Det här lektionsförslaget handlar om fotografering med förslag på olika bildprojekt. Idag har vi utmärkta möjligheter att arbeta med bildskapande i undervisningen. På de flesta skolor finns gott om datorer och/eller läsplattor. Dessutom har många elever egna mobiler med fina kameror. Vi uppmanar med det här lektionsförslaget till ett kreativt arbete med kameror, ett arbete som kan starta som hemarbete eller utföras i skolan.
A – introduktion
LÄR AV PRESSFOTOGRAFER
Bilderna i en tidning är det första som läsarna ser när de bläddrar i en tidning. Granska dagstidningar på nätet och/eller papperstidningen och leta efter goda bildexempel. Diskutera hur ni tror att fotograferna tänkte vid fotoögonblicken. Diskutera även några bilder som ni tycker har brister och där fotografen kunde ha valt ett annat motiv och perspektiv.
– Titta på översiktsbilder, arrangerade bilder och ögonblicksbilder. Vad är bra? Vad är mindre bra? Hur hade bilden blivit ännu bättre? Titta på skärpa, komposition, fantasi, detaljer, ljus, skuggor och bildidé.
EN LITEN BILDSKOLA
Diskutera dessa punkter i bildskolan och försök hitta exempel på följande påståenden bland pressbilder.
– Undvik att ställa upp folk framför kameran.
– Spontana bilder är bättre än stela arrangerade bilder.
– Skildra verkligheten som den är. Överdriv inte, men ta vara på detaljer och miljöer.
– Ta tid på dig när du fotograferar. Då glömmer ofta personerna bort dig och slappnar av och bilderna blir naturligare.
– Använd din humor. Pröva idéer och var modig.
– Det du själv känner är en bra bild är oftast bra.
– Tänk på avståndet. Gå närmare! Beskär bilden redan i kameran och skapa bilden i sökaren.
– Tänk på ljuset. Se till att ha ryggen mot fönstret och ljuset.
– Försök att hitta ett budskap i bilden.
– Använd fokuslåsning så att du får skärpan på motivet, inte på bakgrunden.
B – aktivitet
DAGS ATT FOTOGRAFERA
Efter att ha studerat och diskuterat bilder och fotografering är det dags för eleverna. Bestäm ett tema för klassen. Just nu har många elever sportlov. Det kan vara ett tema för eleverna. Kanske händer det något på skolan eller i samhället som ni vill berätta med bilder? Kanske vill du att dina elever ska observera våren och med bilder visa vad som händer i naturen? Kanske vill du att dina elever med bilder ska berätta om en och samma dag i deras liv. Det är inte särskilt svårt att hitta ett tema för en undervisning om eget fotograferande.
TEMAUPPDRAG
När ni i klassen har bestämt er för ett tema är det dags för eleverna. Uppmana dem att ta många bilder för att sedan välja ett urval.
– Bestäm hur många bilder varje elev ska presentera inför klassen.
– Bestäm om och hur de ska bearbeta sina bilder.
– Ska de skriva bildtexter? Berätta med ett par meningar VAD som händer i bilden, VEM/VILKA som finns i bilden, NÄR bilden togs och annat som är intressant att veta.
– Ska de skriva annan typ av text? Dikt? Egna funderingar? Notis?
– Bestäm hur eleverna ska presentera sina bilder. Bildspel? Kopierade bilder till ett collage? Bilddagbok? Fotoalbum av något slag?
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Bild
Syfte: I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.
Årskurs 1-3
• Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.
Årskurs 4-6
• Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
Kommande fredag, första maj, är alla lediga från arbete och skola och på torsdagskvällen hälsar många våren välkommen med sång, tal och eldar. Varför, kanske många elever undrar? Ge eleverna en kort bakgrund om varför vi firar och hur traditionerna har förändrats genom åren. Vi föreslår också en aktivitet med våren som tema, där eleverna själva med kamera ska berätta vad våren betyder för dem.
A Introduktion
Berätta kort om valborgsmässofirande och första maj. Vilka minnen har eleverna av dessa dagar? Brukar de fira? Hur?
Valborgsmässofirande
Enligt Nordiska museet började firandet på medeltiden. Folk, främst ungdomar, hälsade den kommande våren och sommaren välkommen med dans och fest och tände eldar för att skydda boskap och djur från rovdjur och magiska krafter.
Idag är valborgsmässofirandet en stor vårfest i hela vårt land. Från att ha varit en ungdomens fest samlas alla åldrar för att hälsa våren välkommen med vårsånger, vårtal och eldar. Detta firandes tog ny fart efter andra världskriget när arbetar- och folkrörelseorganisationer arrangerade valborgseldarna i olika bostadsområden.
Första maj
1886 – 400 000 amerikanska arbetare gick ut i strejk för 8-timmars arbetsdag
1889 – Arbetarinternationalen bestämde vid en kongress i Paris 1889 att just denna dag skulle arbetarna världen runt samlas och demonstrera för att få åtta timmars arbetsdag.
1939 – Första maj blev en helgdag i Sverige.
2015 – I dag firar man över de politiska gränserna.
SO-rummet: Mer fakta om valborgsmässofirande och förstamaj.
Hur bevakar lokaltidningen?
Lokaltidningar på alla orter speglar kontinuerligt samhället och berättar vad som händer där vi bor. Det är inte ovanligt att förstamajtåget hamnar som ”ettanbild” på första sidan och med stor säkerhet kommer det att finnas många eldar, vårtalare och körer på mer än en plats i tidningen. Kolla i veckans tidningar hur våren ska hälsas/hälsades välkommen på er ort.
B Aktivitet
Den personliga våren berättat i bilder
För ett samtal med eleverna om vad våren betyder för dem. Ge dem sedan i uppdrag att ta bilder på sådant som får dem att känna våren i hela kroppen. Sätt deadline när de ska vara klara och ha valt den bild som de vill presentera för klassen. De kan med fördel använda mobilen, men andra kameror går förstås också bra. Se till att alla elever får tillgång till en kamera vi något tillfälle.
Bestäm hur klassen ska presentera sina bilder, till exempel ett bildspel med musik och text och/eller intalade speakertexter.
Minikurs i fotografering:
Så tar du bra bilder med mobilen
Ta bättre bilder med mobilen
C Fördjupning
Klassens demonstrationståg
Idag kan nästan vem som helst delta i ett demonstrationståg på första maj. Tänk er att klassen skulle delta. Vad skulle det stå på elevernas skyltar? Vilka reformer vill klassen kämpa för? Gå igenom elevernas förslag och ta ställning till vilka som är de mest angelägna, vilka som kan vänta och vilka som bör hamna i papperskorgen.
D Länkar
Nordiska museet, http://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/valborgsmassoafton
Historien bakom valborgsmässofirande och första maj, http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/historien-bakom-valborgsfirandet-och-forsta-maj
Så tar du bra bilder med mobilen, http://chic.se/fredrik-etoall-sa-tar-du-bra-bilder-med-mobilen/
Ta bättre bilder med mobilen, http://apeloga.se/ta-battre-bilder-med-mobilen/
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i historia
Årskurs 4-6
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan
avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer
och gränser.
Kursplanen i bild
Årskurs 4-6
• Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
A Introduktion
Börja med att hämta några nyheter om VM. Välj medium gärna Dalarnas Tidningar, Falu-Kuriren, som är den mest lokala tidningen under VM. Vilka lyckas/misslyckas? Hur går det för svenskarna? Vad händer utanför arenorna? Vad har fått stora rubriker? Alla elever kanske inte känner till att vi har ett VM i Sverige och de som hängt med kan berätta och kommentera utifrån nyhetsmaterialet.
B Svenska
Förslag på elevuppgifter i svenska
Olika VM-texter
Samla på tidningstexter om VM i Falun. Vilka typer av texter hittar eleverna? Sortera i:
FAKTATEXTER; notiser, artiklar, reportage, referat, intervjuer och personporträtt
ÅSIKTSTEXTER; insändare, debattartiklar, bloggar och krönikor.
Vad kännetecknar olika texterna? Läs mer här I olika slags texter.
Passa på och lär eleverna lite norska
Välj någon av Norges dagstidningar, exempelvis Aftenposten, http://www.aftenposten.no/100Sport/ och läs vad tidningen skriver om det som händer i Falun. Översätt rubriker och hela eller delar av artiklar till svenska. Jämför vad norska journalister skriver om händelser, som också finns i svenska medier. Samla på norska ord och uttryck. Lyssna också på videoklipp och hjälps åt att återberätta vad som sades.
En VM-stjärna
Följ en tävlande i nyhetsrapporteringen och på sociala medier och ta reda på så mycket som möjligt om personen. Använd insamlat fakta till ett porträtt. Det kan innehålla egna texter, tidningsklipp, faktaruta, citat, egna åsikter och teckningar.
C Samhällskunskap
Förslag på elevuppgifter i samhällskunskap
VM-korsord
Samla på nyheter från VM och gör ett VM-korsord. På Discovery Education http://puzzlemaker.discoveryeducation.com/CrissCrossSetupForm.asp finns ett gratis underlag för att göra korsord digitalt.
• 700 aktiva från 55 nationer deltar i VM
Vilka är de 55 länderna? Leta i nyhetsrapporteringen och i start – och resultatlistor! Gör sju listor med deltagande länder, en lista från varje världsdel. Arbeta parallellt kartor. Hittade klassen de 55 nationerna? Finns det deltagarländer som överraskar klassen? Vilka är självklara länder beroende på geografiskt läge? Vilka länder förutom Sverige och Norge får plats i medierna?
D Bild
Förslag på elevuppgifter i bild
Vilka pressfotografer gillar klassen?
Analysera några VM-bilder tillsammans i klassen. Ta hjälp av dessa frågor:
Vad händer i bilden? Vilka känslor väcker bilden? Vad gör bilden bra/dålig? Ge sedan eleverna i uppgift, gärna i läxa, att välja var sin VM-bild och presentera den för klassen. Jämför gärna bilder som beskriver samma händelser. Utöver en analys ska de också ange tidning och fotograf. Avsluta med en omröstning om Bästa VM-bild.
E Länkar
Koppling till skolans styrdokument.
Lgr 11
Svenska
Årskurs 1-3
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
Årskurs 4-6
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Samhällskunskap
Syfte
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet
Årskurs 1-3
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
Årskurs 4-6
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt
förhållningssätt.
Bild
Syfte: Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. … Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier.
Årskurs 1-3
• Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från hemorten och konstbilder.
Årskurs 4-6
• Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.
Tidningens bilder väcker känslor och ger oss information. Samtidigt är de en ingång till den text som de stödjer.
A Introduktion
- Visa en aktuell nyhetsbild för klassen.
- Samtala om den utifrån en enkel bildanalysmodell:
– Vilka känslor förmedlar bilden?
– Vad ser du på bilden? Sätt ord på allt som finns på bilden.
– Vad tror du att nyheten handlar om? - Visa tre rubriker varav en är den som hör ihop med bilden.
- Låt eleverna gissa vilken som är den rätta.
- Visa bild och rubrik i sitt sammanhang. Samtala!
B Fördjupning
Gå igenom begrepp som eleverna bör kunna för att genomföra aktiviteten på ett bra sätt.
– rubrik
– artikel
– bild och bildtext
Eventuellt också ingress, mellanrubrik och byline.
C Aktivitet
- Dela in klassen i par.
- Dela ut en nyhetsbild till varje par.
- Låt dem samtala om bilden. Utgå från analysmodellen som du introducerade:
– Vilka känslor förmedlar bilden.
– Vad ser du på bilden? Sätt ord på allt som finns på bilden.
– Vad tror du att nyheten handlar om? - Därefter går eleverna på nyhetsjakt i klassrummet och letar efter rubriken som hör ihop med deras bild. Uppmana dem att läsa alla rubrikerna innan de väljer.
- När de valt rubrik så får de ett exemplar av den tidning som bilden finns i.
- Därefter letar de upp sin bild/nyhet i tidningen. Låt dem samtala om den med varandra:
– Vad står det i artikeln.
– Handlade nyheten om det de trodde när de bara såg bilden?
D Uppföljning
- Berätta om nyheten för ett annat par. Återberätta så detaljerat som möjligt utan att läsa artikeln innantill.
- Avslutningsvis kan några par redovisa för hela klassen.
- Summera.
Bakgrund
Mediekompass arkiv, lärarmaterialet Tidningens texter
Mediekompass arkiv, Kunskap och lek – dagstidningsövningar för årskurs 4-6
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Läsa och skriva
- Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
Språkbruk
- Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Centralt innehåll i bild, årskurs 4-6
Bildanalys
- Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.
Syfte
För tidningens fotografer är former och linjer viktiga komponenter i bildskapandet. I en nyhetsbild med bra perspektiv och bildutsnitt förmedlas ett budskap utan att betraktaren nödvändigtvis är medveten om de linjer och former som bilden är uppbyggd av.
I barns tidiga bildskapande är de ofta noga med att återge formerna i sin grundform. Där kan exempelvis en husvägg återges som en rektangel när en romb bättre hade förmedlat perspektivet.
Genom att utforska tidningsbilder utvecklas elevernas sinne for form och perspektiv.
I kursplanen för bild står det beträffande Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
– kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker
– ha grundläggande förmåga att granska och tolka bilder och former
Förslag på aktiviteter
Samla tidningsbilder som innehåller olika former. De behöver inte nödvändigtvis vara kompletta.
PÅ JAKT EFTER FORMER OCH LINJER
Studera en en nyhetsbild och plocka fram så många geometriska former som möjligt.
Kan någon av dessa ha varit ett medvetet val av fotografen? Hur återges formerna på bilden? Vad hade hänt med formen om fotografen tagit bilden ur ett annat perspektiv?
BYGG UT BILDEN
Använd en komplett nyhetsbild eller klipp ut ett utsnitt av bilden. Bilden ska innehålla en eller ett par tydliga geometriska former. Men formerna ska inte vara kompletta.
Klistra upp bilden/utsnittet på ett teckningsark och låt eleverna bygga ut och komplettera bilden.
VAR STÅR FOTOGRAFEN?
Studera en nyhetsbild och diskutera var fotografen stod när bilden togs. Vad hade hänt med formerna om fotografen hade intagit ett annat läge?
Vilka linjer kan man se i bilden? I vilken riktning eller vilka riktningar sträcker de sig linjerna?
ÅTERGE BILDEN UR ETT ANNAT PERSPEKTIV
Utgå från en nyhetsbild. Välj ut ett huvudmotiv och be eleverna att rita personerna/föremålen bakifrån, ovanifrån osv. Iakttag hur eleverna lyckas återge höger-vänster och framför-bakom-
Länkar
