Upplägg 1: Fredspriset
Årets fredspris gick till organisationen OPCW (Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons). Till skillnad mot tidigare år, exempelvis då president Barack Obama fick priset, höjdes få proteströster i år. Granska motiveringen till att OPCW fick priset och undersök hur de är inblandade i förstöringen av kemiska vapen i Syrien.
Hos många svenskar var Malala Yousafzai favorit till att få priset. Ta reda på så mycket du kan om henne. Borde hon fått priset? Diskutera i klassen!
Länkar:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17903530.ab
http://www.dn.se/nyheter/varlden/malala-favorit-till-fredspriset/
Hur svårt är det att leva upp till ickevålds-principen? Titta på det här youtube-klippet och diskutera sedan: http://www.youtube.com/watch?v=gjGL6YY6oMs
Upplägg 2:Nobelpriset i litteratur
Kanadensiskan Alice Munro fick årets Nobelpris i litteratur. Hon är framför allt känd som novellist. Vad utmärker en novell? Vad anser experterna vara utmärkande för just Monroes novellkonst?
Ta reda på mer om Munro. Varför kommer hon inte till prisutdelningen i Stockholm?
Passa på att lära mer om novellkonsten. Vad innebär namn som Giovanni Boccaccio, Edgar Alan Poe, Arthur Conan Doyle och Anton Tjechov.
Den ryske författaren Fjodor Dostojevskij sa en gång: Vi har alla krupit fram ur Gogols kappa! Läs Nikolaj Gogols ”Kappan”.
Upplägg 3: Pristagarna i fysik, kemi och medicin
Prisen i fysik, kemi och medicin brukar hamna USA eller i Europa. Vilka får prisen i år? Ta reda på vilka de är, varifrån de kommer och vilka universitet de representerar vid pristillfället. Lär dig mer om Harvard, MIT, Cambridge, Stanford, m.fl.
Vad betyder Ivy League i USA?
Länkar att läsa:
http://www.svd.se/naringsliv/karriar/valj-ratt-universitet-bli-en-nobelpristagare_7014761.svd
http://fof.se/tidning/2004/6/varldens-basta-universitet
Upplägg 4:Vad skriver tidningarna?
Många tidningar ute i världen skriver om Nobelpriset i samband med prisutdelningen den 10 december. Utforska tidningsartiklar på engelska och i det främmande språk du i övrigt läser: tyska, franska, spanska, etc.
Kopplingar till skolans styrdokument
Samhällskunskap i grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter.
reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används.
Gymnasieskolan
Ämnesplan för svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.
Bilden: Blå Hallen, Stockholms stadshus.
Foto: Yanan Li
Visste du att en nötskrika är värd 17 000 kr i ekonomiskt värde? När fåglarna samlar ekollon ser de till att nya ekar kommer till världen. Annars skulle vi behöva se till att eken planterades på annat sätt och det kostar pengar.
2010 är ett viktigt år för skyddet av biologisk mångfald. I oktober 2010 hölls det tionde partsmötet under FN:s konvention om biologisk mångfald. Artutrotningen går idag 100-1000 gånger snabbare än vad som tidigare varit normalt i planetens historia.
Djur berör människor – alla har väl sett bilden på den ensamma isbjörnen på ett litet isflak som blivit en symbol för klimatförändringarnas konsekvenser. Men vissa djur berör oss mer och andra mindre. Hur kommer det sig och vad kan det få för konsekvenser för hur vi engagerar oss i miljöfrågor?
Mediekompass har tagit fram ett lektionsupplägg med fokus på två olika spår:
- Biologisk mångfald och huruvida vi kan sätta en prislapp på våra arter eller inte?
- Djur och medier, söta djur som gör gulliga saker får otroligt många tittare på YouTube. Varför är det så och hur påverkar medier vår inställning till vissa arter?
Tipset innehåller bland annat värderings- och diskussionsfrågor och reflekterande uppgifter med utgångspunkt i videoklipp på nätet.
Vilken sorts djur bryr du dig om och varför?
Såväl Lpo 94 som Lpf 94 betonar vikten av ett miljöperspektiv i undervisningen som ska ge eleverna insikter så att de dels kan medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan och dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna.
ÖVNINGAR: BIOLOGISK MÅNGFALD
Värdera och diskutera
1. Låt eleverna ta ställning till frågan nedan genom handuppräckning eller genom att placera sig i ett av klassrummets fyra hörn där varje hörn representerar ett svarsalternativ. Lyft sedan av elevernas ställningstagande och be dem att motivera varför de valt som de gjort.
- Du måste genomföra ett vetenskapligt experiment, vilket av följande djur skulle du välja? (valet av art påverkar inte experimentets resultat, vilket sorts djur som helst går bra).
Råtta
Hundvalp
Ko
Eget alternativ (öppet hörn)
2. 17 arter håller på att dö ut runt Arktis. Läs artikeln i DN Inte bara isbjörnar hotas i Arktis.
- Vad kommer eleverna att tänka på när det talas om miljöförstöring? Får de upp någon bild i huvudet av något särskilt?
- Vad är viktigast för ekosystemet och miljön, isbjörnar eller plankton? Motivera
- Varför bryr vi oss så lite om plankton medan isbjörnen har blivit en sådan symbol?
Båda är lika viktiga
Isbjörnen är viktigast
Planktonen är viktigast
- Isbjörnar har fått ett eget fadderprogram hos Världsnaturfonden. Skulle det vara möjligt för plankton att få ett fadderprogram? Motivera
3. Titta på nyhetsbilden i denna artikel i Expressen.
- Hur viktig är bilden för hur intresserad du blir att läsa artikeln?
- Om det hade varit en bild på en snigel, hur hade det påverkat ditt intresse för artikeln?
4. Radioprogrammet “Vetandets värld” i P1 har i ett program tagit upp frågor gällande biologisk mångfald och miljöekonomi. Diskussionen i programmet handlar bland annat om olika arters värde och vad det skulle kosta i pengar om människor skulle vara tvungna att utföra det arbete djuren gör idag. Lyssna på inslaget här.
- Kan man värdesätta djur och natur på det här sättet? Har djur en prislapp?
- Även om vi skulle klara oss utan nötskrikor – skulle något ändå gå förlorat om de försvann? Vad i så fall?
TIPS:
Du hittar bra läromedel för miljöundervisning på Världsnaturfondens hemsida.
