Siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, visar att svenska hushåll spenderar 14 % av sina utgifter på mat och dryck. 1950 var den siffran 40 %. Samtidigt har vår relation till mat förändrats i takt med att världen har globaliserats. Tacofredag, sushi och pizza hörde inte till vanligheterna på den tiden. Vi spenderar mer pengar på att äta utemat, matprogram på tv poppar upp som svampar och köket har blivit mångas sociala samlingspunkt.
Den här uppgiften utgår från intervjun som verktyg för att ta reda på vilka matvanor människor hade förr. Intervjun är central i det journalistiska arbetet. Den är en arbetsmetod för journalisten, ett sätt att hitta svaren till de journalistiska frågorna Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför?
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
UPPGIFT
Välj intervjuperson
En intervju kräver att man pratar med någon. Nu är det dags att välja sin intervjuperson. Det kan vara mamma eller pappa, farmor, morfar eller en äldre granne.
Förarbete
Vad vet du om din intervjuperson sedan tidigare? Växte den upp i rika eller påvra förhållanden? Skriv ner sådant som du känner till om din intervjuperson. Förarbetet gör att du förhoppningsvis kan ställa bättre frågor under intervjun.
Skriv frågor
Frågorna ska handla om mat. Kom ihåg att ställa öppna frågor. Jämför frågan ”Åt du köttbullar och mos som barn?” med ”Vad åt du som barn?”. Den ena frågan kan intervjupersonen svara ja eller nej på, den andra kräver ett längre svar. Ett sätt att få målande beskrivningar är att ställa frågor som låter intervjupersonen återberätta en situation. ”Berätta om ett viktigt matminne du hade som barn.”.
Intervjun
Bestäm en tid och plats när intervjun ska ske. Ställ frågorna till din intervjuperson och skriv ner svaren eller spela in på din dator eller telefon. En del gillar att göra både och.
Efterarbetet
Renskriv svaren så snart som möjligt. Ju tidigare desto bättre.
Presentera svaren
Sammanfatta vad din intervjuperson hade för matvanor som barn. Jämför med dig själv. Hur skiljer de sig åt? Presentera inför klassen.
Koppling till läroplan
Svenska, åk 4-6, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)
Tala, lyssna och samtala
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare.[…]
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.
Inför den internationella kvinnodagen den 8 mars kan det vara på sin plats att granska hur och i vilken utsträckning kvinnor representeras i media. I det globala nyhetsflödet förekommer kvinnor bara till en fjärdedel, trots att de utgör halva befolkningen, enligt rapporten Räkna med kvinnor som tagits fram av Göteborgs universitet. Det är också skillnad på hur kvinnor respektive män presenteras, och vad de får representera.
Med den här övningen får eleverna dels träna sig på att söka och tolka information från SCB och andra källor, och dels göra en egen undersökning. För grundskoleelever talar kursplanerna om att skapa förståelse för vår befolkningssammansättning och hur individer och grupper framställs i media. Gymnasieeleverna förväntas i högre grad utveckla förmågor att samla information och tolka denna med vetenskapliga metoder, exempelvis statistiska. Naturligtvis kan denna övning användas för att undersöka representationen av andra sociala grupper i svensk media, i jämförelse med befolkningssammansättningen enligt SCB.
Lärarens förberedelser
Som lärare kan du förbereda dig genom att läsa Räkna med kvinnor från Global Media Monitoring Project (Länk!)
Lärare som vill fördjupa sig i teorier om genussystem och social ordning kan läsa Yvonne Hirdmans Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning.
Inför lektionen
Läraren bör förbereda undervisningen genom att samla in ett antal lokala dagstidningar från en avgränsad period, exempelvis en vecka av samma tidning eller olika tidningar från samma dag. Eleverna behöver tillgång till internet för att hämta uppgifter från SCB och andra källor.
Genomförande
I Sverige är fördelningen mellan könen 50/50, men hur vet man det? Och hur ser det exakt ut i er kommun? Börja med att låta eleverna gå in på SCB:s hemsida där de kan undersöka befolkningssammansättningen i er kommun: (Länk!) Vill man fördjupa sig i statistik kan man även tar reda på åldersfördelning, utbildningsnivå, inkomstnivå och många andra faktorer som kan skilja mellan män och kvinnor.
Fördela därefter tidningarna i lagom stora arbetsgrupper och låt eleverna jämföra siffrorna från SCB med fördelningen av kvinnor och män i dagstidningarna. Beroende på elevernas ålder och hur mycket tid ni vill ägna detta kan uppgiften göras mer eller mindre komplicerad. För det yngre åldrarna kanske man nöjer sig med att räkna antalet kvinnor respektive män i artiklarna. För de äldre eleverna finns möjligheten att göra en kvantitativ undersökning av genusstyrd medierepresentation.
Man kan exempelvis titta på:
- Skribenten: är texten skriven av en man eller kvinna?
- Subjektet/objektet: handlar texten om en man eller kvinna? Får personen komma till tals eller beskrivs den bara?
- Beskrivning: hur beskrivs män respektive kvinnor? Framhävs det privata eller det professionella? Används både för- och efternamn? Används prefixet ”kvinnlig” för att särskilja från en manlig norm, exempelvis “kvinnlig idrottare”?
- Bild: hur skildras män respektive kvinnor? Var uppmärksam på om personen skildras som aktiv eller passiv, allvarlig eller glad, som professionell eller i hemmet, sexuellt eller inte.
- Funktionen: vad representerar personen som texten handlar om? Är det en expert? Talesperson för företag/organisation? Representerar personen allmänhetens åsikt? Talar personen av egen erfarenhet eller som ögonvittne? Är det subjektet som är huvudperson i texten?
- Bevakningsområde: i vilken grad skildras män respektive kvinnor inom olika områden som politik, ekonomi, kändisar/kultur, sport, brott/våld, socialt/rättsligt, vetenskap/hälsa?
Avslutning och diskussion
Diskutera vad ni kom fram till, representeras kvinnor och män i samma utsträckning? Skildras de på samma sätt?
Om ni finner en skev representation, vad kan det bero på? Lärare kan fördjupa sig i exempelvis Hirdmans teorier som nämnts ovan.
Och vad är egentligen problemet med skev representation? Kan det finnas demokratiska problem, exempelvis hur man utformar en politik om inte alla får höras?
Använd gärna den animerade filmen på 2,5 minuter från SKR om jämställd snöröjning i Karlskoga som underlag, som visar hur realpolitik kan förändras genom en annan synvinkel på problemen.
Läraren avgör själv om resultaten ska diskuteras öppet, eller om man vill ha muntliga eller skriftliga presentationer.
Introduktion
Den 8 april är det den Internationella Romadagen, romernas nationaldag. I Sverige har romer funnits sedan 1500-talet och är idag en av fem nationella minoriteter. Språket, romani chib, är också ett av våra minoritetsspråk. En del av de ceremonier som firas i samband med dagen hedrar minnet av förtryck och övergrepp mot folkgruppen. Enligt en undersökning av Länsstyrelsen känner många unga romer oro för att behandlas dåligt. De allra flesta är stolta över sin identitet men bara en tredjedel vågar berätta att de är romer.
1. Vad känner du till om romer?
2. Romer är en nationell minoritet. Vad innebär det?
Fördjupning
Förklara några begrepp som eleverna behöver förstå, exempelvis: minoritet, diskriminering, etnisk, romer, samer och judar.
Aktivitet
För snart tio år sedan avslöjade Dagens nyheter att Polisen i Skåne hade upprättat ett register över romer, varav över tusen var barn. Liknande register över folkgruppen har gjorts tidigare i historien och det väckte många obehagliga minnen för romer i Sverige.
Värderingsövning
1. Låt var och en ta ställning enskilt.
2. Samtala parvis.
3. Lyft sedan några röster i hela klassen.
-Var det bra att Dagens Nyheter avslöjade polisens register?
Ja Nej Kanske
Varför/varför inte?
-Hur tror du det känns att vara med i ett sådant register hos polisen?
Bra Dåligt Vet inte
Varför/varför inte?
-Tycker du att polisen gjorde rätt när de gjorde ett register över romer?
Ja Nej Kanske
Varför/varför inte?
Avslutande öppen fråga:
-Varför tror du att diskriminering är förbjuden enligt svensk lag?
Uppföljning
Fördjupa kunskaperna genom att arbeta vidare med temat etniska minoriteter och minoritetsspråk.
Länktips:
Forum för Levande Historia: Antiziganism i historien och idag.
UR: Andrea hälsar på hos Nadja. Ett av fem korta program om nationella minoriteter
Skolverket: Undervisa om den nationella minoriteten romer.
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap, åk 4-6, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)
- De nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter.
Svenska, åk 4-6, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)
- Språkbruk i Sverige och Norden. Några svenska dialekter. De nordiska grannspråken. De nationella minoritetsspråken i Sverige.
Det här är en fortsättning på våra lektionstips med utgångspunkt i DN:s artikelserie ”Vi och demokratin”. Klicka här för del 1, här för del 2 eller här för del 3.
Lektion 4: Fördjupning
Med utgångspunkt i föregående lektioner är det dags för fördjupning. Be eleverna att välja en diktatur i världen, som den utgår ifrån i sitt arbete, det vill säga de länder som är lila, “Not Free”, på Freedom House karta. De ska redogöra för grunderna i systemet och belysa skillnaderna och likheterna mellan demokrati och diktatur.
De kan sedan besvara följande frågor med etablerade källor som grund som till exempel Landguiden eller Freedom House.
- Varför klassas Sverige som en demokrati?
- Vilka kännetecken för en diktatur hittar man i ditt valda land? Vad krävs för att landet ska bli en demokrati? Alltså – vilka grundläggande kriterier måste finnas i en fungerande demokrati?
- Jämför diktaturen med ett land som är ”delvis fritt”, alltså ett land som har både demokratiska och diktatoriska inslag. Vilka likheter och skillnader kan du se, till exempel i hur människor har det?
- Jämför diktaturen med Sverige. Vilka likheter och skillnader kan du se, till exempel i hur människor har det?
Uppgiften kan vara examinerande för området och kan göras både skriftligt och muntligt, enskilt och i grupp. Det är upp till varje lärare att avgöra hur och om området ska examineras.
Användbara källor
Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex
Transparency Internationals korruptionsindex
Det här är en fortsättning på våra lektionstips med utgångspunkt i DN:s artikelserie “Vi och demokratin”. För att komma till del 1 klickar du här, eller här för del 2.
Lektion 3: Att växa upp i en diktatur
Lektionen har utgångspunkt i tredje delen av artikelserien ”Vi och demokratin”. Texten handlar om Zsolt Czinkóczky som växte upp i ett icke-demokratiskt Ungern men som nu bor i Sverige.
Läs texten tillsammans eller var för sig. Låt eleverna identifiera följande…
- Vad minns Zsolt från sin barndom i Ungern?
- Hur skildes minnena sig åt från hans upplevelser av Sverige?
- Vad får vi veta om Ungern idag?
Ungern är ett av få länder i Europa som räknas som ”Delvis fritt”, enligt Freedom House demokratiindex. Vilka skäl ligger bakom? Låt eleverna undersöka frågan med utgångspunkt i texten från Freedom House eller exempelvis på Landguiden för text på svenska.
Sammanfatta vad eleverna har tagit reda på om landet gemensamt innan lektionen avslutas.
Fler lektioner
Det här är en fortsättning på våra lektionstips med utgångspunkt i DN:s artikelserie “Vi och demokratin”. För att komma till del 1 klickar du här.
Lektion 2: Demokrati på schemat
Det politiska intresset bland ungdomar är förhållandevis stort, visar en mätning från Ungdomsbarometern. 38 procent av de unga är politiskt intresserade, vilket förvisso är en minskning med 12 procentenheter jämfört med senaste valåret 2018.
I andra delen av DN:s artikelserie möter journalisten åttondeklassare som har deltagit i ett demokratiprojekt. Där har de fått chansen att presentera sina frågor till de kommunala beslutsfattarna.
Under den här lektionen ska eleverna själva få fundera på vilka frågor de tycker är viktiga i sitt lokalsamhälle. Vilka frågor skulle eleverna vilja lyfta till sina kommunala politiker? Låt eleverna spåna tillsammans och lyft sedan i helklass. Om de har svårt att komma på frågor kan exempel lyftas från artikeln. Låt eleverna argumentera för sin sak, varför är frågan viktig för samhället? Om många frågor lyfts kan en omröstning ske i klassen. Vilka fem frågor tycker de gemensamt är viktigast?
Under resterande delen av lektionen kan eleverna hjälpas åt, i grupper, att skriva e-post till de politiskt förtroendevalda i sin kommun om de valda frågorna. De kan gå in på kommunens hemsida och leta fram vilka som är demokratiskt valda och sedan formulera sina önskemål. Be dem att argumentera för sin sak innan e-posten skickas till politikerna.
Följ upp eventuella svar under nästkommande lektion. Vilka svarade och vad skrev politikerna?
Fler lektioner
Introduktion
Demokratiutvecklingen i världen har vänt. Flera demokratiska länder har blivit rejält skadeskjutna under de senaste 15 åren, visar en rad olika rapporter. Autokratiska länder kommer allt längre ifrån att bli demokratiserade. Enligt V-Dem institutes mätningar, ett oberoende forskningsintitut på Göteborgs universitet, är vi tillbaka på samma demokratinivåer som rådde 1990. Endast 14 % av världens invånare lever idag i liberala demokratier.
Med utgångspunkt i DN:s artikelserie Vi och demokratin syftar den här uppgiften till att låta eleverna fördjupa sig i vad som är demokratins kännetecken. Det här är Del 1. För att komma till nästa del i lektionsserien kan du gå ner till slutet av den här texten.
Lärarens förberedelse
Börja med att läsa igenom DN:s artikelserie ”Vi och demokratin”. Du hittar första delen här. För att få tillgång till DN för dig och dina elever behöver konton registreras här som ger tillgång till DN under skoltid. Förbered material om demokratins kännetecken. Riksdagen har bra material för området.
Lektion 1: Demokrati under press
Påbörja lektionen med att skriva upp begreppet “demokrati” på tavlan. Låt eleverna associera fritt på begreppet och skriv upp det de kommer på. Skriv sedan upp diktatur. Vad tänker eleverna på då? Hjälp till och fyll på där det är behövligt. Introducera artikelserien för klassen.
Läs första delen i artikelserien gemensamt eller var och en för sig. Läraren hjälper till med att förklara svåra begrepp som kan skrivas upp på tavlan.
Låt sedan eleverna svara på frågor som…
- Vilka länder nämns som autokratier? Varför då?
- Vilka kännetecken finns för länder som utvecklas bort från demokrati, enligt artikeln?
- Hur menar forskare att demokratier kan stärkas?
Dela sedan in klassen i mindre grupper. Låt dem titta tillsammans på den interaktiva kartan som finns hos forskningsinstitutet Freedom House och svara på frågorna nedan.
- Vilka delar av världen är demokratier? Vad krävs för att anses vara en demokrati?
- Vilka är autokratier? Vad är det dessa länder saknar?
- En del länder är gula, ”delvis fria”. Vad innebär det? Ukraina, Mexiko och Indien är några exempel.
Avsluta lektionen med att sammanfatta vad de har kommit fram till och återkoppla till inledningen av lektionen. Har eleverna funnit fler exempel på vad som kännetecknar demokratier och diktaturer?
Fler lektioner
Del 2: Demokrati på schemat
Del 3: Att växa upp i en diktatur
Del 4: Fördjupning
Introduktion
Pandemin har inneburit hemarbete för många. Mängder av tidningsartiklar om olika kreativa lösningar på hemkontor har fyllt spalterna under de senaste två åren. Men för mångahar pandemin trots restriktionerna inneburit arbete på plats. Dessa grupper har inte fått ta lika stor plats i medierna, kan en ny undersökning som Kantar Public gjort på beställning av LO visa. Drygt 90 000 artiklar om hemarbete har skrivit under perioden. Samtidigt har det skrivits 40 000 artiklar om risk att smittas på jobbet. Gapet har också ökat över tid.
Susanna Gideonsson, ordförande för LO, menar i en debattartikel att de miljoner arbetare som fortsatt arbeta har hamnat i medieskugga. Bland LO:s medlemmar har 93 % inte kunnat arbeta hemma under pandemin, men detta har alltså inte återspeglats i mediebevakningen.
I den här uppgiften ska eleverna få analysera hur olika yrkesgrupper i samhället har porträtterats i medierna under pandemin.
Lärarens förberedelser
Ta fram lämpliga artiklar om arbete under pandemin som kan användas som exempel.
Här är några förslag men flera är låsta bakom betalvägg.
DN: Så klär vi oss på kontoret efter pandemin
GP: Anna-Karin har jobbat på plats under hela pandemin
UNT: Hemmajobbaren: “Jag får inte en rast på samma sätt”
Genomförande
Låt eleverna läsa Susanna Gideonssons debattartikel i Dagens arena eller gå igenom texten tillsammans. Låt dem söka svaret på frågorna nedan.
- Varför är det ett problem att olika grupper syns olika mycket, enligt Gideonsson?
- Vilka klyftor finns på arbetsmarknaden, enligt artikeln?
- Diskussion: Varför tror ni att medierna inte bevakar arbetares villkor lika frekvent som tjänstemän?
Sedan kan eleverna ta del av en artikel eller reportage där hemarbetare porträtteras. Läs därefter en text om arbetare. Eleverna kan försöka hitta skillnader i hur grupperna porträtteras.
- Vad handlar artiklarna om?
- Vem är subjektet?
- Vad är artikelns vinkel?
- Vilka problem eller svårigheter för personen eller gruppen betonas?
- Hur skiljer sig artiklarna eller reportagen åt?
Som fördjupning kan eleverna låtas läsa SCB:s snabbfakta om yrken i Sverige. Här kan eleverna få diskutera sig fram till om de vanligaste yrkesgrupperna har kunnat arbeta hemifrån eller inte. Man kan också titta på skillnaderna mellan kvinno- och mansdominerande yrken. Tror de att fler kvinnor än män har kunnat arbeta hemifrån eller tvärtom?
Avslutning
Avsluta lektionen med att klassen tillsammans får sammanfatta vad de har kommit fram till. Eventuella frågetecken kan redas ut och i mån av tid kan eleverna också få diskutera om de håller med Susanna Gideonsson eller inte.
Läs mer
Katalys: Arbetarklassens symboliska utplåning i medelklassens medier
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)
Samhällsresurser och fördelning
- Orsaker till och konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster och förmögenheter mellan människor i Sverige och i olika delar av världen.
- Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel med avseende på lönebildning, arbetsmiljö och arbetsrätt
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.
Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll
- Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller ocsh betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
- Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.s
De Olympiska Vinterspelen är i full gång i Peking, Kina. Förutom de hinder som coronapandemin har inneburit för tävlingarna har valet av plats varit i fokus. Kina är ett land som ofta kritiseras för att bryta mot mänskliga rättigheter. Rapporter gör gällande att etniska minoriteter förtrycks och massfängslas i stora omskolningsläger i regionen Xinjiang, den svenske förläggaren Gui Minhai sitter fortsatt fängslad på grumliga grunder och friheten för folket i Hong Kong håller på att kapas.
Vad vet vi om Kina?
Låt eleverna ta reda på fakta om Kina och diskutera sedan med klassen. Vad vet de om Kinas relation till mänskliga rättigheter? För grundskolan kan man ta hjälp av Globalis. För äldre elever kan Freedom House karta användas, där Kina kännetecknas av stäpeln ”Not Free”. Transparency International har en karta som mäter hur hög korruption det är i olika länder. Även den kan användas som faktagrund.
- Är Kina en demokrati eller diktatur?
- Flera länder har valt att diplomatiskt bojkotta OS. Vad innebär det?
- Är det rätt eller fel att Sverige deltar? Vilka argument finns för och emot?
Övervakade journalister
Börja med att lyssna på Medierna i P1:s inslag från den 15 januari 2022 om hur nyhetsmedierna försöker skydda sig mot den kinesiska statens övervakning. Inslaget börjar 01.50 in i programmet. Diskutera sedan följande med klassen.
- Vilka risker finns för journalister och nyhetsmedier när de bevakar OS, enligt reportaget?
- Vad innebär källskydd och varför är det viktigt?
- Flera stora medier kommer inte att vara på plats. Är det bra eller dåligt?
Debatten
Vad har svenska medier eller lokaltidningen skrivit om OS i Peking? Här är två exempel. Sök efter fler eller kolla igenom lokaltidningen från de senaste veckorna.
DN Ledare: Kina tar OS-guld – åtminstone i diktatur – DN.SE
Snart inleds OS – i en blodtörstig diktatur | Strömstads tidning (stromstadstidning.se)
Idrottsevenemang och diktaturer
Nästa vinter är det dags för fotbolls-VM i ytterligare en diktatur, Qatar. Många menar att både OS i Peking och VM i Qatar är s.k. ”sportwashing”. Diskutera följande med klassen.
- Bör diktaturer få arrangera stora idrottsevenemang?
- Tusentals gästarbetare ska, enligt rapporter, ha dött i bygget av de nya fotbollsarenorna. Vad kan omvärlden göra för att Qatar ska förbättra sig?
- Varför tror ni att diktaturer så gärna vill arrangera dessa stora och ofta dyra evenemang?
Det är lätt att hitta argumenterande texter i en dagstidning. Där finns allt från korta insändare till längre debattartiklar och tidningens egen debatt, ledaren. Släpp in dina elever i den aktuella debatten! Läs insändare, gå igenom hur de är uppbyggda och hitta spännande, roliga och viktiga ämnen att argumentera utifrån. Ta hjälp av nyhetsmaterialet och de insändare som är aktuella och låt dina elever skriva egna debatterande texter.
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Introduktion
Inled arbetet med att berätta vad en insändare är och hur viktigt det är för demokratin att vi kan göra våra röster hörda i en dagstidning. Visa eleverna några lokala, aktuella insändare. Enklast hittar ni dem i nättidningen. Visa både välskrivna exempel och sådana som inte lockar till läsning.
Titta på:
- rubriker
- inledningar
- åsikter och argumentationer
- avslutningar
- språk, flyt i texten och längd
- signeringar
Vilka insändare skapar debatt och vilka anser klassen har brister? Be eleverna att motivera sina svar.
Fördjupning
Identifiera insändarens delar
Analysera en insändare från din lokaltidning eller välj vår som exempel.
Vi vill jobba
Vi är tre 14-åringar i Lidköping som vill arbeta trots att vi fortfarande går i skolan. Men de jobb som finns är för de som redan gått ur skolan. Vi tycker att fler möjligheter borde finnas för oss. Vi skulle bli mer motiverade att arbeta i framtiden och skaffa oss ett bra CV. De som anställer oss när vi slutar skolan skulle få bättre anställda. Vi gillar att Vård och omsorg här i kommunen ger 35 ungdomar på högstadiet jobb på höstlovet. Fler företag borde följa deras exempel. Det kanske kostar för vi vill ju ha en skaplig lön, men alla tjänar säkert på det i längden. Vi får tidig erfarenhet hur det är att jobba. Åk runt i skolor, prata med ungdomar och ge oss möjligheter att arbeta redan som högstadieelever! Barn och ungdomar är de som ska ta över. Vad vill ni egentligen med er arbetsplats och kommunens framtid?
Filippa, Jacob och Andreas, hämtad från nlt.se
Låt gärna eleverna arbeta i par med dessa frågor. Redovisa tillsammans!
- Hur bra stämmer rubriken med budskapet i insändaren? Ge förslag på en alternativ rubrik.
- Markera inledningen, åsikter, argument, förslaget och slutsatsen.
- Håller åsikterna och argumentationen? Hur?
- Skulle ni vilja förbättra insändaren? Hur?
- Ge alternativ till signeringen.
Aktivitet
Välj en gemensam nyhet att debattera
Låt eleverna ge förslag och presentera nyheter ur pappers- eller nättidningar. Välj bland förslagen och enas om en nyhet att debattera, där eleverna har olika åsikter.
Gemensamt
Hjälps åt att göra en tankekarta med olika åsikter, argumentationer, slutsatser och förslag. Låt eleverna sedan individuellt skriva var sin insändare utifrån tankekartan. Tills sin hjälp bör eleverna veta vilka delar som ingår i en insändare.
- Rubrik som tydligt säger vad insändaren handlar om.
- Inledning som presenterar budskap.
- Åsikter som förstärks med väl vald argumentation.
- Förslag på lösning.
- Uppmaning till andra, en slutsats eller en fråga.
- Signering med namn eller signatur.
Uppföljning
A. Redovisning
Låt eleverna läsa upp insändarna för varandra i grupper om fyra till sex elever. Se till, om det är möjligt, att det i varje grupp finns insändare med olika åsikter. Uppmana eleverna att ge varandra positiv respons och lyfta fram något som var bra. Avsluta med att två elever tillsammans hjälps åt att förbättra sina insändare. Återsamlas i gruppen och läs insändarna på nytt. Ta hand om alla bearbetade insändare och välj tillsammans med eleverna några med olika åsikter att skicka till lokaltidningen.
B. Bemöt varandras åsikter
Byt insändare med varandra i klassen och låt eleverna bemöta insändarskribenten, antingen hålla med kanske med nya argument eller protestera med hjälp av egna åsikter och argument. Redovisa i respektive par. Avsluta med att läsa några insändare högt i klassen.
C. Träning ger färdighet
Kanske vill du sätta dina eleverna på prov? Ge dem i uppgift att skriva insändare helt på egen hand. De ska nu välja eget ämne och skriva en insändare som övertygar. Avsluta med att eleverna coachar varandra fram till välskrivna och engagerande insändare. Gör klassens röster hörda i lokaltidningen. Skicka in via nättidningen.
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 22, reviderad 2022-06-22
Svenska, årskurs 4-6, centralt innehåll
Läsa och skriva
- Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
- Sammanfattning av texter.
- Resonemang om texter med koppling till sammanhang inom och utanför texten samt till den egna läsupplevelsen.
- Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
- Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
Texter
- Berättande texters budskap, språkliga drag och uppbyggnad. Tillbakablickar, miljö– och personbeskrivningar samt dialoger.
- Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
- Texter som kombinerar ord, bild och ljud samt texter i digitala miljöer. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Samhällskunskap, årskurs 4-6, centralt innehåll
Information och kommunikation
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare.
- Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
Granskning av samhällsfrågor
- Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor
Svenska, årskurs 7-9, centralt innehåll
Läsa och skriva
- Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.
- Analys av texter med koppling till upphovsperson, tid och andra texter samt utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor.
- Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord,
bild och ljud samspelar. - Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
Texter
- Sakprosatexter för ungdomar och vuxna. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Kombinationer av olika texttyper.
- Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter
Språkbruk
- Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
- Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
- Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
Samhällskunskap, årskurs 7-9, centralt innehåll
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle
Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.