Sverige går mot ett val där hoten om valpåverkan är högst påtaglig. Digitaliseringen och minskad moderering på sociala medier tillsammans med AI-genererat innehåll ökar också risken. Falska konton som sprider desinformation ökar samtidigt. Enligt Myndigheten för psykologiskt försvar har det blivit mycket lättare att AI-generera eller manipulera ljud, video och bild sedan valet 2022 och EU-valet 2024. Men Sverige har även tidigare varit ett mål för påverkan. Enligt en rapport från Internetstiftelsen tar varannan svensk del av politiskt innehåll på sociala medier och det är känt att algoritmerna styr vilket innehåll som visas.
Syftet med denna övning är att ta reda på hur valpåverkan kan se ut och i synnerhet inför höstens val.
Kolla betydelsen av följande ord:
Cyberattack
Desinformation
Misinformation
Deep fakes
Propaganda
Narrativ
Undersök tidigare utländsk påverkan
Koranbränningarna och LVU-kampanjen tas ofta upp som händelser av utländsk påverkan mot Sverige. Ta reda på vad som hände. På vilket sätt påverkades Sverige och svenska intressen? Hur påverkade dessa händelser bilden av Sverige?
Vad är MPF:s, Myndigheten för psykologiskt försvars lägesbedömning inför valet?
Titta gärna på vad MPF:s expert säger också om val i andra länder som har utsatts för påverkan. Se inslag i SVT.
Undersök i mindre grupp
Vem eller vilka utgör störst hot och skulle kunna påverka valet i Sverige?
Vilka länder som haft val i närtid har varit med om valpåverkansoperationer?
MPF har ett antal knep att ta till för att inte bli lurad. Vilka är de? Gå igenom alla knep och fundera över hur du själv brukar göra när du tar del av ny information.
Hur agerar regeringen?
Läs debattartikeln i DN av statsminister Ulf Kristersson.
Vilka exempel på valpåverkan i andra länder tar statsminister Ulf Kristersson upp? Vad skedde i de länder som nämns?
Cybersäkerhet tas upp i artikeln. Vad är det? Varför är det viktigt att arbeta med cybersäkerhet?
Aftonbladets ledarskribent Susanna Kierkegaard framför kritik mot debattartikeln. Vad handlar den om? Håller du med om kritiken?
Vad säger forskare om valpåverkan?
Lyssna på Ola Svenonius, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Hur ser den aktuella hotbilden ut just nu enligt honom? (Sveriges Radios seminarium om desinformation inför valrörelse, 12.20 min in i samtalet)
Vilka ämnen nämner han som vi ska hålla ögonen på när det gäller desinformation?
Gör det amerikanska faktagranskningsföretaget Newsguards quiz för att se om du kan skilja på en äkta nyhet från en falsk: Quiz: Can You Spot a Russian Fake?
Hur påverkar algoritmerna i sociala medier valet och väljarna?
Ta del av vad forskare säger om hur algoritmer och sociala medier påverkar väljarna.
På vilket sätt blir vi påverkade och hur kan vi undvika att bli det?
Lyssna även på Sofia Tordai, reporter på tidningen Resumé om den undersökning som gjorts på Tiktok om förstagångsväljare. Vad visar den om hur algoritmerna styr hur tjejer och killar röstar?
Hur påverkas du själv av innehållet på sociala medier? Kan du ge exempel på politiskt innehåll du har sett? Vad tänkte du? Finns det någon särskild fråga som påverkat dig på t. ex. Tiktok?
Valet handlar om olika frågor och utmaningar i samhället som vi tycker är viktiga. Det kan handla om till exempel skola, sjukvård, klimat, ekonomi, brottslighet eller arbetsmarknad. Vilka frågor som diskuteras mest kan förändras över tid beroende på vad som händer i samhället. Den fråga som diskuterades mest under det svenska riksdagsvalet 2022 var i stort sett lag och ordning – särskilt gängkriminalitet, skjutningar och trygghet. Många väljare uppgav att kriminalpolitiken var den viktigaste valfrågan, och partierna lade stor vikt vid frågor om polis, straff och bekämpning av organiserad brottslighet.
Vilka frågor är viktiga i årets valrörelse? Våra dagstidningar rapporterar om de politiska beslut som tas och hjälper oss därmed att förstå vilka frågor som debatteras inför valet. Opinionsbildare hjälper till att lyfta olika frågor. Genom att följa med i nyhetsrapporteringen får vi veta vilka frågor som verkar vara viktiga för väljarna.
1. Arbeta i par och undersök en eller ett par nyhetssajter
Läs minst tre artiklar från ett par dagar som handlar om politik, samhällsfrågor eller valet. Undersök också om samma frågor tas upp av public service. Anteckna vilken fråga det handlar om samt rubriken.
2. Vilka frågor återkommer?
Försök att rangordna frågorna genom att se vilka frågor som får mest uppmärksamhet i form av mer utrymme i tidningen eller på sajten.
3. Vilka frågor kommenteras på ledarplats eller i andra opinionstexter?
Redovisa om ni hittar valfrågor även i opinionstexter och vilka det är. Håller ni med skribenten i den specifika valfrågan?
4. Diskutera i helklass
Varför är dessa frågor viktiga för väljarna tror ni?
Har de olika grupperna olika frågor? Jämför med varandra.
Undersök partiprogrammen: hittar ni frågorna med i politiken som beskrivs i respektive partis idéprogram?
Vad tänker ni om de frågor ni har tagit fram? Är de viktiga för er? Varför eller varför inte?
Medierna är en viktig pelare och beståndsdel i vår demokrati. Det är genom mediernas granskningar av våra politiker som vi kan ställa dem till svars. De är en garant för att samhället styrs på det sätt som politikerna går till val på. Vi ska kunna lita på våra fria och oberoende medier och i Sverige är tilltron till medierna också högt. Detta visar till exempel Medieakademins Förtroendebarometer.
Börja med att gå igenom begreppet demokrati och förklara för eleverna vad ordet betyder. Ge exempel på när demokrati fungerar och när den inte gör det. Prata om länder som har ett demokratiskt styre. Låt eleverna titta på denna film från UR för att förstå begreppet och att göra quizet efteråt. Gör gärna en allmän genomgång av vad som kännetecknar ett demokratiskt samhälle innan ni går in på mediernas betydelse för demokratin.
1. Mediernas oberoende
Förklara mediernas uppgifter och deras oberoende. Gå igenom begreppen pressfrihet och yttrandefrihet. Du kan låta eleverna läsa och se filmen om pressfrihet här.
2. Mediernas uppgifter
Läs om mediernas uppgifter i SO-rummet här. Hjälp gärna eleverna genom att själv illustrera vilka de olika uppgifterna är genom olika artiklar i tidningen. Låt sedan eleverna själva plocka ut texter ur en dagstidning för att illustrera exempel på respektive uppgift. Eleverna får redovisa för varandra.
3. Texter som handlar om valet
Låt eleverna plocka ut de texter som handlar om valet och redovisa dem. Låt dem undersöka både nyhetstexter och opinionstexter. Hjälp dem att förstå vilka frågor det handlar om.
- När det gäller en nyhetstext: Vilken sakfråga finns med i artikeln?
- Är texten skriven på ett objektivt sätt? Vad gör den objektiv?
- Finns det något perspektiv som fattas i artikeln?
- När det gäller en opinionstext. Vilken fråga handlar det om?
- Beskriv hur skribenten tar ställning.
- Är argumenten övertygande?
- Vad är elevernas egna åsikter i frågan, håller ni med skribenten eller inte?
Den 3 maj varje år är världsdagen för pressfrihet som proklamerades av FN:s generalförsamling 1993. Läs mer om hur det gick till här.
Pressfriheten är hotad på många olika håll i världen. De svenska publicisterna Gui Minhai, Dawit Isaak och Joakim Medin sitter just nu frihetsberövade i Kina, Eritrea och Turkiet bara för att de har nyttjat sin press- och yttrandefrihet. Pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser visar att endast åtta länder i världen har en bra situation och dessa länder utgör mindre än 0,8 procent av världens befolkning. Samtidigt har länderna där läget är mycket allvarligt blivit fler. USA är ett tydligt exempel där pressfriheten hotas efter Donald Trumps tillträde som president. Läs vad tidningen Journalisten skriver om situationen i USA.
I den här övningen får eleverna undersöka hur pressfrihet ser ut i olika delar av världen och reflektera över hur pressfriheten påverkar den demokratiska utvecklingen.
1. Läs och gå igenom tillsammans
Låt eleverna läsa in sig om vad pressfrihet innebär och gå igenom detta tillsammans. Dela sedan in eleverna i mindre grupper. Varje grupp får välja att undersöka ett land från Reportrar utan gränsers pressfrihetskarta. Försök att få ordentlig spridning av länder i olika världsdelar. Låt eleverna undersöka olika källor såsom nyhetsartiklar och rapporter och t.ex. Landguiden hos Utrikespolitiska institutet. Läs också artiklar om länder där pressfriheten är hotad hos Reportrar utan gränser.
2. Arbeta i grupper
Låt eleverna sätta ihop en presentation av landet där de svarar på följande frågor:
- På vilken plats rankas landet i pressfrihetsindex och vad betyder det?
- Ta upp tydliga exempel på där journalister hotas eller trakasseras.
- Finns det lagar som styr pressfriheten i landet?
- Finns det statligt kontrollerade medier?
- Gör en jämförelse mellan det aktuella landet och ett land som rankas högt när det gäller pressfrihet.
3. Redovisa resultaten
Låt eleverna redovisa resultaten de hittat om de länder de valt. Diskutera efter varje redovisad grupp vilka tydliga exempel som givits när det gäller situationen för pressfrihet i landet, jämfört med till exempel Sverige.
4. Diskutera i helklass
Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan länder med hög och låg pressfrihet?
Reflektera hur det skulle vara att leva ett liv i ett land där pressfriheten är hotad.
En journalist på tidningen Dagens ETC, Joakim Medin, har gripits i Turkiet. Diskutera vad som menas med pressfrihet och hur viktig den är för ett demokratiskt samhälle. Med utgångspunkt från de kunskaper ni hämtar in kan ni gå in på hur pressfriheten ser ut i Turkiet och fängslandet av Joakim Medin.
1. Diskutera
- Börja med att definiera pressfrihet och vad det innebär för ett samhälle. Enas om en sammanfattande gemensam definition innan ni går vidare till frågorna nedan. Låt gärna eleverna läsa om pressfrihet själva på Mediekompass elevsidor.
- Läs om situationen i Turkiet i Freedom house, ett politiskt oberoende forskningsinstitut som kartlägger demokrati, politisk frihet och mänskliga rättigheter i världens länder.
- Vad säger man om situationen för olika politiska partier att existera samt möjligheten att engagera sig i olika politiska partier?
- Finns det möjlighet till insyn och transparens i hur landet styrs?
- Hur ser situationen för journalister och en fri och oberoende press ut?
2. Läs Pressfrihetsindex
- Turkiet ligger på plats 158 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. Läs om hur Reportrar utan gränser förklarar varför Turkiet hamnar så långt ner på listan för pressfrihet.
Vilka orsaker nämns?
3. Läs Dagens ETC och diskutera
- Varför har Joakim Medin fängslats?
- På vilket sätt har hans fall politisk betydelse?
- Diskutera vilka möjligheter den svenska regeringen har när det gäller att förhandla med Turkiet.
- Vad gör Sveriges regering och hur tycker ni att regeringen ska agera i detta fall?
Bakgrund, lästips:
Martin Schibbye och Johan Persson satt i etiopiskt fängelse i 14 månader. Läs om deras fall här: ”Fängslandet är tecken på Etiopiens problem” – DN.se
Dagens Nyheter: Journalister i Etiopien – detta har hänt
Fler fängslade svenska journalister
Den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak har suttit fängslad i Eritrea sedan 2001 utan att veta vad han är anklagad för och utan att få sin sak prövad i domstol. Läs mer om Dawit Isaak.
Den 5 november är det presidentval i USA. I Sverige följer vi valet på nära håll och de svenska medierna rapporterar intensivt från presidentkandidaternas respektive valkampanjer. Hur mår den amerikanska demokratin? Hur skildras valet i svenska massmedier? Varför får valet så stor uppmärksamhet här? På vilket sätt påverkar presidentvalet Sverige och den svenska ekonomin?
1. Hur ser det amerikanska valsystemet ut?
Titta på en video för att ta reda på hur det amerikanska valsystemet med elektorsröster fungerar. Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med det amerikanska systemet? En artikel i Västerbottenkuriren listar några här. Jämför med det svenska valsystemet. Gör en tillbakablick på valet 2016 som stod mellan de båda presidentkandidaterna Donald Trump och Hillary Clinton och diskutera hur valresultatet såg ut då.
2. Hur skildras valet i svenska medier?
Granska mediernas rapportering inför valet. Hur mycket utrymme får de båda kandidaterna Donald Trump och Kamala Harris i de rikstäckande medierna? Skriver din lokaltidning något om valet? Granskas någon av kandidaterna mer än den andra?
3. Varför ger de svenska medierna så stor uppmärksamhet åt det amerikanska valet?
Diskutera i klassen varför svensk media rapporterar så mycket om det amerikanska valet. Titta sedan exempelvis på vad Aftonbladets politiske reporter säger. Diskutera också hur den svenska ekonomin kan påverkas. Så här säger SAAB:s VD Micael Johansson till Sveriges radio.
4. Är demokratin i USA hotad?
En del statsvetare menar att demokratin står på spel om Donald Trump vinner valet. Vilka argument förs fram för att stödja detta påstående? Läs vad demokratiforskaren Staffan I Lindberg säger i DN och lyssna på journalisten Britt-Marie Mattsson i Medier & Demokratipodden. I denna podd får även medierna kritik för att ha misslyckats i sin rapportering. På vilket sätt tycker Britt-Marie Mattsson att medierna har misslyckats? Vad tror ni själva? Är demokratin i USA hotad? Diskutera i helklass.
Nyligen bestämde två av de ledande amerikanska dagstidningarna LA Times och Washington Post att de inte skulle ta ställning för någon av kandidaterna. Detta tolkades som en anpassning till en annan tid. DN skriver här om den allt tuffare situationen för journalister. Reportrar utan gränser släppte också nyligen en rapport om pressfriheten i de fyra vågmästarstaterna Arizona, Florida, Nevada och Pennsylvania där medier attackeras och har svårt att klara sig ekonomiskt.
Att kunna uttrycka sina åsikter och bilda opinion är en grundläggande demokratisk rättighet som till och med är inskriven i våra grundlagar tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I den här lektionen får eleverna träna på att föra fram sina åsikter och vässa sina argument.
1. Läs insändare
Börja med att prata om frågor som engagerar eleverna. Det kan vara allt från fritidsintressen och hobbies, miljö- och klimatfrågan, livsstilsfrågor eller frågor som har med skolarbetet att göra. Är det för mycket prov i skolan? Borde betygen avskaffas? Ska fler ämnen läggas till på schemat eller borde vissa ämnen tas bort? Låt eleverna titta på UR hur man skriver en insändare och läs exempel på insändare i Minibladet. Läs också insändare i lokaltidningen för att engagera eleverna. Hjälp till att formulera frågorna.
2. Diskutera och anteckna
Låt eleverna bilda grupper om två till tre elever för att prata igenom vad de vill formulera för frågor som engagerar dem. Låt dem sedan skriva ner sin fråga (tes) och hjälp dem med att formulera de argument som de själva kommer på som driver tesen framåt.
3. Byt frågor och argument med varandra
När eleverna har skrivit ner både den centrala frågan och de argument de kommer på för att stärka sin fråga kan de byta frågor och argument med en annan grupp. På så sätt får de feedback och kan vässa sina frågor ännu lite mer.
4. Sammanställ texten
Nu är det dags att sammanställa texten och komma på en lämplig rubrik samt att stapla argument i den löpande texten. Börja alltid med de tyngsta argumenten och hjälp eleverna att ta bort onödiga ord så att texten inte blir krånglig att läsa.
5. Förfina och förenkla
Byt texter igen med en ny grupp och se till att ytterligare förfina eller förenkla texten. Var noga med en inledning som skapar intresse samt en bra avslutning som sammanfattar texten på ett intressant sätt.
6. Skicka in texterna
När texterna är färdiga kan ni välja om ni vill skicka in dem till lokaltidningen.
Ungas politiska engagemang minskar (se Ungdomsbarometerns generationsrapport från 2024) i de politiska partierna och insändare i tidningarna är sällan skrivna av yngre. Samtidigt organiserar sig unga på ett nytt sätt, ofta utifrån sakfrågor. Det visar det stora engagemanget för till exempel klimatfrågor och nu under 2024 för Palestina i kriget mellan Israel och Hamas. Många organisationer, företrädesvis miljö- och djurskyddsföreningar, får fler medlemmar och en enda person kan i dag lätt samla många genom olika sociala medier. Mycket av samhällsdebatten förs också på internet via sociala medier i dag. I den här lektionen får eleverna diskutera hur opinion skapas och dessutom själva försöka skapa opinion i en egen vald fråga.
1. Fundera tillsammans
- Börja med att samla tankar och funderingar kring de listade sätten att skapa opinion nedan. Kanske kan ni lägga till några? Prata också om hur man nådde ut med sina idéer tidigare, innan vi hade tryckta tidningar eller social media. Eleverna ska förstå vad de olika sätten innebär. Tillsammans kan klassen tänka ut och ge exempel på hur de olika sätten att bilda opinion använts nyligen eller genom historien.
- Låt er inspireras av insändare i lokaltidningen. Här några exempel från Dagens Nyheter, Nerikes Allehanda och Skaraborgs Allehanda. Försök också att hitta exempel både på välskrivna texter och lite mindre välskrivna texter.
- Låt eleverna arbeta i par eller mindre grupper. De får fundera ut en för dem viktig fråga de vill väcka opinion i. De ska lägga upp en enkel strategi genom att fundera ut hur de lämpligast kan föra ut sitt budskap och motivera sina val av opinionskanal.
2. Skriv ner en strategi
Dessa frågor kan eleverna utgå från när de ska lägga upp strategin:
1. Vilken är er egen vinst med att driva frågan?
2. Vad vinner samhället på er fråga?
3. Vem eller vilka grupper kan vara intresserade av det ni vill säga?
4. Vem eller vilka bestämmer eller har stor makt kring er opinionsfråga?
5. Hur når man bäst dessa personer eller grupper?
6. Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med respektive kanal som eleverna väljer?
Exempel på sätt att bilda opinion som har gjorts tidigare:
Facebook-event (till exempel Stoppa angiverilagen 2023)
Demonstrationer
Organisationer (Starta en egen eller bli medlem i en redan existerande)
Skriva insändare i tidningar
Direkta aktioner (till exempel Återställ våtmarkerna som också blivit mycket omdiskuterade)
Konstverk (av kulturskapare som till exempel Anna Odell, Lars Vilks, Elisabeth Olsson Wallin, Makode Linde, Lukas Moodyson)
Kontakta beslutsfattare direkt
Kontakta journalister
3. Hitta ett sätt att redovisa
Gör ett konstverk, skicka insändare till lokaltidningen, kontakta beslutsfattare etc.
En visselblåsare är en person som avslöjar oegentligheter och felaktigheter inom en organisation – ofta genom att vända sig till media. De står upp för det de tycker är rätt trots att de kan ha väldigt mycket att förlora på ett personligt plan genom sina avslöjanden.
Sverige fick en ny visselblåsarlag den 17 december 2021. Lagen utgår från EU:s visselblåsardirektiv och innehåller nya krav och stärkt skydd för visselblåsare jämfört med den tidigare lagen. Läs om den nya lagen här. Den omfattar bland annat fler personer på arbetsplatsen, såsom inhyrd personal, arbetssökande och praktikanter bland andra.
Historiskt har många av de avslöjanden och granskningar som journalister gjort, ofta haft sitt ursprung i tips som kommit från visselblåsare inne i en organisation. Den fria journalistiken och rätten att avslöja oegentligheter anses som så viktiga för en fungerande demokrati att de skyddas av våra grundlagar. Tryckfrihetsförordningens meddelarskydd är ett exempel. Du kan läsa mer om press- och yttrandefrihet här.
I den här övningen får eleverna själva undersöka några visselblåsare som haft stor betydelse, hur deras avslöjanden presenterades i media och vilka resultaten blev av deras avslöjanden.
1. Läs på om en visselblåsare
- Dela in eleverna i smågrupper om två till tre och låt varje grupp undersöka en visselblåsare. Förslag här nedan.
- Låt eleverna söka efter nyhetsartiklar som bygger på de avslöjanden som visselblåsaren gjorde.
Förslag på personer som agerat visselblåsare:
Stine Chiristophersen: missförhållanden på äldreboende under covid-pandemin 2020
Grinnemo, Simonson, Corbascio och Fux: Macchiariniaffären 2015
Anders Kompass: övergrepp utförda av FN-anställda i Centralafrikanska republiken 2014
Edward Snowden: amerikansk övervakning av civila 2013
Chelsea (tidigare Bradley) Manning: USA:s agerande i Irak 2010
Julian Assange: Wikileaks som läckte hemliga dokument 2009
Sarah Wägnert: Lex Sarah om missförhållanden inom vården 1997
Mordechai Vanunu: Israels kärnvapenprogram 1986
Ingvar Bratt: Boforsaffären 1984
Håkan Isacson: IB-affären 1973
Daniel Ellsberg: Pentagondokumenten 1971
2. Skriv ned avslöjandena
- Eleverna ska söka efter nyhetsartiklar som bygger på avslöjandena; vad ledde det till? Vad blev resultatet? Ge även eleverna i uppdrag att undersöka vad som sedan hände med visselblåsarna. Hur togs avslöjandena emot? Hur påverkades visselblåsarna själva av händelserna?
- Låt eleverna redogöra för sina resultat, antingen muntligt inför klassen eller skriftligt. Följande punkter bör vara med i redovisningen:
Vilken visselblåsare har de undersökt?
Vad handlade avslöjandet om?
Vilka var inblandande i affären?
På vilket sätt spreds informationen till allmänheten?
Vad blev resultatet av avslöjandet?
Hur påverkades visselblåsarna personligen av att de avslöjat något?
Vilka källor har använts och hur bedöms dessa?
Hur ställer sig eleverna själva till frågan? Hade de gjort på liknande sätt eller agerat annorlunda?
3. Lyssna på poddar och diskutera
DN kultur ger tips på poddar om kända visselblåsare. Välj ut en eller ett par och lyssna här. Diskutera vilken betydelse deras avslöjande har fått.
Den svenska EU-kommissionären, Ylva Johansson, lade under våren 2022 fram ett lagförslag som innebär att leverantörer av e-post, chattar, spel och filhanteringslösningar ska tvingas skanna privat innehåll för att filtrera ut material som innehåller sexuella övergrepp mot barn.
Lagförslaget kallas för Chat Control 2.0 och omfattar allt från röstsamtal och videosamtal till textmeddelanden och e-postmeddelanden, inklusive krypterade tjänster och sparade filer – både i molntjänster och på hårddiskar. Förhoppningen är att filtreringen ska fånga upp misstänkt material och hjälpa polisen i sitt arbete med att bekämpa övergrepp mot barn.
Förslaget har blivit hårt kritiserat för att vara ett intrång i den personliga integriteten och debattörer har kallat det massövervakning av vår digitala kommunikation.
Nu har Riksdagens justitieutskott sagt ja till ett regeringsförslag om att ställa sig bakom ett nytt försök att driva igenom förslaget. Detta dels efter att Europaparlamentet tidigare har avvisat stora delar av förslaget och att Sveriges riksdag tidigare har avstått från att ta tydlig ställning.
I den här lektionen får eleverna undersöka vad lagen om chat control är och vad den får för konsekvenser.
Låt eleverna bilda mindre grupper där de undersöker:
- Hur togs förslaget emot när det presenterades av Ylva Johansson från början? Vilken kritik framfördes? Vilka argument fanns som stöttade förslaget?
- EU-parlamentet röstade nej till förslaget i november 2023. Ta reda på vad som hände med förslaget.
- Vad består kritiken av? Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter driver den politiskt oberoende webbplatsen chatcontrol.se och länkar till många olika kritiska röster till förslaget. Läs där vad olika debattörer tycker om förslaget. Här är fler exempel på kritiska röster: SVT, Bohuslänningen, Emanuel Karlsten (fri debattör som bevakar sociala medier), Journalistförbundet.
- Vad tycker du om förslaget? Varför är det bra? Varför är det dåligt? Hur påverkar det yttrandefriheten tror du? Skriv ner alla dina argument.
- Diskutera i helklass vad förslaget om chat control innebär, både positiva och negativa argument.