mer om här.

GP:s kulturchef Björn Werner frågar sig varför dagens ungdomar inte vill bli journalister i en krönika. Han tror sig ha identifierat två avgörande faktorer:

  1. En uppluckrad bransch

Det går idag att vara journalist på andra platser än på en redaktion. Emanuel Karlsten, fjolårets vinnare av Stora journalistpriset, är ett exempel på det.

  1. Ekonomi

Det är svårt att få en trygg anställning och en bra lön. Många talanger väljer istället andra skrivande yrken som copywriter eller kommunikatör.

Björn Werner slår fast att det är världens roligaste yrke men att branschen behöver hitta nya knep för att övertyga en ny generation om yrkets förträfflighet.

Använd den aktuella diskussionen om journalistyrket i din undervisning om arbetsvillkor och arbetsmarknad, media och demokrati.

Vad gör en journalist?

Introducera eleverna till ämnet genom att diskutera vad det innebär att vara journalist. Hur många vill bli journalister? Varför? Varför inte? Hur lång utbildning tror de krävs? Vad behöver man ha för kvalifikationer? Är det farligt att vara journalist i Sverige? Och i världen? Varför? Varför inte? Samtala om varför vi behöver ha god journalistik och varför det kan bli ett problem om inte tillräckligt många vill bli journalister. Låt eleverna diskutera i grupper om tre och lyft några slutsatser i helklass.

Ta reda på fakta

I samma grupper som innan ska eleverna nu ta reda på fakta om journalistyrket.

Börja med att ta reda på vad en journalist tjänar. SCB har lönestatistik över en mängd olika yrken, däribland journalister. Vad är medianlönen? Hur mycket tjänar man som ung nybliven journalist? Skiljer sig lönen åt mellan kvinnor och män?

Hur lång är journalistutbildningen och var kan man utbilda sig? Finns några särskilda krav innan påbörjad utbildning? Skiljer sig utbildningen åt beroende på var man väljer att plugga?

Gå tillbaka till SCB:s lönestatistik. Hitta yrken med lika lång utbildningstid och jämför löner. Vanligtvis är journalistutbildningarna tre läsår eller längre. Har journalister en rimlig lön i jämförelse med andra yrken?

Vad ska man tänka på innan man tar jobb som journalist? Kolla hos Svenska Journalistförbundet. Vad innebär arbetsmiljö? Anställningstrygghet? Kollektivavtal?

Avrunda genom att sammanställa i helklass vad grupperna har kommit fram till.

Hot och hat – vardag för journalister

Forskare på Göteborgs universitet visade under 2019 att 30 procent av svenska journalister har hotats och 70 procent har fått ta emot nedsättande kommentarer någon gång under en 12-månadersperiod. Cirka tio procent av de kvinnliga journalisterna har också tagit emot hot om sexuellt våld.

Förutom att de har blivit rädda och tagit illa vid sig har de drabbade journalisterna även påverkats i sitt yrkesliv. Konsekvensen av hatet och hoten är att fyra av tio utsatta har idkat självcensur någon gång.

Sverige är ett av världens bästa länder för pressfrihet, enligt Reportrar utan gränser. Samtidigt sticker vi ut när det gäller säkerhet för journalister, där vi hamnar på plats 32 av 180.

Diskutera.

  1. Varför är svenska journalister så utsatta för hat och hot?
  2. Varför är kvinnliga journalister särskilt utsatta?
  3. Vad tycker ni att arbetsplatserna ska göra åt problemet?
  4. Vad kan bli konsekvensen av att journalister självcensureras?
  5. Varför hamnar Sverige på plats 32 av 180 i Reportrar utan gränser pressfrihetsindex när det gäller indikatorn ”Säkerhet”? Läs här.

 

"Det räcker inte längre med att vi vet att detta är världens bästa jobb – nu måste vi också övertyga en ny generation om den saken."

Björn Werner, kulturchef på GP, om mediebranschens utmaningar

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap åk 7-9, centralt innehåll (Lgr 22) reviderad 2022-07-01

  • Orsaker till och konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster och förmögenheter mellan människor i Sverige och i olika delar av världen.
  • Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel med avseende på lönebildning, arbetsmiljö och arbetsrätt.
  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Samhällskunskap 1a1, centralt innehåll

  • Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.

Samhällskunskap 1b, centralt innehåll

  • Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Tidningsveckan är ett årligen återkommande evenemang i samarbete mellan Mediekompass och många av våra mediehus som ger ut dagstidningar runt om i landet. Under Tidningsveckan – som infaller vecka 36, den 5 till och med den 9 september – får du som lärare möjlighet att arbeta med nyhetsmedier i undervisningen. Under årets Tidningsvecka kommer vi att titta närmare på valet till riksdag, region och kommun.

Du som lärare har under Tidningsveckan genom flertalet av våra mediehus gratis tillgång av klassuppsättningar av din lokaltidning under Tidningsveckan. Sök upp din tidning här på Mediekompass.

Du har också tillgång till en mängd lektionsförslag, som presenteras här. Det finns lektioner från lågstadiet upp till och med gymnasiet, som alla syftar till att öka förståelsen för mediernas uppdrag och villkor. Övningarna är också ett stöd i att utveckla elevernas förmågor att kritiskt söka och tolka information samt att själva skapa journalistiskt material. Lektionerna följer Skolverkets styrdokument med avseende på kursernas centrala innehåll. Då styrdokumenten ofta är överlappande mellan årskurser gällande det centrala innehållet, finner man en del övningar för olika åldrar som är ganska lika varandra. Läraren har här möjlighet att anpassa svårighetsgraden i övningen efter elevernas förkunskaper och förmågor.

Vi rekommenderar att man som lärare börjar med att läsa texten Introduktion till Tidningsveckan, och om man vill även fördjupar sig i det material som hänvisas till i den texten.

Det finns i filsamlingen också ett omfattande lektionsmaterial, och lärare har där möjlighet att använda den eller de förslag som passar in i sin undervisningssituation.

Du hittar lektionsmaterialet längst ner på den här länken.

Mediemätaren, som görs av Kantar Sifo för Sveriges Radio Ekot, visar hur partierna får genomslag i media under perioden januari – mars 2022. Vilka politiska frågor diskuteras? Vilka partier får störst utrymme i nyhetsmedier? På Facebook? Och vilken partiledare är den som syns mest? I den här övningen får eleverna bekanta sig med statistik och dra slutsatser om hur genomslaget i medierna påverkar opinionssiffror och i förlängningen valutgången.

Introduktion till läraren

Börja med att läsa igenom Mediemätaren 2022 här. För den som inte har så lång tid kan man nöja sig med att läsa sammanfattningen. Det kan även vara en god idé att läsa resterande rapporter i uppgiften. Läs Polls of polls, som är en sammanslagning av alla opinionsundersökningar som genomförts av olika institut. Kantar SIFO har även en väljarbarometer som är något enklare att tyda och som kan fungera som alternativ. Den hittar du här. Hur det gick i valet 2018 hittar du här.

Svaren till faktafrågorna presenteras längst ner i uppgiften.

Hitta siffror

Börja med att titta på Mediemätaren och svara sedan på frågorna nedan. När ni har svarat på frågorna går läraren igenom svaren med er.

1. Vilka partier får störst utrymme i nyhetsmedier under januari – mars 2022? Hur stort? Skriv ner!
2. Hur ser det ut i sociala medier och poddar? Skiljer det sig åt från nyhetsmedierna?
3. Vilka partier får minst utrymme i medierna?
4. Hur synliga är partiledarna i medierna? Vilka syns mest? Och minst? Syns någon oftare i nyhetsmedier än i sociala medier och tvärtom?
5. Vilka politiska ämnen diskuteras mest i nyhetsmedier under januari – mars 2022?

Jämför

Nu är det dags att titta på hur mediebilden av politiken stämmer överens med de faktiska siffrorna över hur folket röstar och hur de tänker sig rösta om det vore val idag.

6. Hur väl stämmer partiernas utrymme i nyhetsmedier med det faktiska valresultatet 2018? Du hittar valresultatet här. Hur stämmer det med opinionssiffrorna idag? En sammanslagning av alla de opinionsundersökningar som görs finns här och kan ge en något bättre bild av hur valutgången skulle se ut om det var val idag.
7. Titta även på sociala medier och poddar och gör samma jämförelse.
8. Enligt de senaste opinionssiffrorna är det flera partier som inte klarar riksdagsspärren på 4 %. Vilka då? Och hur märks det i Mediemätarens undersökning? Jämför med dina svar ovan.

Diskussion

Nu är det dags att diskutera konsekvenserna av hur media rapporterar kring politiken och om verkligheten stämmer överens med det som händer i nyhetsmedier och på sociala medier. Låt eleverna diskutera i par eller grupper. Välj sedan om uppgiften ska presenteras i någon skriftlig eller muntlig form.

  • Är det viktigt att nyhetsmedier speglar de faktiska förhållandena i landet? Hur tror ni medierna resonerar när de väljer ämnen och vinkel?
  • Varför har vissa partier och politiker större genomslag? Hur kan exempelvis Magdalena Andersson vara så överlägset störst? Varför är Sverigedemokraterna så stora i sociala medier?
  • Varför har försvar och utrikespolitik varit stora frågor under januari – mars? Hur kan det påverka valspurten? Stämmer det överens med de frågor som är viktigast för er?
  • Kan man förlita sig helt och hållet på statistik för att ta reda på hur valet kommer gå? Motivera!

Förslagsvis sammanfattas några av svaren i helklass innan lektionen rundas av.

Facit

1. Socialdemokraterna (25 %), Moderaterna (17 %) och Sverigedemokraterna (12 %).
2. Socialdemokraterna (27 %), Sverigedemokraterna (20 %), Moderaterna (15 %). Liberalerna och Kristdemokraterna har större genomslag i nyhetsmedier medan Sverigedemokraterna tar betydligt större plats i sociala medier.
3. Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet tar minst plats i traditionella medier liksom sociala medier.
4. Magdalena Andersson är klart störst med 53 % synlighet i traditionella nyhetsmedier och 38 % i sociala medier. I nyhetsmedierna följer Ulf Kristersson på 12 % och i sociala medier Jimmie Åkesson på 18 %. Centerpartiets Annie Lööf och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson syns mer i sociala medier än i nyhetsmedierna.
5. Försvar, utrikespolitik och lag och ordning är de vanligast förekommande ämnena i nyhetsmedier under januari – mars 2022.
6. I valet 2018 fick Socialdemokraterna 28 %, Moderaterna 20 %, Sverigedemokraterna 17,5 %, Centerpartiet 8,5 %, Vänsterpartiet 8 %, Kristdemokraterna 6,5 %, Liberalerna 5,5 %, Miljöpartiet 4,5 %. En slutsats som kan dras är att de mindre partierna är de som syns mest i medierna i proportion till antalet röster. I de senaste opinionssiffrorna (4 maj 2022) hade de tre största partierna högre procentandel än under valet.
7. I sociala medier står Socialdemokraterna och Sverigedemokraternas utrymme i proportion med det faktiska valresultatet, men dock något lägre i jämförelse med opinionssiffrorna för Socialdemokraterna. Moderaterna är de stora förlorarna och Miljöpartiet de stora vinnarna.
8. Enligt den senaste Väljarbarometern (4 maj 2022) skulle inte Liberalerna och Miljöpartiet klara Riksdagsspärren om det vore val idag. I både sociala medier och nyhetsmedier får de större genomslag än vad opinionsmätningarna kan ge en indikation om.

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap 1b, Gymnasieskolan, centralt innehåll

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
  • Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys.
  • Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.

 

I den här uppgiften ska eleverna ta reda på fakta om förra årets fredspristagarna och diskutera vikten av journalistik i fredsarbetet.

Introduktion

Journalisterna Maria Ressa och Dimitrij Muratov tilldelades Nobels fredspris 2021. Maria Ressa grundade 2012 nyhetssajten Rappler i Filippinerna och är en vida känd yttrandefrihetsförespråkare.

Dimitrij Muratov är chefredaktör för den ryska oberoende tidningen Novaja Gazeta där han tidigare hade journalisten Anna Politskovskaja som kollega. Politskovkaja var känd för sitt motstånd mot Tjetjenienkriget och var en stark förespråkare för mänskliga rättigheter. Novaja Gazeta har i snart trettio år ägnat sig åt att granska den ryska statens korruption och brott mot mänskliga rättigheter.

”För deras ansträngningar att värna yttrandefriheten, som är en förutsättning för demokrati och varaktig fred”, löd Nobelkommitténs motivering.

Ta reda på fakta

Börja med att undersöka vilka Maria Ressa och Dimitrij Muratov är. Använd funktionen ”Nyheter” om ni söker på Google. Ett tips är att angränsa sökningen till de veckor i oktober där priset tillkännagavs för att se vad som skrevs då.

  • Ta reda på fakta om Maria Ressa och Dimitrij Muratov.
  • Ta reda på fakta om Rappler och Novaja Gazeta.
  • Var kommer de ifrån och vad vet vi om landet där de verkar? Kolla Pressfrihetsindex och andra säkra källor som Landguiden, Ne eller Globalis för att ta reda på hur det ligger till med press- och yttrandefrihet i länderna.
  • Kolla igenom nyheter igen. Har Ressa och Muratov uppmärksammades i närtid för sitt jobb? Hur och varför?

Diskutera

När eleverna har fakta på bordet kan de presentera för varandra i mindre grupper vad de har kommit fram till. Sedan kan de diskutera följande:

  • Varför tror ni att journalister får fredspriset?
  • Hur påverkas deras möjligheter att göra ett bra jobb av länderna de verkar i?
  • Skulle ni våga vara journalister i Filippinerna och Ryssland? Vad tror ni driver människor till att ha ett sådant farligt jobb?
  • Organisationer som Reportrar utan gränser och Amnesty arbetar för att skydda dessa yttrandefrihetskämpar. Är det viktigt och i så fall varför?

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)

  • Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
  • Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Bild: Reportrar utan gränser

Den 3 maj är det dags för Pressfrihetens dag. Dagen brukar uppmärksammas av Reportrar utan gränser, dels genom publicering av organisationens uppdaterade Pressfrihetsindex, dels genom tillkännagivandet av årets Pressfrihetspristagare. Förra året fick Telex.hu priset för sin orädda aktion att med hjälp av crowdfunding, skapa en ny oberoende och opartisk nyhetssajt i Ungern där regeringen i många år undergrävt pressfriheten och makthavarna kontrollerar 80 procent av all media.

– Om det är något vi behöver mer av inom EU i dessa tider är det fler modiga och hängivna journalister som vågar stå upp mot auktoritära makthavare, organiserad brottslighet, korrupta företagsledare och de digitala medieplattformarnas trollsvansar, sa Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige, då.

RSF:s pressfrihetsindex firar 20 år i år. 2022 tillkommer en del nyheter i indexet. Förutom den generella uppdelningen av länder kommer de även att rankas i sex olika indikatorer. De är medielandskap, politik, ekonomi, juridik, säkerhet och sociokulturell kontext.

Titta på indexet

Börja med att titta på kartan gemensamt. Red ut hur färgindelningen i vitt, gult, orange, rött och svart ska förstås. Be sedan eleverna svara på följande.

  1. Hur ligger Sverige och våra nordiska grannländer till i rankningen?
  2. Vad tror ni krävs för att komma högt på rankingen? Försök kom på tre anledningar.
  3. Vilka länder ligger långt ner? Varför gör de det? Kom på tre skäl till att de hamnat där.

Jämför och analysera

Titta på ett svart land, ett rött land och ett gult land på kartan och jämför.

  1. Var ligger länderna?
  2. Är länderna demokratier eller diktaturer? Använd andra källor som Landguiden eller Globalis vid behov.
  3. Har ländernas situation förbättrats eller försämrats sedan förra året?
  4. Hur ser situationen ut i landet i jämförelse med Sverige?

Årets pressfrihetspristagare

RSF:s pressfrihetspris 2022 tilldelas det belarusiska journalistförbundet BAJ. Förbundet bildades 1995 som en reaktion mot den belarusiske ledaren Lukasjenkos inskränkningar av fria medier. Priset delas ut i samband med Pressfrihetens dag den 3 maj 2022. Låt eleverna utforska pristagaren.

  1. Vem eller vilka blev pristagare och från vilket land?
  2. Vad kan ni ta reda på om pristagaren? Googla, men tänk på källkritiken och använd källor som etablerade nyhetsmedier, Ne.se eller Landguiden.
  3. Om möjligt, vad kan ni ta reda på om landet som personen, organisationen eller företaget kommer från? Vad har landet för ranking i pressfrihetsindex?

Uppgiften kan presenteras i olika former och kan genomföras både i grupp och individuellt. Lämpligast är att eleverna tillsammans får utforska kartan och att de i par eller grupp kan fördjupa sig i olika frågor och redovisa svaren för varandra.

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap, åk 4-6, centralt innehåll (reviderad 2022-06-23)

Rättigheter och rättsskipning

  • Samhällets behov av lagstiftning samt några olika lagar och påföljder. Kriminalitet och möjliga konsekvenser för individ och samhälle.

Information och kommunikation

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare.
  • Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Samhällskunskap centralt innehåll, åk 7-9 (reviderad 2022-06-23)

Rättigheter och rättsskipning

  • Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
  • Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.

 

Bild: Reportrar utan gränser

Den 3 maj är det dags för Pressfrihetens dag. Dagen brukar uppmärksammas av Reportrar utan gränser, dels genom publicering av organisationens uppdaterade Pressfrihetsindex, dels genom tillkännagivandet av årets Pressfrihetspristagare. Förra året fick Telex.hu priset för sin orädda aktion att med hjälp av crowdfunding, skapa en ny oberoende och opartisk nyhetssajt i Ungern där regeringen i många år undergrävt pressfriheten och makthavarna kontrollerar 80 procent av all media.

– Om det är något vi behöver mer av inom EU i dessa tider är det fler modiga och hängivna journalister som vågar stå upp mot auktoritära makthavare, organiserad brottslighet, korrupta företagsledare och de digitala medieplattformarnas trollsvansar, sa Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige, då.

RSF:s pressfrihetsindex firar 20 år i år. 2022 tillkommer en del nyheter i indexet. Förutom den generella uppdelningen av länder kommer de även att rankas i sex olika indikatorer. De är medielandskap, politik, ekonomi, juridik, säkerhet och sociokulturell kontext.

Det uppdaterade indexet med indelning efter kategori

Börja med att titta på kartan gemensamt. Red ut hur färgindelningen ska förstås. Be sedan eleverna svara på följande.

  1. Är det något eller några länder som sticker ut som förbättrat i år?
  2. Kan ni se något land som har försämrat sin ranking?
  3. Vilka är indexets kriterier och vad innebär dem?
  4. Hur ligger Sverige till i det generella indexet? Titta sedan på de sex indikatorerna. Skiljer sig positionerna åt och i så fall, vad beror det på?

Jämför

Givetvis har stort fokus hamnat på Ryssland och Ukraina i årets index. Jämför Ryssland, Ukraina och Sverige.

  1. Hur har Ryssland invasion av Ukraina påverkat pressfriheten i länderna?
  2. Hur står de sig i jämförelse med Sverige?
  3. Vilka skäl anges för ländernas ranking? Alltså, vilken roll har kriget spelat för ländernas placering och hur placerades dem förra året?
  4. Jämför med tillförlitliga källor som Landguiden, Globalis och Ne.se. Kan ni hitta stöd för Reportrar utan gränsers beslut i andra texter?

Årets pressfrihetspristagare

RSF:s pressfrihetspris 2022 tilldelas det belarusiska journalistförbundet BAJ. Förbundet bildades 1995 som en reaktion mot den belarusiske ledaren Lukasjenkos inskränkningar av fria medier. Priset delas ut i samband med Pressfrihetens dag den 3 maj 2022. Låt eleverna utforska pristagaren.

  1. Vem eller vilka blev pristagare och från vilket land?
  2. Vilka skäl ger RSF till att dela ut priset till årets pristagare?
  3. Vad kan ni ta reda på om pristagaren? Googla, men tänk på källkritiken och använd källor som etablerade nyhetsmedier, Ne.se eller Landguiden.
  4. Om möjligt, vad kan ni ta reda på om landet som personen, organisationen eller företaget kommer från? Vad har landet för ranking i pressfrihetsindex? Hur ser den demokratiska situationen ut? Vilka inskränkningar i pressfrihetens rapporteras det om?

Uppgiften kan presenteras i olika former och kan genomföras både i grupp och individuellt. Lämpligast är att eleverna tillsammans får utforska kartan och att de i par eller grupp kan fördjupa sig i olika frågor och redovisa svaren för varandra.

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-06-23)

Rättigheter och rättsskipning

  • Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
  • Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.

Samhällskunskap 1b, centralt innehåll

  • Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
  • Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.

Medier, samhälle och kommunikation 1, centralt innehåll

  • Mediernas tillkomst, utveckling och påverkan ur ett historiskt och dagsaktuellt perspektiv. Mediernas roll i samhället och deras betydelse för demokratin och samtidskulturen.
  • Analys av nationella och internationella mediestrukturer samt pågående förändringar inom dem.