Demokrati-arkiv - Mediekompass

Den 5 november är det presidentval i USA. I Sverige följer vi valet på nära håll och de svenska medierna rapporterar intensivt från presidentkandidaternas respektive valkampanjer. Hur mår den amerikanska demokratin? Hur skildras valet i svenska massmedier? Varför får valet så stor uppmärksamhet här? På vilket sätt påverkar presidentvalet Sverige och den svenska ekonomin?

1. Hur ser det amerikanska valsystemet ut?

Titta på en video för att ta reda på hur det amerikanska valsystemet med elektorsröster fungerar. Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med det amerikanska systemet? En artikel i Västerbottenkuriren listar några här. Jämför med det svenska valsystemet. Gör en tillbakablick på valet 2016 som stod mellan de båda presidentkandidaterna Donald Trump och Hillary Clinton och diskutera hur valresultatet såg ut då.

2. Hur skildras valet i svenska medier?

Granska mediernas rapportering inför valet. Hur mycket utrymme får de båda kandidaterna Donald Trump och Kamala Harris i de rikstäckande medierna? Skriver din lokaltidning något om valet? Granskas någon av kandidaterna mer än den andra?

3. Varför ger de svenska medierna så stor uppmärksamhet åt det amerikanska valet?

Diskutera i klassen varför svensk media rapporterar så mycket om det amerikanska valet. Titta sedan exempelvis på vad Aftonbladets politiske reporter säger. Diskutera också hur den svenska ekonomin kan påverkas. Så här säger SAAB:s VD Micael Johansson till Sveriges radio.

4. Är demokratin i USA hotad?

En del statsvetare menar att demokratin står på spel om Donald Trump vinner valet. Vilka argument förs fram för att stödja detta påstående? Läs vad demokratiforskaren Staffan I Lindberg säger i DN och lyssna på journalisten Britt-Marie Mattsson i Medier & Demokratipodden. I denna podd får även medierna kritik för att ha misslyckats i sin rapportering. På vilket sätt tycker Britt-Marie Mattsson att medierna har misslyckats? Vad tror ni själva? Är demokratin i USA hotad? Diskutera i helklass.

Nyligen bestämde två av de ledande amerikanska dagstidningarna LA Times och Washington Post att de inte skulle ta ställning för någon av kandidaterna. Detta tolkades som en anpassning till en annan tid. DN skriver här om den allt tuffare situationen för journalister. Reportrar utan gränser släppte också nyligen en rapport om pressfriheten i de fyra vågmästarstaterna Arizona, Florida, Nevada och Pennsylvania där medier attackeras och har svårt att klara sig ekonomiskt.

Att kunna uttrycka sina åsikter och bilda opinion är en grundläggande demokratisk rättighet som till och med är inskriven i våra grundlagar tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I den här lektionen får eleverna träna på att föra fram sina åsikter och vässa sina argument.

1. Läs insändare

Börja med att prata om frågor som engagerar eleverna. Det kan vara allt från fritidsintressen och hobbies, miljö- och klimatfrågan, livsstilsfrågor eller frågor som har med skolarbetet att göra. Är det för mycket prov i skolan? Borde betygen avskaffas? Ska fler ämnen läggas till på schemat eller borde vissa ämnen tas bort? Låt eleverna titta på UR hur man skriver en insändare och läs exempel på insändare i Minibladet. Läs också insändare i lokaltidningen för att engagera eleverna. Hjälp till att formulera frågorna.

2. Diskutera och anteckna

Låt eleverna bilda grupper om två till tre elever för att prata igenom vad de vill formulera för frågor som engagerar dem. Låt dem sedan skriva ner sin fråga (tes) och hjälp dem med att formulera de argument som de själva kommer på som driver tesen framåt.

3. Byt frågor och argument med varandra

När eleverna har skrivit ner både den centrala frågan och de argument de kommer på för att stärka sin fråga kan de byta frågor och argument med en annan grupp. På så sätt får de feedback och kan vässa sina frågor ännu lite mer.

4. Sammanställ texten

Nu är det dags att sammanställa texten och komma på en lämplig rubrik samt att stapla argument i den löpande texten. Börja alltid med de tyngsta argumenten och hjälp eleverna att ta bort onödiga ord så att texten inte blir krånglig att läsa.

5. Förfina och förenkla

Byt texter igen med en ny grupp och se till att ytterligare förfina eller förenkla texten. Var noga med en inledning som skapar intresse samt en bra avslutning som sammanfattar texten på ett intressant sätt.

6. Skicka in texterna

När texterna är färdiga kan ni välja om ni vill skicka in dem till lokaltidningen.

Ungas politiska engagemang minskar (se Ungdomsbarometerns generationsrapport från 2024) i de politiska partierna och insändare i tidningarna är sällan skrivna av yngre. Samtidigt organiserar sig unga på ett nytt sätt, ofta utifrån sakfrågor. Det visar det stora engagemanget för till exempel klimatfrågor och nu under 2024 för Palestina i kriget mellan Israel och Hamas. Många organisationer, företrädesvis miljö- och djurskyddsföreningar, får fler medlemmar och en enda person kan i dag lätt samla många genom olika sociala medier. Mycket av samhällsdebatten förs också på internet via sociala medier i dag. I den här lektionen får eleverna diskutera hur opinion skapas och dessutom själva försöka skapa opinion i en egen vald fråga.

1. Fundera tillsammans

Börja med att samla tankar och funderingar kring de listade sätten att skapa opinion nedan. Kanske kan ni lägga till några? Prata också om hur man nådde ut med sina idéer tidigare, innan vi hade tryckta tidningar eller social media. Eleverna ska förstå vad de olika sätten innebär. Tillsammans kan klassen tänka ut och ge exempel på hur de olika sätten att bilda opinion använts nyligen eller genom historien.
Låt er inspireras av insändare i lokaltidningen. Här några exempel från Dagens Nyheter, Nerikes Allehanda och Skaraborgs Allehanda. Försök också att hitta exempel både på välskrivna texter och lite mindre välskrivna texter.
Låt eleverna arbeta i par eller mindre grupper. De får fundera ut en för dem viktig fråga de vill väcka opinion i. De ska lägga upp en enkel strategi genom att fundera ut hur de lämpligast kan föra ut sitt budskap och motivera sina val av opinionskanal.

2. Skriv ner en strategi

Dessa frågor kan eleverna utgå från när de ska lägga upp strategin:

1. Vilken är er egen vinst med att driva frågan?
2. Vad vinner samhället på er fråga?
3. Vem eller vilka grupper kan vara intresserade av det ni vill säga?
4. Vem eller vilka bestämmer eller har stor makt kring er opinionsfråga?
5. Hur når man bäst dessa personer eller grupper?
6. Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med respektive kanal som eleverna väljer?

Exempel på sätt att bilda opinion som har gjorts tidigare:

Namninsamling

Facebook-event (till exempel Stoppa angiverilagen 2023)

Demonstrationer

Organisationer (Starta en egen eller bli medlem i en redan existerande)

Skriva insändare i tidningar

Direkta aktioner (till exempel Återställ våtmarkerna som också blivit mycket omdiskuterade)

Konstverk (av kulturskapare som till exempel Anna Odell, Lars Vilks, Elisabeth Olsson Wallin, Makode Linde, Lukas Moodyson)

Kontakta beslutsfattare direkt

Kontakta journalister

3. Hitta ett sätt att redovisa

Gör ett konstverk, skicka insändare till lokaltidningen, kontakta beslutsfattare etc.

En visselblåsare är en person som avslöjar oegentligheter och felaktigheter inom en organisation – ofta genom att vända sig till media. De står upp för det de tycker är rätt trots att de kan ha väldigt mycket att förlora på ett personligt plan genom sina avslöjanden.

Sverige fick en ny visselblåsarlag den 17 december 2021. Lagen utgår från EU:s visselblåsardirektiv och innehåller nya krav och stärkt skydd för visselblåsare jämfört med den tidigare lagen. Läs om den nya lagen här. Den omfattar bland annat fler personer på arbetsplatsen, såsom inhyrd personal, arbetssökande och praktikanter bland andra.

Historiskt har många av de avslöjanden och granskningar som journalister gjort, ofta haft sitt ursprung i tips som kommit från visselblåsare inne i en organisation. Den fria journalistiken och rätten att avslöja oegentligheter anses som så viktiga för en fungerande demokrati att de skyddas av våra grundlagar. Tryckfrihetsförordningens meddelarskydd är ett exempel. Du kan läsa mer om press- och yttrandefrihet här.

I den här övningen får eleverna själva undersöka några visselblåsare som haft stor betydelse, hur deras avslöjanden presenterades i media och vilka resultaten blev av deras avslöjanden.

1. Läs på om en visselblåsare

Dela in eleverna i smågrupper om två till tre och låt varje grupp undersöka en visselblåsare. Förslag här nedan.
Låt eleverna söka efter nyhetsartiklar som bygger på de avslöjanden som visselblåsaren gjorde.

Förslag på personer som agerat visselblåsare:

Stine Chiristophersen: missförhållanden på äldreboende under covid-pandemin 2020
Grinnemo, Simonson, Corbascio och Fux: Macchiariniaffären 2015
Anders Kompass: övergrepp utförda av FN-anställda i Centralafrikanska republiken 2014
Edward Snowden: amerikansk övervakning av civila 2013
Chelsea (tidigare Bradley) Manning: USA:s agerande i Irak 2010
Julian Assange: Wikileaks som läckte hemliga dokument 2009
Sarah Wägnert: Lex Sarah om missförhållanden inom vården 1997
Mordechai Vanunu: Israels kärnvapenprogram 1986
Ingvar Bratt: Boforsaffären 1984
Håkan Isacson: IB-affären 1973
Daniel Ellsberg: Pentagondokumenten 1971

2. Skriv ned avslöjandena

Eleverna ska söka efter nyhetsartiklar som bygger på avslöjandena; vad ledde det till? Vad blev resultatet? Ge även eleverna i uppdrag att undersöka vad som sedan hände med visselblåsarna. Hur togs avslöjandena emot? Hur påverkades visselblåsarna själva av händelserna?
Låt eleverna redogöra för sina resultat, antingen muntligt inför klassen eller skriftligt. Följande punkter bör vara med i redovisningen:
Vilken visselblåsare har de undersökt?
Vad handlade avslöjandet om?
Vilka var inblandande i affären?
På vilket sätt spreds informationen till allmänheten?
Vad blev resultatet av avslöjandet?
Hur påverkades visselblåsarna personligen av att de avslöjat något?
Vilka källor har använts och hur bedöms dessa?
Hur ställer sig eleverna själva till frågan? Hade de gjort på liknande sätt eller agerat annorlunda?

3. Lyssna på poddar och diskutera

DN kultur ger tips på poddar om kända visselblåsare. Välj ut en eller ett par och lyssna här. Diskutera vilken betydelse deras avslöjande har fått.

Den svenska EU-kommissionären, Ylva Johansson, lade under våren 2022 fram ett lagförslag som innebär att leverantörer av e-post, chattar, spel och filhanteringslösningar ska tvingas skanna privat innehåll för att filtrera ut material som innehåller sexuella övergrepp mot barn.

Lagförslaget kallas för Chat Control 2.0 och omfattar allt från röstsamtal och videosamtal till textmeddelanden och e-postmeddelanden, inklusive krypterade tjänster och sparade filer – både i molntjänster och på hårddiskar. Förhoppningen är att filtreringen ska fånga upp misstänkt material och hjälpa polisen i sitt arbete med att bekämpa övergrepp mot barn.

Förslaget har blivit hårt kritiserat för att vara ett intrång i den personliga integriteten och debattörer har kallat det massövervakning av vår digitala kommunikation.

Nu har Riksdagens justitieutskott sagt ja till ett regeringsförslag om att ställa sig bakom ett nytt försök att driva igenom förslaget. Detta dels efter att Europaparlamentet tidigare har avvisat stora delar av förslaget och att Sveriges riksdag tidigare har avstått från att ta tydlig ställning.

I den här lektionen får eleverna undersöka vad lagen om chat control är och vad den får för konsekvenser.

Låt eleverna bilda mindre grupper där de undersöker:

Hur togs förslaget emot när det presenterades av Ylva Johansson från början? Vilken kritik framfördes? Vilka argument fanns som stöttade förslaget?
EU-parlamentet röstade nej till förslaget i november 2023. Ta reda på vad som hände med förslaget.
Vad består kritiken av? Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter driver den politiskt oberoende webbplatsen chatcontrol.se och länkar till många olika kritiska röster till förslaget. Läs där vad olika debattörer tycker om förslaget. Här är fler exempel på kritiska röster: SVT, Bohuslänningen, Emanuel Karlsten (fri debattör som bevakar sociala medier), Journalistförbundet.
Vad tycker du om förslaget? Varför är det bra? Varför är det dåligt? Hur påverkar det yttrandefriheten tror du? Skriv ner alla dina argument.
Diskutera i helklass vad förslaget om chat control innebär, både positiva och negativa argument.

Daniel Andersson är wallraffande reporter i Kalla faktas Undercover i trollfabriken. Foto: TV4

TV4:s Kalla faktaprogram Undercover i trollfabriken har fått stort genomslag i samhällsdebatten. De två avsnitten bygger på att en wallraffande reporter har tagit sig in på Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning. Syftet har varit att avslöja att partiet står bakom den desinformation som pumpas ut genom en mängd anonyma konton, s.k. trollkonton, skapade av samma kommunikationsavdelning. Medierna har fyllts av reaktioner både från politiker och allmänhet. Hur påverkas Tidöpartiernas samarbete av avslöjandet? Hur påverkas opinionen inför EU-valet?

Att reportrar använder sig av dold kamera händer inte alltför ofta, men skedde inför riksdagsvalet 2002 med det så kallade Valstugereportaget som SVT:s Uppdrag granskning gjorde. Avsluta gärna med att jämföra de bägge avslöjandena och vilka konsekvenser de ledde till.

Gå igenom följande begrepp:

Propaganda
Desinformation
Under cover
Wallraff
Nättroll
Memes
Påverkansoperation – läs vad Källkritikbyrån skriver om flera av begreppen

1. Titta på programmet Undercover i trollfabriken (två avsnitt)

Instuderingsfrågor

På vilket sätt lyckas reportern ta sig in på kanalen Riks?
Hur kan man bäst beskriva den verksamhet som pågår?
Vad är fördelarna med att använda den journalistiska metod som wallraff är?
Vilka nackdelar finns?

2. Läs och diskutera

Hur reagerar statsminister Ulf Kristersson på avslöjandet?
Hur reagerar Sverigedemokraternas ledare Jimmy Åkesson på avslöjandet?
Andra partiledares reaktioner på det som framkommit i programmen?
Finns det några mätningar på hur avslöjandet påverkar opinionen, framför allt Sverigedemokraterna?

3. Jämför

Går det att koppla händelserna med anonyma konton till andra partier? Se vad Emanuel Karlsten, ordförande i Medieakademin säger om detta i SVT:s Agenda.
Läs vad Expressen skrev om Socialdemokraterna och deras Facebook-inlägg 2018.
Jämför gärna med Valstugereportaget och diskutera vad som hände då. Vilka konsekvenser fick avslöjandet?

Källor
Omni samlade artiklar
DN: SD:s ”trollfabrik” – detta har hänt – DN.se
Sverigedemokraternas youtubekanal
SvD: SD-väljarna opåverkade av TV4:s granskning

Varje år i samband med Pressfrihetens dag presenterar Reportrar utan gränser sin rapport och interaktiva karta Pressfrihetsindex. Den här lektionen riktar sig främst till grundskolans högre årskurser och gymnasiet, men kan med anpassningar genomföras även i mellanstadiet. Du kan använda följande källor i ditt arbete med att undersöka och analysera pressfrihetsindex: Landguiden, Globalis, Human Rights Watch.

1. Vad är pressfrihetsindex?

Läs om vad pressfrihetsindex är och vad man kan läsa ut av det. Du hittar information om det hos Reportrar utan gränser.

2. Undersök pressfrihetskartan tillsammans

Undersök några delar av indexet tillsammans. Förklara vad färgerna på kartan betyder och visa exempel på hur Reportrar utan gränser har analyserat informationen. Ni hittar det senast pressfrihetsindex här.

Vilket land toppar listan?
Vilket land ligger sist?
Var hamnar Sverige på listan?
Jämför ett grönt och ett rött land. Vilka är de främsta skälen till att de två länderna skiljer sig åt?

2. Undersök och analysera pressfrihetskartan

Undersök vidare kring en eller flera av frågeställningarna.

Titta på Pressfrihetsindex från de senaste tre åren.
- Undersök om det har skett några förändringar i toppen och botten av listan. Vilka länder har rört sig mest? Vad kan vara förklaringen till det?
- Har Sverige gått upp eller ner? Vilka skäl anger Reportrar utan gränser till Sveriges placering i år? Vad kan Sverige göra för att förbättra sin position?
- Har några länder förbättrat eller försämrat sin position sedan förra året? Vilka och vad kan det bero på?
Jämför två valda länder, förslagsvis ett grönt/gult och ett orange/rött.
- Vad skiljer de två länderna åt? Vilka olika samhällsutmaningar finns i respektive land?
Ta reda på några länder som nyligen har genomfört val eller genomgått andra politiska förändringar i närtid.
- Kan du med hjälp av kartan se om det har påverkat pressfriheten i landet? Beskriv och ge exempel.

3. Länder där pressfriheten är hotad

Hitta och beskriv ett land där en eller flera journalister är fängslade.
- På vilka grunder är de fängslade?
Hitta och beskriv ett land där hat och hot mot journalister är vanligt förekommande.
Hitta och beskriv ett land där pressfriheten begränsas i lagar och regler.

4. Undersök årets pressfrihetspristagare

Den 23 september delar Reportrar utan gränser ut pris till en person eller organisation som har gjort insatser för pressfriheten. Ta reda på vem eller vilka förra årets pristagare är.

Varför har pristagarna fått priset?
Vilken information kan ni få fram om pristagarna?
Har pristagarnas arbete lett till någon förändring i det samhälle de är verksamma i?
Vilka inskränkningar i pressfriheten eller andra demokratiska rättigheter råder i det land pristagarna kommer ifrån?

5. Framtidens pressfrihet

Resonera tillsammans.

Vilka förändringar tror ni krävs för att kartan som visar pressfrihetsindex ska bli övervägande grön och gul?
Vem bär ansvar för att genomföra förändringar som kan leda till att press- och yttrandefriheten ökar i samhället? Vilket ansvar har: FN och världssamfundet; stater och regeringar; de stora mediebolagen; chefer och anställda inom press och media; enskilda medborgare och mediekonsumenter?

Nedan finns förslag på instuderingsfrågor till varje kapitel av Medieutforskaren, som du hittar i vår nya elevportal.

Dessa frågor är för de yngre eleverna i grundskolan. Medieutforskaren är indelad i sex olika kapitel, där varje kapitel behandlar ett specifikt tema. Innehållet kan ses i videoläget eller läsas som text. I varje kapitel finns flashcards, för att testa elevernas kunskaper på vägen, och några avslutande quizfrågor.

I sista kapitlet får eleverna testa sina kunskaper i ett quiz med tio frågor. Quizet kan göras om så många gånger som eleven önskar. Använd Medieutforskaren och instuderingsfrågorna som en del av din undervisning eller som ett komplement till elevernas ordinarie läromedel i SO eller svenska. Som stöd för att besvara frågorna finns Mediekompass stora medieordlista.

Kapitel 1

Vad betyder demokrati?
Kan du ge exempel på en demokratisk rättighet vi har i Sverige?
Vad innebär yttrandefrihet?
Varför behövs fria medier?

Kapitel 2

Vad kan bilder få oss att känna?
Vad kännetecknar en nyhetsbild?
Varför finns reklambilder?
Hur kan man veta vad som är reklam i sociala medier?

Kapitel 3

Ge ett par exempel på hur journalister hittar information
Hur kan man bli bättre på att hitta sann och trovärdig information?
Vad beskrivs intervjun ibland som?

Kapitel 4

Varför är det viktigt att vara källkritisk?
Vilka är de fem källkritiska stegen?

Kapitel 5

Vilka är de tre stegen i en intervju?
Vad betyder ordet research?
Vad bör man helst göra efter intervjun?

Varje år i samband med Pressfrihetens dag presenterar Reportrar utan gränser sin rapport och interaktiva karta Pressfrihetsindex. Följande lektionsövning riktar sig främst till grundskolans högre årskurser och gymnasiet, men kan med anpassningar genomföras även på mellanstadiet. I samband med dagen presenteras årets Pressfrihetspristagare, som 2023 går till de iranska journalisterna Nilufar Hamedi och Elaheh Mohammadi, som fängslats för sin rapportering om Mahsa Aminis död i september 2022.

Undersök pressfrihetskartan

Ni hittar årets pressfrihetsindex här från Reportrar utan gränser. Här är några förslag på vad ni kan undersöka i klassrummet.

Vilket land toppar listan? Och vilket ligger sist? Jämför med förra eller tidigare år. Är det sig likt?
Var hamnar Sverige på listan? Har Sverige gått upp eller ner? Vilka skäl anger Reportrar utan gränser till Sveriges placering? Hur kan Sverige förbättras?
Jämför två valda länder, förslagsvis ett grönt/gult och ett orange/rött. Vad skiljer länderna åt? Vilka olika utmaningar ställs länderna inför?
Har något land förbättrat sin position sedan förra året? Vilka och varför då?
Och likaså, har något land förändrats till det sämre? Vad beror det på?
Sverige, Tyskland, Brasilien och Ungern är alla länder som genomfört val under 2022. Hur har det påverkat ländernas position? Kan ni komma på några fler länder som haft val. Hur ser det ut där?
Hitta ett valfritt land där en eller flera journalister är fängslade. På vilka grunder är de fängslade?
Beskriv ett land där hat och hot är vanligt förekommande mot journalister.
Beskriv ett land där pressfriheten begränsas i lagar och regler.

Undersök årets pressfrihetspristagare Nilufar Hamedi och Elaheh Mohammadi

Vilken information kan ni få fram om pristagarna?
Varför tror ni att pristagarna får priset?
Har pristagarnas arbete lett till någon förändring i det samhälle de är verksamma i?
Hur placerar sig Iran i Pressfrihetsindexet?
Vilka inskränkningar i pressfriheten eller andra demokratiska rättigheter rapporteras det om från landet?

Använd, förutom Reportrar utan gränser, källor som Landguiden, Globalis, Human Rights Watch och andra trovärdiga källor. Granska kritiskt och motivera källmaterialet.

En docka föreställandes Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har hissats uppochned utanför Stockholms stadshus. Aktivistgruppen Rojavakommittéerna har tagit på sig aktionen. Händelserna har fördömts av svenska regeringsrepresentanter och fått Turkiet att ilskna till. Bland annat ställdes ett planerat besök av talmannen Andreas Norlén in med kort varsel. Detta samtidigt som Sverige är mitt i en förhandling med Turkiet om inträde i militäralliansen NATO.

I efterdyningarna av aktionen har yttrandefrihetens gränser diskuterats i medierna. Vad är och bör vara tillåtet att säga inom ramarna för vår demokrati?

Diskutera

Var går gränsen för yttrandefriheten? Vad är olagligt att uttrycka sig om? Var dockan innanför dessa gränser?

Tidningen Flamman har utlyst en satirtävling om Erdoğan där tecknare kan vinna prispengar. Ska man få skämta om vad man vill?

Kan ni komma på andra aktioner eller yttranden som blivit omdebatterade men som likväl är tillåtna?

Vad kan det få för konsekvenser om yttrandefriheten begränsas? Och motsatt – om vi hade fått yttra precis vad vi ville?

Vad säger lagen?

Enligt FN:s konvention för mänskliga rättigheter artikel 19 har var och en rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Hur skyddas våra medborgerliga friheter i svensk lag?

Hur vidsträckt är vår yttrandefrihet? Vad står i regeringsformen?

Vilka begränsningar finns i yttrandefriheten? Finns det yttranden som är olagliga? Kan ni ge exempel?

Vad säger nyhetsmedierna?

Ta reda på hur frågan har diskuterats i medierna. Vilka perspektiv lyfts fram? Gör en kartläggning och leta både på nyhetsplats och bland opinionstexter.

Flera artikelförslag finns nedan.