Under de senaste tio åren har stora strukturförändringar ritat om den svenska tidningskartan. Flera tidningar har bytt ägare och slagits samman i stora koncerner. Under perioden 2019-2022 har flera större affärer genomförts på marknaden. Hur ser ägarsituationen ut på den svenska tidningsmarknaden? I det här lektionspasset får eleverna undersöka de emellanåt snåriga ägarstrukturerna i svensk dagspress.
Bakgrund
För tio år sedan startade en omfattande strukturomvandling i svensk dagspress. Stampen i Göteborg och Mittmedia, med bas i Gävle, stod för de största förändringarna. Många tidningar bytte ägare och större koncerner bildades. Men sedan dess har mycket hänt.
Bonnier News Local och Gota Media är idag genom ett slags korsägande de största tidningsägarna i Sverige. Tillsammans står de bakom 55 tidningstitlar i hela landet. De köpte till exempel upp Skånska Dagbladet under 2021 och nämnda Mittmedia 2019. Moderbolaget Bonnier äger sedan tidigare bland annat Dagens Nyheter, Dagens Industri, Expressen och Sydsvenskan. Gota Media äger i sin tur tidningar som Barometern och Borås Tidning.
Det norska bolaget Polaris köpte i samma veva upp stora delar av Stampen, med bland annat Göteborgs-Posten. NWT i Karlstad och VK Media i Umeå är även de delägare i bolaget. Det innebar ett slut på familjen Hjörnes nästan 100-åriga ägande i bolaget. VK Media förvärvade även Tidningar i Norr, som ger ut Lokaltidningen, Mellanbygden, Nordsverige och Västerbottningen. Polaris äger sedan tidigare Schibsted, som i sin tur ger ut Aftonbladet och Svenska Dagbladet.
Uppgiftsinstruktion
Använd Mediemyndighetens mediekarta för 2024 som utgångspunkt för uppgifterna nedan. Låt klassen utforska det svenska tidningsägandet. Uppgifterna kan göras var för sig eller som delar i ett större arbete kring medieägande, maktkoncentration och mediernas ekonomi.
Film
Här berättar Tove de Vries på Myndigheten för press, radio och tv om strukturförhållandena på den svenska mediemarknaden.
Material
- Läs mer om tidningarnas ägarförhållanden och ekonomiska förutsättningar i MPRT:s rapport Mediekonomi 2023.
- Mediemyndighetenss mediekarta 2024.
- Nordicom: Nordens 25 största medieföretag efter omsättning (2022).
- MPRT: EU föreslår en ny reglering om mediefrihet.
- Brit Stakston: ”Ägarkoncentrationen kan långsiktigt bli ett problem” (SVT Kultur).
- Robert Sundberg: Stora medieägare som blir ännu större (Hela Gotland).
Uppgift 1 – Mediekartan
Titta på kartan över tidningsmarknaden. Vilka är de stora tidningshusen i Sverige? Dela in klassen i grupper som får rangordna tidningarna efter vilka de tror är störst. Här kan de utgå från de bolag som har flest titlar, störst upplagor eller vilka som omsätter mest pengar. Till exempel omsätter Aftonbladet och Dagens Nyheter mer pengar än Upsala Nya Tidning eller Nya Wermlands Tidningen.
Diskutera i helklass och kom fram till en gemensam lista.
Uppgift 2 – Tidningens intäkter
Ta reda på: Hur får tidningshusen intäkter? Vilka är de största intäkterna? Är det prenumerationer eller reklam? Lösnummer? Papper, digitalt eller båda delar? Och har det förändrats över tid eller är det samma nu som för tio år sedan?
Diskutera sedan: Vilka är de största framtidsutmaningarna för tidningar att hålla sig lönsamma, tror ni? Hur kommer man ta betalt för journalistik i framtiden?
Uppgift 3 – Synergieffekter
Synergieffekter innebär att företag kan få fördelar genom att samordna sina olika verksamheter. Hur kan de stora tidningshusen dra nytta av att äga flera olika tidningar? Det kan till exempel handla om personalkostnader, lokaler, tryckerier, annonsförsäljning och större inköp.
Be klassen fundera, diskutera med varandra och ge exempel.
Uppgift 4 – Ägarkoncentration i tidningsbranschen
Ibland pratar man om att det finns en ägarkoncentration på tidningsmarknaden. Det innebär att vissa tidningsföretag har växt sig stora genom uppköp av andra tidningar. Tidningsägarna har på så vis blivit färre och fått mer makt.
Diskutera: Varför uppstår ägarkoncentration? Vilka är fördelarna med stora ägare i tidningsbranschen? Finns några nackdelar? Resonera kring demokratiska samtalets möjliggörande, medierna som den tredje statsmakten, möjligheten till öppen debatt och lokal journalistik. Använd med fördel argument från tidigare uppgifter, till exempel om tidningens intäkter och om synergieffekter.
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
Medier, samhälle och kommunikation 1, gymnasiet, centralt innehåll
- Analys av nationella och internationella mediestrukturer samt pågående förändringar inom dem.
- Strukturer och ägandeförhållanden inom mediesektorn på såväl nationell som internationell nivå.
Tänk er ett scenario där Sveriges regering beslutar om nybyggnation av kärnkraften. “Sverige behöver fler pålitliga energikällor!”, säger en av de mer profilerade ministrarna i frågan. Det är en av de viktigaste frågorna för regeringen och nya reaktorer börjar omgående byggas vid både Ringhals och Forsmark. Fredliga protester bryter ut från unga klimataktivister utanför byggområdet. Men våldsverkare som vill annat har infiltrerat gruppen och skapar tumult. Det blir fullt slagsmål mellan aktivister, polis och säkerhetspersonal på området.
Hur skulle nyhetsmedia bevaka händelsen?
Men först…
Som undervisande lärare kan man fundera på följande innan ni sätter igång.
Vilka är dessa unga människor som fredligt protesterar?
Vilka samhällsgrupper tillhör de?
Hur ser de ut? Och hur beter de sig vid protesterna?
Det kommer sannolikt ha betydelse för hur nyheten presenteras och kan hjälpa eleven att upptäcka när stereotypa föreställningar används.
Att diskutera
Hur skulle det här händelsen presenteras i nyheterna? I tidningen? På radio? På TV?
Skulle de presenteras på olika sätt och i så fall varför?
Har olika medieformer olika karaktär som kan påverka hur nyheten presenteras? Hur? Kan innehållet skiljas åt? Varför?
Uppgift
Nu är det dags att i grupp själva börja producera nyheter baserat på nämnda case och den diskussion de tidigare har fört.
Varje grupp gör följande…
Skapa en nyhetsberättelse som presenteras som en notis i tidningen (max 210 tecken), ett 20-30 sekunders långt radioinslag och ett 1-2 minuter långt inslag för tv. Försök, i den mån det är möjligt, att besvara de journalistiska frågorna Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför? och lyft fram den viktigaste informationen först.
Skriv manus och fundera på varje mediums särskilda karaktäristik.
Läs upp notisen och radioinslaget för resten av klassen. Radioinslaget kan även, om tid finns, spelas in.
Visa tv-inslaget som ett rollspel eller spela in och redigera utifrån de tekniska möjligheter som finns, till exempel med en mobiltelefon.
Återgå sedan till den tidigare diskussionen. Finns det något mer att säga om medieformernas olika karaktär? Hur märktes det av i gruppens presentationer? Vilka koder och konventioner brukar följas i förhållande till de olika medieformerna?
Material
Mediekompass lektionstips om nyhetsnotiser
Mediekompass skrivarskola: Om notiser.
Den här uppgiften är baserad på modul 7 i UNESCO:s riktlinjer för god MIK-undervisning, samlat i antologin “Media and Information Literate Citizens: Think Critically, Click Wisely!“. Den matiga texten finns sammanfattad av Digiteket på svenska här.
Så var det dags för regeringsbildning, efter en dryg månad av förhandlingar. Men vilka ska ingå i den nya regeringen? Och hur ska de formera sin politik? Veckans nyhet handlar om regeringsbildningen.
Lektionen passar bra för dig som undervisar i SO eller samhällskunskap i åk 7-9 eller gymnasiet, eller med vissa anpassningar för åk 4-6.
Begrepp
Vad betyder orden? Sammanfatta nyheten med hjälp av orden.
- Departement
- Majoritet
- Mandat
- Parlamentarism
- Regering
- Riksdag
- Tidöavtalet
- Talman
- Votering
Frågor
Testa era kunskaper, har ni koll på nyheten?
- Vem utsågs till statsminister?
- Vilka partier ska sitta i regering?
- Hur går regeringsbildningen till?
- Hur många mandat krävs för att få majoritet i riksdagen?
- Vilka regeringsposter får de olika partierna? Vilka departement ska de ansvara för?
- Sverigedemokraterna är inte med i regeringen. På vilket sätt får de inflytande ändå?
- Vilka är de stora huvuddragen i Tidöavtalet?
- Enligt en punkt i avtalet ska “bristande vandel” kunna ligga till grund för utvisning. Vad innebär det?
Fördjupning
Välj en eller båda uppgifterna nedan för att fördjupa er i nyheten.
Liberalernas kritik
Flera politiker i Liberalerna har offentligt kritiserat regeringsbildningen.
- Varför är de missnöjda?
- Några menar att det Tidöavtalet saknar liberal politik. Vad syftar de på då?
- Om en folkvald är missnöjd kan den välja att lämna sitt parti. Vad brukar en sådan person kallas?
Kommunvalet
I många kommuner står det klart hur sammansättningen kommer se ut i kommunstyrelsen, alltså de politiker som ska leda kommunens politik de kommande fyra åren.
- Hur ser det ut i er kommun? Vilka partier ska leda kommunen?
- Blev det en ny sammansättning eller samma som den föregående perioden?
- Blev det en väntad sammansättning eller sticker den ut på något sätt, som till exempel samarbeten över vänster- och högerblocken?
- Vem blir kommunalråd och vilket parti representerar hen?
- Vad har de ledande partierna för vallöften? Har de sagt något om hur de ska genomföras?
- Hur ser det ut i er region? Är det samma partier som ska leda där?
- Vilka är regionens viktigaste frågor?
Material
Utgå från er lokala tidning. Du hittar kontaktuppgifter till den här på Mediekompass.
Eller skapa skolkonton på rikstidningar som DN eller SvD.
För de yngre barnen kan Lilla aktuellt vara utgångspunkt för uppgiften.
Det väntas en andra omgång av presidentvalet i Brasilien. Opinionssiffrorna talade för en betryggande vinst för vänsterkandidaten och tidigare presidenten Lula da Silva i den första omgången, men den sittande presidenten Jair Bolsonaro knappade in. Nu väntas en riktig valrysare i omgång två, och experter menar att man ännu inte kan räkna ut Bolsonaro.
Jair Bolsonaro, högerns alternativ, har stött på kritik för att så tvivel om valsystemet och har även kritiserats för sin jordbrukspolitik, där skövlingen av regnskogen har ökat under hans styre. Kraftig inflation och utbredd fattigdom i landet har spätt på missnöjet.
Lula da Silva lovar istället en kraftig minskning av skogsskövlingen. Da Silva var sittande president mellan 2003 – 2010. Perioden sedan dess har kantats av skandaler – och da Silva har bland annat suttit fängslad för korruption, men friades efter 580 dagar.
Begrepp
Vad betyder orden?
Sammanfatta nyheten med hjälp av begreppen.
- President
- Opinionssiffror
- Valfusk
- Valsystem
- Korruption
- Fattigdom
- Inflation
- Desinformation
- Polarisering
- Regnskog
- Skogsskövling
- Aktivism
Frågor
Låt eleverna svara på frågorna nedan. Vad vet de om nyheten?
De kan använda länkarna under “Material” för att söka svar på frågorna.
- Vad vet ni om Brasilien?
- Vem är presidenten Jair Bolsonaro?
- Vem är utmanaren Lula da Silva?
- Hur skiljer sig det brasilianska valet jämfört med det svenska?
- Opinionsmätningar inför valet utsåg Lula da Silva till klar vinnare. Vad innebär en opinionsmätning? Varför ska man ta dessa siffror med en nypa salt?
- Desinformation anges som ett skäl till att det brasilianska valet är så polariserat. Vad innebär desinformation? Varför är desinformation ett problem inför val? Kan man dra paralleller mellan det brasilianska valet och höstens svenska valrörelse?
Fördjupning
Ta reda på fakta om Amazonas, den stora regnskogen i Sydamerika som breder ut sig över Brasilien. Svara sedan på frågorna nedan.
- Varför är Amazonas en så viktig världspolitisk angelägenhet?
- En miljöforskare säger att valet är det viktigaste någonsin för Amazonas överlevnad. Vad menar hen?
- Varför har skogsskövlingen ökat under Bolsonaros styre? Vilka argument används för ökad skövling av Amazonas?
Material
Veckans nyhet vecka 40 2022 handlar om de stora läckorna från gasledningarna Nord Stream 1 och 2 i Östersjön.
Begrepp
Vad betyder orden?
Sammanfatta nyheten med hjälp av begreppen.
- Gasläcka
- Explosion
- Nord Stream
- Sabotage
- Naturgas
- Metangas
- Säkerhetszon
- Kustbevakningen
- Östersjön
- Bornholm
Frågor
Låt eleverna svara på frågorna nedan. Vad vet de om nyheten?
- Vad är Nord Stream 1 och 2?
- Var hände gasläckan? Vilka länder är påverkade?
- När skedde explosionen? Och när upptäcktes läckan? Vet man när gasledningarna kan tas i bruk igen?
- Hur tror man att explosionen har gått till? Hur länge läckte ledningarna gas?
- Varför tror man att explosionen har skett? Finns det olika teorier? Vad säger experter?
Fördjupning
Sedan utsläppen har nivåerna av metangas varit rekordhöga i Skandinavien vilket kan få konsekvenser på klimatet.
- Vad är metangas?
- Hur skiljer sig gasen från koldioxid?
- Vad kan läckan av metangas få för konsekvenser på klimatet?
- Hur kan läckan påverka havsmiljön i Östersjön?
Länkar och material
Till sin hjälp kan de använda sin lokala tidning, som till exempel Sydsvenskan. Eller rikstidningar som Dagens nyheter.
Du hittar kontaktuppgifter till er lokala tidning här.
För de yngre barnen finns ett inslag från Lilla aktuellt om gasläckan här.
Det har väl knappast undgått någon att Sverige och Europa försöker hålla en stundande energikris i schack. Ryssland har stoppat sina leveranser av naturgas till Europa som en följd av kriget i Ukraina. Det har varit leveransproblem från norra Sverige till söder och vidare ut i Europa. Kärnkraftverk har fått stänga sina reaktorer och vattenkraftverk har haft brist på vattenflöden till följd av den varma sommaren. Problemen är med andra ord många och frågan man får ställa sig är hur vi ska klara en vinter med höjda priser och lägre tillgång till el.
En rapport pekar på att om EU-länderna minskar sin elförbrukning med tio procent skulle det kunna halvera elpriset i södra Sverige.
Nu är det dags att fråga eleverna. Vad kan man kan göra hemma och i skolan för att hålla förbrukningen nere i vinter?
Övning
Inled lektionen med att lyfta frågan: Varför pratar man om energikris i Sverige? Har eleverna sett eller hört något i nyheterna? Från sina vårdnadshavare? Vad är det som sägs och vad beror det på?
Påtala att det pratas om att hushållen behöver spara el i vinter. Ge sedan eleverna möjlighet att resonera om sin egen elförbrukning. De kan lista olika vanor de har som de vet förbrukar el eller energi, som till exempel att duscha, laga mat eller ladda sin mobiltelefon. Det kan även gälla sådant som sker i barnens hushåll, som tvätt eller dammsugning. När de är klara kan de börja rangordna sin förbrukning från viktigast till mindre viktig. Skiljer sig elevernas listor åt? Hur har de resonerat?
Vissa saker är svåra att ta bort helt och hållet, men kan de komma på sätt där de kan minska sin förbrukning? Till exempel duscha kortare tid, cykla eller gå till skolan eller släcka lampor. Eleverna kan diskutera sig fram till svar i grupper om 3-4 och kan få presentera sina förslag för klassen därefter.
Om det hinns med kan diskussionen mynna ut i hur ändrade elvanor kan vara av nytta för det lokala samhället, Sverige, Europa och till och med krigets Ukraina. Vilka är fördelarna? Kan det finnas någon nackdel? Be dem återigen resonera.
Hemläxa
Avsluta lektionen med att ge eleverna en hemläxa. Läs igenom listan på energismarta vanor från Energimyndigheten nedan. Låt dem fundera till nästa lektion på hur mycket av detta som redan görs i deras eget hushåll. Kan de göra mer? Be dem undersöka frågorna och jobba vidare med den nästkommande lektion. Har de kunnat göra skillnad i sitt eget hem? Hur ska de lyckas bibehålla sina nya vanorna? Finns något de inte har kunnat göra något åt och i så fall varför?
Energismarta vanor enligt Energimyndigheten
- Sänk inomhustemperaturen – en grad minskar energianvändningen med 5 procent. Se till att du inte ställer möbler i vägen för elementen och termostaterna.
- Släck lampor i rum du inte är i och byt till LED-lampor. En LED-lampa använder fyra till fem gånger mindre energi än en halogenlampa och den håller upp till 15 000 timmar.
- Diska i diskmaskin och undvik att spola av disken före. Välj Eco-programmet. Att diska för hand drar upp till fyra gånger så mycket energi som att diska i maskin.
- Tvätta i fylld tvättmaskin och välj inte högre temperatur än nödvändigt. Väljer du eco-programmet får du både låg energianvändning och ren tvätt.
- Använd klädstrecket – häng kläderna för att torka utomhus när det går i stället för att använda torktumlare. Torktumlaren använder hela två till tre gånger mer energi än tvättmaskinen.
- Vädra smart – om du behöver vädra: öppna mycket och vädra under kort tid, i stället för att vädra lite under lång tid. Stäng av termostaterna på elementen under tiden.
- Skippa standby – stäng av apparaterna helt när du inte använder dem. Och dra ur laddare när de inte används.
- Ställ in rätt temperatur i kyl och frys, +4 grader Celsius i kylen och -18 grader Celsius i frysen. Då får du både bra matförvaring och låg energianvändning.
- Frosta ur frysen om det bildats is i den. Isen ökar energianvändningen och ger sämre matförvaring. Torka av baksidan av kylen och frysen så att kondensorn hålls dammfri. Även dammet gör att elanvändningen ökar.
- Duscha kortare tid – halverar du din duschtid så halverar du också el- och vattenförbrukningen.
Läs mer
Energiforsk: Minskad elforbrukning kan halvera elpriserna.
DN: Sparande kan halvera elpriserna i södra Sverige.
Andreas Cervenka, Aftonbladet: Elkrisen riskerar bli en finanskris – elchocken värre än räntesmockan
Koppling till styrdokument
Fysik, centralt innehåll, åk 4-6
- Energiformer samt olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön.
Samhällskunskap, centralt innehåll, åk 4-6
- Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
Influencern Pontus Rasmusson följs av hundratusentals barn och räknas som en av Sveriges mäktigaste influencers, enligt Mediebarometern. Han har gjort sig ett namn genom att göra olika utmaningar, eller challenges, på Youtube.
Nu lyfts kritik om att Rasmusson ska ha lurat barn på pengar och att han ofta anspelar på sex i sina videos som riktar sig till en väldigt ung målgrupp. Bland annat har Svenska Dagbladet gjort en hel dokumentär podcast om Rasmusson, ”Barnidolen och skandalerna”.
Ta tillfället i akt och diskutera influencers makt, metoder och knep i klassrummet. Får en influencer verkligen säga och göra vad den vill utan konsekvenser? Vad vill vi ställa för krav på våra nya makthavare?
Lärarens förberedelser
Läs artikelserien om Pontus Rasmusson i SvD eller lyssna på den dokumentära podcasten Blenda.
Värderingsövning
Börja med att ta tempen i klassen. Visa en bild på Pontus Rasmusson och berätta om vad som har hänt. Hur många i klassen känner till honom? Vad är han känd för? Känner de till att han har blivit granskad? Och vad innebär det?
Förbered klassrummet för en fyra hörn-övning. Ett hörn för “ja”, ett för “ibland/kanske”, ett för “nej” och ett för “annan åsikt”. Läraren läser upp påståendet och svarsalternativen. Eleverna ställer sig sedan vid det svar de tycker passar bäst in på deras åsikt. Avsluta varje påstående eller fråga med en kort diskussion, där några elever kan få motivera hur de tänker.
FRÅGA: Är influencers makthavare?
- Ja, de har väldigt mycket makt.
- Ibland, men inte i viktiga frågor.
- Nej, de har ingen makt.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Pontus Rasmusson är en viktig förebild för barn.
- Ja, han lyfter ämnen som är viktiga för barn.
- Ibland, men inte alltid.
- Nej, han går ofta över gränsen.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Det ska vara tillåtet för influencers att sälja saker till barn.
- Ja, självklart ska de det.
- Ibland, det beror på vad de säljer.
- Nej, det är inte rätt att sälja saker till barn.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Influencers är bra på att reklammärka sitt innehåll.
- Ja, för det mesta.
- Ibland, men långt ifrån alltid.
- Nej, de gör det väldigt sällan.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Vuxna har bra koll på som försiggår på Tiktok och Youtube.
- Ja, för det mesta.
- Ibland, men oftast inte.
- Nej, de vet ingenting.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Influencers ska få prata om vad de vill och bete sig hur som helst.
- Ja, alla får ta eget ansvar för vad de väljer att titta på.
- Ibland, men de måste försöka vara goda förebilder.
- Nej, de har som makthavare ett viktigt ansvar mot sina följare.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Det är fel att Pontus Rasmusson granskas och kritiseras.
- Ja, han har inte gjort något fel.
- Kanske, men han har inte gjort något olagligt.
- Nej, det är viktigt att han granskas av media.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Media borde granska fler influencers som riktar sig mot barn och unga.
- Ja, många gör övertramp.
- Ibland, men de flesta gör rätt för sig.
- Nej, media ska inte lägga sig i.
- Annan åsikt.
Följ upp med samtal om på vilket sätt granskningen kan förändra Pontus Rasmussons innehåll men också om vilka regler som bör gälla på Youtube, Tiktok, Instagram och andra sociala medier.
Vidare läsning
Läs mer om informationssökning och källkritik i vår skrivarskola Publicistguiden eller gör Mediekompass källkritiksquiz här.
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap, centralt innehåll, åk 4-6
Information och kommunikation
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare.
- Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
Granskning av samhällsfrågor
- Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.
Samhällskunskap, centralt innehåll, åk 7-9
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Att vi har fria och oberoende medier är en grundbult i det demokratiska systemet och garanteras med hjälp av lagar som ger medierna rättigheter och skyldigheter, till exempel två av våra grundlagar, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.
När journalister publicerar en artikel når det snabbt tusentals läsare – således har journalisten och medieföretaget väldigt stor makt. Svenska journalister har därför, av goda skäl, förbundit sig till att vara etiska i vad de skriver om och hur det innehållet presenteras. Dessa regler finns samlade i det medieetiska systemet och bryter någon mot det kan klandras eller fällas av Medieombudsmannen, mediernas alldeles egna grindvakt. I det medieetiska systemet ingår bland annat att medierna ska publicera korrekta och sanna nyheter, att de ska kontrollera sina källor och höra flera sidor. De bör även vara försiktiga med namn, bild och att publicera personuppgifter, i de fall där det inte är motiverat att publicera sådana.
I den här uppgiften får eleverna lära sig mer om hur det medieetiska systemet fungerar och vad Medieombudsmannen gör.
Begreppslista
Använd begreppslistan när ni tittar på filmen i nästa steg. Vad betyder orden? Hur kan de kopplas till nyheter och journalistik?
- Medieetik
- Kränkt
- Uthängd
- Fria medier
- Oberoende medier
- Granska
- Publicering
- Integritet
- Klander
- Fällning
- Nämnd
- Upprättelse
- Trovärdighet
Vad gör Medieombudsmannen?
Börja med att titta på filmen gemensamt och ta hjälp av begreppslistan.
Frågor
Vad kommer du ihåg från filmen? Här är några frågor.
- Vem är Allmänhetens Medieombudsman?
- Vad gör Medieombudsmannen?
- Varför finns Medieombudsmannen?
- Hur går man tillväga om man känner sig personligt uthängd av medierna?
- Vad behöver medierna göra om de fälls av Medieombudsmannen?
- Hur kan medieetiken göra så att medierna behåller sin trovärdighet?
Arbeta vidare
Undersök någon eller några av följande texter enskilt, i par eller i grupp. Samtliga har anmälts till Medieombudsmannen och beslut har fattats om att fälla eller fria medierna enligt de medieetiska reglerna. Läs mer om de medieetiska reglerna i vår skrivarskola, Publicistguiden, här.
https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/Wj8qgr/kritiken-mot-mattias-johansson-svensk-turist
https://www.expressen.se/nyheter/misstankt-knarkfabrik-i-kallaren-hos-sr-reporter/
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/succeklinik-granskas-av-ivo-sagas-av-missnojda-patienter
Besvara sedan följande frågor…
- Om det inte redan framgår, tror du att texten blev friad eller fälld av Medieombudsmannen?
- Vem eller vilka tror du anmälde texten till Medieombudsmannen?
- Varför anmäldes texten, tror du?
- På vilka grunder tror du att den blev friad eller fälld? Jämför med de medieetiska reglerna.
- Om texten blev fälld bör det finnas någon slags ursäkt publicerad i tidningen. Går den att hitta? Om ja, vad står det där?
Medieombudsmannens bedömning
Här kan du hitta Medieombudsmannens beslut om de tre texterna ovan. Där finns också texten i sin originalversion, i de fall där texterna har redigerats i efterhand på mediernas egna sajter. Jämför med er diskussion för att se om ni var rätt ute. Håller ni med om MO:s bedömning?
Beslut om Aftonbladets artikel om fotbollsstjärnan.
Introduktion
Måndagen den 12 september vet vi hur det gick i valet. Men vad innebär resultatet? I denna övning får eleverna dels undersöka hur resultatet påverkar partierna, dels analysera vad det var som ledde till resultatet. Avslutningsvis skriver de en journalistisk text med valanalys.
Vilka frågor avgjorde valet? Hur har väljarströmmarna sett ut? Vad får valresultatet för konsekvenser för politiken och ekonomin under den kommande mandatperioden? Det kan ta lång tid innan följderna av valresultatet är helt klara, och innan en regering har kunnat bildas. Därför kan eleverna arbeta med den här övningen under hela veckan efter valet. Eleverna bör ha förkunskaper om hur de allmänna valen går till, vad som menas med mandatfördelning samt hur riksdagen formas och hur en regering bildas. Behöver ni repetera detta så finns mycket information hos dels Riksdagen och dels hos Valmyndigheten.
Hur gick det för partierna?
Låt eleven välja ut ett parti den vill undersöka eller dela upp partierna inom klassen. Hur gick det i de tre valen för elevernas respektive parti? Gå igenom resultaten för valen till riksdag, kommunen och landstinget och jämför med föregående mandatperiod. Vilka förändringar kan man se? Vad säger tidningarna, finns det något mönster för hur valströmmarna gått, mellan vilka partier har väljarna bytt? Kanske vill ni också se på hur personvalet har gått, i kommunen och/eller riksdagen? Har någon i elevernas respektive parti profilerat sig extra bra och blivit ”inkryssad”? Resultatet publiceras på Valmyndighetens hemsida.
Varför gick det som det gick?
Vad tror ni är de viktigaste skälen till att just ert parti fick det resultat det fick? Har partiets viktigaste frågor fått utrymme i media? Hur har partiet och dess ideologi beskrivits i ord och bild? Vad säger tidningarna om orsakerna till valresultatet? Gör en lista över de saker som varit till fördel för partiet, och det som varit till dess nackdel i valet.
Skriv en nyhetsartikel eller en ledartext.
Nu kan eleverna skriva en grundlig och väl genomarbetad journalistisk text om valet 2022. De har gjort sin valanalys efter att valresultatet presenterats, och om det inte har gjorts före valet kan det vara bra att samla in bakgrundsinformation om partierna. De kan nu skriva antingen en faktatext i form av en nyhetsartikel, eller en åsiktstext som en ledare eller krönika. Nyhetsartikeln ska vara saklig och neutral, medan ledaren framför en viss åsikt. Men bägge ska vara underbyggda av fakta och citat som hämtas från bland annat era tidningar och andra trovärdiga källor. Kom överens i förväg hur lång texten ska vara. Används bilder ska fotografens namn finnas med.
Källor och information
Riksdagen
Valmyndigheten
Statistiska centralbyrån SCB
Mediekompass skrivarskola Publicistguiden ger tips om journalistiskt skrivande
Dagstidningar, samla in tidningar i tid för Tidningsveckan. Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass.
Introduktion
Frågan ställs i en artikel i Svenska Dagbladet (5/9-2022) som menar att det är tyst om kulturfrågor under valrörelsen, trots att de brukar debatteras livligt i vanliga fall. Under de senaste åren har till exempel gansterrap, public service och arkitekturstilar alla varit mål för högljudda diskussioner inom politiken och i medierna.
Desto viktigare har det varit att prata inflation, energi, kriminalitet och utrikespolitik under höstens valspurt. Frågor om kultur tränger uppenbarligen inte alls igenom bruset.
Inled lektionen med att låta eleverna själva få ta ställning till några kulturfrågor. Finns tid kan de även få motivera hur de ska genomföras och finansieras. Några exempel på frågor:
- Ska medier få statligt stöd?
- Borde public service få ett snävare uppdrag än vad de har idag?
- Ska det vara gratis att gå på statliga museer?
- Ska det vara en rättighet att ha tillgång till bemannat skolbibliotek?
- Ska det kosta pengar att gå i kulturskola?
- Finns det kultur som staten borde satsa mer eller mindre på? Några exempel är film, musik, konst, teater, arkitektur.
Vad tycker partierna?
Dela sedan in eleverna i grupper om 3-4, där varje grupp blir tilldelade ett av riksdagspartierna. Tillsammans tar de reda på hur partierna står i kulturfrågor, och vilka frågor som är särskilt viktiga för just det parti som de har fått tilldelat. Be grupperna lista:
- Vad partiet tycker i 3-4 av frågorna från introduktionen.
- Hur partiet vill finansiera sin kulturpolitik.
- Partiets kulturpolitik i den egna kommunen.
Många gånger kan det räcka med att gruppen letar fram partiets politik på deras hemsidor, men ibland kan det vara bra att göra sökningar i både riks- och lokalmedierna och i partiernas sociala medier. Finns det personer i partiet som företräder kulturfrågor kan det vara bra att ta reda på om de har uttalat sig i debattartiklar eller i nyhetsartiklar.
Kulturdebatt i medierna
Bristen på kulturfrågor i politiken har, kanske ironiskt nog, nyligen tagit sig in på kulturdebattsidorna i svenska tidningar. Expressens kulturchef Viktor Malm frågar sig om det är inte dags att vi börjar diskutera förslag på en litteraturkanon, apropå att många elever går ut gymnasiet utan djupläsningskunskaper. Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson uttrycker i sin tur i ett svar till Malm att förslaget bara är “trött symbolpolitik”.
Läs debattartiklarna gemensamt eller var och en för sig och låt sedan eleverna återgå till partiernas program. Kanske behöver begrepp som kulturkanon och symbolpolitik förklaras och sättas i en kontext.
Hur tycker partiet att man ska få fler unga att börja läsa? Här kan de behöva titta på både partiernas skolpolitik och kulturpolitik för att finna svar.
Skriv debattartikel
Nu är det dags för eleverna att själva debattera kulturfrågor utifrån sina egna eller de tilldelade partiernas ståndpunkter. Mer om hur man skriver en debattartikel enligt konstens alla regler hittar du i vår skrivarskola, Publicistguiden här.
Användbara källor
Partiernas program
SvD: “Paradigmskifte för kultur – radikala förslag från SD”
Victor Malm, Expressen: “Det är dags att prata om en nationell kanon”
Karin Pettersson, Aftonbladet: “Den trygga snuttefilten för trötta liberaler”